Migrationsregler som underlättar för företagande och investeringar i Sverige

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Lars Hjälmered har frågat mig om jag kommer att förenkla regelverket för personer som söker sig till Sverige för att starta företag och investera pengar. Han har också frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en garanti där personer som vill investera pengar eller starta företag får sin ansökan behandlad skyndsamt, till exempel inom en månad. Lars Hjälmered har slutligen frågat mig om jag kan tänka mig att låta andra aktörer än Migrationsverket bedöma affärsplaner.

Inledningsvis vill jag säga att jag delar Lars Hjälmereds uppfattning att öppenhet mot omvärlden är viktigt för Sverige. Att migration är någonting positivt och bra för vårt samhälle är en viktig utgångspunkt i svensk migrationspolitik. Sverige ska även vara ett attraktivt land för investeringar och innovativa och kunskapsintensiva företag.

Det regelverk som finns i dag innebär att personer kan komma till Sverige från tredjeland för att starta eller driva eget företag. Det finns därför möjligheter till sådan rörlighet.

Den parlamentariska utredningen om cirkulär migration och utveckling presenterade i sitt slutbetänkande ett antal förslag som rör näringsidkare. Syftet med utredningens förslag var att underlätta rörlighet och göra det möjligt för fler näringsidkare att komma till Sverige och starta en verksamhet. Utredningen föreslog bland annat att regeringen skulle ge en oberoende aktör i uppdrag att undersöka hur den ekonomiska bedömningen av affärsplaner bör gå till vid en ansökan om uppehållstillstånd som näringsidkare. Som exempel angavs att Migrationsverket skulle kunna inhämta en bedömning från externa konsulter.

Den tidigare regeringen valde att inte gå vidare med utredningens förslag i den delen, bland annat mot bakgrund av att flera remissinstanser med kunskap om frågan ansåg att Migrationsverket har den kompetens som behövs för att bedöma affärsplaner. Att låta andra aktörer än Migrationsverket bedöma affärsplaner riskerar också att förlänga handläggningstiden.

Utredningens förslag resulterade dock i att det förra året genomfördes författningsändringar som innebär enklare och tydligare regler för medföljande familjemedlemmar till näringsidkare. Det tycker jag är positivt.

Jag delar Lars Hjälmereds uppfattning att det är problematiskt med långa handläggningstider. Samtidigt är det enligt min mening inte önskvärt att slå fast specifika tidsgränser. Migrationsverket ska vid sin prövning tillgodose sökandens och andra intressenters behov, utifrån ärendets beskaffenhet. Migrationsverket arbetar också kontinuerligt med att effektivisera sin verksamhet. Det är viktigt att det finns en balans mellan behovet av skyndsam hantering och behovet av att motverka missbruk av regelverket.

Lars Hjälmered har också efterfrågat förenklingar när det gäller personer som söker sig till Sverige för att investera pengar. Det finns inte någon grund för att bevilja personer uppehållstillstånd i Sverige endast mot bakgrund av att de har investerat en viss summa pengar i landet. Sådana system förekommer i andra länder men är förknippade med en hel del svårigheter, till exempel när det gäller möjligheten att kontrollera pengarnas ursprung. Det kan också uppfattas som att det går att köpa ett uppehållstillstånd, och det tycker jag inte är önskvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mot den här bakgrunden ser jag för närvarande inte någon anledning att vidta ytterligare åtgärder i frågan.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Sverige är ett mycket handelsberoende land. Hälften av vår ekonomi kommer ju från handel - import och export. Historiskt har detta med handel och öppenhet gagnat Sverige. Det har gjort att man har kunnat grunda jobb och företagande, och öppenheten har också gjort att vi har kunnat få många människor som har kommit till Sverige, talangfulla personer som har varit med och byggt landet, däribland min hemstad Göteborg.

Om vi blickar ut nu, herr talman, kan vi se en utveckling i världen där några buzz words som man kan prata om är globalisering, urbanisering och digitalisering. Men det landar väldigt mycket i en ökad konkurrens mellan städer och mellan regioner. Då vill jag hävda att frågor kring konkurrens, talang och rekrytering av duktiga personer är helt avgörande för att Göteborg, Stockholm eller andra orter i Sverige ska kunna klara sig i konkurrensen. Då är för mig detta med arbetskraftsinvandring en pusselbit bland flera.

Inom Europa har vi fri rörlighet. Det fungerar i stora stycken väl att söka arbete i ett annat land. Sedan 2009 har vi öppnat upp och ändrat reglerna för människor som kommer från länder utanför EU-EES-området, och det fungerar i allt väsentligt väl. Det skedde viktiga lättnader sommaren 2014, som innebär att studenter och forskare på till exempel Chalmers lättare kan stanna i landet. Det är utomordentligt viktigt.

Sedan kommer vi till frågan om människor som vill komma hit och få tillstånd att starta ett företag eller investera pengar. Där menar jag att vi har att fundera kring att göra mer saker. Blickar vi i backspegeln kan vi se att vi har haft ganska långa handläggningstider. Det har av sökande upplevts som att det är lite otydliga kriterier. Man har jämfört hur det ser ut i Sverige med konkurrentländer och har kunnat konstatera att man där till exempel har kunnat garantera en handläggningstid på en månad och att Sverige i den meningen står sig lite slätt.

Utgångspunkten för mig med denna interpellation, herr talman, är inte att ifrågasätta regelverket för arbetskraftsinvandring utan snarare att värna, vårda och utveckla ett sådant regelverk, som är principiellt riktigt för att klara den globala konkurrensen mellan städer och regioner.

Det är därför, herr talman, jag har frågat statsrådet Johansson om han är beredd att göra ändringar i migrationsregelverket för att kunna få fler företagare och investerare till Sverige, om han är beredd att ta initiativ till en garanterad kort handläggningstid och om han är beredd att låta andra än Migrationsverket handlägga ansökningar.

Jag kan av svaret konstatera att han i praktiken svarar nej på alla frågorna.

Givet det vill jag i denna första runda ta upp ett par frågepaket. Det första är egentligen en enkel fråga: Är statsrådet på något sätt beredd att ändra migrationsreglerna för att vi ska kunna få fler företagare och investerare att komma till Sverige?

Det andra gäller temat handläggningstider. Tittar vi på statistiken från Migrationsverket kan vi konstatera att det är en annan situation i dag än för ett antal år sedan. När det för ett antal år sedan handlade om att man hade kanske hundratals dagar, det vill säga flera månader, för att hantera en ansökan är det i praktiken noll och inget i dag. Då ställer jag mig frågan: Vad är ministern beredd att göra, till exempel genom krav i regleringsbrev, för att garantera att vi fortsatt har korta handläggningstider? Är ministern beredd att göra något i den delen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sist och slutligen, herr talman, kan vi konstatera att det finns lite problem mellan fakta och upplevd verklighet.

När man tittar på statistiken när det gäller handläggningstider är de mycket korta. Men vi möter ofta personer som vill komma till Sverige och som upplever att det kan vara otydliga kriterier relativt andra länder. I England säger man tydligt att en ansökan hanteras inom en månad. Men i Sverige gör vi inte det.

Det finns ett behov av att det tas kliv framåt för att Sverige ska vara en mer öppen famn och vara välkomnande för viktiga företagsinvesterare. Är ministern beredd att framöver göra någonting i den delen?

Herr talman! Jag delar naturligtvis Lars Hjälmereds uppfattning att den globala konkurrensen är viktig för Sverige och att vi knyter till oss så mycket kompetens och kapital som möjligt. Så är det naturligtvis.

Jag menar däremot att en del av de förslag som har lagts fram om detta inte är särskilt väl genomtänkta. Jag tror att det finns andra vägar att gå fram om man ska förkorta handläggningstiderna och förbättra rutinerna.

Handläggningstiderna för dessa ärenden låg 2013 på i genomsnitt drygt 300 dagar. Därefter skedde en ökning under 2014. Just nu ligger mediantiden på 220 dagar. Det ser alltså ut som om det sker en förkortning av handläggningstiderna för dessa ärenden. Jag ser fram emot att denna förkortning kommer att fortsätta, inte minst därför att Migrationsverket redan i april tänker introducera ett nytt elektroniskt system. Då kan man på ett annat sätt än tidigare göra elektroniska ansökningar. Det tror jag är en rutinförändring som kommer att förkorta handläggningstiderna ganska påtagligt. Jag har stora förhoppningar i fråga om det. Det är klart att man måste ha myndigheter som ganska skyndsamt kan ta hand om dessa frågor när de kommer, och där vet jag att Migrationsverket jobbar mycket bra.

Lars Hjälmered för fram även andra förslag, bland annat att man ska ha externa konsulter som ska bedöma affärsplaner, som det föreslogs i utredningen. Då kan jag bara konstatera att detta utredningsförslag kom 2011 och att den dåvarande borgerliga regeringen valde att inte gå fram med detta förslag. Regeringen menade att kompetensen redan finns på Migrationsverket. Jag har inte för avsikt att efter den remissbehandlingen återuppväcka den fråga som den tidigare regeringen redan har avfört från dagordningen.

Om jag förstår Lars Hjälmered rätt vill han skapa något slags ny grund för uppehållstillstånd, nämligen att om man kan visa upp att man har kapital ska man få uppehållstillstånd. Jag menar att det är fel väg att gå. Uppehållstillstånden kan inte vara något slags handelsvara. Det vore en oerhört stötande utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ställde tre frågor till ministern, bland annat om han är beredd att göra några ändringar i migrationsreglerna för att få fler företagare. Är svaret fortfarande nej på den frågan? Jag får upprepa frågan, eftersom jag tyckte att ministern inte riktigt svarade på den.

När det gäller handläggningstiderna tyckte jag att det kom ett svar. Det är riktigt att handläggningstiderna enligt statistiken är drygt 200 dagar. Det är dock många gamla ansökningar som ligger kvar som man följer. Men Migrationsverket hävdar att om man kommer med en ny ansökan är ansökningstiden väsentligt kortare i dagsläget, vilket är mycket positivt.

Sedan kan man fundera på de upplevda problemen, som inte minst många människor som arbetar på svenska universitet och högskolor och som har internationella kontakter vittnar om. De upplever problem och tycker att Sverige skulle kunna marknadsföras på ett bättre sätt. Vi har, tycker jag, en del komparativa fördelar i det här landet. Vi har hyggliga språkkunskaper, avsaknad av korruption, jämställdhet, miljöintresse etcetera. Ytterligare en pusselbit är reglerna för arbetskraftsinvandring, alltså att vi kan visa upp att vi vill att fler talangfulla personer kommer till Sverige för att studera, forska, arbeta och starta företag.

Det är riktigt, som ministern säger, att en av de frågor som jag lyfter fram handlar om investerare. Man kan ju bo i ett annat land och välja att investera pengar i Sverige. Det är gott så, och det ska vi såklart främja. Men en aspekt man borde fundera på är hur vi kan få människor att faktiskt dessutom flytta hit för att investera pengar.

Jag ser det dilemma och de problem som kan upplevas, det vill säga risken att man i någon mening köper ett uppehålls- och arbetstillstånd. Det är inte mitt syfte.

Vi borde fundera på om det går att hitta former för detta. Andra länder har tittat på det. Jag tycker att det kan vara värt att tänka vidare på denna aspekt.

Herr talman! Jag kommer tillbaka till följande fråga: Är ministern på något sätt beredd att ändra i migrationsreglerna i dag för att vi ska kunna få fler företagare och investerare att komma till Sverige?

Jag kan som en passus säga att vi gjorde ändringar i de regler som antogs 2009 när det gäller den generella arbetskraftsinvandringen. Jag vill hävda att det inte finns några perfekta reformer. Man tänker att någonting ska gå i en viss riktning. Sedan får man ratta detta efter hand. En viktig förändring som vi gjorde skedde föregående år när vi helt enkelt öppnade upp för att utomeuropeiska studenter och forskare lättare skulle kunna stanna i Sverige efter att de har pluggat klart eller forskat klart på KTH, Chalmers eller liknande. Det är ett exempel på hur man kan vårda och värna en reform.

Min fråga är därför: Är statsrådet beredd att göra förändringar av migrationsreglerna för att vi helt enkelt ska kunna få fler företagare att söka sig till Sverige?

Herr talman! Det är lika bra att jag är tydlig: Nej, jag är inte beredd att ändra i migrationsreglerna. Det var inte den tidigare regeringen heller på denna punkt. Den gamla regeringen avvisade en del av de förslag som lades fram i utredningen 2011. Jag har ingen annan inställning än den gamla regeringen hade i den delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot är jag beredd att fortsätta att försöka utveckla Migrationsverkets arbete med detta. Det har redan gjorts förenklingar, och vi kommer, som sagt, att introducera ett nytt elektroniskt handläggningssystem redan i april som jag tror kommer att förkorta handläggningstiderna ytterligare. Dessutom förstärker Migrationsverket sin kompetens och sin volym över huvud taget. Man anställer nästan tusen nya medarbetare i år för att kunna klara de stora åtaganden som man har.

Vi behöver alltså inte ändra i migrationsreglerna men däremot jobba vidare med hur myndigheterna klarar detta uppdrag och förstärka det.

Jag vill återigen komma med en varning i fråga om vad Hjälmered är ute efter när det gäller investeringar. Förutom det stötande i att man ska kunna köpa uppehållstillstånd finns en annan invändning, nämligen att man måste kunna kontrollera pengarnas ursprung. Var kommer de pengar ifrån som kanske ska investeras? Kan de komma från kriminell verksamhet, kan det vara pengar som har samlats in för terrorism och annat?

Sådana frågor kommer automatiskt att väckas så fort man går in i diskussionen om ett system som innebär att man ska få uppehållstillstånd om man bara investerar pengar. Därför är jag inte beredd att gå den vägen.

Herr talman! Låt mig konstatera att den tidigare regeringen gjorde förändringar av migrationsreglerna. Bland annat, som jag nämnde, vidareutvecklade vi reformen från 2009 med ytterligare lättnader 2014.

Jag tycker att man borde kunna signalera att man är beredd att göra detta. För mig handlar det inte om att stänga dörrar utan tvärtom om att vårda och utveckla en reform.

Det är gott att man tittar på elektroniska handläggningssystem på Migrationsverket för att effektivisera myndighetens arbete.

Ministern sade i interpellationssvaret att han inte vill ha en garanterad kort handläggningstid. Då har jag en följdfråga. Vad är ministern beredd att göra, utöver myndighetens eget arbete med ett sådant system, för att säkra att man fortsatt kan ha korta handläggningstider? Är ministern beredd att reglera detta i regleringsbrev med en tydlig återkoppling eller någon annan form att så fortsatt kan ske?

Jag ska lyfta fram ett annat problem. Jag är lite sökande i detta. När det gäller vilken typ av bolag många startar kan vi se att det finns ett mönster, om man ska tro Migrationsverket. Vi har en hel del utomeuropeiska studenter och forskare som vill stanna i Sverige men som i någon mening så att säga hamnar i fel bransch, det vill säga att de i stället för att ha ett ingenjörsjobb eller ett ingenjörsbolag kanske startar något inom besöksnäringen. Det är en jätteviktig bransch i sig. Det är därför ingen kritik av besöksnäringen. Men man måste i denna debatt lyfta fram hur vi samlat i det svenska samhället - inte minst gäller det näringslivets ansvar - kan se till att fånga upp talangfulla människor som kommer från Pakistan, Iran, Kina eller andra länder och pluggar på Chalmers, KTH och så vidare. Det kan handla om ett eget bolag eller en anställning. Trenden är att det uppenbarligen är människor som vill bygga en framtid men som inte fångas upp inom så att säga rätt yrke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tror att vi har klarat ut de meningsskiljaktigheter som finns. Vi är alltså beredda att jobba vidare med att utveckla Migrationsverkets uppdrag, och vi är självklart beredda att försöka snabba på handläggningstiderna ytterligare. Jag har pekat på det elektroniska förfarandet, på de förenklingar som gjordes för ett par år sedan och på att allt tyder på att handläggningstiderna nu faktiskt går ned - trots att, ska jag säga, Migrationsverket ju totalt sett har en väldigt svår uppgift framför sig. Man har många andra uppgifter att ta hand om.

Nu förstärker Migrationsverket med ett stort antal nya medarbetare. Jag tycker att vi ska titta på hur vi kan utveckla också den delen av Migrationsverkets arbete vidare, men jag vill inte gå in och röra i migrationslagstiftningen och reglerna kring den. Jag tror att det skulle vara förenat med mycket stora faror. Inte heller den tidigare regeringen ville göra det. När det gäller frågeställningen om investerare är det samma sak där; jag tror att det skulle vara fel att gå den vägen.

Låt oss alltså fortsätta jobba med Migrationsverkets sätt att arbeta med de här ärendena och med att försöka korta handläggningstiderna ytterligare. Det tror jag är den bästa vägen för att lösa uppgiften.

Överläggningen var härmed avslutad.