Livsmedelsstrategins konkreta resultat

Herr talman! Magnus Oscarsson har frågat mig på vilket sätt lönsamheten ökar för enskilda jordbrukare som ett resultat av regeringens arbete med livsmedelsstrategin.

Regeringen delar bedömningen att jordbrukets lönsamhet är en viktig fråga, och den inställningen genomsyrar hela vårt arbete med livsmedelsstrategin som antogs av riksdagen 2017. Den innebär att en tydlig linje är förankrad för livsmedelspolitiken fram till 2030, vilket handlar om att verka för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där den totala produktionen ökar.

Förra regeringen beslutade om en handlingsplan för livsmedelsstrategin med åtgärder för ca 1 miljard kronor som sträcker sig till 2020. Här ingår bland annat satsningar för att stödja branschen att samordna sig för att samverka kring forskning och innovation och stöd till utvecklingen av inkubation inom livsmedel för att fler kommersiellt gångbara produkter ska nå marknaden genom till exempel nya företag, licensiering eller utveckling av existerande företag.

Som Magnus Oscarsson säkert har noterat kom nyligen Jordbruksverkets årsrapport Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin, där man har tittat på konkurrenskraftens utveckling under perioden 2011-2016 utifrån företagens lönsamhet. Verket konstaterar att trots att förädlingsvärdet har ökat har konkurrenskraften i livsmedelskedjan försämrats, framför allt inom primärproduktionen och livsmedelsindustrin. Detta visar på betydelsen av den livsmedelsstrategi som riksdagen beslutade om 2017. Som jag ser det är det i dag för tidigt att uttala sig om exakt på vilket vis livsmedelsstrategin har påverkat lönsamheten för enskilda jordbrukare, då det rör sig om ett långsiktigt arbete med sikte på 2030.

En del i det fortsatta arbetet för en ökad produktion, konkurrenskraft och lönsamhet i livsmedelskedjan är främjandet av en ökad livsmedelsexport. Regeringen fattade den 7 februari 2019 ett beslut om medel till Sveriges export- och investeringsstöd för en fortsatt förstärkt satsning på svensk livsmedelsexport 2019. Min förhoppning är att denna satsning kommer att ge svenska företag bättre förutsättningar att exportera och därigenom ge resultat genom fler jobb och ökad tillväxt i hela livsmedelskedjan.

För 2020 och framåt ska en ny handlingsplan för livsmedelsstrategin tas fram. Den nya handlingsplanen kommer att vara en viktig del i det fortsatta arbetet med att stärka livsmedelskedjans lönsamhet. Genom arbetet med strategin kan vi stärka svensk livsmedelsproduktion, från jord och hav till bord. En bärande del i genomförandet är att politik, myndigheter, akademi och bransch krokar arm och gemensamt tar sig en de möjligheter som finns för att nå de uppsatta målen i livsmedelsstrategin. Det samarbetet vill jag gärna utveckla under mandatperioden.

Jag ser att den svenska livsmedelskedjan har en stor potential som är viktig att utnyttja. För att det ska ske måste vi säkerställa att det finns förutsättningar för företagen i livsmedelskedjan att fortsätta utvecklas. Konkurrenssituationen jämfört med andra länder, utmaningarna kring innovation och kunskapsutveckling samt ytterligare regelförenklingar är viktiga frågor som jag ser all anledning att fortsätta arbeta med.

Som jag tidigare har konstaterat är frågan om jordbrukets konkurrenskraft en helt central aspekt i livsmedelsstrategin, vilket i sin tur är en väsentlig del av bondepaketet.

Avslutningsvis: Min ambition är att under denna mandatperiod föra vidare det arbete som inletts av min företrädare och ta viktiga steg mot livsmedelsstrategins övergripande mål - en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen i Sverige ökar.

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret! För en dryg månad sedan hade jag och Kristdemokraterna mjölkens dag här i riksdagen. Mjölkens dag kom till därför att mjölkbönder hörde av sig till mig och berättade att lönsamheten för mjölkproduktionen var mycket dålig. I år var det femte gången. Vi hade ungefär 100 deltagare från hela landet.

Mycket har hänt sedan den första mjölkens dag. Det har varit både upp- och nedgångar i mjölkpriset, men tyvärr är fortfarande huvudproblemet att lönsamheten är på tok för dålig.

Vi har ett läge i EU där alla länder utom ett producerar mer mjölk, nämligen Sverige. Antalet mjölkföretag här har minskat. Det är nu nere i 3 351. Det är ett par månader gamla siffror, så det är säkert mindre nu, tyvärr. Självförsörjningsgraden när det gäller mjölk är nere på 72 procent. Jag måste säga att jag är djupt oroad över utvecklingen.

Vad mjölkbönderna säger när de kommer hit till riksdagen och när man är ute och besöker dem är alltid samma sak: Vi måste få konkurrera på samma villkor som övriga bönder i EU.

Jag var själv med och förhandlade fram livsmedelsstrategin. Det kändes, tyckte jag, som ett nytt kapitel som skrevs. Det var positivt med tal om att utveckla jordbruket i stället för att avveckla. Bara detta är ju fantastiskt, tycker jag. Vi talar om att stärka jordbruket, minska regelbördan och att öka lönsamheten och Sveriges självförsörjning när det gäller livsmedel.

Men nu har det gått två år. Det är oroväckande tyst från regeringen, måste jag säga. Den strategi som var så viktig och som vi talade så mycket om nämns inte med en stavelse i regeringsförklaringen.

Min fråga till landsbygdsministern är: Vad tänker ministern göra? Bönderna säger till mig: Magnus, det är som vanligt bara en massa ord! Men vad är strategin, så att det inte bara känns som tomma ord, fru minister?

(forts.)

Fru talman! Det blir alltid en utmaning när man har haft ett långt uppehåll och ska försöka komma ihåg de frågor som ställdes före uppehållet. Men jag gjorde lite anteckningar, så jag gör ett försök. Sedan får Oscarsson fylla i om jag har glömt eller missat något.

Ledamoten lyfte upp lönsamheten för mjölkbönder. Jag noterade också att han lyfte upp sitt eget initiativ: mjölkens dag. Jag vill egentligen bara börja med att säga att jag tycker att det är ett fantastiskt bra initiativ. Jag kan också nämna att det finns en skogens dag, där jag själv medverkat. Den här typen av initiativ där man också inom riksdagens ramar tar ett ansvar för att ha en diskussion och en dialog med både politiken och berörda intressenter är någonting som jag tycker är väldigt positivt. Jag vill passa på att ge en eloge för det i detta sammanhang.

När det gäller mjölk och den utveckling som har varit på det området, som var det som jag noterade att ledamoten specifikt lyfte upp för att exemplifiera i sitt anförande, kan jag konstatera att det är korrekt att Sverige har ett antal olika åtgärder som syftar till god djurhållning och ökad kvalitet. Det handlar exempelvis om obligatoriska beteskrav och ett högre djurskydd än vad många andra länder har. Min mening är dock att det är någonting som är bra, för det ger en ökad kvalitet. Det ger också premiumprodukter som vi inte hade haft annars. Det här är någonting som vi ska vara stolta över, och jag uppfattar att det finns ett stort politiskt mandat för detta i kammaren. Jag hör få människor som tycker att vi skulle rucka på det eller bli sämre på djurskydd än vad vi är i dag.

Däremot är det självklart viktigt att vi säkerställer att svenska bönder kan få betalning för det mervärde som det skapar att man har den här typen av produktion, som är bättre än andra länders. Då kommer vi osökt och naturligt in på livsmedelsstrategin. Ett av syftena med den är just att man ska ta ett samlat grepp och ha en strategi för hela näringen. Det gäller produktion, ökat förädlingsvärde av produkter, forskning och innovation och ökad effektivitet när det gäller produktion. Det handlar inte minst om att koppla exporten till detta på ett tydligare sätt än tidigare, så att också världen blir en marknad för dessa produkter. Det är då viktigt att vi lyckas saluföra det som vi redan är kända för, för Sverige har ett väldigt högt anseende när det gäller de här frågorna. Då ska vi hjälpas åt att kvalitetssäkra och marknadsföra detta både i Sverige och utomlands på ett sätt som gör att man också får betalt för det här.

Jag kan också konstatera att Arla har lyft upp detta som ett gott exempel. Man vill lyfta upp det mervärde som finns. Förra året, 2018, betalade de ut en specifik kompensation till bönder för det som kallades för sommarmjölk - det handlade med andra ord om att korna betade ute på sommaren - just i syfte att lyfta upp att detta är en premiumprodukt som kostar någonting men som faktiskt också har högre kvalitet.

När det gäller livsmedelsstrategin kan jag konstatera att jag inte instämmer i ledamotens beskrivning, det vill säga att ingenting har hänt, att ingenting händer och att intresset är lågt. Min bild är att det finns en stor uppskattning kring det arbete som är gjort och att det är viktigt att vi håller liv i det när vi nu går in i nästa fas som är handlingsplan nummer två.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Sverige självförsörjning i fråga om livsmedel går tyvärr stadigt nedåt och är nu under 50 procent. Vi har ett handelsunderskott på över 50 miljarder. Faktum är att vi här i Stockholm inte skulle klara detta i mer än ungefär två dygn. Sedan är maten slut och hyllorna tomma. I Sverige i övrigt handlar det kanske om sju till tolv dygn. Detta är faktiskt förfärande. Och vi har sagt i livsmedelsstrategin att detta är en del som ska öka.

Jag vill poängtera att man till exempel i grannlandet Finland har sagt att man ska klara självförsörjning i fråga om livsmedel i minst sex månader och upp till ett år. Det är alltså en helt annan politik där när det gäller vad man ska klara vid en kris eller ett angrepp.

Jag tycker att det är ett väldigt bekymmersamt läge. Och i det läget väljer regeringen att arbeta fram ett förslag om att alla kor ska vara i lösdrift. Jag kan säga att det verkligen inte är något bra förslag att tvinga bönder att bygga om sina stall. I dag är korna uppbundna i hela 45 procent av alla Sveriges mjölkbesättningar. Många av dessa mjölkföretagare kommer inte att bygga om sina stall, utan de kommer att sluta helt med mjölkproduktion.

Ministern tog förut upp hur viktigt det är med djurskydd. Alla vill skriva under på att det är viktigt att vi har ett gott djurskydd. Men denna fråga handlar inte om det, utan den handlar om någonting annat. Då är min fråga till ministern: Hur tänker regeringen agera i frågan om uppbundna kor?

Fru talman! Tack så jättemycket, Magnus Oscarsson, för frågan! Nu blir vi väldigt specifika. Man kan prata om övergripande strategier, om regelförenkling och om det arbete som behöver göras inom ramen för EU-arbetet. Vi förhandlar just nu om en ny CAP och så vidare. Till det kommer givetvis olika former av nationella beslut.

Men jag börjar i den ända som Magnus Oscarsson slutade i, nämligen frågan om vad som händer med kravet på att kor ska vara lösgående året om. Jag kan konstatera att det är ett förslag som kom i djurskyddspropositionen i mars 2018. Syftet med det är att det ska vara det bästa för djurets naturliga beteende. Det bedöms också vara mer rationellt än uppbundna system och ge lägre investeringskostnad per djurenhet för större besättningar.

Men med det sagt kan jag säga att det inte är så att vi har landat i att man ska gå vidare med förslaget. Regeringen har gett Jordbruksverket ett uppdrag att utreda konsekvenser av att införa ett sådant här krav. Det uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2019. Innan jag har underlaget om konsekvenserna av detta förslag tjänar det inte jättemycket till, tycker jag, att stå och gissa vad det skulle kunna betyda eller innehålla. Jag tycker snarare att man kan diskutera detta i en ny interpellationsdebatt eller i en annan form när det finns fakta på bordet.

Andemeningen i förslaget är god. Andemeningen handlar om en ökad djurvälfärd. Men vi behöver givetvis ha alla konsekvenser på bordet - det handlar också om vad det får för konsekvenser för näringen - innan vi sätter ned fötterna och fattar ett beslut i frågan.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag vill också tacka för att du ändå har en ganska ödmjuk inställning. Det är viktigt.

Jag menar att det här förslaget kommer att inverka negativt på mjölkproduktionen i och med att det i dag är många som har uppbundna kor under vinterhalvåret. Jag tror också att vi kommer att tappa ännu mer av vår självförsörjning. 45 procent är många. Det vore negativt. Jag vädjar till ministern att ta det i beaktande längre fram. Vi får i så fall ställa fler frågor till ministern då.

I M-KD-budgeten har vi sänkt skatten på drivmedel, dieselskatten. Allt det har vi gjort för att försöka stärka konkurrenskraften. Vi tror att det är viktigt att lyssna in.

Ministern talar om 2030. Det känns ungefär som att vi har god tid på oss. Men jag menar att vi inte har den tiden. Det är nu jag önskar att ministern sätter ned foten. Det är nu jag önskar att ministern säger att det finns två tre fyra fem förslag på vad som kan göras för att åtgärda och som kommer att göra skillnad för bonden på gårdsnivå. Det är viktigt.

Jag önskar innerligt att ministern tar fram förslag så att det verkligen blir skillnad. Det jag hör när jag lyssnar på bönderna är: Magnus, det måste hända saker. Jag är övertygad om att även ministern hör sådana vädjanden.

Tack för en god debatt!

Fru talman! Magnus Oscarsson lyfter fram flera viktiga poänger. Jag tror att det finns en ganska stor samsyn om både vikten och värdet av att vi är framgångsrika i fråga om att jobba långsiktigt för ökad konkurrenskraft i det svenska lantbruket och hela livsmedelskedjan.

Min utgångspunkt är att det ska fungera i alltifrån primärproduktion till att vi har en export där vi når ut på nya marknader. Det är i sig en stor del av svaret på hur vi ska kunna få en ökad självförsörjningsgrad. Om inte svenska konsumenter ska betala överpris för en överkapacitet i den svenska livsmedelskedjan måste vi nämligen säkerställa att man har avsättning för produkter i fredstid eller icke kristid, om man nu gör den kopplingen. Jag tror att vi har goda förutsättningar att bli mycket bättre på det.

Värdet på svensk livsmedelsexport har ökat de senaste 15 åren. Det är viktigt. Men det är inte tillräckligt, eftersom vi samtidigt tappar exportandelar. Vi behöver alltså ta ett samlat ansvar för att stärka svensk livsmedelsexport på nya marknader. Vi har identifierat ett antal viktiga marknader.

Jag tror också att det är viktigt att jobba med sådant som finns på hemmaplan. Regelfrågan är en sak som tydligt beskriver ett område där jordbrukare vill se förslag och skillnad på gårdsnivå.

Jag tror att vi behöver jobba med digitalisering. Men vi behöver också jobba med de regler vi har. Här finns ett uppdrag som Tillväxtverket samordnar och där till exempel både Livsmedelsverket och Jordbruksverket ingår. De ska ta fram och redovisa hur de här delarna ska kunna bli mer effektiva, mer kostnadseffektiva och enklare. Jag tror att det är jätteviktigt.