MSB:s utbildningsverksamhet

Herr talman! Lena Asplund har frågat mig vad jag anser om konsekvenserna av en eventuell nedläggning av någon av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB:s, utbildningsplatser och vilka möjligheter jag ser att hantera detta.

Statens resurser måste alltid fördelas så att de kan användas på ett effektivt sätt. I årets budgetproposition bedömde regeringen att MSB:s anslag behövde minskas för att finansiera annan angelägen verksamhet. Denna besparing återfinns också i de borgerliga partiernas budgetmotion.

Det är varje myndighets ansvar att eftersträva hög effektivitet, kvalitet och ekonomisk återhållsamhet. Att kontinuerligt utveckla utbildningsverksamheten inom myndighetens ansvarsområde utifrån samhällets behov är därför en viktig uppgift för MSB. Myndigheten beslutade redan i höstas att en översyn av utbildningsverksamheten skulle genomföras. Översynen syftar enligt MSB till att höja kvaliteten inom utbildningsverksamheten, men den ska också ligga till grund för beslut om åtgärder för att anpassa myndighetens verksamhet till de nya ekonomiska förutsättningarna.

Att bedöma konsekvenserna av en eventuell nedläggning av verksamheten vid en av utbildningsorterna är en uppgift för MSB, och det ingår i den översyn som myndigheten genomför. Det är därför för tidigt att redan nu bedöma konsekvenserna av en nedläggning av en av utbildningsorterna och om möjligheterna att hantera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret.

Jag förstår att statsrådet inte kan svara. Myndigheterna är ju självständiga. Men det skulle vara intressant att ha en principiell diskussion om hur vi ska ha det, hur utbildning av vår räddningspersonal ska se ut. Det är ett otroligt viktigt uppdrag som MSB har.

Statsrådet har fått två brev, som jag visar upp för kammarens ledamöter. Ett är undertecknat av 60 kommunalråd runt om i landet, varav ett flertal tillhör statsrådets parti. Det andra brevet kommer från ungefär 100 räddningschefer runt om i Sverige som ser med oro på MSB:s snabbutredning. Uppmaningen är att man bör ta ett politiskt initiativ till en bred utredning som kan ligga till grund för hur försörjningskompetensen ska säkras inför framtiden.

Det är inte bara räddningstjänsten som är beroende av räddningsskolorna utan även flera andra myndigheter. Jag ska läsa ett litet utdrag ur ett mejl som jag fått från mitt län: En nedläggning av MSB Sandö och dess följder för Sandös övriga verksamhet skulle omedelbart påverka Landstinget Västernorrlands förmåga att utbilda personal inom katastrofsjukvård, vilket är ett dråpslag mot den kapacitet och beredskap som våra medborgare förväntar sig.

Det lär vara på det sättet på flera ställen i landet, inte bara i Västernorrland. Jag var på studiebesök på kustbevakningen i Härnösand för ett tag sedan. De var av samma åsikt och menade att räddningsskolan på Sandö bör vara kvar eftersom de har mycket samövningar på Sandö. Nu ställer jag inte skolorna mot varandra. Jag tycker att båda bör vara kvar eftersom de båda fyller en viktig funktion. På Sandö finns även Folke Bernadotteakademin och räddningsgymnasium. Allt detta är ett kluster som hanterar räddningstjänst, samhällsberedskap och annat viktigt.

Mellan Kiruna och Lund är det nästan 200 mil. Och innan MSB bildades, då det var Statens räddningsverk, fanns det fyra räddningsskolor som sedan blev två. Det skulle vara väldigt olyckligt för framtiden om man bara skulle ha en.

Vi kan ta ett exempel: branden i Västmanland. Där tror jag att räddningsledarna skulle ha behövt ännu lite mer utbildning i hur man räddningsleder. Det sa MSB själva när jag hälsade på dem på Sandö för ett tag sedan. I Västmanland hade de svårt att hantera branden över gränserna. Nu ska vi inte föregripa någon utredning, men den slutsatsen togs ganska tidigt. Därför är det här en otroligt viktig organisation som inte får plockas bort med bara ett pennstreck.

Egentligen har ingen av skolorna i dagsläget möjlighet att ta emot ännu mer personal. De har det, men då måste de bygga ut och göra om. Och även det kostar pengar. När statsrådet har svarat ska jag återkomma med lite andra idéer om vad man bör titta på.

Jag undrar hur statsrådet kan tänka sig att agera. Vilken är statsrådets inställning: Behöver vi två skolor? Eller anser statsrådet att vi kan klara oss med en räddningsskola?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tar det sista först. Jag har ingen uppfattning, och jag ska inte ha någon uppfattning. MSB har gjort utredningen för att ta reda på behovet. Det vore mig främmande att göra en egen bedömning innan vi har något underlag i frågan.

Jag förstår den oro som finns både på Sandö och i Revinge. Men jag är också glad över den lokala uppslutningen, det intresse och den uppbackning som finns kring skolorna. Det bådar gott inför framtiden.

Vad är grunden? Jag har mottagit brev från räddningschefer och kommunalråd. Många är, som tur är, från mitt eget parti. Poängen är hur efterfrågan på utbildning ser ut. Efterfrågar man lång utbildning, ganska långt från hemorten, vilket både Revinge och Sandö erbjuder? Eller efterfrågar man decentraliserad utbildning närmare den egna kommunen, närmare den egna räddningstjänsten?

Det är det - vilken form av utbildning som kommer att efterfrågas - snarare än vad MSB:s utredning och jag anser, som kommer att vara styrande. Det är efterfrågan på utbildningen som ska styra, inte var staten helst skulle vilja ha sina utbildningsresurser.

Jag har två kommentarer till. För det första behöver vi inte gå utredningen i förväg. Jag har i dag, klockan 11, mottagit utredningen om branden i Västmanland med alla slutsatser.

För det andra har jag noterat att både Revinge och Sandö säger sig ha kapacitet för hela utbildningsbehovet. Det är den information som jag har fått.

Herr talman! Det är komplext med utbildningar. Jag vet inte om jag förstod statsrådet rätt, att han antydde att kommunerna själva skulle hålla i utbildningarna. Det tror jag inte skulle främja en god kvalitet. Jag tror att det bra om man har något slags centralisering av utbildningarna, men eftersom vi bor i ett väldigt avlångt land vore det bra med en spridning.

Efter det här kommer det en interpellationsdebatt om hur man rekryterar deltidsbrandmän. Det kan bli problem speciellt om man är från Vännäs och ska gå utbildning i Revinge, eller tvärtom, om man är från Lomma och ska gå utbildning i Sandö. Allt detta blir lite konstigt. På räddningsskolan i Sandö säger man att det händer att deltidsbrandmännen är tvungna att ta bilen och åka därifrån på grund av det händer saker på hemorten. Då är det viktigt att avstånden inte är så långa.

Jag har ytterligare en fundering. Vi har samma besparing i budgeten. Det var pengar som gick till bland annat Kustbevakningen, som också är en viktig myndighet. Jag har fått några uppgifter om hur systemet ser ut. MSB har ett högkvarter i Karlstad. När MSB bildades försvann Krisberedskapsmyndigheten från min hemkommun, Sollefteå.

Efteråt har det visat sig att man har ett slags högkvarter också i Stockholm. Personalstocken, om man får uttrycka det så, sväller ordentligt där. År 2009, när myndigheten bildades, var det 196 tillsvidareanställda och 24 tidsbegränsat anställda i Stockholm. Nu finns det 244 tillsvidareanställda och 31 tidsbegränsat anställda. Det blir alltså fler och fler i Stockholm.

Om en myndighet som har sitt kontor på Fleminggatan på Kungsholmen ska spara borde kanske myndigheten se över var kontoret är lokaliserat. Skattemyndigheten, Kronofogdemyndigheten och nu också Tullverket ska flytta ut från dyra adresser i Stockholms innerstad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ska det finnas så många anställda i Stockholm? Det är kanske billigare att lokalisera Stockholmskontoret till Karlstad. Det finns ju andra saker som det är bättre att spara på än den verksamhet som utgörs bland annat av de viktiga räddningsskolorna. De är ju en del av MSB:s hela verksamhet.

Det hade varit bra med en större utredning i stället för en snabbutredning av skolorna. Man borde ta ett större samlat grepp över myndigheten och se var det kan sparas pengar och hur man gör det på bästa sätt för att det ska komma myndigheten och Sverige till största gagn.

Herr talman! Jag vill bara påpeka att det är myndigheten som har beslutat att utreda detta med anledning av två saker: Det ena skälet är en vikande efterfrågan på utbildning - det var det som jag var inne på i mitt svar, att det sker en förändring av vilken sorts utbildning som kommuner och räddningstjänst efterfrågar. Det andra skälet är den besparing som fanns i både samarbetsregeringens budget och de borgerliga partiernas budget. Det är det som är bakgrunden.

Man kan också ödmjukt påpeka att när antalet skolor drogs ned från fyra till två var skolan i Stockholm en av dem som försvann. Det var väl en decentralisering i sig.

Återigen: Vi måste se vad utredningen ger för resultat. Vi måste se över den efterfrågan som finns på utbildning och hur vi på bästa sätt möter den, så att man kan ha en så väl utbildad personal som möjligt och bedriva verksamheten på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Herr talman! Jag har lite svårt att hålla med statsrådet om att det är en vikande efterfrågan på utbildning, för så låter det inte när man pratar med räddningsskolorna. Tvärtom, de säger att det finns ett ökat behov av utbildning, och det nämns också i det här brevet. Så här står det:

De senaste åren har dessutom den kommunala räddningstjänsten fått utstå en hel del kritik för bristande kvalitet i samband med räddningsinsatserna, och den gemensamma nämnaren är nästan alltid kompetensfrågan.

Man kan alltså utgå ifrån att det finns ett stort behov av utbildning. Jag tror inte att det kommer att bli färre olyckor. Det kan ske klimatförändringar, översvämningar och fler bränder. Då är det viktigt att vi har en väl utbildad och kompetent personal. Det är också viktigt för dem som jobbar inom räddningstjänsten att känna att man har en utbildning som är adekvat för att man ska kunna göra det bästa under sin insats.

Det är också en säkerhetsfråga för personalen. Vi såg ju hur branden i Västmanland spred sig. Den var inte att leka med, och jag tror inte att det var den sista stora branden i närtid som vi kommer att utsättas för i det här landet, tyvärr.

Jag vet att det här är en myndighetsfråga, men även statsrådet har möjlighet att påverka genom regleringsbrev och annat, framför allt genom en diskussion med generaldirektören på MSB om hur sådana här frågor ska hanteras.

Jag tycker att det är viktigt att MSB tar sitt uppdrag på största allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Om det avslutande kan vi naturligtvis vara helt överens. Jag ska diskutera med MSB, men först måste vi ha utredningen på plats. Vi kan inte diskutera i blindo.

Med ett visst leende på läpparna står jag här i riksdagens talarstol och får förklara för en moderat riksdagsledamot skillnaden mellan behov och efterfrågan. Det brukar ju vara precis tvärtom.

Det finns ett enormt behov av utbildning, men det finns inte tillräckligt stor efterfrågan på de kurser som MSB erbjuder. Då kan man välja att ha kvar de kurser som inte efterfrågas eller att möta de behov som finns i räddningstjänsten.

Jag hoppas naturligtvis att vi ska ha en så omfattande utbildningsverksamhet som möjligt i MSB:s regi för att möta behovet inom räddningstjänster och i kommuner. Men jag tror att sättet att utbilda kommer att förändras över tid. Då måste också utbildningsorganisationen möta de krav på utbildningen som ställs från dem som betalar för den.

Överläggningen var härmed avslutad.