Möjligheter för Kronofogden att minska skuldsättningen i Sverige

Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen avser att verka för att Kronofogden bättre ska kunna förebygga den höga skuldsättningen i Sverige och om jag avser att vidta några åtgärder inom mitt ansvarsområde för att minska den ökade skuldsättningen i samhället.

Det ekonomiska läget med stigande inflation och räntor medför utmaningar för hushållen. Det viktigaste är att finanspolitiken är ansvarsfull och inte driver på inflationen. För att motverka en ännu högre inflation och därmed ännu tuffare ekonomiska utmaningar ska de förslag som tas fram vägas mot konjunkturläget och utrymmet i de offentliga finanserna.

Av Kronofogdemyndighetens instruktion framgår att en av myndighetens uppgifter är att motverka överskuldsättning. Kronofogdemyndighetens möjligheter att förebygga hög skuldsättning riktar in sig på åtgärder som kan påverka ett beslut före eller i samband med att en person skuldsätter sig. Det är ett långsiktigt arbete där Kronofogdemyndigheten, ofta tillsammans med till exempel kommuner, myndigheter och organisationer, verkar för att öka kunskapen hos olika målgrupper som har eller riskerar att få ekonomiska problem. Kronofogdemyndigheten arbetar tillsammans med andra även för att öka den egna kunskapen om hur skuldsättningen ser ut bland till exempel unga. Det behövs ökad kunskap om olika omständigheter i samband med skuldsättning för att veta vilken typ av åtgärder som är till störst hjälp för personer som riskerar att inte kunna möta sina ekonomiska åtaganden.

En utredning arbetar nu för att ta fram förslag på åtgärder för att motverka att personer tar krediter som de inte kan betala tillbaka. Utredningen överväger också åtgärder för hur redan överskuldsatta ska kunna minska sin skuld. Förslagen ska lämnas senast den 29 juni 2023.

När det gäller regeringens andra åtgärder för att minska skuldsättningen är en sådan åtgärd att skydda barnfamiljer med svag ekonomi mot den senaste tidens kraftiga prisuppgångar. Regeringen har redan förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 30 juni 2023. Regeringen har avsatt 520 miljoner kronor för detta. Ett förslag om att förlänga och att samtidigt höja det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget under perioden den 1 juli till och med den 31 december 2023 har remitterats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det första elstödet till hushåll i elområdena 3 och 4 för perioden den 1 oktober 2021 till och med den 30 september 2022 har nu nått de flesta hushållen. Nästa stöd, som omfattar hela landet, planeras att betalas ut under våren. Också de hushåll som använder gas längs det västsvenska naturgassystemet, drygt 27 000 hushållskunder, kommer att få stöd under 2023.

Regeringen arbetar nu med den kommande vårändringsbudgeten och budgeten för 2024. Eventuella övriga lättnader för hushållen återkommer vi till i dessa sammanhang.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret!

Det är ingen tvekan om att finanspolitiken i det här läget behöver vara ansvarsfull och att det finns gränser för hur långt regeringen kan kompensera hushållen för inflationen. Det innebär dock inte att ministern kan sitta sysslolös.

Skuldsättningen i dagens Sverige ökar. Den ekonomiska krisen får inte leda till ökade vårdköer, till att mammor inte kan sätta mat på bordet eller till att pensionärer inte har råd att betala sina hyror. Regeringen måste förstå allvaret i dagens situation. Marginaler som tidigare var små är nu slut.

I gårdagens nyheter rapporterades det om samband mellan ohälsa och ekonomisk utsatthet, om att lågutbildade kvinnors livslängd minskar och om att kroppen bryts ned när man inte har råd att köpa näringsrik mat. I dag rapporterar nyheterna om de stora nedskärningar som behöver göras i skolan på grund av den dåliga ekonomin. Vad kommer det att leda till för skuldsättningen i samhället på sikt?

Just i dag pressas allt fler svenskar oerhört hårt för att få sin ekonomi att gå ihop. Det är inte många månader sedan de nuvarande regeringspartierna gick till val på att kompensera för alltifrån höga matpriser till ökade drivmedelspriser. Vi kommer ihåg att regeringen höjde skiktgränsen för statlig skatt och på så sätt skyddade landets höginkomsttagare från inflationen. Det var 13 miljarder som kunde gått till välfärden. Samma skydd ges dock inte till de hushåll som har minst marginaler, utan de förväntas ta smällen för att hålla nere inflationen i Moderaternas Sverige.

Som jag skrev i interpellationen är det framför allt personer med låg inkomst som har betalningsproblem. Barnfamiljer, pensionärer och ensamhushåll pressas nu på ett sätt som vi inte har sett på decennier, och risken för skuldsättning sprider sig snabbt till fler när inflationen inte sjunker samtidigt som räntorna stiger alltmer. Många är berättelserna om att näringsrik mat och varma kläder väljs bort för att man ska kunna prioritera bostadskostnaderna och inte tvingas flytta. Jag ser det som en stor risk att människor tvingas skuldsätta sig över sin betalförmåga för att inte behöva gå från hus och hem. Det är inte värdigt Sverige.

Efter att ha hört svaret måste jag ändå fråga om finansministern förstår hur verkligheten ser ut för väldigt många? Håller finansministern med om att det finns en överhängande risk för att skuldsättningen ökar den närmaste tiden och att mer måste göras för att förhindra det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ledamoten Ida Ekeroth Clausson, för en viktig interpellation och mycket bra frågor till mig!

Det här är verkligen frågor som bekymrar och som oroar. Vi vet att det redan innan inflationen slog till med full kraft någon gång i slutet av 2021 var många människor som hade överskuldsatt sig. Det kan börja med ett litet lån, och så växer det som en snöboll. Det handlar inte alltför sällan om spelskulder, och det gäller speciellt unga män som spelar alldeles för mycket och som tänker att de nästa gång kommer att vinna och kunna betala av sin skuld.

Skuldsättning kan växa av många olika orsaker, men det är väldigt tydligt att många människor som hade en tajt ekonomi redan innan och som nu även drabbas av en hög inflation, som ledamoten var inne på, nu får det ännu tuffare. Därför finns det skäl att från politikens sida underlätta för dem som har det allra tuffast och självklart att samtidigt se till att alla de myndigheter och organisationer som arbetar med de här frågorna har verktyg och muskler för att göra det som behövs för att människor inte ska fastna i en överskuldsättning.

Fru talman! Det kan vara bra att säga att precis som det finns många hushåll som nu kämpar finns det andra hushåll som klarar detta ganska bra. Hög skuldsättning behöver inte vara ett problem; det är inte det för alla. Men för många är det ett problem, och det är tufft både på grund av inflationen och för att man har dragit på sig för stora skulder.

När det gäller politiken gör vi viktiga saker i budgeten för i år, vilket ledamoten inte nämnde: Garantipensionen ökar med 850 kronor i månaden, och för dem som studerar ökar studiestödet med uppemot en tusenlapp i månaden. Det bostadsbidrag som vi har i budgeten i år förlängs och förstärks och kommer att göra stor skillnad för dem som har de allra minsta marginalerna.

Frågorna handlade också om Kronofogdemyndighetens uppgift. Kronofogdemyndigheten har som uppgift att just förebygga överskuldsättning. Det är en av de viktiga uppdrag som man har. Huruvida det uppdraget behöver ändras, skärpas, förbättras eller förstärkas får vi återkomma om, men jag ser att Kronofogdemyndigheten just nu jobbar tillsammans med många andra myndigheter på ett rätt effektivt och bra sätt för att informera till exempel hushåll om utmaningar och problem med olika typer av lån.

Jag är glad över att förra regeringen reglerade sms-lånen på ett bra sätt. Det var ju helt horribelt för omkring tio år sedan då man kunde ta sms-lån hur lätt som helst och helt plötsligt befinna sig i en skuldfälla som det var helt omöjligt att ta sig ur.

Det finns en viktig fråga. Jag ser hur många kämpar, och jag vet att många har oerhört små marginaler. De finns i min närhet, och de finns säkert i er. Många av oss är privilegierade, medan andra har det mycket tuffare. Mitt fokus är både att bekämpa inflation och att stötta dem som har det tuffast, men det är också, gällande den fråga som ledamoten väckt, att se till att den myndighet som jag ansvarar för, Kronofogdemyndigheten, arbetar extra mycket med denna fråga tillsammans med andra myndigheter och organisationer i denna tid då väldigt många kämpar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I land efter land agerar regeringar och inför krispaket, men inte här. Socialdemokraterna har i flera månader efterlyst handlingskraft från både SD och högerregeringen. Vi har krävt krissamtal om hushållens ekonomi och presenterat förslag såsom höjt barnbidrag, förlängning av det höjda bostadstillägget för barnfamiljer, en elräkningsakut och nu senast en priskommission för att förhindra oskäliga höjningar av livsmedelspriserna.

Det är visserligen välkommet med tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag, men jag undrar varför regeringen inte stärkte alla familjers ekonomi med en tillfällig höjning av barnbidraget i vintras, så som vi socialdemokrater föreslog, och varför regeringen inte gick med på en elräkningsakut.

Regeringens elstöd får vi vara ärliga med att kalla för vad det har varit: ett haveri. Det dröjde för länge, halva landet vet fortfarande inte när de får det och det har varit ett trubbigt instrument som inte på något sätt skilt mellan dem som har ett stort behov och dem vars elkostnader inte varit så stora. Förseningen av elstödet har dessutom snarare drivit på skuldsättningen i stället för att minska den.

Ministern tog i sitt svar upp det förebyggande arbetet i kommunerna. Där pågår ett viktigt arbete exempelvis mellan socialtjänst och hyresvärdar för att minska vräkningar, och även där har Kronofogden ett viktigt uppdrag att stödja lokal samverkan.

Eftersom ministern själv i sitt interpellationssvar pekar på kommunernas viktiga roll undrar jag om regeringen är beredd att öka resurserna till kommunerna så att de kan stärka sin budget- och skuldrådgivning och sin konsumentrådgivning, något som verkligen behövs i dessa oroliga tider. När det är sådana tider, vilket drabbar även kommunerna, finns en risk att de drar ned på resurserna till just sådant eftersom regeringen i sin tur har valt att spara på resurserna till kommunerna.

Fru talman! Jag vet inte om de 55 miljarder som nu betalas ut till både företag och hushåll, varav många kämpar, är små resurser. Jag tror att de flesta kan skriva under på att det är väldigt stora resurser som kommer tillbaka, vilket är helt rimligt eftersom det är hushåll och företag som har betalat in pengar till kapacitetsavgifterna. Det kommer att hjälpa många.

Många som nu får elstöd har det kämpigt. Det kan vara ett pensionärspar som bor i ett litet radhus med direktverkande el och som inte har möjlighet att sätta in annan typ av värmekälla. Då ger stödet en lättnad.

Fru talman! Detta är en svår tid för många, och det som kanske var svårt före krisen och det som nu drabbar oss i form av lågkonjunktur och inflation blir svårare, speciellt om man har små marginaler.

Jag ska kort sätta fokus på en fråga. Det handlar om alla människor som i dag inte har ett eget arbete eller en egen lön. Detta ser jag som regeringens absolut viktigaste fråga även här. Många har hamnat utanför och har kanske levt på aktivitetsstöd eller annat under lång tid. Man har fastnat i Arbetsförmedlingens kvarnar och får ingen hjälp, vare sig med aktivitet eller med att komma närmare arbetsmarknaden. Tvärtom, ju mer åren går, desto längre bort kommer man.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att människor lämnats i utanförskap med små marginaler och inte har fått hjälp att komma in är ett av de absolut mest kapitala misslyckandena under det senaste decenniet. Man undrar kanske vad detta har att göra med den här debatten, men det har allt med den att göra därför att de som lever på väldigt små marginaler och inte får hjälp att komma tillbaka till arbetsmarknaden och få en egen lön har en otroligt utsatt situation. Där har den förra regeringen ett mycket stort ansvar.

Den vanligaste aktiviteten eller insatsen för långtidsarbetslösa på Arbetsförmedlingen är alltså ingen insats alls. Vi kommer under åren framöver att lägga stort fokus på att fler ska få arbete, praktikplats, nystartsjobb eller utbildning och faktiskt få en egen lön.

Slutligen, när det gäller Kronofogdemyndigheten, har vi självfallet nära kontakt och dialog med de myndigheter vi styr. Det finns en stor kompetens hos medarbetarna inom myndigheten, och om det behövs fler verktyg och mer hjälp kommer vi genom våra dialoger självfallet att se till att de får alla verktyg de behöver nu när många människor har det tufft.

Fru talman! Privatpersoners skulder har nått rekordnivåer och fortsätter att öka, detta redan innan vi fullt ut vet hur inflation, räntehöjningar och en befarad ökning av arbetslösheten kommer att slå mot hushållen de närmaste åren.

Många svenskar lever under en ekonomisk stress som är så allvarlig att de till och med drar ned på maten för att kunna bo kvar i sitt hem eller slippa bli skuldsatta hos Kronofogden. Regeringen behöver göra mer för att bryta denna utveckling. De som har minst ekonomiska marginaler ska inte behöva ta den hårdaste smällen av inflationsbekämpningen samtidigt som höginkomsttagare kompenseras med skattesänkningar.

Socialdemokraterna menar att regeringen måste agera genom bland annat de åtgärder jag tidigare redogjorde för, och där är Kronofogdens uppdrag att förebygga överskuldsättning extra viktigt. Om regeringen inte agerar nu riskerar konsekvenserna av den ekonomiska kris som många hushåll befinner sig i att hålla i sig och fördjupas under överskådlig framtid.

Fru talman! Stort tack, återigen, för frågorna och debatten! Den är väldigt viktig av många skäl. Det är många som kämpar och som är överskuldsatta, av olika skäl. Ledamoten lyfte upp en viktig del, att eftersom inflationen är så hög fortsätter priserna och räntan att öka. Allt blir bara dyrare, och därför är det, som jag hörde att också ledamoten var inne på, viktigt att bekämpa inflationen.

När det gäller utsatta grupper, fru talman, vill jag nämna det arbete som görs runt om i Sverige för hemlösa pensionärer. Här i Stockholm finns det alltför många äldre som är hemlösa, en fråga som jag varit engagerad i. Därför lade vi i budgeten resurser på det vi kallar Bostad Först, för att fler ska kunna få ett eget boende och inte behöva sitta på pendeltåget i Stockholm eller bo under en bro eller någon annanstans runt om i Sverige. Det är inte värdigt vårt land.

En annan del i budgeten handlar om bostadsbidraget för barnfamiljer. När vi nu höjer nivån och förlänger tiden vet vi att 60 procent dem som får stödet är ensamstående mammor. Den 40-procentiga ökningen kommer att göra skillnad, och det är också en viktig insats för att man till exempel inte ska hamna i en skuldfälla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan finns en annan problematik som nämnts tidigare, nämligen att många fastnar i spelskulder, ofta unga män. Men också många unga tjejer eller kvinnor som tillhör den så kallade Klarnagenerationen shoppar och tycker att det känns långt tills de behöver betala, och plötsligt sitter de där med höga skulder. Allt detta behöver vi jobba med på många olika fronter med myndigheter och organisationer och i politiken.

Jag tackar för engagemanget och önskar en trevlig helg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.