Myggbekämpning kring nedre Dalälven

Fru talman! Sanne Lennström har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra åt översvämningsmyggorna så att människor ska kunna bo och verka kring nedre Dalälven. Patrik Lundqvist har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att finansiera och ge Naturvårdsverket ett sådant uppdrag som föreslagits i en hemställan till regeringen från ett antal länsstyrelser. Anders W Jonsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkra den fortsatta myggbekämpningen vid nedre Dalälven så att det blir möjligt att vistas utomhus i området under sommaren. Jag har valt att svara samlat på dessa interpellationer.

Jag vill börja med att säga att jag förstår att myggsituationen kan utgöra en olägenhet för personer som bor eller vistas i området kring nedre Dalälven eller andra områden med hög förekomst av översvämningsmyggor. Behovet av bekämpning av larver av översvämningsmyggor styrs i hög grad av översvämningarnas antal och omfattning under vår och sommar. Jag har full förståelse för att man kan känna en oro inför kommande somrar.

Det finns ett regelverk för användning av biologiska bekämpningsmedel för att minska förekomsten av översvämningsmyggor och därmed även de olägenheter som myggorna för med sig. Det finns även andra metoder som kan användas i kombination utifrån lokala förutsättningar för att minska förekomsten av översvämningsmyggor på lång sikt, exempelvis slåtter, betesdrift, dikesunderhåll och reglering av vattennivån.

Sedan många år tillbaka har det funnits statliga medel som får användas till åtgärder för begränsning av massförekomst av översvämningsmyggor. Från 2024 har länsstyrelserna tilldelats 5,4 miljoner kronor för detta ändamål. Hur medlen har fördelats till länsstyrelserna har förändrats de senaste åren. I år fördelas dessa medel i sin helhet direkt till länsstyrelsernas förvaltningsanslag. Detta bör innebära förbättrade planeringsförutsättningar och minska den administrativa bördan för att hantera totalt avsatta medel.

Det bör även vara en fördel i ett planeringsperspektiv att relevanta myndighetsbeslut, såsom Natura 2000-tillstånd och dispens från förbudet att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg, har meddelats för perioden 2023-2025, det vill säga över flera säsonger då bekämpningsåtgärder kan vidtas.

Regeringen har mottagit en hemställan om framtidens myggbekämpning från länsstyrelserna i Gävleborgs, Dalarnas, Uppsala, Västmanlands och Värmlands län. Det är denna hemställan som ledamoten Lundqvist hänvisar till i sin interpellation. Ärendet bereds i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och för dagens debatt. Jag kan lova att intresset för denna fråga är stort i min valkrets i Uppsala län. Många med mig är intresserade av att se debatten i efterhand och hoppas på positivare besked än vad som gavs i svaret i denna debatt.

Man kan fråga sig varför vi alla kallar till en debatt angående myggbekämpning när det fortfarande är vintertid, men kommunerna vid nedre Dalälven har haft dessa problem under en längre tid. Omkring år 2000 slogs det fast att myggproblematiken grundar sig i att det finns en stickmygga som kallas Aedes sticticus. Det är en aggressivare typ av mygga som kan flyga i solljus. Den kan ta sig längre sträckor, den sticker snabbare och den kan föröka sig väldigt fort.

När denna mygga får fäste handlar det inte om några få myggbett, utan det handlar om att man inte kan vara utomhus. Myggen är så många att de kan komma i stora molnformationer. Det är myggor som skickar människor till akuten och som gör att barn och vuxna inte kan vara ute och njuta av en solig dag. Djur och människor tvingas stanna inne, uteserveringar stängs och det är helt enkelt svårt att både bo och verka i områden kring exempelvis Tärnsjö.

Biologisk Myggkontroll, Nedab, har på uppdrag av sju Dalälvskommuner tagit fram en väl fungerande bekämpningsmetod mot översvämningsmyggornas larver. Detta medel kallas Vectobac, även kallat BTI, och det sprids från luften med hjälp av helikopter. Målet är att antalet översvämningsmyggor ska ligga på en hanterbar nivå, och för att vi ska närma oss detta mål måste kompetens och beredskap kunna säkerställas.

Sommaren 2023 blev exceptionell, med stora översvämningar mellan maj och augusti. Totalt bekämpades cirka 12 000 hektar, men man hade troligen behövt bekämpa ungefär 20 000 hektar. Under den sista och största översvämningen gjordes ingen bekämpning därför att det inte fanns någon mer Vectobac i lager. Statliga myndigheter har haft en gräns för mängden bekämpningsmedel som får finnas i lager, och bristande finansiering bidrog till förra årets allvarliga situation.

Regeringen måste nu se framåt och göra vad som krävs så att människor kan bo och verka i de myggdrabbade områdena. För att detta ska kunna bli verklighet krävs tre olika saker.

Det första är ett statligt ansvar i frågan. Om regeringen vill att man ska kunna bo och verka i hela landet är detta helt avgörande. Staten brukar dessutom i sammanhanget kallas den största statliga myggproducenten. Detta förpliktar, så man kan inte skylla ifrån sig ansvaret här.

Det andra är en rimlig finansiering. Att sprida bakterien BTI med helikopter är inte gratis, så man behöver lägga en budget i god tid som visar att det finns pengar för både helikoptrar och Vectobac.

Det tredje är långsiktig planering. Man måste se till att det varje år finns en plan som går ihop och att det finns tillräckligt i lager för att göra tillräckligt många bekämpningar. Det är tre månaders leveranstid på BTI.

Fru talman! Denna interpellationsdebatt är inte till för mig eller statsrådet, utan den är till för Gävle, Sandviken, Heby, Tierp, Älvkarleby, Sala och Avesta. Vi är ett antal riksdagsledamöter här i kväll som vill lyfta upp farhågor från våra valkretsar och från dessa kommuner, som är väldigt oroliga.

De behöver mer pengar - de äskar 23 miljoner kronor. De vill ha svar men har mötts av tystnad. Därför undrar jag: Kan statsrådet lova att kommunerna kommer att få de pengar och det stöd de behöver?

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsrådet, för att du är här!

Kommunerna i området runt nedre Dalälven har under många år tagit ett stort ansvar och byggt upp en organisation för bekämpning av stickmyggor, för att människor ska kunna bo, verka och leva i området. Organisationen är sårbar därför att kommunerna har begränsade resurser. Man har begränsade områden, och man är många.

Det har länge konstaterats i flera utredningar och av flera människor som arbetar med dessa frågor att staten behöver kliva fram och ta ett gemensamt ansvar och samordna verksamheten. Man behöver också, som Sanne var inne på, garantera de resurser som behövs.

I värsta fall kan problematiken sprida sig. Vi kommer nog att få höra senare under kvällen att så redan är fallet. För 20 år sedan, när detta började, var det en fråga för några få i nedre Dalälvsområdet. Numera har vi fem länsstyrelser, även Värmland, som trycker på för att regeringen ska ta sitt ansvar. Det har även konstaterats förekomst av stickmyggor på Gotland.

Detta riskerar att bli ett nationellt problem. Klimatförändringarna gör dessutom att myggor kommer hit från sydligare områden och riskerar att ta med sig sjukdomar och annat som gör att den olägenhet som myggorna utgör eller den omöjlighet att leva i områdena som de innebär blir ännu värre.

Det är naturligtvis jättebra att frågan om länsstyrelsernas hemställan bereds i Regeringskansliet, men det svarar ju inte på den fråga som jag ställde. Det är symtomatiskt för just dessa spörsmål att man duckar, att man inte svarar eller att man påstår att man inte ens har fått frågorna, även om det inte var det statsråd som är här i kväll som gjorde detta. Man är dock inte ensam om frågorna, utan det här rör flera i regeringen.

Trots det jag har sagt hittills skulle jag nog vilja säga att detta redan är en statlig angelägenhet.

Min fråga är helt enkelt: Vad avser ministern att göra med denna hemställan? Det är någonting som jag kommer att arbeta för att få svar på. Och jag kommer inte att släppa denna fråga vare sig i den delen eller i någon annan förrän vi har en nationell samordning och ett nationellt ansvar för denna problematik. Kommunerna kan inte få stå ensamma i detta.

Jag vill också passa på att göra en liten jämförelse med de 5,4 miljoner kronor som statsrådet säger att vi nu kommer att få. Det har vi naturligtvis sett i budgeten. Det pratades här om att det nu ska bli enklare och mindre administration för att söka pengarna. Det är naturligtvis bra. Men detta täcker inte behoven på långa vägar.

Gör man en jämförelse med 2019, då högerbudgeten gick igenom här i riksdagen, ströps bidragen till 2 ½ miljon kronor. När vi sedan återkom och fick lägga fram vårändringsbudgeten lades det på 12 miljoner kronor. Det var alltså 2019. Då pratar vi alltså om 14 ½ miljon kronor. Nu står vi här och pratar om 5,4 miljoner kronor. Det räcker inte.

(Applåder)

Fru talman! Jag ställde denna interpellation för att jag ville försöka lugna de tusentals människor där hemma som nu är oerhört oroliga över vad vi kommer att ha framför oss under denna sommar.

Men detta svar gör att jag blir än mer orolig. För det första är detta ett svar som inte bara ett liberalt statsråd med förankring i Stockholmsregionen har skrivit, utan detta är alltså ett interpellationssvar som hela regeringen står bakom, även moderater och kristdemokrater. Men ingen från dessa partier visar sig i kammaren i kväll.

För det andra gör det sätt som statsrådet närmar sig frågan mig orolig. Hon säger: "jag förstår att myggsituationen kan utgöra en olägenhet för personer som bor eller vistas i området kring nedre Dalälven". Hon säger att myggsituationen kan utgöra en olägenhet. De tusentals människor som har drabbats av detta mygghelvete tror jag tycker att det är snudd på oförskämt att tala om en olägenhet, alltså en nackdel eller ett obehag.

Det fanns en miljöminister på tidigt 2000-tal som hette Kjell Larsson och som också uttryckte sig på ungefär detta sätt. Man reste sig då som en man i bygden och krävde att statsrådet skulle komma och uppleva vad detta innebär.

Det handlar inte om lite mygg, utan det handlar om någonting som förstör en hel bygd. Det får svåra konsekvenser när det gäller folkhälsa. Det skapar en jättestor oro inför sommaren för vad som ska komma. Det lägger en död hand på landsbygdsutvecklingen. För vem vill starta och driva företag i ett område där man inte kan vistas utomhus över huvud taget? Öppnar man bildörren blir man anfallen av tiotusentals mygg. Kryper man in i bilen sedan igen får man med sig myggen in i bilen, vilket gör att det är nästan omöjligt att köra därifrån. Detta innebär problem för djurhållningen, och det innebär mycket stora problem vad gäller livsmedelsförsörjningen över huvud taget.

Detta är ett mycket stort problem, inte bara för de tusentals människor som riskerar att drabbas utan för många andra.

För det tredje gör det mig också förvånad när statsrådet pekar på att det minsann finns andra metoder. Man kan bedriva slåtter och betesdrift. Det är snudd på gulligt om man tror att man kan bekämpa denna förekomst av stickmygg med hjälp av slåtter och betesdrift. Det finns över huvud taget inga studier på det. Ska man kunna göra så att det blir möjligt att vistas i området måste man alltså få ned halten med 90 procent. Detta är saker som gör marginell förändring.

Slutligen detta med reglering av vattennivån. Det är klart att om man dikade ut hela detta område och fick bort alla översvämningar skulle man såklart inte ha några översvämningsmyggor. Men då vill jag påminna statsrådet om att detta faktiskt rör sig om en nationalpark med omgivande naturreservat. Och jag har inte tidigare hört någon som ens har fört på tal att man skulle reglera vattennivån i nationalparken.

Det finns, som flera tidigare har sagt, en mycket stor oro. Det finns i dag en metod för att bekämpa, och det är Vectobac. Det finns nu i lagren ungefär så mycket att man kan bekämpa 5 000 hektar. Förra sommaren bekämpade man 12 000 hektar. Behovet var 20 000 hektar.

Frågan är nu: Vad kommer statsrådet att göra för att se till att denna sommar inte blir ett helvete för alla människor som bor och vistas i dessa områden? Då krävs det två saker, dels ett starkt ekonomiskt tillskott, dels en långsiktig lösning, vilket länsstyrelserna vid flera tillfällen har pekat på. Det är dessa svar som vi vill ha från statsrådet här och nu.

(Applåder)

Fru talman! För att något ska vara hållbart i grunden krävs det åtminstone två saker, och det handlar om kunskap, eller vetenskap, om man så önskar, och om finansiering. Kunskapen har arbetats upp under många år i Nedab när det gäller bekämpningen av stickmyggor. Finansieringen behöver säkras över tid, och det är här staten kommer in.

Det är tydligt att det i regeringen har varit oklarheter kring vem som är ansvarig för myggfrågan, som inte bara är en olägenhet, som statsrådet Pourmokhtari säger, utan en ren plåga för dem som bor och vistas i området. Det vet alla som någon gång har besökt detta område sommartid.

Fru talman! Jag tror att alla som tog del av Sala Allehandas artikel med anledning av denna interpellationsdebatt fick hopp om att staten nu nog är på banan.

Riksdagskollegan Mikael Oscarsson skriver: Det berörda området vid nedre Dalälven är till stor del statens mark, och de sju kommunerna har i många år haft en överenskommelse. Kommunerna står för kostnaderna för organisering och personal, och staten står för kostnaderna för bekämpningsmedel och helikopterhyra.

Min kollega på Uppsalabänken fortsätter: Den här överenskommelsen är rimlig, och som riksdagsledamot kommer jag att jobba vidare för att hålla fast vid den. Nu är det hög tid att beställa Vectobac G så att årets bekämpning kan säkras.

Visst har ledamoten Oscarsson rätt i det han säger om att det är hög tid att beställa. Men jag vill fråga statsrådet: Stämmer det att staten står för kostnaden för bekämpningsmedel och helikopter så att en effektiv myggbekämpning kan utföras och så att det går att bo och vistas i det myggdrabbade området?

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamöterna Sanne Lennström, Patrik Lundqvist och Anders W Jonsson för denna otroligt viktiga debatt. Det är väldigt många människor som lider av mygghelvetet. Jag tycker att Anders W Jonsson uttryckte det väldigt tydligt. För många människor i Västmanland, framför allt kanske i Salatrakten, är detta en plåga under sommar och tidig höst.

Fru talman! Vi har nu hört att bekämpningsmedel nu finns motsvarande en fjärdedel av det som uppskattas hade behövts förra året. Och medel finns så att man kan beställa lika mycket till. Men då försvinner ju finansieringen för att utföra själva bekämpningen. Då händer ingenting alls. Det blir etter värre.

Kommunerna står själva för den största kostnaden för myggbekämpningen, och det som man har bett regeringen om pengar till är själva inköpet av bekämpningsmedel och helikopterflygningarna.

Jag håller med tidigare talare. Statsrådet kan prata medlidsamt här om att detta kan vara en olägenhet. Men den som har upplevt mygghelvetet vet hur det är och att det måste vidtas åtgärder för att man över huvud taget ska kunna vistas där.

Besked om en ökad, och rejäl, statlig finansiering behövs omgående eftersom det som vi har hört är lång leveranstid på medlet. Det är ju dags att lägga fram vårändringsbudgeten - kan vi kanske hoppas på att staten skjuter till sin del av finansieringen i den? Det vore välkommet, och det vore bra med ett besked här i kväll. Det tror jag att de som tittar på debatten verkligen skulle uppskatta.

Fru talman! Jag vill citera Gerhard Winroth, som bor i Möklinta i Sala kommun, gällande just myggplågan. Han säger: "Livskvaliteten sjunker, barnbarnen får så stora utslag att de inte kan vara här." Jag bor inte i något av de värst drabbade områdena själv, men ändå hade vi periodvis svårt att vara utomhus i somras. Det gick över huvud taget inte att klippa gräset, och hästarna var så stressade av myggen att de skenade. Alla, från förskolebarn på utflykt till turister och utomhusarbetare, drabbas. Besöksnäringen på de drabbade orterna riskerar att helt slås ut.

Fru talman! Amanda Lindblad, som är kommunstyrelsens ordförande i Sala, är besviken. Hon säger att man tyvärr inte fått någon återkoppling alls på den skrivelse som kommunalråd i sju drabbade kommuner ställde till regeringen i höstas. Länsstyrelserna har gjort en utredning som konstaterar att staten måste ta ett större ansvar i frågorna, men inget besked kommer. Däremot kläcks mygglarverna snart.

Därför vill jag fråga statsrådet: När avser regeringen att svara de berörda kommunerna?

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka interpellanterna för frågorna och statsrådet för svaren.

Riktvärdet för betydande myggproblem är 2 000 myggor per natt i en så kallad myggfälla. Under 500 myggor betecknas som en acceptabel nivå. Har man 5 000 myggor per fälla och natt anses det vara ett mycket stort myggproblem, och vid 10 000 myggor per natt passeras gränsen för olidliga myggproblem för både människor och djur. År 2008 uppmättes i området kring nedre Dalälven som mest 77 000 myggor per natt i en enda myggfälla. När acceptabel nivå är 500 myggor blir 77 000 betydligt mer än en olägenhet, som statsrådet uttryckte det.

Jag kommer själv från Avesta, där tre och en halv mil av Dalälven rinner genom kommunen, och under mina tolv år som kommunstyrelsens ordförande var detta en fråga som var ständigt aktuell. Som lyfts fram av de andra interpellanterna har kommunerna i nedre Dalälvsområdet ett samarbete i ett utvecklingsforum som heter Neda. Fokusområdena för Nedre Dalälvssamarbetet är turismnäring och annan företagsamhet, inflyttning till regionen, samordning mellan intressenter och över administrativa gränser samt ett differentierat näringsliv och en förbättrad infrastruktur.

Jag är övertygad om att de kommunalråd som jobbar med detta likt mig hade älskat att få jobba med turismnäring, inflyttning och en förbättrad infrastruktur, men tyvärr hamnar allt fokus i Nedre Dalälvssamarbetet på myggbekämpning: Hur ska vi få tillstånd nästa år? Hur ska vi få finansiering? Vilka måste vi prata med? Beslut om medel till myggbekämpningen kommer alltid för sent - det måste fattas året före bekämpningen för att det ska fungera.

Kommunerna och regionerna drar ett stort lass. I kommunerna finns en räddningstjänst för att klara av myggbekämpningen, och staten behöver ta ansvaret för själva bekämpningskostnaden. Målet med stickmyggsbekämpningen är nämligen att reducera mängden översvämningsmyggor till acceptabla nivåer så att människor kan bo, leva, verka och besöka området - och inte bara det, utan man ska även kunna trivas när man bor i nedre Dalälvsområdet.

Fru talman! Jag frågar statsrådet: När kommer regeringen att behandla hemställan och äskanden om finansiering för framtidens myggbekämpning från länsstyrelserna i Gävleborgs, Dalarnas, Uppsala, Västmanlands och Värmlands län?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar alla ledamöter för det stora engagemanget i denna fråga. Det är fantastiskt att vi är så många som kan diskutera detta.

Jag måste tyvärr börja med att beklaga ledamoten Anders W Jonssons val att fokusera på vilken del av landet jag kommer ifrån och att det är en miljöminister från Stockholm som har skrivit svaret. Jag tycker verkligen inte att sådana tongångar gynnar vare sig det arbete vi alla här försöker göra för att ta hand om hela vårt avlånga land och rike eller den diskussion jag hoppas att vi alla är ute efter, nämligen vad vi kan göra i praktiken och hur vi med en så välfungerande bekämpning som möjligt kommer åt den problematik som uppstår. Det kunde få ligga i fokus i stället för vilken del av landet jag kommer ifrån. Men var och en gör på sitt sätt, så att säga.

Som ledamöterna nämner har staten en del i detta arbete. Det handlar allra främst om att finansieringen ska finnas på plats för att man ska kunna bekämpa myggen, helt enkelt. Sedan många år tillbaka har det funnits statliga medel för detta syfte. Dessa medel har vi från innevarande år, 2024, flyttat till länsstyrelserna själva.

Ett skäl till detta är, vilket några av ledamöterna nämnde att jag tog upp i mitt svar, att vi vill minska den administrativa bördan av samordning mellan flera olika bitar som ska samspela när man genomför bekämpningsåtgärderna - till exempel myndighetsbeslut kring Natura 2000-tillstånd, dispens från förbudet att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg och så vidare.

Det handlar dock även om den förbättrade planeringsförutsättningen, och där kan jag ändå konstatera att regeringen likt ledamöterna har sett ett behov. Det finns en brist på möjlighet att i ordentlig utsträckning planera den bekämpningsåtgärd man vill sätta in. Man ska kunna ha en ordentlig tidsmarginal så att de medel man får hinner sättas in innan åtgärderna ska genomföras.

Det nämndes av en ledamot att kommunerna inte ska stå ensamma, och det är helt rätt. Självklart ska kommunerna inte stå ensamma, och det är väldigt viktigt att staten fortsätter att bidra med finansiering för dessa åtgärder. Det finns också många olika bitar i detta som man kan nämna.

Regeringen har vidtagit åtgärder på det sättet att finansieringen inte längre går delvis genom Naturvårdsverket och delvis genom Jordbruksverket, då vi vet att exempelvis detta har skapat en tröskel i arbetet. All finansiering för att bekämpa massförekomsten av översvämningsmygg finns nu direkt hos länsstyrelserna, och vi hoppas att det ger en positiv effekt.

Vi arbetar också med de synpunkter som har kommit in till regeringen. Jag hade önskat kunna ge svar i dag om hur vi hanterar detta, men ledamöterna vet mycket väl varför jag behöver referera till formuleringen att detta rör ärenden som bereds inom Regeringskansliet. Det är helt enkelt så ordningen ser ut i statsmakten. Det vi kan konstatera är dock att detta är en problematik som vi allihop vill komma åt, och jag hoppas att debatten kan fokusera mindre på vilka kraftord man lyckas ta till kring denna problematik och mer på hur vi faktiskt kan lösa den på bästa sätt.

Finansieringen är en del, men en annan del är exempelvis att vi behöver veta mer om hur denna typ av bekämpning utförs på ett effektivt sätt. Detta att det över huvud taget inte finns några studier på att andra åtgärder har effekt stämmer helt enkelt inte, fru talman. Det är vetenskapligt förankrat att det finns många åtgärder man kan vidta för att minska förekomsten av dessa mygg.

Fru talman! Jag får beklaga att vi fortfarande inte får några konkreta svar på frågor som faktiskt skapar ångest bland tusentals invånare i de valkretsar vi ledamöter som är här i dag representerar. Även inom besöksnäringen är man väldigt orolig, för man är helt beroende av en fungerande stickmyggsbekämpning för att kunna utvecklas och för att besökarna ska kunna trivas och återkomma. Detta är helt enkelt en fråga som handlar om kommunernas överlevnad.

I ett förändrat klimat med större och mer frekventa översvämningar behöver beredskapen för bekämpning i dessa områden öka. Sommaren 2023 blev, som har beskrivits här, exceptionell med de största och mest frekventa översvämningarna på decennier. Under den fjärde och största översvämningen genomfördes ingen bekämpning, eftersom det inte fanns tillräckligt med Vectobac i lager. En kompetent organisation fanns på plats men kunde inte utföra sitt jobb när det saknades såväl bekämpningsmedel som finansiering för övriga bekämpningskostnader.

Kommunerna som har skrivit och vädjat till regeringen behöver sina pengar - mer pengar än dem som statsrådet nämnde. Som ledamoten Eriksson nämnde har de heller inte fått svar. Pengarna, bekämpningsmedlet och en plan för hur bekämpningen ska ske måste finnas på plats innan vårfloderna kommer, oavsett beredningar i Regeringskansliet.

Lokalt ber även regeringspartierna i debattartiklar riktade mot regeringen att deras egna ministrar ska agera, men de möts av tystnad.

Inte heller medier tycks få svar. UNT skickade flera mejl med frågor till miljöministern, vars pressekreterare meddelade att hon inte svarar på operativa frågor om myggbekämpning och i stället hänvisade till Naturvårdsverket. Myndigheten hänvisar i sin tur till exempelvis Länsstyrelsen i Gävleborg, som i viss mån hänvisar tillbaka till regeringen.

Det krävs ett ansvar i denna fråga för att det ska hända någonting. Hotet om stickmyggens invasion är förestående. Det finns här och nu, och det skapar ångest - inte en mild olägenhet - hos befolkningen i våra valkretsar.

Invånarna förtjänar svar. Dessa mygg är en hälsofara, och det finns även rädsla för att de skulle kunna utveckla sjukdomar som vi inte tidigare har sett och som skulle kunna spridas i dessa områden.

Regeringen kan inte fortsätta att ducka sitt ansvar. Regeringen har ett ansvar att se till att människor kan bo och verka i områdena kring nedre Dalälven. Men eftersom jag misstänker att statsrådet, med hänvisning till beredningar, inte kommer att ge mig några svar om pengar eller åtgärder ställer jag en annan fråga, som jag hoppas att statsrådet inte kommer att ducka. Om hon duckar denna fråga kan jag utlova många fler interpellationsdebatter tills jag får ett svar.

Om regeringen inte ger kommunerna de pengar som de efterfrågar och nödvändig bekämpning i dessa områden uteblir, kan statsrådet då tänka sig att komma till en picknick i Tärnsjö där vi kan diskutera den här frågan? Detta har historiskt varit en väldigt effektiv åtgärd. I så fall är klädkoden sommarklänning, shorts eller sommarskjorta.

Kommer statsrådet att tacka ja till en sådan inbjudan? Då får vi se om statsrådet tycker att det är en olägenhet att vara där eller om det rent av är ett helvete, som vi har pratat om här.

(Applåder)

Fru talman! Jag hade mitt första politiska uppdrag i bygg- och miljönämnden i Sandvikens kommun 2006. Jag minns inte jättemånga ärenden som vi hade i nämnden under min första tid där, men jag minns bibborna med utredningar om BTI och dess effekter på alla möjliga myggor och andra insekter. Minnet kan ju förändras med tiden, men jag minns det som att vi fick halvmeterhöga utskrifter med A4 där man förklarade effekterna på olika arter.

Som statsrådet var inne på har det gjorts en hel del studier på både bekämpningsmedel och andra metoder för att minska förekomsten av stickmyggor. Visst finns det andra metoder som på marginalen kan minska mängden stickmyggor, men som Lars Isacsson var inne på när han stod här i talarstolen tidigare kommer man inte i närheten av de nivåer som behövs för att människor ska kunna bo och leva i området med någon annan metod än BTI.

Detta är någonting som vi måste använda för att människor ska kunna ha en bygd att leva och verka i. Vi kommer inte att komma ifrån det med några som helst andra metoder, oavsett hur många gånger kommunerna, länsstyrelserna och andra utreder olika effekter. Det är hög tid att vi släpper det och börjar inse vilket läge vi faktiskt är i och vad vi har framför oss att göra. För detta krävs det betydligt mer pengar än vad som finns på bordet i dag, oavsett hur enkelt det är att få del av dem.

Jag skulle vilja lämna en sista uppmaning: Se till att leverera de medel som behövs! Kommunerna bryr sig inte ett dugg om vilken väg pengarna tar för att komma på plats så att de kan användas till detta, bara de kommer dit i tid. Detsamma gäller de boende i området. Pengarna måste fram, och de måste gå till BTI-bekämpning.

(Applåder)

Fru talman! Mitt syfte med interpellationen var på något vis att skapa lugn och ro hemma i bygderna i Hedesunda, Österfärnebo, Kågbo och Lågbo, men alla som följer debatten inser ju att vi i Sverige nu återigen har en miljöminister som beskriver det gigantiska problemet med översvämningsmygg i nedre Dalälvsområdet som att myggsituationen kan utgöra en olägenhet för personer som bor eller vistas i området.

Det skapar ännu mer oro, för det medför insikten att vi har ett statsråd som inte förstår vidden av detta och som inte förstår att det lägger en död hand över landsbygdsutvecklingen i hela detta vackra område, där Dalälven är som allra vackrast. Det stoppar möjligheterna till livsmedelsproduktion, skapar psykisk ohälsa och gör att man över huvud taget inte kan vistas utomhus i dessa vackra områden. Människor sitter i sina hus och tejpar ihop fönster för att inte få in en enda mygga. Detta skapar oro.

Jag tycker att Sanne Lennström kom med ett utmärkt förslag. Statsrådet kan göra ett besök under sommaren. Det kan ju vara så att det blir en sommar med stekande hetta och inga myggor, men risken är uppenbar att det blir någonting helt annat. Då förutsätter jag att statsrådet kommer till nedre Dalälvsområdet och undersöker om det är så att detta kan utgöra en olägenhet för personer.

Statsrådet är också välkommen att ta med de tjänstemän på Miljödepartementet som har författat detta svar. Vi som har hållit på med denna fråga i mer än 20 år kände igen tongångarna, inte bara från dem som kommer från Stockholm utan även från andra delar av landet. Lite mygg kan väl inte vara så farligt? Jag vandrade i fjällen för några år sedan, och där fanns det också mygg. Så kan det låta, men om man säger så förstår man inte digniteten av det som sker i nedre Dalälvsområdet. Det är detta som skapar oro.

Vi som har följt denna fråga under alldeles för många år har ständigt fått höra från tjänstemän på Miljödepartementet, vissa miljöministrar och Naturvårdsverket att det finns andra metoder och att man kan ha kor och får som betar eller ha slåtter. Det visar att personerna över huvud taget inte har varit i detta område. Det handlar om tiotusentals hektar, och dessa metoder är utprövade på ett litet och geografiskt begränsat område. Det handlar inte om det som krävs här, det vill säga att reducera myggförekomsten med mer än 90 procent. Det är detta som behövs för att människor ska kunna vistas i det här området över huvud taget.

Som jag sa i mitt tidigare inlägg blir jag också oroad av att detta är ett svar som inte bara miljöministern står bakom, utan det är samordnat på Statsrådsberedningen. Det här är ju kontrasignerat av både Kristdemokraterna och Moderaterna, som annars brukar vara väldigt flitiga i denna debatt, inte minst på hemmaplan.

Här krävs det två konkreta åtgärder.

Den ena är att man ser till att det finns tillräckligt med ekonomiska resurser för att köpa in bekämpningsmedel så att det räcker. Nu har vi bekämpningsmedel så att det räcker till 5 000 hektar. Blir det bara en vårflod kanske vi klarar oss på det, men blir det som det är i vanliga fall - en vårflod, en fjällflod och dessutom stora regnmängder - kommer det inte att räcka.

Den andra är att statsrådet ser till att vi får en långsiktig lösning på detta med en stabil organisation som står bakom det hela. Länsstyrelser, kommuner och Neda har sagt att de är beredda att medverka till det, och det är ju detta som behövs. Jag förstår dock att statsrådet inte landar i det om utgångspunkten är att detta kan utgöra en olägenhet för personer. Då blir det inte tillräckligt skarpa åtgärder.

Fru talman! Jag är liksom statsrådet glad över att många är engagerade i denna fråga.

Innan jag började i riksdagen var jag kommunpolitiker under lång tid, och i Tierps kommun har jag följt myggfrågan i många år. Jag har varit på myggsafari i Gysinge, och jag tycker att statsrådet ska fundera på den där inbjudan med fikakorg, om hon inte är upptagen den dagen. Av alla de studiebesök jag har gjort under mina år som politiker är detta något jag aldrig kommer att glömma. När bonden som hade stängslat för att ta ut sina djur på sommarbete gick från hagen följde djuren med tillbaka till ladugården. Flick- och pojklagen i fotboll fick inte spela hemmamatch förrän sent på hösten eftersom det inte gick att bjuda in andra barn och ungdomar till hemmaplanen.

Frågan kvarstår. Vi behöver ha en långsiktighet och säkra detta. Vi måste komma bort från ett gigantiskt antal stickmyggor. Vi får inte hamna där igen utan måste hålla det på dagens nivå. De senaste fem åren har man i fällorna hittat under 500 myggor per natt och fälla. Bekämpningen måste fortsätta och säkras.

(Applåder)

Fru talman! Jag har två frågor till statsrådet. Nummer ett: Håller statsrådet med om att hela Sverige ska leva, även samhällena vid nedre Dalälven som lider av översvämningsmygg? Nummer två: Kommer de att få svar på sin skrivelse och besked om substantiella ekonomiska stöd från staten för myggbekämpning i vårändringsbudgeten?

(Applåder)

Fru talman! Som kommunalråd fick jag ofta höra att den långsiktiga lösningen på myggproblematiken var slåtterängar och en mer reglerad vattenkraft med mindre svängningar. Detta har också miljöministern med i sitt svar som exempel på lösningar.

Miljöministern och jag har tidigare debatterat korttidsregleringen i nedre Dalälven och den påverkan på människor och djur det har i området när vattnets nivå varierar med 50-100 centimeter per dygn och strandlinjen kan förändras 50-150 meter med en dags varsel. Svaret från miljöministern i den debatten var att en ny miljöprövning för nedre Dalälvsområdet ska göras 2034. Men en eventuell lösning eller dellösning 2034 lugnar ingen i detta område.

Att bekämpa översvämningsmyggorna i nedre Dalälven är inget projekt. De kommer inte att försvinna, och det finns inga alternativa metoder som ger drägliga livsvillkor och gör att de i området kan vara lugna med att deras barn och djur kan vistas utomhus under sommarhalvåret och att fler turister kan besöka biosfärområdet med dess unika fiske och unika natur.

Fru talman och miljöministern! Här måste staten vara tydlig och visa på långsiktiga spelregler. Det behövs ett ledarskap från regeringen, för det underlättar inte för dessa sju kommuner att vara ett gränsområde. Nedre Dalälvsområdet ligger geografiskt i Dalarna, Västmanland, Gävleborg och Uppland. Det är ett fantastiskt läge, men det är inte fullt lika fantastiskt för sju kommuner att försöka samordna med fyra länsstyrelser när de vill ha en tydlig plan och finansiering.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamöterna för många frågor och resonemang i denna interpellationsdebatt.

Det känns som att debatten går i riktningen mot att det behövs insatser för att bekämpa myggen, och här är vi helt överens. De andra möjligheter regeringen nämner för att minska problematiken ser regeringen inte som en lösning på detta, utan regeringen är väl medveten om att det behövs bekämpningsmedel för att mota tillbaka myggen.

Jag uppfattar också att det finns en vilja att förändra formen för detta arbete. Man nämner ett behov av att agera för att lyckas med detta och att kommungränser och olika län innebär ett problem för att hantera bekämpningen. Regeringen upplever dock att det finns ett väl utvecklat system där staten bidrar med finansieringen och där insatserna genomförs bäst närmast själva problemet. Jag vet inte om det finns några andra ståndpunkter här, men vi ser en potentiell förbättring i år givet att det inte är statliga myndigheter som tillhandahåller medlen utan att medlen finns närmare beslutet hos länsstyrelserna och att detta kan bidra till att man lyckas bättre med detta arbete.

Givetvis är inte bara hur man genomför insatserna viktigt utan att det finns tillräckligt med medel, och jag har stor förståelse för att man ser ett mycket större behov än det staten har finansierat för i 2024 års statsbudget. Men som ledamöterna är väl införstådda med kan jag inte föregå processen med en hemställan till Regeringskansliet genom att på eget bevåg besluta att tillmötesgå det behov länen har framfört, utan hemställan behöver beredas. Självfallet ska länen få svar på de frågor de har ställt till regeringen, men det finns en ordning att förhålla sig till där jag inte kan reflektera fritt över vilka medel vi har att tillgå.

Låt mig än en gång vara tydlig med att vi ser att en bekämpningsåtgärd behöver genomföras. Insatserna behöver göras nära dem som berörs, och de behöver vara mer effektiva. Vi ser att det här är ett verkligt problem, och jag beklagar att det finns en upprördhet över regeringens ord om att det kan utgöra en olägenhet. Regeringen uttrycker sig ofta på ett formellt och inte emotionellt vis i svaren. Vi är dock väl medvetna om att detta arbete behöver genomföras med bekämpningsmedel, även om vi väljer att nämna att det finns andra insatser och metoder som har effekt på myggpopulationen.

Jag ser fram emot att fortsätta debatten och kan bara beklaga att jag inte kan ge svar på hemställan i denna debatt, men det är så ordningen ser ut.

Fru talman! Jag måste säga att jag ser allvarligt på debatten här i dag. Den är allvarlig ur demokratisynpunkt. Det är inte bara att vi känner att statsrådet relativiserar problemet en aning utan också för att kommunerna inte fick svar på hur man tänker lösa myggplågan. Det fanns andra svar att ge. Medierna fick inte heller svar. Inte ens regeringspartiernas egna lokalpolitiker har fått svar när de har skrivit debattartiklar mot sin egen regering.

Därför skrev jag och två ledamöter till en förfrågan om debatt i detta ämne. Först kunde ni i regeringen inte komma överens om vem av er som skulle ta debatten här i dag. Sedan dröjde det nästan två månader innan debatten blev av, vilket är långt mer än praxis i den här kammaren.

När vi sedan får debatten känner vi att vi inte får några svar. Ministern talar om att saker bereds, och vi får en lägesbeskrivning av sådant vi redan vet. Jag känner att detta är djupt problematiskt, men vi ger inte upp. Regeringen måste axla sitt ansvar och stå upp för människor så att de kan bo och verka i områdena kring nedre Dalälven utan att riskera att behöva ringa ambulans på grund av myggen. Jag har också, likt flera andra ledamöter här, hört berättelser hemifrån, exempelvis från Tärnsjö, om att det har hänt att folk behövt ringa ambulans åt gäster för att de fått för många myggbett.

Inbjudan kvarstår. Statsrådet är varmt välkommen till Österfärnebo eller Tärnsjö. Jag tror att hon kommer att vara ytterst snabb med ett besked om vi diskuterar frågan i en sådan miljö. Jag tror att statsrådet faktiskt kan svara på förfrågan om att komma på picknick under en förmiddag utan att behöva bereda den i Regeringskansliet.

(Applåder)

Fru talman! Det har varit en intressant diskussion. Det lär man säga. I mitt förra inlägg talade jag lite om min början i politiken. När jag kom hit till riksdagen efter valet 2014 diskuterade vi också de här frågorna. Vi har diskuterat dem sedan dess, vartenda år. Ministrar, tjänstemän och personal på departementet har kommit och gått, liksom själva departementet för den delen. Men vartenda år har det varit en kamp om både medel och hanteringen av dessa frågor.

Jag är oerhört nöjd att vi har lyckats komma till ett läge där vi får fleråriga beslut om att få bekämpa över huvud taget. Men det behövs en hel del mer, och vi har en lång väg kvar att gå.

Finansieringen har dragits ned. Det såg sämre ut förra året än det har gjort på många år. Detta fortsätter nu. De pengar som nu är aktuella räcker inte på långa vägar, och det behövs besked. Jag förstår också alla formella processer, och vi får väl se var det landar i vårändringsbudgeten. Men jag förväntar mig att även den här regeringen, precis som tidigare regeringar, hur motvilligt det än har varit på sina håll, faktiskt levererar så att människor har en dräglig tillvaro i de här områdena. Sedan får vi återkomma till långsiktigheten och det statliga ansvaret för samordning och bekämpning på fler platser någon gång i framtiden, för jag tror inte att vi kommer att landa i en tillfredsställande situation det här året, tyvärr. Tack för debatten!

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker ändå att vi har nått några steg framåt i debatten. Steg ett är få miljöministern att förstå hur allvarligt problemet är. Det handlar inte om att det "kan utgöra en olägenhet", som ministern skrev i sitt svar.

Där har vi en möjlighet, och händer har sträckts ut, nämligen ett besök i sommar i området kring nedre Dalälven. Det är först när man har känt hur det är som man förstår hur allvarligt detta är.

Steg två är det som jag hörde ministern säga, nämligen att staten ska ha ett finansieringsansvar. Det är detta som kristdemokraten Oscarsson också har sagt. Helikoptern ska staten stå för, och dessutom ska staten stå för bekämpningsmedlet. Men problemet är att pengarna inte har räckt. Det som finns i lager nu motsvarar 5 000 hektar bekämpat område. Det är en vårflod och möjligtvis en halv fjällflod. Förra sommaren gick det åt motsvarande 12 000 hektar, men man hade behövt motsvarande 20 000 hektar.

Den metod som regeringen kan använda om man ser allvarligt på detta är att tillföra pengar i vårändringsbudgeten. Lyssnar vi på moderater och en eller annan kristdemokrat från dessa valkretsar får vi höra att det inte finns något motstånd hos dem. Det kommer alltså att vara öppet mål för miljöministern om hon i vårändringsbudgeten kräver ytterligare miljoner för att kunna göra de bekämpningar som krävs.

Det sista steget är att hitta en långsiktig lösning vad gäller organisationen. I dag är det en, två eller kanske tre personer i Sverige som har kompetens att driva detta. Där måste vi ha en långsiktig lösning där vi säkrar upp detta. Vi ser ju att det som från början var ett problem kring nedre Dalälven nu även finns i andra delar av Sverige.

Men det första steget är som sagt att miljöministern nu, hoppas jag, kan ge besked om att hon är beredd att besöka det här området i sommar under myggsäsongen.

(Applåder)

Fru talman! Återigen tack till ledamöterna för det stora engagemanget i den här frågan!

Det är positivt om man uppfattar det som en stor förändring att jag nu tar upp detta med ordvalet. Att uttrycket "olägenhet" var det främsta problemet läste jag inte in när jag gav mig in i debatten, utan jag förväntade mig mer att vi skulle diskutera hur bekämpningsåtgärderna genomförs på bästa sätt. Jag trodde att någon kanske skulle nämna den nya rapport som myndigheten Formas har tagit fram om hur bekämpningsmedlen påverkar naturmiljön och möjligheten att ha en dräglig livsmiljö i de områden som påverkas av dessa mängder av aggressiva mygg. Det var snarare där jag trodde att diskussionen skulle hamna.

Det är intressant att få inbjudan till picknik. Jag tänker direkt på den problematik som skulle uppstå eftersom jag är en sådan som man hade behövt ringa ambulans åt. Jag påverkas ganska kraftigt av myggbett och har behövt uppsöka sjukvård flera gånger för detta. Men om inte annat kan jag försäkra er om att det åtminstone gör mig väl medveten om vilken olägenhet myggen kan utgöra och hur mycket det påverkar möjligheten att leva och bo i områden som påverkas kraftigt av detta.

Självfallet ska staten göra sitt i detta. När jag menar att man självklart kommer att få svar syftar jag inte på alla de frågor som kommer till regeringen i olika forum, utan jag syftar på den hemställan som lämnats in rent formellt. Det är den jag menar att regeringen hanterar. Jag kan bara beklaga att min pressekreterare inte har kunnat ge svar vid det tillfälle då frågan uppkom.

Vi är alltså helt överens om att dessa bekämpningsåtgärder ska genomföras och att staten har ett ansvar i detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.