multinationella företag och rapportering
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenLeif Pagrotsky (S)
- Hoppa till i videospelarenJakob Forssmed (Kd)
- Hoppa till i videospelarenLeif Pagrotsky (S)
- Hoppa till i videospelarenJakob Forssmed (Kd)
- Hoppa till i videospelarenJakob Forssmed (Kd)
- Hoppa till i videospelarenLeif Pagrotsky (S)
- Hoppa till i videospelarenJakob Forssmed (Kd)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 84 Leif Pagrotsky (S)
Anf. 85 Jakob Forssmed (Kd)
Anf. 86 Leif Pagrotsky (S)
Anf. 87 Jakob Forssmed (Kd)
Anf. 87 Jakob Forssmed (Kd)
Anf. 88 Leif Pagrotsky (S)
Anf. 89 Jakob Forssmed (Kd)
den 12 maj
Interpellation 2002/03:416
av Jakob Forssmed (kd) till näringsminister Leif Pagrotsky om multinationella företag och rapporteringUnder de senaste åren har företagens roll utvecklats mot ett ökat ansvar för att mänskliga rättigheter respekteras och att internationella riktlinjer för hållbar utveckling efterlevs även i utvecklingsländer. CSR @ Corporate Social Responsibility @ har blivit ett erkänt begrepp som syftar till att få företag att öka engagemanget i dessa frågor. Regeringen har åtagit sig att utveckla arbetet med CSR bland svenska företag, genom initiativet Globalt Ansvar som lanserades i mars 2002. Detta samarbete mellan regering, näringsliv och det civila samhället ska främja mänskliga rättigheter och miljöhänsyn samtidigt som det stärker företagens konkurrenskraft och bygger på FN-initiativet Global Compacts nio principer samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Under de senaste årens CSR-arbete både internationellt och inom Sveriges gränser har det blivit tydligt att information och extern rapportering är ytterst viktiga delar av processen. Möjligheterna att följa upp arbetet från år till år är avgörande för om satsningen ska bli trovärdig, både för företagen själva och för konsumenter som måste ha tillgång till information för att kunna fatta medvetna beslut. Enligt Pierre Sané, tidigare Amnesty Internationals generalsekreterare, är företagens rapportering till allmänheten en nyckel till att Global Compact och arbetet med CSR blir effektivt och trovärdigt.
Fördelarna för företagen av att göra noggranna och utförliga rapporter om CSR-arbetet är många @ bland annat att det ömsesidiga förtroendet mellan företag och konsumenter, investerare, anställda och NGO:er ökar då det långsiktiga strategiska tänkandet prioriteras, problem och risker kan upptäckas tidigare och förebyggas i tid, och aktievärdet kan stabiliseras.
Enligt Svenska Naturskyddsföreningens undersökning av de 50 största svenska företagens arbete med miljöriktlinjer inför Johannesburgkonferensen 2002 råder det i dag en mycket stor spridning mellan de svenska storföretagen då det gäller rapportering om miljöarbete. Hälften av de tillfrågade företagen tillhandahöll ingen information varken via hemsidor eller på förfrågan. Bland de rapporter som lämnades varierade utformningen kraftigt, vissa företag inkluderade alla OECD:s riktlinjer medan andra knappt redovisade några miljömålsättningar alls. Jämförelser mellan företagen blir därför mycket svåra, inte minst för konsumenter.
Det faktum att så få företag redovisar öppet om miljöarbetet, och att innehållet är mycket skiftande bland dem som gör det, talar för bindande regler för att miljöinformation från företagen garanteras och standardiseras. Ett ramverk för miljörapporters utformning och innehåll är nödvändig för att jämföra företagens miljöpåverkan och miljöarbete och för att möjliggöra övervakning och uppföljning. I dag finns FN-initierade GRI:s riktlinjer för rapportering (Global Reporting Initiative), som bland annat innehåller en rad ekonomiska, sociala och miljömässiga indikatorer för att kunna mäta företagens framsteg inom dessa områden. GRI framhåller även vikten av tranparens, noggrannhet, tydlighet och konkreta resultat i målsättning och rapportering om CSR. Men enligt Svenska Naturskyddsföreningen använder sig endast vissa svenska företag av GRI:s riktlinjer och många företag saknar i dag någon form av mätbara mål för arbetet, en av grundbultarna i OECD:s riktlinjer.
I USA finns bland miljö- och MR-organisationer ett stort stöd för ett lagförslag om obligatorisk rapportering om amerikanska företags påverkan på miljö och förhållningssätt till mänskliga rättigheter utanför landets gränser. I Frankrike har lagstiftning redan införts om obligatorisk rapportering om sociala och miljömässiga hänsynstaganden i företagens årsrapporter samt att de största företagen ska rapportera mot en rad fastställda indikatorer, och regler om rapportering enligt GRI:s riktlinjer har införts för företag noterade på Johannesburgbörsen.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till näringsministern:
Vad avser ministern att göra för att stärka arbetet för att svenska företag ska ta ett ökat socialt och miljömässigt ansvar utanför Sveriges gränser?
Vad avser ministern göra föra att få fler svenska företag att rapportera enligt GRI:s riktlinjer?
Vad avser ministern att göra för att stärka lagstiftningen om standardiserad rapportering för svenska företag enligt GRI:s riktlinjer?
Hur avser ministern att verka för att föra upp frågan om lagstiftning om miljörapportering på EU- och internationell nivå?