Missvisande statistik

Fru talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig om jag avser att verka för att den statistik som förs över sysselsättningsgraden ska breddas och när detta i så fall kommer att ske.

Cecilie Tenfjord-Toftby har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att säkerställa att SCB:s statistik ger en mer rättvisande bild av det ekonomiska välståndet i Sverige.

Regeringen säkerställer SCB:s statistik genom tydliga mål för myndighetens verksamhet. Myndigheten ska producera officiell statistik av god kvalitet. Statistik av god kvalitet är viktig för medborgarnas insyn, för beslutsfattande och utvärdering och för forskningen.

Regeringen har nyligen beslutat om skärpta kvalitetskrav för de statistikansvariga myndigheterna genom att dessa ska utvärdera den officiella statistiken, var och en inom sitt statistikområde.

SCB är ansvarig myndighet för officiell statistik över bland annat arbetsmarknaden och hushållens inkomster och levnadsvillkor. Det är SCB:s ansvar att statistiken är av god kvalitet, vilket bland annat innebär att den ska vara lättillgänglig, aktuell och relevant för användarna.

Den påverkan som gränspendling kan ge upphov till ska myndigheten hantera och beakta vid produktionen av officiell statistik. Jag har erfarit att SCB har genomfört studier för att hantera gränspendlingens effekter på inkomststatistiken. Jag vill också erinra om att SCB, inom ramen för sin avgiftsfinansierade verksamhet, får utföra uppdrag åt kommuner och andra användare utifrån deras olika behov.

I detta sammanhang vill jag också upplysa om att bristen på en långsiktigt finansierad gränsregional statistik är upptagen som ett gränshinder inom det nordiska samarbetet. Frågan om en samnordisk finansieringslösning bereds inom Nordiska ministerrådet, där det även pågår ett projekt om utbyte av data över bland annat inkomster och sysselsättning mellan de nordiska länderna under en tidsbegränsad period. De första resultaten av detta projekt väntas bli tillgängliga under sommaren.

Fru talman! Tack, civilminister Ardalan Shekarabi, för svaret på min interpellation! Både jag och min kollega Cecilie Tenfjord-Toftby har lyft fram denna fråga. Det är en fråga som i grunden inte borde vara speciellt partipolitisk, utan jag hoppas och förutsätter att vi alla tycker att det vore bra om den statistik som vi får och använder oss av, inte minst den vi får genom Statistiska centralbyrån, är korrekt och ger en rättvis bild av verkligheten.

Jag bor själv i Värmland som är ett gränslän till Norge där en stor del av vår befolkning under kortare eller längre perioder väljer att arbeta. Norge och inte minst Oslo är en viktig del av den värmländska arbetsmarknadsregionen. De kommuner som gränsar direkt till Norge berörs i än högre grad av detta.

Under en tid, inte minst under förra mandatperioden, det vill säga åren 2010-2014 och kanske till och med något år dessförinnan, fördes en mycket aktiv och till stor del också högljudd diskussion om det som då kallades barnfattigdom. Vi har alldeles för många personer i Sverige i dag som lever med små eller inga marginaler och i utanförskap. Däremot kan vi se att de kommuner som gränsar till Norge och även till Danmark har en högre grad av familjer som beskrivs som fattiga. Ett år beskrevs till exempel barnen i Årjäng som de fattigaste i Värmland, ja faktiskt de fattigaste barnen i hela Sverige näst efter barnen i Malmö. Det var givetvis helt missvisande siffror, eftersom en stor del av föräldrarna gränspendlar och jobbar i Norge och därmed officiellt inte tjänar några pengar enligt statistiken men i verkligheten tjänar mer än många som jobbar i Sverige.

Siffrorna är framtagna av SCB med vetskap om situationen, vilket man också upplyser om. Dessvärre används ju statistik och information flitigt, och inte minst organisationen Rädda Barnen använde den här informationen. Trots påpekanden fanns till synes ingen vilja att uppmärksamma bristerna i statistiken, utan det mest intressanta var att visa att det fanns så många fattiga barn som möjligt.

De har också använts som slagträ i den politiska debatten. Inte minst ministerns eget parti gjorde stor sak av detta för några år sedan. Håkan Juholt gjorde det här till sin stora fråga.

Jag kommer inte att använda den här statistiken för att kritisera regeringen, då den inte ger en korrekt beskrivning av verkligheten. Det finns många och goda skäl att på många områden rikta omfattande kritik mot regeringen och då inte minst i frågor som spelar roll när det gäller våra medborgares ekonomiska utveckling, men det är en helt annan debatt.

Är man seriös med statistiken och har som ambition att hantera de problem vi står inför är det viktigt att man har fokus på att lösa de frågorna, och då är det bra om underlaget är korrekt. När det gäller att stärka såväl våra medborgares som vårt lands ekonomi har vi moderater många förslag. Tar man då fram förslagen och ägnar debatten åt frågor där det finns missvisande statistik blir man inte bara oseriös, utan man riskerar också att vidta fel åtgärder samt att vilseleda medborgarna.

Därför har vi ställt våra frågor till ministern. Dessvärre blir vi inte speciellt mycket klokare av svaren. Jag skulle gärna vilja att ministern konkretiserar det hela lite mer. Innebär de skärpta krav som ministern talar om att statistiken framgent ska vara korrekt?

Fru talman! Tack, Ardalan Shekarabi, för svaret! Bakgrunden till min interpellation och till min kollega Christian Holm Barenfelds interpellation är ett antal påtryckningar från gränskommunerna som inte känner igen sig i de officiella siffror som Statistiska centralbyrån presenterar. De känner inte heller igen sig när, som Christian Holm Barenfeld här sa, Rädda Barnen lyfter fram just deras kommuner som ställen där barnfattigdomen breder ut sig.

När vi undersöker vad som ligger till grund för deras frustration visar det sig att invånare som är bosatta i Sverige men arbetar i till exempel Norge, mitt forna hemland, eller Danmark registreras som att de är utan inkomst. Man skulle kunna säga att när det går bra för Norge, och det har det gjort, minskar inkomsterna och barnfattigdomen breder ut sig i våra gränskommuner, i alla fall enligt statistiken.

Statistik och förbannad lögn - det är ett uttryck som ibland används. Statistik ligger också till grund för viktiga samhällssatsningar, och då är det viktigt att de siffror som presenteras av Statistiska centralbyrån är korrekta.

Regeringen säkerställer SCB:s statistik genom tydliga mål, säger statsrådet Shekarabi och fortsätter med att statistikens kvalitet är viktig. Jag håller helt och fullt med om det sista. Men jag måste fråga statsrådet om regeringen har varit tillräckligt tydlig när det gäller målformuleringen. Jag tror och tycker att svaret på den frågan borde vara nej, speciellt sedan statsrådet även i sitt svar säger att regeringen nyligen har beslutat om skärpta kvalitetskrav.

Fru talman! Jag hoppas verkligen att regeringen kommer att ha med gränspendlarnas påverkan på statistiken i sitt beslut om just skärpta kvalitetskrav.

Jag blev nyfiken på en mening i statsrådets svar. Statsrådet säger att han har "erfarit att SCB genomfört studier för att hantera gränspendlingens effekter på inkomststatistiken". På vilket sätt har han erfarit det? Och är statsrådet i så fall nöjd med resultatet utifrån dessa studier?

Fru talman! Jag vill tacka interpellanterna. Det må låta som att det här är en administrativ fråga eller en detaljfråga som inte är av stor betydelse. Men statistik betyder mycket för vårt samhällsbygge. I statsministerserien, som publicerades för några år sedan, kan man läsa en skrift om en av våra minst kända statsministrar, Rickard Sandler. Redan på 20-talet började han arbeta med statistikpolitik. Vi behöver statistik för att kunna fatta kloka beslut. Det var orsaken till att man i början av välfärdsbygget i Sverige fokuserade på statistikpolitik och Statistiska centralbyrån.

Jag håller med interpellanterna om vikten av att det finns tillförlitlig statistik som rör gränsregionerna och att vi behöver statistik för att kunna fatta rätt beslut om just gränspendlingen i Norden.

Jag ska svara direkt på Cecilie Tenfjord-Toftbys fråga: Nej, jag är inte nöjd. Man kan inte vara nöjd eftersom det finns brister i statistiken när det gäller våra gränsregioner.

Bland annat av den anledningen bjöd jag förra året in representanterna för Sveriges gränskommuner till en kommundialog. Vi har genomfört kommundialoger med samtliga kommuner på länsnivå. Men vi hade en specifik kommundialog med gränskommunerna, för att identifiera vilka problem kommuner i gränsregionerna möter i sina verksamheter. Och det finns en hel del problem.

Statistikproblemen är ett av de problemområden där vi behöver agera, i förvaltningen i form av SCB:s verksamhet men också genom det nordiska samarbetet. Men det finns också flera andra strukturella och rättsliga problem som ställer till det för Sveriges gränskommuner.

Vad ska vi då göra, utifrån den kunskap som vi fått fram tack vare kommundialogerna och inte minst tack vare den diskussion som vi har just nu?

Vi kan först konstatera att även SCB ser att det finns brister i statistiken. SCB:s officiella inkomststatistik omfattar i huvudsak inkomster från arbete och olika transfereringar i Sverige. Arbetsinkomster för personer som bor i Sverige men arbetar i andra länder beskattas enligt huvudregeln inte i Sverige och rapporteras därför inte till Skatteverket på samma sätt som svenska inkomster. Det är därför vi har de problem som interpellanterna nämner. Det innebär att merparten av dessa inkomster saknas i statistiken.

Det är framför allt i enskilda kommuner i Värmland, Västra Götalands län och Skåne samt kommuner vid gränsen mot Finland - jag besökte nyligen Haparanda som brottas med de här problemen - som lägre inkomstnivå och sysselsättningsgrad än vad som faktiskt är fallet visas. Det påverkar också uppgifterna om barnfattigdom, vilket interpellanterna lyfte fram.

Mot bakgrund av detta har SCB under 2016 och 2017 genomfört en studie av gränspendlingens effekter på inkomststatistiken med hjälp av löneinkomstdata från Danmark och Norge för personer som bor i Sverige men arbetar i grannlandet. Dessa data används nu primärt för att producera gränsregional statistik på uppdrag av de berörda landstingen - Skåne, Värmland och Västra Götaland - samt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Nu är det landstingen och myndigheten som finansierar insamlingen av gränspendlingsdata. SCB fortsätter det arbetet.

Utöver detta har vi det samnordiska projektet som genomförs inom ramen för Nordiska ministerrådets arbete. Vi kommer att få en första rapport därifrån i sommar.

Jag avser att följa detta noga och vidta åtgärder om så krävs.

Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret. Det är bra om det kommer att komma korrekt statistik.

Mycket som vi gör är komplicerat, svårt och tidskrävande. Men det brukar vara ganska lätt att få reda på statistik över inkomster i Sverige. Jag är inte något proffs på hur det är att få tag i det i Norge. Men jag tror inte att det är raketforskning. Att slå ihop de uppgifterna borde vara relativt enkelt, jämfört med mycket annat som vi gör.

Jag tror inte att det stämmer. Av de tio kommuner som bedömdes ha störst andel fattiga barn ligger åtta eller nio väldigt nära gränsen till Norge och någon nära gränsen till Danmark. De kommuner som har lägst andel fattiga barn ligger företrädesvis i Stockholms närområde eller på östkusten. Där gränspendlar man inte i samma utsträckning, i alla fall inte dagligdags eftersom det blir något längre. Det innebär att det finns en risk att statistiken flyttar fokus.

Statistik är bra. Den är viktig som grund för att vi ska kunna fatta korrekta beslut. Den är något sämre när den används som medel för att bekräfta en tes som en organisation, ett parti eller en enskild person kan ha. Därför är det bra om i alla fall vi här i kammaren och gärna våra myndigheter använder korrekta siffror, så att vi talar om samma saker och använder alla medel vi har för att fokusera på att lösa utmaningarna.

Vi ska inte negligera att det finns alldeles för många i Sverige som, trots att det på många sätt går bra i Sverige, lever med väldigt små marginaler. Utanförskapet ökar i många bostadsområden, trots att arbetslösheten för personer som har en hyfsad situation förbättrats. Ändå hamnar allt fler längre bort från arbetsmarknaden. Man skulle då kunna tro att de skulle finnas i kommuner som Årjäng, Eda eller Torsby i Värmland, för att ta några exempel. Men jag är övertygad om att situationen är mycket allvarligare i kommuner som inte hamnar i närheten av den här listan över huvud taget. Det beror på att personer som bor och jobbar i de gränsnära kommunerna kommer med i statistiken, men de som jobbar på andra sidan gränsen kommer inte med.

Jag avvaktar med tillförsikt SCB:s nya uppgifter. Sedan ska vi ha diskussioner om hur utanförskapsproblemen ska lösas. Det är en helt annan debatt.

Fru talman! Jag vill tacka för svaret.

Jag känner mycket väl till just gränshindersproblematiken som statsrådet tar upp. Jag är nu inne på min andra mandatperiod i Nordiska rådet och har jobbat speciellt med frågan om gränshinder.

Nordiska rådet har samlats just här i Sveriges riksdag, i dag och i går. Det har precis avslutat sin session. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden och frågan om gränshinder är två av Nordiska rådets absolut viktigaste arbetsområden.

Statsrådet säger i sitt svar att "bristen på en långsiktigt finansierad gränsregional statistik är upptagen som ett gränshinder inom det nordiska samarbetet". Jag delar statsrådets uppfattning och hoppas att Sverige kommer att driva på och arbeta för att det ska åtgärdas.

Statsrådet tar också upp att det är självklart att någon måste finansiera framtagandet av statistiken. Statistik är viktig för att man ska få en sanningsenlig bild av de ekonomiska förhållandena i Sverige, vilket min kollega Christian Holm Barenfeld också har framfört. Det är en bild som i sin tur kommer att ligga till grund för regeringens olika satsningar. Regeringen borde såklart ha ett stort intresse av att siffrorna blir korrekta.

Jag blir därför lite orolig när statsrådet lyfter fram i sitt svar att "SCB, inom ramen för sin avgiftsfinansierade verksamhet, får utföra uppdrag åt kommuner och andra användare utifrån deras olika behov".

Menar statsrådet Shekarabi att det är upp till gränskommunerna själva att beställa och finansiera statistik från SCB som när det gäller målbilden redan borde finnas på plats? Så skulle statsrådets svar kunna tolkas. Jag tycker att den här frågan är alltför stor för att överlämnas till enskilda kommuner. Detta är siffror som - vilket också min kollega Christian Holm tog upp - kommer att ligga till grund för framtida debatter om barnfattigdom, om ekonomiska förhållanden och om utvecklingen i Sverige.

Fru talman! Återigen: Tack, interpellanterna, för viktiga synpunkter i den här debatten!

Mitt svar till Cecilie Tenfjord-Toftby är nej. Jag vill inte ha en utveckling där kommunerna finansierar den statistik som ska finnas tillgänglig i vårt land och som bland annat SBC har ansvar för att ta fram.

Men för att det ska bli möjligt att ha en kontinuerlig verksamhet där också uppgifter från våra grannländer inkluderas - bland annat uppgifter om inkomstförhållanden som ska användas för statistikproduktion - måste det också införas en långsiktig finansieringsmodell för detta.

För närvarande pågår det projekt som vi talade om, Nordic Mobility, som finansieras av Nordiska ministerrådet. Det här projektet drivs av Statistikcentralen i Finland. I det arbetet ingår att utbyta data om inkomster och sysselsättning mellan de nordiska länderna under en tidsbegränsad period.

Utbyte av data kan leda till att vi får officiell statistik. I det här fallet är det statistik för 2015 och 2016 som kommer att finanserias inom ramen för Nordic Mobility project.

Tanken är att den gränsregionala statistiken ska ingå som en del i databasen för nordisk statistik. SCB ser samtidigt över möjligheterna att få till stånd en långsiktig nationell finansiering för löpande insamling av motsvarande uppgifter för statistik efter 2016. Dessa uppgifter ska då användas för att komplettera både inkomststatistik och sysselsättningsstatistik. De ska även användas för att förbättra annan statistik såsom betalningsbalansen och nationalräkenskaperna.

Jag kommer att följa detta. Första rapporten kommer från ministerrådet under sommaren. Det här är också en fråga där vi har en intensiv dialog med berörda kommuner. Jag är väldigt glad över att vi har haft den här diskussionen i riksdagen i dag. Det är viktiga frågor som i grund och botten handlar om tilliten till våra samhällsinstitutioner.

Om vi använder oss av statistik som är felaktig, både i beslutsfattandet och i det politiska samtalet, uppstår det på sikt svårigheter med tilliten till samhällsdebatten och institutionerna. Det är alltså en väldigt central fråga som vi diskuterar för närvarande. Jag kan garantera interpellanterna att vi kommer att bevaka dessa frågor.

Tack så hemskt mycket för en bra diskussion!

Överläggningen var härmed avslutad.