Marknadshandlarnas situation och pandemilagstiftningen

Fru talman! Eric Palmqvist har frågat mig hur regeringen ser på situationen för torg- och marknadshandeln i spåren av coronapandemin och vilka initiativ regeringen avser att ta i syfte att ge branschen rimliga förutsättningar inom ramarna för den nu tillämpbara pandemilagstiftningen.

Smittspridningen, fru talman, ligger fortsatt på en hög nivå i samhället, och även om vi nu har påbörjat vaccineringen mot covid-19 är pandemin långt ifrån över. Det fysiska avståndet mellan personer och tiden som man vistas nära varandra är, som bekant, avgörande faktorer för smittspridningen, vilken vi fortsatt måste vidta åtgärder mot.

Många företag, däribland marknadshandeln, har tyvärr drabbats ekonomiskt mycket hårt av den pågående pandemin. Regeringen har därför infört flera stödåtgärder genom bland annat tillfälligt sänkta arbetsgivar- och egenavgifter, tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader i vissa branscher, utökad avsättning till periodiseringsfond, utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader, anstånd med skatteinbetalningar, statlig lånegaranti till små och medelstora företag och utökad möjlighet att få arbetslöshetsersättning när ett företag tidigare har varit vilande. Alla dessa åtgärder kan marknadshandeln ta del av. Regeringen har även föreslagit att flera stöd ska förlängas till september ut.

Fru talman! Lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 ger regeringen möjligheter att besluta om mer träffsäkra regler som är anpassade efter hur olika verksamheter ser ut. Regeringen har beslutat att det ska införas en mer träffsäker reglering av olika arrangemang utifrån risken för trängsel och smittspridning av covid-19. Detta innebär bland annat att marknader från och med den 1 juni 2021, det vill säga nästa vecka, regleras som andra handelsplatser i stället för som en offentlig tillställning. Marknader kommer alltså inte att omfattas av bestämmelserna om deltagartak för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar i förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den så kallade begränsningsförordningen. Folkhälsomyndigheten kommer att få rätt att meddela ytterligare föreskrifter om vilka smittskyddsåtgärder som marknader ska vidta.

Med det sagt följer regeringen noggrant de ekonomiska effekterna för företagen och analyserar löpande behovet av erforderliga åtgärder för näringslivet.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka näringsministern för svaret på min interpellation.

Marknadshandeln har gamla anor och anses ibland vara den äldsta handelsgren vi har. Trots att nya handelsmönster har vuxit fram i takt med en tilltagande urbanisering och trots att det finns möjlighet att transportera sig på sätt som förr inte var möjliga har marknadshandeln följt med i utvecklingen och anpassat sig till det moderna samhället. Marknadshandeln utgör än i dag en viktig kugge i besöksnäringen på många platser i vårt land. Den lokala sommarmarknaden eller vintermarknaden är inte sällan en del av ett historiskt arv och infaller inte sällan vid en tidpunkt då människor som lämnat ett samhälle eller en bygd reser hem för att träffa släkt och vänner som ännu bor kvar. Då kan de också besöka marknaden.

Marknadshandeln har, i likhet med många andra delar av handeln, påverkats mycket negativt av coronapandemin. De marknadshandlare som reser runt mellan landets olika marknader är inte många, men de är hårt ekonomiskt drabbade av den pågående pandemin. Man kan med fog påstå att näringen i praktiken har omfattats av ett näringsförbud sedan mars månad 2020 - detta som en direkt konsekvens av de restriktioner som då infördes med stöd av ordningslagstiftningen.

Det är få som ifrågasätter att man i det initiala skedet, då man fick kännedom om hur covid-19 smittar och när någon pandemilagstiftning ännu inte fanns att tillämpa, valde att kraftigt begränsa möjligheterna att bedriva marknadshandel. Det är inte heller det som den här interpellationen handlar om.

Vid tidpunkten då jag skrev denna interpellation reglerades fortfarande marknader som offentliga tillställningar i enlighet med den i sammanhanget tämligen fyrkantiga ordningslagstiftningen, trots att den av regeringen efterfrågade lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, i folkmun kallad pandemilagen, var tillämpbar.

Vi hade således en situation som innebar att marknader i princip var förbjudna trots att Folkhälsomyndigheten hävdat att smittrisken utomhus är uppemot 20 gånger lägre än den är inomhus. Att handla i gallerior och köpcentrum eller, för den delen, åka i fullsatt kollektivtrafik var således fullt tillåtet samtidigt som en hel bransch i realiteten var ålagd näringsförbud trots att den i huvudsak bedrev sin verksamhet utomhus, där risken för smitta är lägre.

I statsrådets interpellationssvar framgår dock att marknader från och med den 1 juni 2021 ska regleras som andra handelsplatser i stället för som offentliga tillställningar, vilket är en rimligare hållning och är i linje med det jag efterfrågade.

Med det sagt, fru talman, vill jag påpeka att det är positivt att regeringen äntligen landade i denna hållning även om jag inte kan låta bli att undra varför det dröjde i princip ett år från det att vi beslutade om pandemilagen här i denna kammare tills den kom att tillämpas för denna hårt drabbade handelsgren. Detta hoppas jag att näringsministern kan ge mig svar på.

Fru talman! Svaret på Eric Palmqvists fråga är väldigt enkelt: När lagen trädde i kraft i januari var vi inne i en mycket kraftfull ökning av smittspridningen, den så kallade andra vågen, med lidande för människor, med människoliv som spilldes och en sjukvård, Eric Palmqvist, som efter nio månaders hårt slit återigen var i ett läge där de gjorde sitt yttersta för dem som kom in. Jag tror att vi är väldigt många som också känner människor som har drabbats av denna sjukdom och behövt sjukvård. Vi vet vad det innebar.

Menar Eric Palmqvist och Sverigedemokraterna på fullaste allvar att vi just i det läget skulle ha sagt att nu inför vi mer liberala åtgärder? Vi hörde, fru talman, i en tidigare interpellation en kollega till Eric Palmqvist kritisera Lena Hallengren för att inte idrottsrörelsen fick friare händer. Nu handlar det om marknadshandlarna, och jag tror att om man tittar igenom protokollet för interpellationerna, fru talman, så ser man detta på område efter område.

Jag hade själv önskat att allt det där hade varit möjligt. Men nu är svaret på Eric Palmqvists fråga det att när lagen började gälla den 1 januari var vi inne i en andra våg med ökad belastning på sjukvården och fler människor som dog. Menar Eric Palmqvist på fullaste allvar att det viktigaste för regeringen i det läget hade varit att säga att nu använder vi pandemilagen för att öppna upp fler verksamheter?

Fru talman! Jag är för regler som är logiska och stringenta. Precis som jag nämnde kan det vara fullt på tunnelbana, köpcentrum och flygplatser - jag har själv varit ute och flugit, och det kunde vara fullt - men marknader utomhus kunde man inte hålla. Jag tror att regler som inte är begripliga och som inte följer ett logiskt mönster urholkar folks förtroende för de regelverk som finns, och det kan ha en direkt skadlig effekt.

Jag vet hur situationen är. Jag kommer själv från Gällivare där vi har haft ett enormt coronautbrott, och min fru är sjuksköterska. Jag behöver alltså inte fler pekpinnar från statsrådet på den punkten.

Jag tillhör dem som försöker att ta mitt ansvar och göra vad som krävs av mig under den här pandemin. Jag vet att departementet och statsrådet som ansvarar för de här frågorna har varit tungt belastade med anledning av pandemin, och jag har stor respekt för detta. Kontakterna mellan utskottet och departementet har varit täta. Näringsministern har torgfört en del grejer som vi tycker har varit bra, men vi har inte varit överens om allt.

En i sammanhanget olycklig omständighet som jag vill betona är att de här ologiska restriktionerna är svåra att följa och ta till sig. Att hålla i och hålla ut förutsätter nämligen en folklig förståelse och acceptans för de riktlinjer och rekommendationer som beslutas och kommuniceras.

Att ena dagen besluta att max åtta personer får närvara på en begravning i Uppsala domkyrka samtidigt som flygen från Stockholm till Luleå är fullsatta och tunnelbanorna är fulla med folk skapar brist på förtroende för de regler som man förespråkar. Det anser jag är olyckligt och farligt - farligt för att det undergräver folks vilja att göra rätt och göra de uppoffringar som regeringen uppmanar dem att göra.

Statsrådet belyser också i sitt svar till mig en rad åtgärder som syftar till att förbättra marknadshandlarnas situation under pågående pandemi. Några av dem är bra. Några träffade kanske inte mitt i prick, men det var inte heller stödåtgärderna jag primärt efterfrågade i min interpellation. Jag avser dock, fru talman, att lyfta fram ett exempel ur verkligheten på hur stödåtgärderna faktiskt kan missa målet även om intentionerna har varit goda.

Jag var nyligen i kontakt med Rune, en företagare som producerar varor som nästan uteslutande säljs av marknadshandlare på landets marknader. Han driver ett företag som aldrig tidigare har behövt stöd eller liknande, utan företaget var före corona ett välmående företag.

När pandemin slog till tappade han i princip hela sin försäljning, eftersom hans kunder - marknadshandlarna - i praktiken fick näringsförbud. Hans eget företag omfattades inte av några restriktioner, men han blev i princip av med hela sin kundbas.

Hans räddning har varit att kunna korttidspermittera sina anställda. Det finns dock ett orosmoln på himlen, och det är att hans försäljning och därmed produktion är starkt säsongsbetonad. Han menar att regelverket för korttidspermittering är fyrkantigt och inte tar tillräcklig hänsyn till de speciella förutsättningar som säsongsverksamheter har.

Min fråga till näringsministern är därför vad han vill säga om detta för att lugna Rune och andra näringsidkare som befinner sig i samma situation som han gör.

Fru talman! Det var inte så mycket en pekpinne som en fråga. Något svar på frågan fick jag inte, så jag upprepar den: Anser Sverigedemokraterna och Eric Palmqvist att det bästa hade varit om regeringen hade infört liberaliseringar i regelverket när lagen trädde i kraft i januari? Det är en enkel fråga, så jag ser fram emot att få ett svar. Det är inte särskilt mycket av en pekpinne.

Sedan är det tyvärr så, fru talman, att den beskrivning som Eric Palmqvist ger inte är riktigt korrekt. Det är ju inte så att vi har infört ett stort antal restriktioner för vissa verksamheter medan andra får fortgå precis som vanligt. Eric Palmqvist tar upp flyget som ett exempel. Man kan kalla det för ett bra eller dåligt exempel. Jag är ansvarig för Swedavia inom regeringen och också den andel - 20 procent - av SAS som svenska folket äger, och jag vet att nedgången i flyget under det senaste året har varit 80-90 procent. Det gäller inte minst den period som Eric Palmqvist pratar om. Ibland har det nästintill stått stilla av kända skäl, som att folk inte ska vara ute och resa.

Fru talman! Frågan är: Har det här varit rättvist? Nej. Det har inte varit rättvist för sjukvårdspersonalen. Det har inte varit rättvist för de människor som har drabbats. Det har inte varit rättvist för kultursektorn, idrottsrörelsen, besöksnäringen, hotellen eller restaurangerna. Det har inte varit rättvist för någon som har drabbats av detta.

Likväl, fru talman, hamnade vi här, precis som alla andra delar av världen. För regeringen var det väldigt viktigt att få på plats ett stort antal åtgärder och undan för undan också justera dessa. Det är självklart så att i hastigheten, när man jobbar medan man springer, blir inte allting perfekt. Det är också mot den bakgrunden som jag har uppskattat dialogen med riksdagen och har sett till att ta in många av de konstruktiva förslag som kom inte minst under förra våren. Då stod vi tillsammans, många av oss, eftersom landet, nationen Sverige, stod inför den värsta kris som vi har upplevt efter andra världskriget. Då är det viktigt och bra att man står tillsammans.

Vi införde ett stort antal åtgärder. De åtgärderna har haft effekt, men det är klart att det också har funnits gränsproblematik i dessa. En del av problemen har vi åtgärdat allteftersom, men många av dessa åtgärder handlar om att mildra effekterna, något som jag sa redan i mars förra året när vi gick in i detta. Det är klart att det skulle vara väldigt kraftfullt att stå och lova att det inte kommer att bli några negativa konsekvenser. Men det hade inte varit sant, för vi har aldrig varit med om en så bred, djup och framför allt lång kris för delar av det svenska näringslivet.

Det sker ett antal utvärderingar, fru talman, och vi kommer naturligtvis att ha lärt oss väldigt mycket både av det bra som har gjorts och av det som inte har varit bra. Vi ska dra slutsatser av detta, och jag ser fram emot att även politiken i sin helhet kan ta till sig av det.

Fru talman! Vi har genomfört ett antal förändringar, och jag hoppas och tror att detta nu är permanent. Det ljus i tunneln som statsministern pratade om handlar framför allt om att vi nu är uppe i över 4 miljoner människor som vaccinerar sig. Om alla passar på att göra det jag själv gjorde i går, nämligen tar chansen att vaccinera sig, ska vi se till att både marknadshandlarna och alla andra kan få helt andra förutsättningar genom att vi besegrar smittan. Det är ju i grund och botten den som är problemet.

Fru talman! Jag ser beviset på att näringsministern är en mer upptagen herre än vad jag själv är; jag hann faktiskt vaccinera mig ungefär en vecka före statsrådet. Därigenom har jag också tagit mitt ansvar.

Låt mig svara på den fråga jag fick. Jag anser att stringenta och logiska regler är av yttersta vikt för att vinna folks acceptans. Antingen finns regler för marknadsknallarna som harmonierar med annat eller så får man införa regler för annat som harmonierar med dessa regler. Men det måste finnas en röd tråd som gör det hela begripligt. Är det inte begripligt får man inte människor att följa de rekommendationer eller regler man står inför. Det är oerhört skadligt med regler som känns omotiverade eller på något sätt inte följer ett logiskt mönster.

Fru talman! Med detta sagt har jag ingen avslutande fråga till statsrådet. Förutsättningarna för det som stod i min ursprungliga interpellation har ändrats sedan jag skrev interpellationen.

Min förhoppning är att vi snart kan se slutet på pandemin och att vi alla kan hjälpas åt att ta ansvar för att begränsa smittspridningen.

Fru talman! Det absolut bästa och viktigaste sättet att ta ansvar nu är precis det som Eric Palmqvist sa, nämligen att göra som vi har gjort och ta chansen när man blir erbjuden vaccin. Det är helt uppenbart - med all respekt för de åtgärder som har vidtagits de senaste åren i en rad länder, oavsett om det har varit lockdowns eller inte lockdowns - att det enda som i längden kan besegra viruset är vaccinering.

Fru talman! Eric Palmqvist efterfrågar stringenta och harmoniserade regler. Jag kan avslöja att när man hamnar där vi hamnade i mars förra året är den stora faran den som letar efter perfekta regler, särskilt för en pandemi som vi aldrig har haft tidigare. Det är en situation som varken vi eller någon annan varit i. I det läget är jag helt bestämd över att det absolut viktigaste var hastighet, det vill säga att snabbt få på plats stödåtgärder och åtgärder för att begränsa smittan. Det var avgörande.

När vi kommer ur pandemin och kan jämföra och se hur olika länder har gjort kommer vi att se att när det gäller överdödlighet, hur många människor som blev sjuka, effekter på löntagare och arbetslöshet samt effekter på sysselsättning och företag har Sverige klarat sig väl. Men har det varit bra? Nej, det är vi nog helt överens om.

Jag var på väg att säga ett vanvördigt ord i riksdagens talarstol - men det tänker jag inte göra, fru talman - men situationen har varit allt annat än idealisk, och vi har gjort vårt yttersta för att ta fram balanserade regler för att stävja smittan. Oavsett vad Eric Palmqvist säger tycker jag att svenska folket har svarat väl mot reglerna och åtgärderna i en svår tid. Ett stort tack ska de ha.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.