Mipex som mått på integrationspolitisk framgång

Fru talman! Ludvig Aspling har frågat mig om och i så fall varför jag anser att Mipex ger ett bra mått på hur framgångsrik Sveriges integrationspolitik är samt om jag kommer att arbeta för att resultatet av svensk integrationspolitik enklare ska kunna jämföras med andra länder.

Internationella jämförelser är värdefulla för att utvärdera, jämföra och förbättra vår egen politik och är ett viktigt verktyg för att länder ska kunna lära av varandra. Det finns flera sätt att mäta och jämföra integration på.

Mipex, migrant integration policy index, är ett väl etablerat index som bedömer integrationspolitiken i 52 länder. Det består av ett stort antal indikatorer inom åtta politikområden, bland annat arbetsmarknad, utbildning, hälsa, icke-diskriminering och politiskt deltagande. EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum har jämfört Mipex med andra index och dragit slutsatsen att inget annat index för närvarande erbjuder samma täckning som dessutom möjliggör jämförelser mellan länder och inom länder över tid. Vid de två senaste mätningarna, 2015 och 2020, var Sverige högst rankat, följt av Finland, Portugal och Kanada.

Mipex ger en bild av svensk integrationspolitik i jämförelse med andra länder. Det har under senare år publicerats ett stort antal studier där utrikes föddas situation på arbetsmarknaden jämförs med andra länder. Bland de mått som till exempel IFAU använt för att visa utrikes föddas ställning på den svenska arbetsmarknaden i ett internationellt perspektiv kan nämnas arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad, arbetsproduktivitet, andel lågkvalificerade jobb och lönespridning. IFAU drar slutsatsen att den svenska arbetsmarknaden fungerar bra ur ett internationellt perspektiv men att det finns utmaningar i inträdet på arbetsmarknaden, särskilt för flykting- och anhöriginvandrare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nordiska jämförelser inom integrationsområdet kan vara särskilt värdefulla då vi på många sätt har liknande utmaningar och förutsättningar. Sådana studier visar till exempel att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är högre i Sverige jämfört med i de övriga nordiska länderna. Det gäller särskilt för nyanlända kvinnor. Men eftersom Sverige satsar mer på utbildning och förberedande insatser under de första åren är etableringen i Sverige enligt flera nordiska studier mer långsiktigt hållbar med en högre sysselsättningsgrad över tid.

Det sker ett kontinuerligt arbete i våra internationella nätverk för att utveckla indikatorer som bidrar till att förbättra och underlätta för internationella jämförelser. Till exempel kommer det som en del av EU-kommissionens nya handlingsplan för integration att göras ett gemensamt utvecklingsarbete för att integrationspolitikens effekter ska bli lättare att mäta genom att öka tillgången till jämförbara uppgifter och förbättrad kunskap om integration på europeisk, nationell och regional nivå.

Sverige står sig väl i många internationella jämförelser, men de visar även på utmaningar. Det är viktigt att vi fortsätter att arbeta för att nyanlända snabbare ska komma in på arbetsmarknaden och i samhällslivet, inte minst då mycket pekar på att den pågående pandemin medför försämrade förutsättningar för integration och etablering. Människor som startar på nytt i Sverige ska få så bra förutsättningar som möjligt för att etablera sig och bidra till vår gemensamma välfärd. Både kvinnor och män ska från samhällets sida mötas av samma förväntningar och krav samt ges rätt förutsättningar för att kunna försörja sig själva och stå på egna ben genom inträde på arbetsmarknaden. Arbetet för integration och nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet är en grundläggande del av regeringens målsättning om ett samhälle som håller ihop och ger lika förutsättningar för alla.

Sammanfattningsvis anser jag att Mipex är ett bra mått för att bedöma Sveriges integrationspolitik eftersom det täcker flera olika politikområden och möjliggör jämförelser mellan länder och inom länder över tid. Men som jag sagt ger Mipex en bild av svensk integrationspolitik i jämförelse med andra länder. Även andra internationella jämförelser är värdefulla för att utvärdera, jämföra och i förlängningen förbättra vår egen politik. När det gäller frågan om jag kommer att arbeta för att resultatet av svensk integrationspolitik enklare ska kunna jämföras med andra länder vill jag peka på att det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete kring detta i våra internationella nätverk.

Fru talman! Är Sverige bäst i världen på integrationspolitik? Om man frågade statsrådets föregångare, tidigare jämställdhetsministern Åsa Lindhagen, blev svaret ett otvetydigt ja. Lindhagen lyfte i ett antal riksdagsdebatter fram undersökningen Mipex, i vilken Sverige återkommande rankas högt eller högst, som bevis för att regeringen har världens bästa integrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Integrationspolitiken har ju ett antal riksdagsfästa mål, vilket betyder att regeringen enligt budgetlagen ska presentera indikatorer på hur väl dessa mål uppfylls i budgetpropositionen. I budgetpropositionen mäter regeringen de integrationspolitiska resultaten enligt ungefär samma kriterier, som jag tror att de flesta anser är relevanta, exempelvis skillnader i arbetslöshet och skolresultat mellan inrikes och utrikes födda.

Mipex, alltså den undersökning som Miljöpartiet återkommande väljer att lyfta fram, mäter däremot endast formella regelverk såsom vilken rätt migranter har till socialförsäkringar eller bidrag, kontanta förmåner, permanenta uppehållstillstånd, anhöriginvandring och så vidare - med andra ord hur mycket pengar ett land är berett att spendera på migranter. Ju mer pengar, desto bättre betyg, naturligtvis, men det faktiska utfallet av politiken i form av faktisk arbetslöshet eller faktiska skolresultat påverkar inte betyget i Mipex över huvud taget.

Om man mäter och jämför hur mycket pengar som olika länder spenderar på integrationspolitik, ja, då kommer Sverige högst. Det gör vi ju. Det är helt sant. Men om man däremot tittar på de faktiska resultaten ser man att svaret blir lite annorlunda.

Enligt OECD-rapporten International Migration Outlook har Sverige det största gapet mellan inrikes och utrikes födda vad gäller sysselsättning, det som kallas employment rate, av samtliga 37 OECD-länder. Enligt Pisaundersökningen har vi dessutom de största skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda. Sverige spenderar alltså mest pengar på så kallad integrationspolitik och har samtidigt de absolut sämsta resultaten vad gäller arbetslöshet och skolresultat.

Frågan är då om det här är en paradox eller en logisk konsekvens av att Miljöpartiet styr politikens inriktning. Jag ser det som relativt uppenbart att Miljöpartiets extrema bidragskultur, fanatiska fokus på så kallad mångkultur och hårdnackade motstånd mot alla former av krav - vilket i och för sig ger ett högt betyg i Mipex - är själva skälet till att integrationen i Sverige går så dåligt. Förutsättningarna för framgångsrik etablering finns helt enkelt inte här. Miljöpartiet gör på det sättet framför allt migranterna själva en björntjänst i det långa loppet.

Jag vill ändå fråga statsrådet vilken slutsats hon själv drar av att Sverige samtidigt spenderar mest pengar på integrationspolitik och har de sämsta resultaten där det verkligen spelar roll - inte arbetsmarknadsdeltagande eller vad det nu kan vara utan hur många som får ett riktigt arbete och hur många som får ett riktigt bra betyg i skolan.

Fru talman! Det här är förstås en väldigt intressant och viktig diskussion - alldeles för viktig för att hamna snett i.

Vi behöver kanske börja med att reda ut och fastslå några grundläggande fakta.

Riksdagsledamoten Ludvig Aspling har flera gånger före i dag tagit upp det berörda indexet till diskussion, bland annat i en interpellationsdebatt i december och i debattartiklar som publicerades för bara ett par veckor sedan. Men trots att riksdagsledamoten är så ivrig att debattera indexets funktion och konstruktion är det några saker som verkar ha fallit bort ur diskussionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mipex mäter inte enbart hur mycket av kontanta förmåner och rättigheter till välfärden ett land ger, som riksdagsledamoten tidigare har påstått. Det är fel. Mipex mäter ett omfattande utbud av indikatorer inom så många som åtta politikområden. Indikatorerna behandlar till exempel skydd mot diskriminering, demokratiskt deltagande, möjligheter för familjer att återförenas och ett antal andra åtgärder som det faktiskt råder stark konsensus om att är effektiv integrationspolitik.

Riksdagsledamotens beskrivning av indexet blir någonstans en så grov förenkling att det nästan framstår som oigenkännligt.

Mipex är vidare ett internationellt erkänt verktyg för att mäta förutsättningarna för integration och vad regeringar gör för att främja integration. Sverige gör mycket.

Med det sagt är det här inte de enda siffror vi tittar på. Trots att Sverige i hög utsträckning har internationellt erkända förutsättningar för god integration på plats visar andra jämförelser och mätningar att utmaningar kvarstår.

Ludvig Aspling har lyft fram några sådana utmaningar och pekat på några relevanta siffror. Det har jag också. Men om verkligheten var så enkel som riksdagsledamoten beskriver, om utmaningarna vi har framför oss var så endimensionella, hade lämpliga åtgärder för att få till en fungerande integration vidtagits för länge sedan.

Verkligheten är komplex. Låt mig exemplifiera.

Sysselsättningsgraden har vi trots min korta tid i denna roll hunnit debattera ett par gånger redan, jag och riksdagsledamoten. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor är relativt hög i Sverige jämfört med genomsnittet för utrikes födda kvinnor inom EU - 56,3 procent jämfört med 52,5 procent för år 2019. Men eftersom sysselsättningsgraden bland inrikes födda kvinnor i Sverige är mycket hög med europeiska mått mätt blir skillnaden mellan inrikes och utrikes födda kvinnor i Sverige ändå betydande. Genom att titta enbart på sysselsättningsgapet i Sverige får man inte fram verkligheten bakom siffran.

Ett annat exempel är den nordiska jämförelse jag nämnde i mitt svar, som visar att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda generellt är högre i Sverige än i övriga nordiska länder efter avslutade etableringsinsatser. Men eftersom Sverige satsar mer på utbildning och förberedande arbete under de första åren är etableringen i Sverige enligt flera nordiska studier, bland annat Integrating immigrants into the Nordic labour markets, mer långsiktigt hållbar. Det betyder helt enkelt att vi kommer ikapp och går om våra grannländer i sysselsättning över tid.

En siffra ger en bild, men verkligheten kräver fler siffror och mer analys. Jag upprepar därför mitt budskap: Mipex ger en bild av verkligheten. Regeringen tar hänsyn till flera bilder för att skapa sig en så god överblick som möjligt. Verkligheten är komplex. Situationen låter sig inte fångas av förenklingar. Att våra integrationsutmaningar kvarstår trots Sveriges goda resultat beror på andra faktorer, men det innebär inte att indexet är värdelöst - tvärtom.

Fru talman! Det är alltid spännande när företrädare för den här regeringen ställer ut löften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer alltså att gå om över tid. En enkel fråga är då när. Vilket år kommer vi att gå om? Planerar statsrådet att presentera en kalkyl eller en prognos för vilket år vi kommer att få lika bra resultat som andra länder vad gäller just de måtten? Jag tror inte att Märta Stenevi kan presentera det här i dag, men jag skulle bli glad om hon gjorde det.

Ytterligare en fråga som jag tycker är intressant är om Mipex resultatindikatorer egentligen bättre passar Miljöpartiets ideologiska utgångspunkt än de kriterier som regeringen presenterar i sin budgetproposition.

Miljöpartiets medlemstidning publicerade kort efter förra budgetprocessen en triumferande artikel med rubriken "Gröna vinster i höstbudgeten - hela listan!". Jag kan bara notera att motsvarande artikel med den gröna politikens resultat lyser ganska starkt med sin frånvaro.

I en situation där Sverige desperat behöver en övergripande integrationspolitisk reform och där Miljöpartiet lika desperat kämpar emot detsamma tror jag att Mipex i Miljöpartiets alternativa verklighet blir ett slags kvitto på att man ändå har lyckats. Vi spenderar väldigt mycket pengar. Vad som sedan händer i verkligheten, alltså vad resultaten blir, är inte så jätteviktigt.

Det kvittot gör också att vi har någon chans att säga att Sverige egentligen är bäst och att väljarna inte ska tro sina ögon. Det är ju ganska uppenbart för dem som befinner sig i den verkliga världen ute i Sverige att integrationen av utrikes födda i Sverige tyvärr inte är så bra som den skulle kunna vara.

Jag skulle därför vilja ge statsrådet en chans till att helt enkelt förklara sig. Varför väljer partiet att gång på gång lyfta fram Mipex när vi debatterar integration i denna kammare, i stället för att prata om andra saker som är lite mer handfasta och konkreta? Några exempel: Hur bra går det för utrikes födda elever jämfört med inrikes födda? Hur ser det ut med arbetslöshet och sysselsättning bland inrikes respektive utrikes födda? Det är egentligen de frågorna som är intressanta. Men detta vill man alltså inte prata om, utan man vill hellre prata om Mipex.

Statsrådet säger att Mipex är mer komplext och inte bara handlar om rättigheter, bidrag och så vidare. Jo, det finns ett par andra kriterier också, men de är inte jätteintressanta i detta sammanhang. Anledningen till det är att när det gäller till exempel skyddet mot diskriminering och demokratiskt deltagande är det egentligen inte, i den grupp länder som vi så att säga tävlar mot i Mipex-toppen, nämligen våra omedelbara grannländer - Nederländerna brukar ligga bra till, liksom Finland, Danmark och så vidare - några större skillnader jämfört med i Sverige. Det gör att de kriterierna kanske inte är lika intressanta.

Det som gör att Sverige ligger i topp i den här undersökningen är att vi är väldigt generösa med att avhända oss kontanta bidrag och förmåner. Det är det som gör att vi vinner. Det är inte vårt diskrimineringsskydd som gör att vi ligger i topp, utan det är bidragen som gör den stora skillnaden.

Fru talman! Senast jag kollade var EU-kommissionen inte en miljöpartistisk funktion, utan det är en funktion vars forskningsråd har utvärderat Mipex och funnit att det är ett bra sätt att jämföra mellan länder. Miljöpartiet är alltså inte ensamt om att vilja använda Mipex i olika sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle också vilja hänvisa till de nordiska studier som pekar på att vi visserligen har en utmaning som vi behöver arbeta med - att snabbt få nyanlända i arbete - men också på att de insatser vi gör i form av utbildning och förberedande arbete ger resultat på längre sikt. Jag ser fram emot att debattera de rapporterna med riksdagsledamoten vid ett senare tillfälle.

Jag vill dock passa på att tacka Ludvig Aspling för att han lyfter dessa frågor. Det ger mig möjlighet att lite mer på djupet förklara hur regeringen ser på mätning och utvärdering av vissa aspekter av integrationen. Några ord kanske också är på plats om varför en välfungerande integration är så viktig.

För den här regeringen är en human flyktingpolitik en självklarhet. Att ta emot människor på flykt är en grundläggande anständighet och en solidaritetshandling. En undersökning av Novus visar att en human flyktingpolitik har ett stort stöd hos svenska folket. Vi håller därför stenhårt fast vid den solidaritetshandlingen.

Givet att vi har, och har haft, ett folkligt förankrat mottagande av asylsökande är en välfungerande integration viktig för den här regeringen. Personer som får uppehållstillstånd ska snabbt ges möjlighet att komma in i samhället, lära sig svenska och försörja sig.

Om ledamoten vill ha en övergripande ögonblicksbild av utrikes föddas ställning på den svenska arbetsmarknaden kan jag rekommendera honom att även titta hos IFAU. Där finns gott om mått att tillgå gällande arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad, arbetsproduktivitet och lönespridning, för att nämna några.

I regeringen tar vi hänsyn till så många mått och jämförelser som möjligt. Mipex är ett av dessa.

Utöver statistiken som ögonblicksbild av integrationen krävs också löpande utvärderingar av den förda integrationspolitiken för att få till en välfungerande integration, det vill säga möjlighet att jämföra över tid. I det avseendet är internationella jämförelser av integrationspolitik viktiga. En central sådan jämförelse är Mipex.

Ingen har sagt, och jag kommer inte att säga, att den integrationspolitiska bilden framgår entydigt av Mipex. Men det finns i dag inget annat index som erbjuder en lika omfattande jämförelse av vad olika regeringar gör för att främja integrationen av migranter. Därför menar vi att Mipex är ett relevant instrument för att skapa sig en utvärderande överblick över Sveriges integrationspolitik, tillsammans med de andra siffror, faktorer och mätningar vi tittar på.

Fru talman! Statsrådet lyfter att det finns ett starkt svenskt stöd för en human flyktingpolitik. Det beror lite på hur man menar. Det är definitivt en pluralitet av svenska folket som vill ta emot färre asylsökande; så har det varit under väldigt lång tid.

En human flyktingpolitik innebär dessutom inte, i min värld, att om två folkgrupper i Afghanistan ligger i luven på varandra har samtliga människor där rätt att flytta till Sverige och leva på bidrag här under resten av sina liv. Det är fullständigt absurt. Rätten till asyl gäller i det första landet. Man ska söka asyl i det första säkra land man kommer till. Man ska inte resa genom 15 säkra länder för att komma till ett land där man hoppas på en bättre levnadsstandard, vilket är vad som händer just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som statsrådet inte riktigt förstår och som är kärnan i denna interpellation är detta: Ingen annan mätning tar, som hon helt riktigt säger, hänsyn till fler olika aspekter av vad regeringar gör - helt sant. Men det är inte detta som är det intressanta. Jag tycker inte att det intressanta är vad regeringar gör i detalj. Det intressanta är vad resultatet blir av det som regeringarna gör. Det är detta som gör skillnaden. Jag tycker inte att det är viktigt att mäta hur mycket pengar de olika länderna spenderar på olika arbetsmarknadspolitiska program, skräddarsydda utbildningar eller vad det kan vara. Det intressanta är hur många personer som är föremål för dessa åtgärder som får riktiga jobb eller ett bra betyg från gymnasiet.

Här känner jag att statsrådet och jag pratar förbi varandra lite grann. Hon vill väldigt gärna bli mätt på sina premisser, det vill säga på vad som görs men inte på resultatet. Jag, som är i opposition, vill däremot väldigt gärna att Sveriges politik ska mätas utifrån de faktiska resultaten, inte utifrån hur väl regeringens reformagenda är utformad.

Fru talman! Jag trodde nästan att det snarare var så att riksdagsledamoten inte vill titta på de mätningar som inte bekräftar hans världsbild.

Arbetet för integration och nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet är en grundläggande del av regeringens målsättning om ett samhälle som håller ihop och ger lika förutsättningar för alla. Sverige står sig väl i många internationella jämförelser. Men de visar också på utmaningar, inte minst då mycket pekar på att den pågående pandemin medför försämrade förutsättningar för integration och etablering.

Ingen skulle tjäna på att vi blundade för de integrationsutmaningar vi står inför, tvärtom. Men de är inte heller statiska sanningar. Det går att vända utmaningar till möjligheter med politisk vilja och reformer.

Många viktiga steg för bättre integration togs under föregående mandatperiod. Bosättningslagen infördes så att mottagandet av nyanlända styrs utifrån förutsättningarna att komma i arbete. Det finns ett system på plats för tidiga insatser under asyltiden, för att främja framtida etablering. Kraven på nyanlända att ta del av insatser som leder till jobb har skärpts, och en utbildningsplikt har införts. Förändringar i föräldraförsäkringen har genomförts, liksom flera satsningar för att stärka skolans arbete med nyanlända elever.

Vi kommer att fortsätta arbeta stenhårt för att sluta resultatgapet i skolor och på arbetsmarknaden genom fortsatta satsningar på långsiktiga arbetsmarknadsinsatser, genom satsningar på en jämlik skola, genom att knäcka segregationen och genom att öka jämlikheten. Människor som startar på nytt i Sverige ska få så bra förutsättningar som möjligt för att etablera sig och bidra till vår gemensamma välfärd. Så kan vi bygga ett tryggt och starkt samhälle med fria och självständiga invånare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.