Moderna regelverk för ny kärnkraft

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mattias Bäckström Johansson har frågat energi- och digitaliseringsministern om statsrådet och regeringen avser att verka för att modernisera regelverken för ny kärnkraft och göra det möjligt att bygga ny kärnkraft i hela landet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag vill inleda med att understryka att utfasningen av fossila bränslen är en självklar prioritering för regeringen, inte minst mot bakgrund av nödvändigheten att bryta EU:s beroende av rysk energi. Det är både en fråga om säkerhet och om att stärka Sverige genom att skapa nya bra jobb och gå före i klimatomställningen. Detta förutsätter att elsystemet kan utvecklas i takt med de behov som följer av en kraftfull elektrifiering och den gröna industriella revolutionen.

Kärnkraften är en viktig komponent i vår elmix. Det finns i dag inga hinder för att bygga ny kärnkraft, vare sig med traditionell teknik eller med den nya teknik som kallas små modulära reaktorer, SMR, och som ännu är på utvecklingsstadiet. Industrin efterfrågar billig el som snabbt kan byggas ut, ett behov som i dag bäst kan mötas av vindkraft.

Regeringen anser att en så viktig fråga som vår energiförsörjning kräver långsiktiga och stabila förutsättningar och att lagstiftningen i detta fall baseras på breda politiska överenskommelser. Generationsskiftet i det svenska kärnkraftsbeståndet regleras i miljöbalken och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Regleringen i miljöbalken togs fram 2010 för att skapa förutsättningar för ett kontrollerat generationsskifte i den svenska kärnkraften. Principerna som låg till grund för den moderatledda regeringens energiuppgörelse 2009 bekräftades i den partiövergripande energiöverenskommelse som slöts 2016. Det har ännu inte presenterats ett alternativ till den senaste överenskommelsen som har ett brett politiskt stöd.

Regeringen tillsatte den 29 juni 2017 en särskild utredare för att se över lagen om kärnteknisk verksamhet. Utredaren lämnade den 1 april 2019 betänkandet Ny kärntekniklag - med förtydligat ansvar. Betänkandet har remitterats och genomförts i vissa delar. Återstående förslag bereds nu i Regeringskansliet.

Med det sagt är det också viktigt att följa utvecklingen. Den ansvariga myndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten, ska enligt sin instruktion upprätthålla kompetens för att kunna förutse och möta framtida frågor. Myndigheten ska också bidra till att nationell kompetens för dagens och framtidens behov utvecklas inom myndighetens verksamhetsområde.

Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Men jag måste säga att jag är rätt förvånad över delar av det svar som har lämnats, framför allt när statsrådet i sitt svar säger: Det finns i dag inga hinder för att bygga ny kärnkraft.

Om det verkligen är regeringens uppfattning är det tämligen förbluffande, och det är rätt svårt att diskutera frågan om man inte ens kan enas om hur förutsättningarna ser ut för att kunna få ny kraftproduktion på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Därför skulle jag vilja ställa en fråga innan vi fortsätter debatten. Hur många reaktorer får man bygga i södra Sverige i elprisområde 4 om det inte finns några hinder för att bygga ny kärnkraft i Sverige?

Fru talman! Jag tackar interpellanten för interpellationen och för den, skulle jag vilja säga, gemensamma ambitionen att säkerställa att vi har en god energitillgång i Sverige.

Jag tror att interpellanten väldigt väl vet att nya reaktorer får uppföras på de tre befintliga platserna för kärnkraftsreaktorer, det vill säga Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. En reaktor får dessutom bara uppföras om den ersätter en annan reaktor som är permanent avstängd. Detta är naturligtvis välkänd kunskap. Jag vet också att Mattias Bäckström Johansson har en väsentlig bakgrund inom det här området och att han var en engagerad deltagare när vi fick den senaste energiöverenskommelsen på plats.

Nu befinner vi oss i ett läge där vi snabbt behöver bygga ut tillgången till energi runt om i vårt land. Utifrån mitt perspektiv som statsråd kan jag konstatera följande: När jag har internationella kontakter och när jag tittar på investeringsintresset och investeringsviljan när det gäller att bygga förutsättningar för ny energi på olika sätt handlar det om vindkraft.

Vi har just nu en explosion på Miljödepartementet, med en uppgång från tre ansökningar om havsburen vindkraft förra året till 38 ansökningar i år. Det finns fortfarande ingen som är intresserad av att bygga ny kärnkraft - av ganska naturliga skäl, tror jag.

Inte minst LKAB, men också andra, har ju varit ute i debatten på senare tid och har kunnat konstatera att för att man ska kunna tillgodose det behov som nu finns när det gäller den gröna omställningen och den snabba expansionen av viktig och elintensiv industri, som på ett rimligt sätt ska kunna komma på plats under en något så när vettig tidsrymd och till en något så när vettig kostnad, är det vindkraft som gäller.

Det är också därför regeringen har presenterat bland annat de första nationella havsplanerna. Vi har, bara för någon vecka sedan, tillsatt den så kallade incitamentsutredningen för att förhoppningsvis kunna åstadkomma mer vindkraft på land. Vi har också på olika sätt försökt att lägga fram förslag till Sveriges riksdag som innebär att tillståndsprocesserna för de aktörer som nu vill bygga vindkraft ska bli tydligare och bättre.

Fru talman! Vi kan inledningsvis konstatera att det som statsrådet först sa i interpellationssvaret - att det inte finns några hinder för att bygga ny kärnkraft - uppenbarligen inte var korrekt. Det finns hinder i form av att man inte får bygga var man vill. Man måste även äga en reaktor för att få bygga en ny, och man får inte bygga reaktorer där elen behövs som mest. Det här borde vara tämligen grundläggande saker att få ordning på om det ska vara möjligt att bygga ny kärnkraft i Sverige. Detta rimmar rätt illa med formuleringen att det inte föreligger några hinder. Det verkar som att det finns omfattande hinder för att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Fru talman! Den här interpellationen är skriven mot bakgrund av det intresse som finns både i vårt närområde och globalt för att bygga mindre kärnkraftsreaktorer, som populärt kallas små modulära reaktorer, vilket förkortas SMR. Energimyndigheten i Sverige har nyligen anslagit medel för att på sikt bygga en forskningsreaktor i Oskarshamn enligt denna modell. Sverigedemokraterna har varit pådrivande för att ändra inriktningen för det svenska energiforskningsanslaget så att det även ska kunna riktas till kärnenergiforskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vattenfall är med och utvecklar SMR-teknik. Detta sker dock inte i Sverige, där regeringen har gett dem bannor, utan de får i stället göra det utomlands.

Nyligen har vi sett flera aktörer som vill bygga SMR-reaktorer i Sverige och som påtalar just att det är ett hinder att man inte kan få bygga dem där elen behövs som mest. De tror sig kunna ha dem på plats redan till 2029.

Vi kunde så sent som i dag läsa nyheten att brittiska Rolls-Royce kan komma att erhålla myndigheternas godkännande för sin SMR-reaktor redan under 2024, vilket skulle kunna innebära att man har en kommersiell reaktor på plats redan till 2029.

Från regeringens och statsrådets sida säger man att man följer utvecklingen. Det ser dock ut som att man blir förbisprungen av teknikutvecklingen, då den går väldigt snabbt framåt och då man inte avser att vidta några ytterligare åtgärder för att möjliggöra ny kärnkraft i Sverige. Den här passiviteten bidrar ju även till att snedvrida konkurrensen mellan kraftslagen, då man samtidigt går fram med ett förslag om att avveckla exempelvis det kommunala vetot vid vindkraftsetableringar.

Frågan måste ställas: Har Sverige råd att så tydligt stänga dörren till teknikutveckling och till de fossilfria alternativ som ändå finns? Rimligtvis borde politikens uppdrag vara att säkerställa att vi har en teknikneutral konkurrens mellan de olika kraftslagen i stället för att politiskt peka ut vilka tekniker som kommer att gå vinnande ur det här.

När man från statsrådets sida så tydligt säger att det finns andra energislag som troligtvis kommer att ha bättre förutsättningar att byggas är frågan varför man är så rädd för att göra det tillåtet att bygga kärnkraft. Varför känner man sig nödgad att förbjuda den i 287 av 290 kommuner? Nu finns det ju aktörer som vill bygga.

Fru talman! Statsrådet är svaret skyldig. Varför vill man ha hinder för att bygga ny kärnkraft i Sverige? Varför ska det inte vara tillåtet? Varför kan vi inte ha en teknikneutral konkurrens mellan de olika fossilfria kraftslagen?

Fru talman! Jag har stor respekt för att Mattias Bäckström Johansson och jag ser olika på de här frågorna, men i grund och botten är det så, vilket jag är övertygad om att interpellanten egentligen vet, att detta är ett område som lämpar sig synnerligen dåligt för den typ av politisk konflikt som oppositionen nu ägnar sig åt.

Det handlar om att fullständigt slå undan benen för mycket av den omställning som vi just nu är mitt i. Några av Sveriges största företag står och trampar, och vi vet att vi kommer att ha ett ungefär fördubblat energibehov till 2030. Mattias Bäckström Johansson pratar om en teknik som ännu inte är utvecklad. Det finns någon som kanske skulle kunna bygga något till 2029, men det är högst osäkert.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns i dag heller inte något alternativ som samlar ett brett politiskt stöd i jämförelse med den senaste energiöverenskommelsen, som nuvarande lagstiftning baseras på. Det var en kompromiss som gjordes efter årtionden av politisk strid om kärnkraften i det här landet. Jag är övertygad om att interpellanten är mycket väl medveten om detta.

Det är ju själva grundförutsättningen - kompromisser och bred samsyn politiskt är det enda som kommer att leda fram till de stora investeringar och den stabilitet som krävs för att vi ska kunna ta del av dessa stora investeringar framöver. Osäkerheten som den energidebatt vi just nu har i Sverige bidrar till är högst kontraproduktiv, inte minst för Sverige som nation och för Sveriges tillväxt och möjligheter framöver.

Socialdemokraterna står bakom den senaste energiöverenskommelsen, där jag vet att Mattias Bäckström Johansson själv satt med och där man vägde hela den historik vi har med oss och olika alternativ.

Vi socialdemokrater säger också att den befintliga kärnkraften kommer att vara en viktig del av den svenska energimixen framöver.

Vi har också ett riksdagsbundet mål om förnybart till 2040 som vi har att förhålla oss till. Vi har nu en snabb utveckling av vindkraften, både havsbaserad och flytande. Jag var ganska nyligen i USA och träffade Vita husets klimatrådgivare med flera på båda sidor i den amerikanska politiken. Man satsar där i stor utsträckning på den havsburna vindkraften och bygger ut den ordentligt.

I stället står vi här och diskuterar en teknik som ännu inte finns och att vi ska bygga kärnkraft överallt i Sverige. Jag som klimat- och miljöminister är åtminstone inte villig att kompromissa med sådana centrala saker som säkerhetsfrågor när det gäller kärnkraft, till exempel. Sverige har aldrig haft en allvarlig kärnkraftsolycka. Våra säkerhetskrav och våra lagar ska i det här fallet heller inte ändras lättvindigt. Detta blir en väldigt konstig pseudodiskussion.

Fru talman! Sverigedemokraterna var inte en del av den energiöverenskommelse som slöts 2016. Jag satt med i Energikommissionen men inte som en del av överenskommelsen. Den kritik som vi framförde från partiets håll mot överenskommelsen var att den inte var hållbar på sikt och att de kompromisser man ingått skulle kunna leda till att den väldigt snabbt skulle falla isär, vilket också visade sig bli fallet tre år senare. Den höll inte ens en mandatperiod innan den kollapsade inifrån. Vi kan se att det finns ett väldigt svagt stöd för nuvarande inriktning. Det är fler partier som är utanför överenskommelsen än som står bakom den. Vi har ett mandats skillnad i den här kammaren.

Nu väljer statsrådet att prata mycket om omställningen. Då är det ju märkligt att man har valt att lägga ned elproduktion under den här mandatperioden. Vi behöver mer el och inte mindre. Man gör hela tiden nålstick mot kärnkraft och planerbar kraftproduktion. Det handlar om kraftvärmens och vattenkraftens förutsättningar. Det är alltid väderberoende kraftproduktion som man vill koncentrera sig på, vilket har fått elpriserna att skena fullständigt i södra Sverige, där dessa nu är mer beroende av prissättningen på rysk naturgas och smutsig kolkraft än på fossilfri svensk kärnkraft.

Det här kommer inte att förenklas av att det kraftslaget inte ens längre tillåts byggas i SE4, där vi har de högsta elpriserna. Där har vi tidigare haft en sajt för kärnkraft, men där är man inte beredd att göra det möjligt att bygga ny kärnkraft. Det är det som är problemet som vi ser här - det föreligger faktiskt hinder för ny kärnkraft i Sverige. Statsrådet och regeringen har uppenbart fel i det svar som man lämnar, där man säger att det inte skulle föreligga några hinder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ska vi lyckas med den här elektrifieringen kommer det att krävas att vi har el under årets alla timmar till rimliga priser. Men då måste vi också göra satsningar på de planerbara kraftslag som finns att tillgå och som är fossilfria. Där kommer kärnkraften att vara viktig även framöver.

Fru talman! Jag ska absolut inte binda Sverigedemokraterna till att ha ingått någon bredare politisk överenskommelse. Det vore väl dem främmande.

Däremot vill jag understryka att beslutet om stängning av Ringhals 1 och 2 togs av Vattenfalls styrelse för många år sedan. Det baserades på marknadsmässiga bedömningar, vilket jag är övertygad om att interpellanten mycket väl känner till. Vattenfall har också varit väldigt tydliga med att man inte tänker återuppta elproduktionen i Ringhals 1 och 2. Man har inte heller efterfrågat en lagändring som skulle göra det möjligt att återuppta driften.

SMR, som vi diskuterar här i dag, är ett samlingsbegrepp för olika typer av mindre reaktorer som tillverkare nu håller på och jobbar med på olika håll runt om i världen. De är ännu i ett väldigt tidigt stadium. Vi vet också att endast några få sådana tillståndsprövningar har gjorts internationellt. Det är egentligen inte ett begrepp som säger någonting om teknikval, utan det handlar bara om att reaktorerna ska vara små och kunna tillverkas i moduler i fabrik enligt någon form av löpande band-princip.

Syftet är att placera så många reaktorer som möjligt på olika ställen för att ge ett bidrag till energiförsörjningen. Jag undrar vad vanliga svenskar skulle tycka om det när de inser vad det är ni egentligen står och pladdrar om. Det handlar om att ha sitt eget lilla kärnkraftverk i närområdet.

Jag tycker att vi har ett ganska betydande och viktigt regelverk som tar hänsyn till den säkerhet som krävs för att bedriva kärnteknisk verksamhet och att uppföra och driva en kärnkraftsreaktor.

Jag hoppas att vi ska kunna hitta en bredare samsyn i de här frågorna. Det är viktigt, inte minst för de många som är beroende av en ökad energiförsörjning. Det gäller många företag runt om i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.