Migrationsverkets anvisningar av flyktingar till kommunerna

Herr talman! Elisabeth Svantesson har frågat mig om jag och regeringen är beredda att besluta om en långsammare utflyttningstakt från Migrationsverkets boenden till kommuner med stor bostadsbrist och om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att kommuner ska få återta lägenhetskontrakt i kommunala bostadsbolag från Migrationsverket.

Gunilla Nordgren har frågat mig om jag är beredd att skyndsamt ta initiativ till att det införs en paus i Migrationsverkets anvisningar av flyktingar till kommunerna.

Bosättningslagen trädde i kraft den 1 mars i år efter ett beslut med bred majoritet i riksdagen. Jag är glad att vi är överens om att alla kommuner måste vara med och ta ansvar för mottagande av nyanlända. Genom bosättningslagen har vi lagt grunden för ett mottagande som kan bidra till bättre förutsättningar för etablering av nyanlända i Sverige.

En konsekvens av bosättningslagen är att kommuner måste beakta mottagande av nyanlända i sin planering av bostadsförsörjningen i kommunen. Kommuner som inte byggt bostäder på många år kan inte längre avstå från att ta emot nyanlända med hänvisning till att det saknas bostäder. Det är inget alternativ att människor som beviljats uppehållstillstånd bor kvar i Migrationsverkets boenden i stället för att bli mottagna i en kommun och börja sin etablering i Sverige.

Kombinationen av flera år av för lågt bostadsbyggande och rekordmånga asylsökande förra hösten gör att det nu är en stor utmaning för kommunerna att klara mottagandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har nyligen aviserat åtgärder för att underlätta den akuta situationen. För att ge kommuner tid att ordna boenden för nyanlända avser regeringen att göra det möjligt att, för anvisningsbeslut som fattats 2016, förlänga tiden från anvisningsbeslut till mottagande i kommunen till som längst fyra månader.

För anvisningar 2017 gäller som tidigare att mottagande i kommunen ska ske senast inom två månader från beslutet om anvisning. Därutöver avser regeringen att sänka länstalen för 2017 mot bakgrund av Migrationsverkets nya lägre prognos för mottagningsbehovet. Vid beräkningen av länstalen ska kommunens mottagande av nyanlända som bosatt sig på egen hand få större genomslag.

Regeringen för också en dialog med Migrationsverket om vikten av att kommunerna får information om den pågående avvecklingen av tillfälliga boenden och var de finns.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag skrev interpellationen till statsrådet för drygt en månad sedan. Anledningen var såklart att det just nu är ett väldigt ansträngt läge i många av Sveriges kommuner. Från olika håll beskrivs svårigheterna att hitta bra bostäder till rimliga kostnader för personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige.

I Stockholms stad har man inlett en upphandling av hotellrum, och man har också förberett sovsalar. I Jönköping har nyanlända bott i träbås i en tidigare bilhall. Det är flera kommuner, inte bara Stockholm, som varnar för att det kan bli aktuellt med både tält och gymnastiksalar.

Parallellt med denna situation avvecklar Migrationsverket helt fungerande asylboenden. Denna avveckling är såklart förenad med mycket stora kostnader. Bara i år har över 200 miljoner kronor betalats av Migrationsverket till externa bolag för oanvända platser. Allt detta är förstås ganska orimligt och inte ett effektivt användande av våra gemensamma resurser.

Jag menar att det finns starka skäl att bromsa inflyttningen. Jag uppmärksammade, både i svaret nu och tidigare när regeringen och ministern höll en presskonferens, att det sker en viss inbromsning för vissa kommuner. Jag tror att den kommer att behöva pågå lite längre. Många kommuner är nu nämligen nu i ett läge som är oerhört ansträngt och oerhört påfrestande.

I Malmö har man nyligen handlat upp många bostadsrätter för stora pengar. Det sker runt om i många kommuner. Jag kan förstå att vissa kommuner upplever att de tar till denna typ av verktyg för att komma till rätta med situationen. Men på sikt tror jag att det är mycket olyckligt. Det känns verkligen inte bra att stora kommuner i Sverige går in och handlar bostadsrätter på en mycket het bostadsmarknad. Det påverkar såklart automatiskt prissättningen. Dessutom skapar det onödiga friktioner mellan grupper i samhället.

Herr talman! Jag fick svar på en fråga i min interpellation. Den handlade just om inbromsningen. Jag ställde även en annan mycket konkret fråga till ministern som handlar om alla de hyreskontrakt som Migrationsverket har runt om i Sverige, och ofta i allmännyttan. Det finns lite olika uppgifter om detta. Enligt SKL är det boendeplatser för 32 000. Det kan vara något lägre. Men det är många lägenheter som skapar många boendeplatser för asylsökande just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag funderar mycket på hur rimligt det är att Migrationsverket har lägenheter i allmännyttan när så många nu behöver en bostad. Det är inte bara nyanlända som behöver en bostad. Det är många som behöver flytta hemifrån. Människor som separerar behöver en bostad. Människor behöver en bostad av många skäl, och bostadssituationen är så akut. Att då låta Migrationsverket, som är statens myndighet och som regeringen styr över, hyra lägenheter ute på marknaden till asylsökande tycker jag är fel.

Min fråga, som jag inte har fått svar på men som jag gärna vill ha svar på, är hur regeringen avser att göra med dessa lägenheter. Är regeringen beredd att lämna över dessa kontrakt till kommunerna som nu har en mycket ansträngd situation?

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det stora antalet asylsökande som kom till Sverige framför allt under 2015 kommer att påverka vårt samhälle under lång tid framöver. Vi minns nog alla när Migrationsverket fick sätta upp tältläger och inrymma människor till exempel i mässhallarna i Malmö. Jag besökte även Trelleborg, där människor sov på bäddar med en halv meter emellan.

Att nu ordna fram bostäder är ingenting som man löser på en kvart. Det krävs många åtgärder om vi ska lyckas.

Ministern skriver nu i sitt svar att kommunerna i och med denna bosättningslag ska ha med detta i sin plan för bostadsförsörjning. Det är riktigt att man tar med det i en plan, men det tar tid att skaffa fram bostäderna.

Efter beslut om uppehållstillstånd är det en statlig angelägenhet att dessa människor får en bostad för att integrationen ska fungera väl. Men allt detta måste lösas lokalt ute i kommunerna. Även landstingen och sjukvården påverkas mycket när antalet människor och patienter ökar drastiskt.

I debatten har ministern gått hårt åt några moderatledda kommuner runt Stockholm för att de meddelat att de inte kan ta emot fler. Men Sverige består av fler kommuner än dessa. Många kommuner har stora problem att nå sitt anvisningstal.

Problemet är bostadsbristen, och det gäller kommuner oavsett politiskt styre. Bristen på bostäder är störst i Stockholm med omnejd samt i Skåne och Västra Götaland. Kommuner som Stockholm, Malmö, Göteborg, Lund, Mölnlycke och Gällivare visar att det inte är den politiska färgen på ledarskapet som spelar roll.

I Malmö, Lund med flera kommuner förbereder man sovsalar. I Jönköping bor nyanlända, som vi hörde här tidigare, i en gammal bilhall. I Malmö planerar man att låta nyanlända bo i sovsalar, kyrkor och moskéer.

Kommunerna är redan hårt ansträngda, kanske främst inom skolan och inom socialtjänsten. Dessutom är Migrationsverket skyldigt kommunerna uppemot 10 miljarder, och bara i Skåne handlar det om uppemot 2 miljarder, trots löften om att man ska vara ifatt vid årets slut. Med två veckor kvar av 2016 har bara drygt 50 av landets kommuner nått sina anvisningstal.

I slutet av november hade länsstyrelsen möte med Skånes alla 33 kommuner, och det blev ett krismöte. Det beror inte på att man inte försöker att bygga utan på att det tar lång tid att få i gång byggandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skrev interpellationen för att få ett svar på om man kan försöka göra en paus, så att kommunerna får en rimlig chans att komma i fatt och undvika olämpliga boenden.

Flera kommunstyrelseordförande har i brev vädjat till ministern om att ge dem verktyg för att de ska klara sin uppgift, bland andra min efterträdare i min lilla hemkommun. Det är en ganska liten kommun - granne med Malmö - med 20 000 invånare.

Det kommunala fastighetsbolaget, där jag är vice ordförande, bygger hyresrätter så att det står härliga till. Det står 5 000 i bostadskön. Alla är kanske inte aktivt sökande. Men det är kanske 2 000-2 500 som är det, det vill säga 10 procent av invånarna.

Det är inte heller helt lätt att hitta företag som är beredda att bygga hyresrätter. Det är dyrt att bygga i dag, och det råder brist på arbetskraft inom byggindustrin. Detta innebär att hyrorna blir höga i det nyproducerade beståndet. Det som vi får hoppas på är att flyttkedjorna ska frigöra bostäder.

Samtidigt planeras det för tillfälliga boenden i paviljonger, villavagnar etcetera, och då blir det andra problem. Ett av problemen är att få ett bygglov beviljat. Och om man skulle få det blir det i princip undantagslöst överklagat.

Vi moderater har efterlyst regelförenklingar, och några kommer att träda i kraft först den 1 juli.

Det är riktigt att ministern nyligen förlängde anvisningstiden med två månader, men det räcker inte på långa vägar till.

Ska jag uppfatta ministerns svar som att hon alltså inte är beredd att göra en paus i anvisandet och att Migrationsverket drar ned på takten? Det står i svaret att det inte är något alternativ. Då vill jag fråga: Vad är då alternativet?

Herr talman! Den förra mandatperioden satt jag i socialförsäkringsutskottet där vi hanterade migrationsfrågor. Under fyra års tid ställde vi vid upprepade tillfällen frågor till den tidigare migrationsministern om hur man skulle jobba från Migrationsverket med eget asylboende. Det var en fråga som avfärdades helt och hållet från den tidigare regeringen. Vi pekade på att antalet asylsökande hela tiden ökade. År 2015 var det 163 000 personer som sökte asyl, 2014 var det 80 000, 2013 var det 50 000 och 2012 var det 40 000. Det är alltså ingenting nytt att det har kommit människor hit.

Om man ska bygga bostäder måste man göra det på lång sikt. Den förra regeringen blev känd för att den tillsatte så många utredningar om bostadsbyggande att man nästan skulle ha kunnat bygga ett hus av dessa utredningar. Men det blev inte mycket bostäder.

Mottagandet är, som tidigare har sagts, mycket ojämnt fördelat. Hällefors och Ljusnarsberg, som är två kommuner i mitt län, tar emot 10 flyktingar per 1 000 invånare. Svedala, Nacka, Lidingö och Täby, för att nämna några, tar emot mindre än en flykting per 1 000 invånare. Det är klart att det är en stor påfrestning, framför allt för de kommuner som faktiskt har tagit emot många flyktingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad dessa siffror inte säger är att man också tar emot många asylsökande i dessa kommuner. Ljusnarsberg, som är en kommun med 5 000 invånare, har haft närmare 1 000 asylsökande, förutom ett stort flyktingmottagande. Man tar alltså ett stort ansvar.

Den förra regeringen ville inte heller göra någonting åt frågan om EBO. Det blev väldigt många egenbosättningar i Malmö, Stockholm, Örebro och Södertälje, vilket naturligtvis också påverkar.

Det är alltså bra att man sätter fart på bostadsbyggandet. Det har den här regeringen gjort, men det gjorde inte den förra regeringen.

Min fråga till Elisabeth Svantesson och Gunilla Nordgren är: Tycker inte ni att det är viktigt att alla kommuner tar ett ansvar? Jag har nämligen hört er partiledare stå i debatten och säga, åtminstone tidigare, att hela Europa måste ta ett gemensamt ansvar. Men var finns ansvaret från ert parti och era företrädare i de olika kommunerna när det gäller byggande av hyresrätter, så att kommunerna slipper köpa hotellägenheter och slipper sälja ut allmännyttan?

Herr talman! Jag tror att vi alla kan vara överens om att situation är mycket ansträngd. Detta är jättetufft för kommunerna. Vi har redan från början bostadsbrist i 240 av landets kommuner. Det har under många års tid byggts upp ett underskott av bostäder. Detta är redan från början ett jättebekymmer, och ovanpå det har vi nu ett rekordstort asylmottagande. Det är klart att detta är svårt. Jag menar därför att det inte finns några enkla vägar som avhjälper problemet. Det måste helt enkelt hanteras.

Jag ska förklara varför jag säger att det inte är ett alternativ att bo kvar på Migrationsverkets anläggningar. Precis som Eva-Lena Jansson tog upp har bosättningen av nyanlända varit extremt snett fördelad i Sverige under många års tid. Några kommuner har tagit ett jättestort ansvar medan andra nästan inte har tagit något ansvar alls. Det betyder att de nyanlända som kommer hit ser efter i vilka kommuner det finns släktingar eller landsmän som de känner, och det är snett fördelat - det är i kommuner som Södertälje, Ljusnarsberg och Botkyrka, kommuner som har tagit ett mycket stort ansvar, som man kanske har en släkting eller bekant.

Det som händer är att vissa blir kvar på anläggningsboendet och inte får sin kommunplacering medan uppehållstillståndet, som ofta är 13 månader, tickar på. Man har förstås jättebråttom att få påbörja sin etablering och komma ut i samhället. Man vill komma in på Arbetsförmedlingen och delta i olika insatser för att kunna börja tjäna egna pengar, och månaderna tickar på. Om man blir fast på sitt anläggningsboende under lång tid och inte får sin kommunplacering är risken mycket stor att man kommer att egenbosätta sig. Den rättigheten har människor.

Då kommer man att egenbosätta sig på ett sätt som förstärker snedfördelningen av nyanlända i Sverige, och det är ett mycket högt pris som jag inte är beredd att betala. Jag medger att jag redan tar en risk genom att förlänga planeringstiden till fyra månader för 2016. Det är en mycket tillfällig förlängning, men det finns alltid en risk att människor i stället egenbosätter sig. Då har vi inte alls löst problemet, utan då har vi bara löst problemet för de kommuner som redan tidigare tog emot få nyanlända och vältrat över det på de kommuner som redan har mycket stora problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet i dag att det finns EBO-bosättningar som är i uselt socialt skick. Det finns exempel på att två eller tre familjer delar en två- eller trerummare, på villkor som gör att barnen inte har någon chans att göra läxor eller skolarbete och att familjernas privatliv över huvud taget allvarligt försvåras. Det leder till en allmän stress och press och är en undermålig livsmiljö för människor, vilket försvårar etableringen. Där vill vi inte hamna.

Det är därför jag säger att det inte är ett alternativ att bo kvar på anläggningsboendena. Det riskerar nämligen att leda till problem med att många egenbosätter sig i kommuner som redan har tagit det största ansvaret.

När det gäller Migrationsverkets lägenheter är det inte en alldeles enkel fråga, för vi har ju fortfarande asylsökande. Migrationsverket prioriterar att placera barnfamiljer i lägenheter medan ensamkommande män placeras i anläggningsboenden, just för att barnen ska ha bättre villkor under den tid de är asylsökande. När människor lämnar sina boenden tar man regelmässigt kontakt med kommunerna för att de ska ha möjlighet att ta över. När det gäller lägenheter är det en svår fråga eftersom människor behöver boende även under asyltiden.

Herr talman! Jag tackar för svaret på min andra fråga.

Nej, detta är verkligen inte enkelt. Ingenting av det är enkelt, men problem är till för att lösas. Och i en tid då vi har den absolut svåraste situation vi någonsin har haft när det gäller nyanlända - vi har aldrig haft så många nyanlända som nu ska ut i landets kommuner - vore det ändå rimligt att de lägenheter staten genom Migrationsverket hyr av kommunerna lämnas över till dem som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Vi har ju välfungerande asylboenden där asylsökande kan bo.

Det är inte enkelt; jag är mycket väl medveten om det. Men det är dessutom så att många av lägenheterna faktiskt är tomma. Jag tror att det är uppemot 1 900 boendeplatser som är helt tomma och som Migrationsverket håller just nu. Det är helt obegripligt för mig att man inte tar tillfället i akt.

Självklart ska alla kommuner göra sitt. För den som lyssnar på debatten och inte vet det är det alldeles självklart att jag delar bilden att alla kommuner måste göra sin del i detta. Vi moderater står också bakom den överenskommelse vi slöt för drygt ett år sedan, där även anvisningslagen förhandlades fram. Den innebär att anvisning ska ske till alla kommuner, och så är det absolut. Vi står bakom det.

Det jag efterlyser och har efterlyst under hösten är dock att regeringen också ger kommunerna de förutsättningar som behövs för att klara uppgiften. Jag menar att regeringen måste göra mer för att ge förutsättningarna. För mig är det faktiskt helt obegripligt hur staten under förra året kunde förenkla byggregler för alla statens egna boenden men inte för kommunernas. Det gäller till exempel asylboenden och handlar om vissa förenklingar av krav på tillgänglighet, brandskydd och annat; man förenklade väldigt snabbt för att kunna göra om olika fastigheter till asylboenden.

När det kommer till kommunerna är det dock en annan sak. Inte förrän i november kom promemorian om förenklade regler för flyttbara bostäder. Det tog drygt ett år efter vår överenskommelse innan ens promemorian kom ut - bara för just den frågan. Jag menar att vi från statens sida inte kan å ena sidan säga att alla kommuner måste göra mer och ålägga dem en lag men å andra sidan vara långsam med att ge dem de förutsättningar de behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan prata om historia hur mycket som helst, Eva-Lena Jansson, men nu är vi där vi är. Bara för att upprepa mig: Du får gärna slänga färger i ansiktet på mig när det gäller vilka kommuner som gör vad, men jag tänker inte göra samma sak. Jag ser nämligen att kommuner av alla färger nu har svårt att klara sin uppgift. Vår uppgift är att se till att alla kommuner klarar detta. Regeringen har ett ansvar att underlätta för kommunerna. Regeringen styr riket. Vi har en överenskommelse, men den måste också hållas just när det gäller att ge kommunerna förutsättningar.

Hur kan det dröja så länge? Det är min nästa fråga till statsrådet. Hur kan det dröja så länge som till den 1 juli nästa år att till exempel få igenom det jag nyss nämnde, nämligen förenklade regler för flyttbara bostäder? Det tog ju bara ett par månader att förenkla så att statens egna fastigheter skulle kunna bli asylboenden.

Herr talman! Ja, det är en tuff situation. Det är vi fullkomligt överens om. Vi var också överens om att alla kommuner skulle ta sitt ansvar - det sa till och med ministern i sitt interpellationssvar - så jag förstår inte riktigt vad Eva-Lena Jansson är ute efter.

Eva-Lena Jansson går dessutom in på en specifik kommun, och just den kommunen känner jag till. Vi jobbar hårt för att uppnå den siffra vi har fått av Migrationsverket. Men det överklagas, och vi får inte bygglov. Regelförenklingarna har inte gått igenom. Som Elisabeth talade om gick det bra när det gällde statens egna boenden, men kommunerna får inga lättnader förrän den 1 juli nästa år. Då är det ju så dags.

Det man efterlyser i kommunerna är dialog och att flexibilitet ska råda. Det krävs samarbete, inte motarbete och hot om sanktioner. Ingenting blir bättre av att man hotar med sanktioner, som dessutom måste beslutas i denna kammare. Vad man efterlyser är just fler regelförenklingar eller en paus så att vi kan erbjuda rimliga bostäder. Vi kan tycka vad vi vill om att det historiskt sett har byggts för lite, men det är den verklighet vi i dag lever i. Då är alternativet sovsalar.

Regeringen avser alltså att låta anvisningarna fortsätta i rask takt, med två månaders planeringstid. Kommunerna får inte veta vad det är för slags hushåll det rör sig om - om det är ensamhushåll eller stora familjer. Det är alltså svårt att veta om det är enrummare eller större lägenheter som behövs. Det är en omöjlig situation. Ministern tror väl ändå inte att detta problem blir löst för att man ger fyra månaders planeringstid för besluten från 2016 och sedan går ned till två månader igen?

Ett antal kommuner kommer till exempel att behöva bygga förskolor och skolor till väldigt stora kostnader. Det lånar man till i dag, och det är väl okej med det här ränteläget. Men räntan går ju upp så småningom - det är någonting vi kan vara säkra på - och då kommer kommunerna att drabbas av höga räntekostnader. Skatteinkomsterna från kommunerna kommer inte heller att öka i den takt man tidigare har trott. En del av det beror på att befolkningen i åldrarna 0-18 respektive 80 plus ökar snabbare än befolkningen i förvärvsarbetande ålder. Det innebär att den grupp som betalar huvuddelen av inkomstskatterna inte ökar lika mycket som den grupp som inte betalar lika mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta har ju Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, påtalat ganska länge nu vid det här laget. SKL skriver att det kan krävas uppemot 2 kronor i skattehöjning. Tillsammans med alla andra skattehöjningar blir det mindre kvar i plånboken för fler människor, och då konsumerar man mindre.

Vad jag efterlyser är ett samarbete och att man slutar med att hacka på kommunerna, oavsett färg på den politiska ledningen. Jag efterlyser ett arbete där man ser till att ha en rimlig chans att klara sina uppdrag och att erbjuda vettiga bostadsformer. Vi har även ett bostadsbidragssystem som jag har diskuterat med Annika Strandhäll och som motverkar att man till exempel kan dela på en lägenhet.

Jag vill bara fråga: Är det bättre att bo i sovsalar? Det är ju den verklighet vi lever i. Det är hur många kommuner som helst som vittnar om detta. Det är ingen idé att prata om det som hände bakåt i tiden, nu pratar vi framåt. Här har vi ett stort problem. Vi måste hjälpas åt att lösa situationen på ett vettigt sätt.

Herr talman! Ibland är det bra att titta i backspegeln för att man ska kunna ta sig framåt på ett bra sätt. Det var därför jag berättade om historien. Det är ju inte någonting nytt att vi har tagit emot flyktingar i Sverige.

Jag tog inte upp några politiska färger. Jag räknade upp ett antal kommuner som har tagit emot väldigt få flyktingar. Sedan tog jag upp några kommuner i mitt eget hemlän som tar ett väldigt stort ansvar. Här är det viktigt att prata om solidaritet och bostadsbyggande. Det är ju ingen nyhet att det behövs bostäder i Sverige. Det jag beskrev var att den förra regeringen gjorde ingenting mer än presenterade bostadsutredning efter bostadsutredning.

När det gäller sanktioner vill jag säga till Gunilla Nordgren: Ja, sanktioner är en viktig fråga. Det har i alla fall din partiledare sagt om mottagandet av flyktingar i Europa. Då kanske man måste ha den möjligheten även här i vårt land.

Jag tycker att det är viktigt att kommunerna tar sitt ansvar, för det här är ett gemensamt ansvar. Det handlar om solidaritet att bygga bostäder, att ta emot människor som är på flykt och göra en insats. Vi tror att Sverige blir bättre om vi gör saker tillsammans och om vi ger varandra styrka.

Jag vill ändå peka på att om man inte gör någonting kommer det att bli ett tryck på de kommuner som redan i dag har tagit ett stort ansvar. Då är det rimligt att kommuner gör insatser. För de kommuner som har svårt med bostadsbyggande säger jag: Välkommen till Örebro! Där bygger vi rekordmånga bostäder, och det har vi gjort rätt länge. Alla kommuner som har problem med bostadsbyggande är välkomna till Örebro att se hur man bär sig åt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Till Elisabeth Svantesson vill jag säga att det låter mycket märkligt att Migrationsverket har tomma lägenheter som inte används. Jag lovar att jag ska ta kontakt med migrationsministern och be honom titta på den frågan. Jag tycker att det låter väldigt märkligt.

Bostadsbolaget i Göteborg har sagt upp Migrationsverkets lägenheter, och den frågan prövas nu, såvitt jag vet, i hyresnämnden. Det ska bli spännande att se hur det kommer att falla ut.

Det finns ett stort behov av regelförenklingar. Jag beklagar att det tog längre tid att få fram det förslag som nu är ute på remiss när det gäller tillfälliga bygglov i kommunerna. Det är klart att det är ett stort ansvar att genomföra förändringar i regelverket som kommer att gälla i precis varenda kommun i hela Sverige. Men det är nödvändigt, och det är bra att det i alla fall är på gång.

Jag läste i tidningen i dag att Boverket kommer att förhålla sig positivt i sitt remissvar, vilket är välkommet, så att vi kan få till enklare regler. Vi behöver också titta på hur man tillämpar befintliga regler. En viktig fråga i den dialog som jag har pågående med Sveriges Kommuner och Landsting är att länsstyrelserna gör väldigt olika bedömningar av överklaganden av plan- och bygglagen.

Därför gör regeringen nu särskilda utbildningssatsningar för både handläggarna i kommunerna och handläggarna på länsstyrelserna för att säkerställa att de inte är mer klåfingriga än vad de behöver med gällande lagstiftning. När man ser på olika bedömningar är det ett intryck som man får. Så det finns saker att göra på kortare sikt.

Det är också möjligt att dela på boende. Det finns ett antal kommuner, inte minst kommuner med en stor andel villor, som har gått ut och frågat om inte någon kan tänka sig att under en period hyra ut en vind, en källare, kanske en friggebod eller Attefallsstuga som finns inredd på tomten. Här tror jag att det finns mer att göra. Kommunerna skulle kunna vara ännu mer aktiva, för det är ett sätt att få fram boendelösningar mycket snabbt. Det innebär naturligtvis inte att man ska bo där under resten av sitt liv, men under en period kan det vara bra i väntan på att andra boenden kan bli aktuella.

Det är inte alls så att jag på något sätt ägnar mig åt att piska kommuner, tvärtom. Mitt viktigaste svar till kommunerna, som jag har upprepat många gånger, är: Tack! Kommunerna har ställt upp fantastiskt. Det var oerhört stora ansträngningar som Sverige var med om förra hösten. Det hade aldrig varit möjligt att klara om inte kommunerna hade ställt upp som de gjorde. Och de fortsätter att ställa upp. Jag måste säga att det är ett fantastiskt arbete som pågår ute i kommunerna.

Det är min bild att jag har ett mycket gott samarbete med kommunsektorn i dessa frågor, och jag har för avsikt att fortsätta att ha det. Det är oerhört viktigt.

De problem som vi har är inte en motsättning mellan staten och kommunerna, utan de svåra frågorna är motsättningen mellan kommuner. Det är där som jag har anledning att agera lite skarpt.

Jag vill inte ha en situation där välbärgade kommuner som tidigare har tagit mycket litet eller inget ansvar ska kunna överlämpa ansvaret på kommuner som redan är mycket hårt belastade. Ett exempel på det är det som Gunilla Nordgren tog upp med skolorna. De kommuner som har många asylsökande och barn till dem har omedelbart ordnat förskola och skola till dem utan någon som helst planeringshorisont. Det är inte mening att dessa kommuner ska ta ett ännu större ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tänkte avslutningsvis göra ett mycket kort inlägg.

Den här debatten kommer nog att fortsätta. Det är en fråga som kommer att påverka oss i Sverige under en väldigt lång tid framöver och som vi måste hantera och lösa. Jag är inte problemfokuserad på det området, utan vi måste hitta lösningar, det är alldeles självklart. Någonting måste göras, Eva-Lena Jansson. Det var just därför som jag ställde den här interpellationen till ministern. Någonting måste göras på både kort och lång sikt. På kort sikt finns det flera åtgärder som kan sättas in för att underlätta för kommunerna och ge dem bättre förutsättningar.

Jag vill tacka statsrådet för den här debatten. Vi kommer, som sagt, att ses i den här frågan ytterligare längre fram.

Jag vill passa på att önska talmannen, tjänstemännen, alla som har deltagit i debatten och statsrådet en god jul. Tack för interpellationsdebatten!

Herr talman! Tack, för en bra debatt! Javisst, man ska titta bakåt. Men 2015 var speciellt med 160 000 som kom under ett år.

Sedan går man på kommunerna och säger att de ska ta sitt ansvar. Men om kommunerna får sina anvisningstal och jobbar hårt med dem tycker jag att den kommunen tar sitt ansvar. Så kom inte med det!

Det är också svårt att ge för många förturer, för det skapar motsättningar när det är långa köer. Detta med att utbilda var mycket bra. Överklaganden där länsstyrelserna sätter sig på tvären är ett stort bekymmer. Det är den verklighet vi lever i.

Detta med att gå ut till alla, ja, det har vi gjort. Tyvärr fick vi inte så många svar. Men vi har skickat ut att det kommunala fastighetsbolaget garanterar hyresinbetalningen. Det har vi skickat ut till samtliga medborgare.

Vi står inför en situation som vi måste lösa tillsammans. Vi ska inte hota och bråka, utan det behövs samarbete, inte motarbete. Det gäller alla kommuner. Min hemkommun har inte sagt att man ska sluta att ta emot asylsökande, om det nu är det som Eva-Lena Jansson tror. Tvärtom, men vi har ett jättejobb för att klara det, om vi ska undvika sovsalar. Det vill vi inte ha.

Att få bygglov för en sådan här villavagn eller paviljong är inte lätt. Är det inte medborgarna, så är det länsstyrelsen som har synpunkter. That's reality!

Tack för en jättebra debatt. Vi lär nog behöva diskutera det här under lång tid framöver.

Jag vill också hälsa en god jul.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Även jag vill önska mina meddebattörer en god jul och tacka för debatten.

Jag delar helt uppfattningen att samarbete måste prägla arbetet framöver. Vi är mitt uppe i en mycket stor utmaning för Sverige och därmed självklart för alla kommuner. Det är nödvändigt att kommuner samarbetar sinsemellan och att staten samarbetar med kommunerna.

Herr talman! Jag vill rikta ett särskilt tack och önska en god jul till min huvudmotståndare och utmanare Elisabeth Svantesson. Enligt min erfarenhet är hon en pålitlig person att samarbeta med i för Sverige viktiga och svåra frågor. God jul!

Överläggningen var härmed avslutad.