Malmbanan

Fru talman! Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig om vilka åtgärder jag och regeringen planerar att omedelbart vidta för att adressera de akuta leveransproblemen på Malmbanan och säkerställa att kapaciteten upprätthålls. Fredrik Lundh Sammeli har vidare frågat mig om vilka långsiktiga strategier och åtgärder jag och regeringen har för att säkerställa en stabil och effektiv järnvägsinfrastruktur på Malmbanan och i regionen.

Transportinfrastrukturen i norra Sverige har en avgörande betydelse för både arbetspendling och godstrafik i regionen. Regeringen har därför gett Trafikverket i uppdrag att prioritera åtgärder i den gällande nationella planen som avser kapacitetsökningar på Malmbanan. Det handlar om flertalet förlängningar av mötesstationer: Harrträsk, Nourtikon, Näsberg och Murjek. Trafikverket ska enligt uppdraget verka för ett så tidigt färdigställande som möjligt av de aktuella åtgärderna och möjliggöra ett effektivare genomförande genom samordning med andra planerade trimnings- och reinvesteringsåtgärder på sträckan.

Behoven inom den svenska transportinfrastrukturen är stora, och underhållet är eftersatt. Det har under många år inte genomförts tillräckligt med underhåll av vägar och järnvägar, vilket har bidragit till det uppdämda behov som nu är för handen. Därför gav regeringen i augusti förra året Trafikverket i uppdrag att redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande och järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet.

Regeringen har också inlett arbetet med en ny nationell plan för perioden 2026-2037. I januari i år redovisade Trafikverket det underlag som kommer att ligga till grund för en infrastrukturproposition med nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Dubbelspår på Malmbanan behöver byggas nu, och det är bråttom.

Intäktsförluster på 100 miljoner om dagen och en massiv upplagring av malm - det innebar vinterns haveri på Malmbanan. LKAB har meddelat att de måste dra ned på sin produktion på grund av banans usla skick, och den begränsningen får också följder för exporten. Malmbanans kapacitet utnyttjas redan fullt ut, och det finns därför heller inget utrymme för att rulla ut det redan nu uppbyggda lagret. Och problemen växer.

Risken är överhängande att LKAB tvingas säga upp hundratals anställda och att statskassan går miste om miljarder i intäkter om inte snabba och omfattande förbättringar av banans kapacitet genomförs. Det är utifrån detta allvarliga läge jag ställde min interpellation till statsrådet.

Vilka åtgärder tänker regeringen omedelbart vidta för att säkerställa kapaciteten? Vad är regeringens plan framöver för att säkerställa en stabil och fungerande Malmbanan, som klarar av att möta ett växande behov?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svaret jag får känns därför lite väl mycket standardsvar 1 A. Läget är ju så mycket allvarligare, herr statsråd.

Underhållet är eftersatt - ja. Investeringar av projekt som tidigare regeringen har säkerställt i plan påskyndas - bra. Men svaret på detta akuta problem kan inte vara att regeringen har påbörjat arbetet med en nationell plan för perioden 2026-2037. Det håller inte. Vi är i ett helt nytt läge. Den 137 år gamla Malmbanan försämras snabbt. Den gröna omställningen i norra Sverige ökar behoven, och allt detta sker här och nu.

Fru talman! I början av förra året riktades Europas blickar mot Kiruna. Sverige har en stolt framtid som gruvnation, sa näringsminister Ebba Busch, och i handen höll hon de sällsynta jordartsmetaller som unionen behöver för den gröna omställningen. Om regeringen fortsätter att vara passiv kommer det att vara och förbli tomma ord.

Det är hög tid att regeringen agerar för att Malmbanan får det dubbelspår som krävs för att säkra framtiden som gruvnation. När statsrådet i sitt svar till mig säger att "transportinfrastrukturen i norra Sverige har en avgörande betydelse för både arbetspendling och godstrafik i regionen" är det bara halva sanningen.

Malmbanan är helt avgörande för Sverige som nation. Den knyter ihop hela vårt land, och den är en förutsättning för en stor del av vår basindustri. Exportvärdet den skapar är också en viktig grund i vår välfärd.

Malmbanan är en central del av vår nationella infrastruktur och viktig för Sveriges export. Närmare 50 procent av allt tonnage som fraktas på Sveriges järnvägar går på ett bräckligt enkelspår mellan Luleå, Kiruna och Narvik. Den gröna omställningen av industrierna i Norrbotten och norra Sverige leder också här och nu till ett ökat behov av transporter.

Vad vidtar regeringen för akuta åtgärder här och nu utöver det som var känt redan innan vinterns haveri? Hur ser regeringens långsiktiga plan ut?

Mer behöver göras än det svar statsrådet gav inledningsvis, och det hoppas jag få debattera.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag kände också att jag ville dela med mig av ett samtal vi hade i onsdags när Omtag Svensk Järnväg bjöd in till ett frukostmöte för lanseringen av rapporten Industribroms eller industrilyft? Det finns väldigt mycket matnyttigt i den rapporten.

I samtalet deltog också SSAB och Hitachi från Ludvika. De var två av de tjugo företag som hade intervjuats i rapporten och som beskrev just det som föregående talare berättade om - hur industrin påverkas när järnvägen inte fungerar.

Som man kan läsa i rapporten består industrin av 800 000 människor som jobbar där. Det är 20 procent av landets bnp. Ändå ser vi att de har svårighet att få ut sitt gods, bland annat på grund av störningar som sker men också på grund av att det faktiskt är för liten kapacitet. När det görs underhåll på spåren stoppas det upp, och man kan då inte åka som vanligt.

Jag skulle vilja säga att det är en väldigt läsvärd rapport som tar upp mycket. Ett exempel som tas upp är att transporttiderna ökar, vilket gör att det finns en osäkerhet från många företag om man egentligen ska våga anlita tåget. Till exempel har transporttiden mellan Hallsberg och Göteborgs hamn ökat med 35 procent de senaste drygt 20 åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan 1985 har de långväga godstransporterna fördubblats, men nästan all den ökningen har skett på väg med lastbil. Med tanke på behovet av klimatomställning kan man tycka att transporter inte ska behöva ske på väg för att järnvägen inte hållet måttet.

Vi vet att ett fullastat godståg motsvarar 50 lastbilar eller 70 långtradare. Det går 400 godståg per dag i Sverige. Det är klart att det är viktigt att järnvägen fungerar och att den fungerar här och nu.

Den tidigare S-ledda regeringen hade ett godstransportråd som samlade branschen. Det skulle vara intressant om statsrådet ville säga något om hur detta arbete löper på och om det har uppdaterats. Vad händer när statsrådet träffar branschen?

Som opposition är vi inte delaktiga, men om man har ett råd finns det minnesanteckningar och så vidare. I dag finns det inte något som oppositionen kan ta del av, så det skulle vara intressant att höra statsrådet resonera lite grann kring godstransportstrategi här och nu.

Fru talman! Det gör jag gärna, Gunilla Svantorp, för godstrafik och godskapacitet är en av de mycket tydliga prioriteringarna. Det är bara att fråga sektorn själv hur nära och tät dialog jag har med de godstransportörer och företag som ledamoten nämnde. Jag har haft möte med dem på departementet.

Det är självfallet så att transportinfrastrukturen är antingen en flaskhals eller en möjliggörare för de stora industriinvesteringar som nu görs i vårt land. Så är det också för den beredskapshöjning som behöver ske och som sker genom utbyggnaden av försvaret till följd av vårt medlemskap i Nato.

Vi arbetar alltså mycket och nära, inte bara genom möten. Redan i det här skedet kommer detta till uttryck i de beslut som fattades i uppstarten av revideringen av den nationella planen, för att prioritera upp godstransportflödena.

Fredrik Lundh Sammeli säger att jag gav ett standardsvar 1 A. Det är rätt om man med detta menar att ett standardsvar 1 A innebär att jag pekar på åtgärder som har vidtagits för att så snabbt som möjligt öka kapaciteten på Malmbanan.

Vi har gett Trafikverket i uppdrag att tidigarelägga förlängningar av mötesstationer, inte på en plats, inte på två platser, inte på tre platser utan på fyra platser, för att öka kapaciteten i det korta perspektivet. Akuta åtgärder behövs med tanke på de stora behov som finns.

Om Fredrik Lundh Sammeli menar allvar med att dubbelspår på Malmbanan behöver byggas nu - alltså i dag, fru talman - faller ett stort ansvar tillbaka på den förra regeringen. Så är det med planering av transportinfrastruktur. Ledamoten blir själv svaret skyldig. Varför gjorde inte den förra regeringen som den här regeringen, det vill säga prioriterar upp Malmbanan, ser vad vi kan göra för att få olika åtgärder på plats snabbare och ser till att arbetet med att ta fram planer för järnväg mellan Luleå och Boden kommer igång.

Arbetet är redan igång, fru talman. Trafikverket har påbörjat arbetet med att ta fram järnvägsplaner för dubbelspår på sträckan Luleå-Boden, trots att finansieringsbeslut ännu inte är på plats, tack vare att regeringen är så tydlig med att detta är ett intresse inte bara för norr och inte bara för Sverige utan också för EU och våra allierade i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trafikverket bedömer själva att intensifieringen av arbetet med att ta fram järnvägsplanerna kan innebära att processen för att få på plats ett dubbelspår på sträckan Luleå-Boden förkortas med två till tre år. Detta är delar i standardsvar 1 A från den här regeringen.

Vi agerar också för att se vad som är möjligt när det gäller att öka kapaciteten för stax, det vill säga axeltrycket. Om man ökar kapaciteten från 30 till 32 ½ ton kan kapaciteten på Malmbanan ökas med 10 procent.

Jag var själv på besök i Narvik för ungefär en månad sedan tillsammans med mina nordiska kollegor från Finland och Norge och ställde då frågor till Jernbanedirektoratet om hur de ser på arbetet på norsk sida och hur det kan skyndas på.

Trafikverket, Jernbanedirektoratet och Bane NOR arbetar tillsammans för att få stax-ökningen på plats. Det är viktigt för Kaunis Iron, det är viktigt för LKAB, det är viktigt för Sverige och det är viktigt för EU.

Kom inte och säg att regeringen inte agerar med hög hastighet! Frågan kommer tillbaka till ledamoten, fru talman: Vad gjorde man, och varför agerade man inte på samma sätt när man själv hade chansen?

Fru talman! Trafikverket har konstaterat att den akuta kapacitetsbristen på sträckan Luleå-Boden infaller redan år 2030. Jag stöder myndighetens förslag att lånefinansiera bygget av dubbelspår på denna sträcka utanför den befintliga infrastrukturplanen. Men det är inte tillräckligt. I det här läget måste mer saker till.

Vi kan debattera under lång tid vad som har gjorts tidigare, men vi vet att Malmbanan har varit prioriterad. Den har varit utpekad, och det är därför det sker saker här och nu. Det är inte så att regeringen tillträdde och kom till ett tomt bord. Malmbanan har funnits i plan och har varit prioriterad, men det som nu sker i Norrbotten kräver något mer. Vinterns haverier visar att banan är i sämre skick än vad alla har trott.

Den gröna omställningen kräver högre kapacitet än vad vi trodde för fem år sedan. Det händer här och nu, och vi vet alla att man inte bygger ett dubbelspår eller en annan bana bara pang på. Det är därför regeringen nu behöver vara tydlig med vad man tänker om utvecklingen under de kommande åren.

Dubbelspår på hela sträckan är den enda rimliga målbilden, och det är viktigt att man påbörjar detta arbete så att det blir verklighet under åren framöver. Det är dock inte tillräckligt att peka ut Malmbanan som ett prioriterat objekt i nationell plan, utan extra investeringar måste tillföras även på kort sikt. Här måste regeringen säkerställa att alla myndigheter jobbar mot ett och samma mål och inte sitter fast i regelverken.

Det är jättebra att vi nu påskyndar en del av de saker som har varit planerade. Detta i sig riskerar att minska kapaciteten ytterligare, och här behöver regeringen gå in för att säkerställa att alla aktörer samverkar och hanterar en situation som är akut. Detta kan innebära annorlunda och dyrare lösningar, men målsättningen måste vara väldigt tydlig: att minimera stängningar av banan och maximera effekten av det som nu görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Malmbanans betydelse för Sveriges bnp, industrier och klimatomställning kan inte nog understrykas. De åtgärder som krävs för att säkerställa Malmbanans kapacitet saknar motstycke i jämförelse med andra infrastrukturprojekt. Det kanske till och med är så att hela projektet måste hanteras utanför den nationella infrastrukturplanen.

Höj banavgifterna, och hitta en modell för att säkerställa dubbelspår på sträckan Narvik-Luleå! Lånefinansiera hela bygget, eller avstå från vinstutdelning från LKAB under en tioårsperiod och låt bolaget finansiera bygget!

När det gäller den exakta modellen är det inte jag som ska stå här och peka ut en sådan, men det råder inget tvivel om att vi måste agera här och nu. Om vi agerar kan Malmbanan byggas ut och rustas på ett sätt som inte bara gynnar gruvindustrin utan hela Sverige och alla de samhällen och näringar som är beroende av Malmbanans transporter.

Om regeringen inte gör något och inte tar på sig ledartröjan och agerar kommer det att stå oss alla dyrt. Vilka nya åtgärder och insatser gör regeringen, och hur tänker ministern säkerställa att kapaciteten på Malmbanan ökar här och nu och framöver? För det är detta som krävs.

Fru talman! När det gäller flaskhals eller möjliggörare behöver vi i politiken tydliggöra vad vi egentligen vill och identifiera flaskhalsar för att sedan göra något åt dem. Detta var något som den tidigare S-regeringen gjorde när man konstaterade att vi behöver bygga nya stambanor därför att vi har för lite kapacitet. Vi behöver frigöra kapacitet så att den regionala trafiken kan åka på de stambanor som redan finns.

De brister som de nya stambanorna var tänkta att lösa kvarstår ju, och vi har ännu inte hört vad regeringen tänker göra åt det mer än att vi väntar på den nationella planen. På 1800-talet kunde de bygga järnväg på sju år, fru talman. I dag tar det sju till tio år att bara planera, och oändligt många fler år att sedan bygga, järnvägen. Jag tänker att man som politiker behöver fundera lite grann på vad det är som gör att det tar så lång tid i dag, när vi borde ha oändligt många fler resurser till vårt förfogande än vad de hade på 1800-talet.

Vi har haft jättemånga seminarier i riksdagen om järnvägen och järnvägens betydelse. Jag tror att det var i höstas som de södra handelskamrarna var här och hade tagit med sig handelskammaren i norr för att tydliggöra just det som Fredrik Lundh Sammeli var inne på, nämligen att hela landet är beroende av vad som händer uppe i norr. Norr är även beroende av vad som kommer att hända nere i söder. Det här skulle jag vilja att statsrådet reflekterade lite över. Hur ska vi få ett land som hänger ihop och där flaskhalsarna inte stoppar vår industriutveckling?

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka för engagemanget från ledamöterna.

Fredrik Lundh Sammeli är inne på att Malmbanan är av mycket stor betydelse inte bara för norr utan för hela Sverige, och som jag sa i ett tidigare inlägg gäller det inte bara innanför landets gränser utan även utanför dem. Den har betydelse för EU, Nato och vårt grannland Norge. Detta är alltså en mycket angelägen fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är dock ett förhållandevis högt tonläge med tanke på att regeringen nu på kort tid ändå har gjort så mycket som syftar till att snabbare få åtgärder inom nuvarande nationell plan på plats. Att järnvägsplanen nu tas fram för dubbelspår Luleå-Boden innebär ju att arbetet är igång. Det finns inga andra steg som skulle kunna påskynda det arbetet utöver de steg som redan har tagits.

Järnvägsplanen tas fram av Trafikverket, och man bedömer att detta kortar processen med två tre år. Det är väldigt angeläget inte minst mot bakgrund av det årtal som ledamoten själv nämner, det vill säga 2030. Då kommer det att bli ännu tuffare med kapaciteten på en redan hårt ansträngd bana, och det är därför regeringen har vidtagit och vidtar åtgärder.

När det gäller frågan om alternativ finansiering har regeringen öppnat för det. Vi har varit tydliga med att alternativ finansiering av infrastruktur kan komma att behövas, och vi prövar det nu aktivt. Det pågår ett arbete. Detta är viktigt för att få mer pengar till infrastruktur men också för att få mer infrastruktur för pengarna. Från regeringens sida sitter vi dock inte och väntar på att den nationella planen ska dimpa ned efter att vi har kommit till riksdagen och låst ramarna i infrastrukturpropositionen, fru talman, utan vi agerar redan här och nu.

Det vi får höra från Fredrik Lundh Sammeli i dag är kanske ett exempel på någon som har förberett sig inför en debatt men sedan inte tar intryck av vad som faktiskt sägs i debatten. Vi förlänger mötesstationer. Med Norge tittar vi på hur man kan snabba på det här med staxkapaciteten så att vi kan öka kapaciteten på Malmbanan med 10 procent genom att helt enkelt möjliggöra för tyngre last. Vi har med en mycket tydlig riktning sett till att Trafikverket redan har påbörjat järnvägsplanearbetet för Luleå-Boden.

Här pågår alltså ett arbete, och det pågår förstås även i nära dialog med Trafikverket, Norge och den industri som är väldigt angelägen om att bygga ut kapaciteten på Malmbanan, liksom med försvaret och Nato. Jag var själv på Natohögkvarteret i Bryssel i förra veckan och hade samtal om just Malmbanan och andra viktiga delar av den svenska infrastrukturen som behöver höjas för att stärka kapaciteten i väst-östlig riktning, vilket vår egen försvarsberedning har lyft fram.

Jag tror alltså inte att vi ligger så långt ifrån varandra i engagemangsnivå. Skillnaden är att vi har vidtagit åtgärder inom nuvarande nationell plan för att skynda på åtgärder. Samtidigt är det viktigt att vi har med de åtgärder som krävs för att öka kapaciteten när vi tar fram nästa nationella plan.

När det gäller just nya stambanor för höghastighetståg är det lite modigt av ledamoten Gunilla Svantorp att ta upp det i den här debatten. Beslutet att avbryta den planeringen frigör ju 163 miljarder, enligt Riksrevisionens beräkningar. Projektet hade riskerat att tränga undan andra mycket viktiga och nödvändiga åtgärder i systemet. Det är anledningen till att vi avbröt den planeringen, just att vi har så många andra stora behov i vårt land. Det kan vi säkert återkomma till - nu är min talartid slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Dubbelt spår på Malmbanan är inte bara helt avgörande för Sveriges industri och landets ekonomi och välstånd, utan det är - som statsrådet pekar på - även en viktig del i att ur ett Natoperspektiv förstärka och bygga ut en försvars- och beredskapsförmåga i hela Barentsregionen. När jag säger att Malmbanan är en pulsåder menar jag verkligen det. Det är Sveriges tyngst trafikerade järnväg. Den har flaskhalsar som måste bort, annars blir vi alla förlorare.

Byggandet av dubbelspår på Malmbanan är nödvändigt för att öka kapaciteten, förbättra säkerheten och öka tillgängligheten både för godstransporter och för persontrafik. Det är enormt allvarligt att vi nu har en debatt och en diskussion om att kanske behöva stänga hela banan för persontrafik för att klara av att frakta de malmhögar som nu växer därför att kapaciteten är för låg.

Det statsrådet säger är alltså bra, men det behövs mer. Jag hoppas verkligen att statsrådet förstår allt det som nu sker i norra Sverige och det enorma behovet av infrastruktur. Möter vi inte det behovet förlorar nämligen hela Sverige på det. Jag förväntar mig därför att statsrådet och regeringen gör allt de kan utifrån den redan liggande planen för att prioritera och påskynda - men också att de vidtar åtgärder här och nu för att maximera effekten och säkerställa att vi inte får mindre kapacitet när åtgärderna vidtas. Det är en enormt stor utmaning, men det krävs om det inte ska bli galet.

Dessutom: Vad vi ska ha en debatt och en diskussion om i framtiden behöver regeringen sjösätta här och nu. Peka ut att det behövs dubbelspår, så påbörjas också arbetet!

Fru talman! Jag tror att vi har en mycket stor samsyn gällande betydelsen av att stärka svensk infrastruktur, inte minst Malmbanan, till följd av givna intressen.

Som vi har varit inne på finns intressena inte bara i Sverige utan även i EU, Nato och våra grannländer. Finland och Norge var förstås mycket angelägna om detta när vi var i Narvik för några veckor sedan och följde Natoövningen Immediate Response 24. Det var första gången som det övades värdlandsstöd och truppförflyttningar från Narvik via Sverige till en övning i Finland. Detta har alltså central betydelse för försvarsförmågan.

Vi har redan vidtagit åtgärder. Vi har sett vad vi kan göra för att skynda på - det uppdraget gav vi till Trafikverket - eftersom situationen är så angelägen. Men det är klart att detta kommer att vara en viktig del när vi nu tar fram den nya nationella planen.

Jag vågar dock påstå att det är ett väldigt ovanligt grepp att Trafikverket börjar ta fram järnvägsplaner för någonting som det ännu inte finns finansieringsbeslut kring. Det har man vågat göra, om uttrycket tillåts, just för att regeringen har varit så tydlig. Detta i sig kortar alltså processen med två tre år för sträckan Luleå-Boden. Sedan ser vi vad vi kan göra för att få en förlängning av mötesstationer och snabba på dem samt för att öka kapaciteten vad gäller axeltryck. Detta görs i nära samarbete med Norge, för det spelar ju ingen roll om vi gör det på svensk sida om det inte går hela vägen till Narvik på Ofotbanen.

Här pågår alltså arbete; det kan jag förvissa ledamoten om. Jag vill tacka för engagemanget. Här finns en stor samsyn inom politiken och näringslivet. Det är dock klart att det finns eftersatta behov som nu har kommit i dager. Det är viktigt att steg för steg ta tag i dem för att få åtgärder på plats så snart som det bara är möjligt. Det är fullt fokus på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.