Massvaccination mot covid-19

Fru talman! Johan Hultberg har för det första frågat mig hur jag ser på risken att det stora och ökade trycket på hälso- och sjukvården försenar vaccinationen mot covid-19 och om jag avser att vidta några åtgärder för att förhindra att vaccinationen försenas och för det andra om jag är beredd att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på regeländringar i syfte att vid behov möjliggöra för farmaceuter att vaccinera mot covid-19.

Det är viktigt att vaccinationer mot covid-19 sker effektivt, skyndsamt och säkert. Vi vet, och jag hoppas att allt fler håller med oss, att vaccinationer räddar liv och hälsa och att trycket på sjukvården i det läge vi är i kan minska.

Alla legitimerade sjuksköterskor får utföra vaccinationer. År 2018 fanns det över 110 000 verksamma legitimerade sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården i Sverige. Det är sjukvårdspersonal i världsklass, och bland dem finns stor erfarenhet av att utföra omfattande årliga vaccinationskampanjer, mot influensa till exempel.

För att effektivisera vaccinationsarbetet får sjuksköterskorna delegera bland annat iordningställandet av vaccination till annan hälso- och sjukvårdspersonal.

Johan Hultberg nämner helt riktigt att belastningen på bland annat sjukhusvården är mycket hög. Det väntas dock huvudsakligen vara sjuksköterskor från primärvården och öppenvården som utför vaccinationer mot covid-19. Det är inom primärvård och öppenvård som den främsta vanan finns av att vaccinera många personer under kort tid, exempelvis mot influensa.

Jag vill samtidigt understryka att regionerna har full möjlighet att organisera vaccinationsarbetet så att sjuksköterskor från olika delar av vården kan delta. Det finns förstås även möjlighet att anställa pensionerade sjuksköterskor eller sjuksköterskor som till vardags jobbar inom andra branscher. Regionerna kan också anlita externa vaccinationsaktörer under förutsättning att dessa följer prioritetsordningen för vaccinationerna.

För att möjliggöra en skyndsam vaccination mot covid-19 gav regeringen redan i maj i fjol Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell vaccinationsplan. I december i fjol tecknade regeringen en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som i korthet innebär att staten åtar sig att betala för vaccin och vaccinationer medan regionerna ansvarar för att utföra vaccinationerna. Regionerna har alltså goda ekonomiska förutsättningar för att anlita den personal som behövs.

Tillsammans har regionerna och Folkhälsomyndigheten under höst och vinter arbetat intensivt med vaccinationsförberedelser utifrån den nationella planen. Genom bland annat regionernas vaccinationssamordnare har det förberetts för att tillse att personal, utrustning och lokaler finns tillgängliga.

När det gäller ytterligare insatser för att underlätta vaccinationsarbetet har Socialstyrelsen beslutat att distriktssköterskor och barnsjuksköterskor får ordinera, det vill säga besluta om, vaccin mot covid-19.

I en ordination ingår en medicinsk bedömning. Socialstyrelsen bedömer därför att det skulle krävas mycket omfattande utredningar om ordinationsrätten skulle utökas till fler yrkeskategorier. Det handlar först och främst om patientsäkerhet. Med största sannolikhet kommer flera olika vaccin mot covid-19 att användas samtidigt, vilket innebär en ökad komplexitet. Personalen måste också kunna hantera eventuella allergiska reaktioner som i mycket sällsynta fall kan uppstå i samband med vaccination.

Socialstyrelsen bedömer dock att de nya föreskrifterna är tillräckliga för att tillgodose behovet av sjuksköterskor som kan ordinera vaccin mot sjukdomen covid-19, och SKR framför att regionerna har god kompetens och kapacitet att genomföra vaccinationer mot covid-19.

Givetvis följer regeringen de här frågorna noggrant i dialog med såväl myndigheter som regioner. Jag utesluter därför inte något på förhand.

Fru talman! Jag tackar socialministern för svaret på min interpellation.

Bakgrunden till interpellationen är att Sverige har drabbats oerhört hårt av coronapandemin. Vi har sedan i våras haft en mycket omfattande smittspridning, som regeringen tyvärr inte har lyckats begränsa. Man har inte heller lyckats skydda våra äldre i den utsträckning som vi har önskat och haft som ambition.

Den stora smittspridningen i kombination med misslyckandet att skydda våra äldre är förklaringen till att så många som snart 10 000 svenskar har dött med covid-19. Det är en alldeles vedervärdig siffra.

Nu finns det dock ett ljus i tunneln, och det är detta ljus min interpellation handlar om, nämligen möjligheten att vaccinera befolkningen mot covid-19 och därmed rädda liv men också jobb och företag. Riksbanken har bedömt att en försenad vaccination kostar 25 miljarder i månaden. Genom en snabb vaccination kan vi fortare återgå till en mer normal vardag och rädda liv, jobb och företag.

Därför är det viktigt att genomförandet av den största vaccinationsinsatsen någonsin i vårt land blir framgångsrik och går så snabbt som vi vill och som det går givet de leveranser Sverige är lovat.

Fru talman! Det är inte själva vaccinet utan vaccinationen som räddar liv, vilket EU:s hälsokommissionär slog fast häromdagen. Det räcker inte att doserna kommer till Sverige, utan alla människor i vårt land måste också få vaccinationen utförd.

När nu hälso- och sjukvården är så hårt ansträngd på grund av pandemin borde vi verkligen titta på alla möjligheter att ge hälso- och sjukvården avlastning och ta vara på olika yrkeskategoriers vilja, kompetens och kunnande.

Sveriges farmaceuter har tillsammans med Sveriges apotek sträckt ut en hand till regeringen och sagt att de vill hjälpa till: Ge oss farmaceuter möjlighet att vaccinera på apotek. Detsamma gäller tandläkare: Ge oss möjlighet att vaccinera.

Regeringen borde ta denna utsträckta hand. Vi har inte råd att säga nej till goda krafter som vill bidra i detta arbete.

Fru talman! Jag är bekymrad över att regeringen åter lutar sig tillbaka lite grann och hoppas på det bästa. Jag hoppas också att regionerna ska klara av vaccinationen så bra som socialministern tror och hoppas. Men det är viktigt att vi förbereder oss för problem och att regeringen inte bara är reaktiv utan proaktiv och att man inte bara, som ministern sa i sitt svar, följer dessa frågor noggrant utan agerar, förbereder och planerar.

Man kan redan nu ge Socialstyrelsen i uppdrag att förändra förordningar och föreskrifter så att det blir möjligt för farmaceuter och tandläkare att bidra i vaccinationsarbetet och ge Försvarsmakten i uppdrag att ställa sina resurser till förfogande. Det gäller att ta de utsträckta händer som kommer från goda krafter, såväl privata som offentliga.

Fru talman! Johan Hultbergs inramning förvånar mig lite grann. Vi kan givetvis diskutera den svenska strategin om det är det Johan Hultberg egentligen önskar.

Jag tycker att Johan Hultbergs beskrivning är felaktig. Moderaterna har gjort det till sin mission att hela tiden säga att regeringen lutar sig tillbaka, gör inget, tar inget ansvar och pekar på andra.

Med sin erfarenhet från inte minst socialutskottet och alla de möten vi har haft under pandemin är Johan Hultberg dock högst medveten om hur många olika aktörer som behövs i ett samhälle för att det ska fungera. Det handlar om att hantera inte bara den största hälsokrisen utan samhällskrisen i modern tid.

Regionerna som huvudmän för svensk hälso- och sjukvård är inte bara lite ansvariga, ansvariga till 50 procent eller ansvariga tills det blir jobbigt. Regionerna har faktiskt egna val där man prövas som företrädare.

Jag misstror inte regionerna, tvärtom. Jag vill ge dem de bästa förutsättningarna, för det är de som har 110 000 sjuksköterskor anställda.

Det var inte att luta sig tillbaka att i maj ge ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten att ta fram en nationell vaccinationsplan. Det var inga vaccin på gång än, men vi behövde en vaccinationsplan. I början av juni utsåg vi en nationell vaccinsamordnare, inte för att sköta det nationellt utan för att företräda Sverige i EU. Sverige har inte bara "fått" vaccin utan tagit en aktiv roll i att förhandla fram vaccin.

Prioritetsordningen är också klar, och regioner ihop med myndigheter förbereder sig. Regeringen sitter kanske inte i dagliga möten med vaccinsamordnare, men regeringens expertmyndighet Folkhälsomyndigheten gör det för att se till att vaccinationerna verkligen fungerar.

Så till frågan om farmaceuter och tandläkare. Tandläkarna har inget litet beting. I andra sammanhang talar Johan Hultberg och företrädare från socialutskottet och jag om hur vi har ett växande vårdbehov med anledning av pandemin. Jag tycker att tandläkarna ska hantera det snarare än att ägna sig åt det som inte är deras roll. De är inte utbildade att ordinera vaccin, och jag tycker inte att vi ska förminska den uppgiften i ett läge där vi ska vaccinera många människor.

Regionerna låter ju inte sjuksköterskorna göra allt från A till Ö. De behöver inte både förbereda vaccinationen, sköta vaccinationen och registrera den, utan här kan förstås annan personal gå in och avlasta.

Än så länge säger regionerna att de inte behöver få in människor som inte kan vaccinera och har annan utbildning där de behövs bättre. Men som jag nämnde i mitt svar har man gett såväl distriktsjuksköterskor som barnsjuksköterskor möjlighet att ordinera vaccin.

Jag kan försäkra Johan Hultberg om att får vi signaler från regionerna om att andra behövs kommer vi att lyssna till dem. Men det finns inget önskemål om att vi nationellt ska säga att Försvarsmakten ska delta. Sjuksköterskor är ju inte försvarets främsta tillgång, men skulle försvaret behöva bistå med logistik eller annat kan regionerna gå via länsstyrelsen och få detta stöd. Det är inte alla eller ingen som gäller. Det är en väldig skillnad mellan Stockholm med 2 miljoner invånare och Blekinge med 120 000, och man behöver lägga upp det lite olika. Möjligheten att använda företagshälsovård och externa vaccinaktörer tittar man också på.

Så sent som i går hade jag en dialog med Folkhälsomyndigheten, SKR, vår vaccinsamordnare och Läkemedelsverket. Det finns en bild av att vi hanterar detta. Det går enligt plan, och det vi nu hoppas på är förstås att alla vacciner som vi har avtal om blir godkända och levereras så att vi får bästa möjliga framhållning. Den största farhågan är väl att företagen inte riktigt kan förutse hur mycket de producerar.

Fru talman! Jag darrar inte på manschetten när jag säger att regeringens coronahantering har präglats av senfärdighet, bristande ledarskap och felbedömningar. Det är lite vis av erfarenheten som jag väcker interpellationen. Om vi tar testningsfrågan till exempel var det fullkomligt haveri, och storskalig testning kom inte igång i Sverige som det gjorde i andra länder. Detta var mycket på grund av att regeringen gav otydliga besked och inte tog det ledarskap man behövde.

Jag är på intet sätt, fru talman, intresserad av att peka finger här, utan jag är bara angelägen om att vi inte ska upprepa samma misstag. Då tror jag att det är viktigt att inte säga som regeringen nu gör, att de än så länge inte har fått några signaler om att det kommer att behövas andra yrkeskategorier, till exempel, än de som i dag får ordinera och administrera vaccin och att de därför inte gör något.

Min poäng är att man ska vara proaktiv och att regeringen nu ska ge i uppdrag till exempelvis Socialstyrelsen att öppna upp så att det blir möjligt för farmaceuter att administrera eller rent av ordinera vaccin och se till att också tandläkare får den möjligheten, så att vi inte står här om två månader, när massvaccinationen ska vara i full gång, och konstaterar att hälso och sjukvården fortfarande går på knäna, att man inte har resurser att fullt ut klara av detta och att man då kanske efterfrågar att andra yrkeskategorier ska gå in och hjälpa till och avlasta.

Fru talman! Jag tycker som sagt att vi behöver vara proaktiva, och då behöver uppdragen komma nu så att föreskrifter och andra regelverk kan ändras så att de utbildningar som till exempel farmaceuter naturligtvis behöver få för att kunna genomföra vaccinationer eller rent av ordinera vaccin blir möjliga. Det är ju på det sättet att farmaceuter är hälso- och sjukvårdspersonal men att de i sin grundutbildning inte har det som krävs för att på ett patientsäkert sätt kunna vaccinera. Då behöver de få den utbildningen, och det är den typen av uppdrag som behöver komma.

Fru talman! Vi är som sagt mitt i en kris, och då tycker jag inte att man bara kan hoppas på det bästa. Man behöver faktiskt planera för problem, man behöver ha beredskap för om det uppstår bekymmer på vägen och, inte minst, man behöver avlasta hälso- och sjukvården, för den är hårt belastad.

Det är sju regioner just nu som har aktiverat sina krislägesavtal - senast var det väl socialministerns egen hemregion Kalmar. Vi ser att många operationer blir inställda, och vi som är kroniker får våra återbesök och uppföljningsbesök inställda. För att detta inte bara ska fortsätta i all evighet behöver vi göra vad vi kan för att avlasta hälso- och sjukvården så att den klarar av att både hantera den akuta pandemin och axla sitt ordinarie uppdrag att ge hälso- och sjukvård, operera och utföra den vård som inte är lika akut som den som bedrivs på akutmottagningar, covidmottagningar eller intensivvårdsavdelningar.

Min uppfattning och uppmaning till regeringen är återigen: Följ inte bara dessa frågor, utan var proaktiva, agera och ta initiativ!

Vi har i Sverige misslyckats med vår coronahantering. Jag tycker att statistiken talar sitt tydliga språk här, och då måste vi göra allt vi kan nu för att ta tag i det hopp som vaccinationen är och säkerställa att det går så bra som möjligt. Där har regeringen ett jätteviktigt uppdrag, men ministern har naturligtvis helt rätt i att regionerna är nyckelspelare. Det jag efterlyser är att de ska få förutsättningar för detta, att regeringen ska skapa förutsättningar för andra yrkeskategorier att träda in och att regioner som önskar det ska kunna ta de utsträckta händerna från farmaceuter, tandläkare och andra privata aktörer. Men då krävs förändringar i regelverk och att Socialstyrelsen får det uppdraget från regeringen.

Fru talman! Jag tycker inte att Johan Hultberg träffar riktigt rätt. Testning, en verksamhet som inte funnits i den utsträckningen, tycker jag över huvud taget inte går att jämföra i början av en pandemi med att vaccinera efter en plan, efter att man har kunnat förbereda sig under hösten - en verksamhet som man känner väl.

Det har nämnts många gånger, om än kanske inte i denna interpellationsdebatt, att 2 miljoner svenskar har vaccinerats under hösten, under brinnande pandemi. Det har specifikt varit riskgrupper, så man har fått någon typ av generalrepetition.

Jag blir lite osäker. Menar Johan Hultberg att man ska avlasta så att farmaceuter ska vaccinera i stället för sjuksköterskor, eller är det så att sjuksköterskorna inte kommer att räcka till och att vi därför behöver farmaceuter? Det är två ganska olika perspektiv. Regionernas bild är nämligen att de räcker till. Det är inte samma personal som sköter vare sig covidpatienter eller eventuella inställda operationer. Det är inte det som står i vägen, utan det är framför allt primärvården som arbetar med vaccinationer.

Jag tycker inte att vi ska underskatta svårigheten med att det kommer in yrkeskategorier som inte är vana att jobba i vården. Det låter som att det bara är att sätta en spruta i armen på någon, men det är inte riktigt så enkelt. Däremot är det förstås viktigt att regioner, när de gör sin plan, ser till att de använder sjuksköterskorna väldigt effektivt. Det är detta man gör - det blir lite löpande band. Sedan ser man till att det finns administratörer som lägger in i register. Det kan tänkas att det finns andra i vården eller andra aktörer som kan hjälpa till att förbereda själva vaccinationerna.

Jag tycker ändå att det blir en lite konstig ordning. Det är klart att regeringen inte sitter och väntar på att någon ska ringa och säga att nu är det kris och panik. Att följa frågan är att göra det väldigt nära, men detta handlar om att göra ett väldigt omfattande arbete och utredningar för att låta helt nya yrkeskategorier, som till exempel farmaceuter skulle vara, börja vaccinera, när regionerna, som har ett huvudansvar, en struktur och vaccinsamordnare, säger att de har en struktur som fungerar och att de plockar in andra som kan bistå dem.

Jag tycker att frågan om försvaret är relevant för de regioner som känner ett behov av att få hjälp med till exempel logistik eller transporter. Det är alldeles utmärkt, men att plocka in yrkeskategorier som ingen efterfrågat och börja utreda deras möjlighet att ordinera ser jag inte som ett konstruktivt sätt. Jag tycker inte att det bara handlar om att förbereda sig. Varken farmaceuter eller tandläkare är ju i grunden vårdutbildade. I stället har man sett till att de som har en vårdutbildning men inte ordinationsrätt har fått detta. Arbete har alltså gjorts för att bredda den krets som kan bidra till att vaccinationer verkligen sker.

Fru talman! Jag ställde i min interpellation två frågor. Den ena var väldigt konkret och specifik och rörde just farmaceuter. Den andra frågan var mer övergripande, att vi ser att hälso- och sjukvården är tungt belastad, och då frågade jag socialministern om hon avsåg att vidta några åtgärder för att säkerställa att vaccinationer kan genomföras på ett bra sätt för att förhindra försening. Inte heller där har det kommit några svar från socialministern om huruvida man avser att vidta några sådana åtgärder, utan svaret är att man följer frågorna. I min värld, fru talman, är det en väldigt passiv inställning.

Det ges inga konkreta exempel på vad man gör för att hantera olika potentiella problem eller vad man har för beredskap för att ytterligare stödja regionerna för att dra nytta av andra samhällsinsatser. Tyvärr, fru talman, uppfattar jag att det är en ganska passiv inställning från regeringens sida. Det är den inställningen som jag vill försöka påverka här.

Vaccinationerna är oerhört viktiga. Det handlar trots allt ytterst om att rädda liv men också, som sagt, om att rädda många av de jobb och företag som nu hotas. Vi måste också vara medvetna om att vaccination mot till exempel covid-19 inte bara handlar om våren, utan det kommer att behöva göras kontinuerliga vaccinationsinsatser. Antagligen kommer vi alla att behöva påfyllnadsdoser kanske var 18:e månad, och då tycker jag att det är viktigt att vi tittar på möjligheterna att avlasta hälso- och sjukvården och använda farmaceuter. Det är inte något helt nytt som är påhittat av mig, utan det förekommer i en lång rad andra europeiska länder. Det räcker att gå till våra norska vänner eller till Danmark. Där använder man farmaceuter för att klara av vaccinationerna, så jag tycker att vi i Sverige ska lära av våra nordiska grannar, som för övrigt har klarat av pandemin bättre.

Tack för en bra debatt!

Fru talman! Man skulle kunna tänka sig att vi hade denna diskussion när det var sommar 2020 och vi inte hade några som helst förberedelser - vad händer om vi får ett vaccin? Men det är ju inte där vi befinner oss, Johan Hultberg, utan vaccinationerna är igång. Det finns överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner.

Jag tycker att vi måste bestämma oss för att antingen ska staten sköta vaccinationerna eller också ska regionerna göra det. Regionerna har en struktur, de har en vana och de har kunskap. Det är de som har 110 000 sjuksköterskor anställda. Det handlar om att de naturligtvis ska ha allt det stöd de behöver. Men man säger inte att man vill ha helt nya yrkeskategorier som kommer in och sköter detta lite vid sidan om. Man vill naturligtvis ha stöd av pensionerade sjuksköterskor. Man vill att människor som kanske finns i andra branscher kommer in. Olika regioner har olika möjligheter att anlita till exempel privata vaccinationsaktörer som har ganska lite att göra, eftersom det inte är så många som behöver resevaccin i dag.

Man menar alltså att vi har det som behövs. Varför ska vi då sätta igång ett omfattande arbete och utbilda en kategori som i grunden inte är vårdutbildad, som finns i vårdsektorn men som i grunden inte är vårdutbildad? Denna kategori finns i vårdsektorn, men det är inte samma sak.

Jag tycker därför att det är ett felaktigt sätt att beskriva det som att vi inte skulle vara väl förberedda och som om det inte är så att vaccinationerna är igång. Det finns inte bara en god dialog, utan skulle det dyka upp någonting ska vi lösa detta.

Vi har en strategi, vi har en plan och vi har förhandlat fram vaccin. Norge, Island och Schweiz har till exempel vaccin tack vare Sverige. Vi har alltså en väldigt offensiv hållning i alltifrån hur vi ska få tag i vaccin till hur vi ska prioritera och att vaccinationerna verkligen ska bli av.

Nu är det Johan Hultbergs, min och alla andras uppgift att se till att människor verkligen vaccinerar sig och att vi gör allt vi kan gemensamt för att tala om för människor hur viktigt detta är. Jag tror att det är det absolut viktigaste som vi kan göra.

När vi följer frågan ska det inte tolkas som passivitet, utan det ska förstås som tillit till att regionerna faktiskt tar ett väldigt stort ansvar och har koll på läget.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.