Levande skogar

Fru talman! Jens Holm har ställt fem frågor till mig om behovet av åtgärder för att nå miljömålet Levande skogar.

Låt mig inleda med att säga att skogen är en nationell tillgång som ska förvaltas på ett hållbart sätt. Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas och att miljöhänsynen i skogsbruket ska öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den första frågan som Jens Holm har ställt är om jag avser att ta initiativ för att en översyn ska genomföras inom kort för att stärka miljöhänsynen i skogsvårdslagstiftningen. Den andra frågan handlar om ifall jag avser att verka för att i direktiven till översyn av skogsvårdslagen pröva möjligheterna att lyfta in skogsvårdslagens bestämmelser i miljöbalken.

Regeringen aviserade översynen av skogsvårdslagen i budgetpropositionen hösten 2015. Regeringen bereder nu frågan om översyn av skogsvårdslagstiftningen och avser att inom kort tillsätta utredningen.

Jens Holm ställer också frågan om jag avser att vidta åtgärder som säkerställer att artskyddsförordningen tillämpas inom skogsbruket.

Miljöbalken gäller parallellt med skogsvårdslagstiftningen, liksom de förordningar som är meddelade med stöd av miljöbalken, exempelvis artskyddsförordningen. Regeringen anser att det är viktigt att bestämmelserna som rör skogsbruket tillämpas. Det är verksamhetsutövarens ansvar att följa reglerna och tillsynsmyndigheternas ansvar att följa upp att så sker.

Den fjärde frågan gäller om jag avser att verka för ett moratorium, ett interimistiskt beslut, om stopp för avverkningar i värdekärnor tills en strategi är framtagen för hur dessa ska skyddas.

Regeringen anser att värdefulla skogar ska skyddas och att miljöhänsynen ska öka. Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras, antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar.

Regeringen har därför föreslagit en kraftig ökning av anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur med 250 miljoner kronor i vårändringsbudgeten och med ytterligare 340 miljoner kronor för 2016 och framåt. Därutöver ökas anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket inom utgiftsområde 23 med 100 miljoner kronor för 2016 och framåt för skydd av värdefull skog. Jag vill också framhålla att markägare gör viktiga insatser genom att frivilligt avsätta värdefulla områden för naturvården. Regeringen följer noga skogsbrukets arbete med att i det praktiska arbetet införliva målbilderna om miljöhänsyn som tagits fram i projektet Dialog om miljöhänsyn.

Den sista frågan Jens Holm ställer är om jag avser att verka för att statligt ägd skog ska förvaltas hållbart utan avverkning av värdekärnor.

Regeringen anser att det statliga skogsbruket ska vara ett föredöme för hållbart skogsbruk. Staten är en betydande aktör inom skogsbruket, där Sveaskog och Statens fastighetsverk är de största aktörerna. Jag förutsätter att de statliga aktörerna fullt ut lever upp till de höga miljöambitionerna och är föregångare för ett hållbart skogsbruk.

Jag vill avsluta med att skogsbruket har stor betydelse för att nå miljömålen genom bevarande och hållbart nyttjande av skogen. Skogen har dessutom en stor betydelse för friluftslivet. Regeringen avser att noga följa skogsbrukets miljöarbete för att nå miljömålen. Regeringen bedömer att det behövs ytterligare åtgärder för att främja ett variationsrikt skogsbruk. Regeringen anser att Sverige behöver en långsiktig skogsstrategi - ett nationellt skogsprogram - som optimerar skogens möjligheter att bidra till en hållbar utveckling av det svenska samhället.

Fru talman! Vi har som bekant 16 miljökvalitetsmål i Sverige. Enligt prognosen kommer 14 av 16 miljökvalitetsmål inte att uppnås. Regeringen själv konstaterar att fattade beslut och åtgärder ligger fast. Vi kommer alltså inte att uppnå merparten av våra miljömål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett av miljömålen är Levande skogar. I Sverige täcks den största delen av landets yta av skogar. Dessvärre är den största delen av dessa skogar planterade. Men det finns fortfarande betydande arealer med gammal naturskog med stor biologisk mångfald och stor artrikedom när det gäller både djur och växter.

Det är väldigt viktigt att vi kan skydda dessa skogar. Vi brukar vara rätt bra på att kämpa för att inte regnskogen i Sydamerika ska huggas ned eller för att tropisk skog i Indonesien inte ska brännas upp. Men på hemmaplan finns det också gammal, viktig naturskog.

Vi i Vänsterpartiet tycker att det i dagsläget inte finns någon rimlig balans i skogsvårdslagen. Där står till exempel att naturhänsynen ska balanseras mot produktionsintressen. Kort och gott betyder det att man kan hugga ned skogen.

Det är bra att höra från klimat- och miljöministern att skogsvårdslagen ska ses över och att det kommer en sådan översyn inom kort. Men jag vill påminna om att det beslutet sträcker sig nästan ett år tillbaka i tiden. En sådan utredning borde ju redan vara gjord så att ett konkret lagförslag nu hade kunnat läggas på riksdagens bord.

Ministern säger att det behövs flera åtgärder för ett hållbarare skogsbruk. Det är jag den förste att skriva under på. Men jag undrar vad ministern tänker sig i det här avseendet. Vi i Vänsterpartiet vill gärna se mer satsningar på ett hyggesfritt skogsbruk, alltså inte att man gör totalavverkningar och hugger ned vartenda träd. Man bör i stället ha ett mer selektivt inriktat och skonsammare skogsbruk där man tar bort de träd som är mogna att huggas ned. Sedan får resten av skogen stå kvar. Skulle särskilda satsningar på ett hyggesfritt skogsbruk, så kallat kontinuitetsskogbruk, vara någonting som ministern kan tänka sig?

Det är bra att ministern säger att den statligt ägda skogen måste ta ett stort miljöansvar. Jag tänker då särskilt på Sveaskog som är ett statligt bolag. Är ministern beredd att ändra i ägardirektivet till Sveaskog så att instruktionen blir mycket tydligare angående att man ska uppvärdera naturhänsynen i Sveaskogs skogsbruk? Kanske man ska fokusera tydligare på ett hyggesfritt skogsbruk än vad man har gjort tidigare.

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt att gå upp i den här debatten. Men jag tycker att frågan som Jens Holm lyfter fram är ganska intressant. Jag kan konstatera att vi har olika syn på skogsbruket, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Jens Holm ställer ett antal frågor. De handlar om miljöhänsynen i skogsvårdslagstiftningen. Han lyfter även fram miljöbalken och artskyddsförordningen. Det tycker jag är intressant, och jag skulle gärna vilja höra lite mer om vad miljöministern tycker om artskyddsförordningen.

Det handlar om art- och habitatsdirektivet. Artskyddsdirektivet innebär ju att skogsbruket i praktiken skulle vara förbjudet, om man strikt följde det. Det innehåller ett förbud mot att störa fåglar eller skada deras häckningsplatser, oavsett var de är belägna.

Vid implementeringen av direktivet i svensk lagstiftning - främst genom artskyddsförordningen - går man betydligt längre än vad direktivet säger, särskilt när det gäller fåglarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessutom finns det en stark kritik mot hur Sverige som helhet har arbetat med rapporteringen till EU om art- och habitatsdirektivet. Det har till stor del skötts via Artdatabanken och via SLU utan insyn från övriga aktörer.

I rapporteringen som ligger till grund för utvärderingen har inte ens den fjällnära barrskogen och dess gynnsamma bevarandestatus tagits upp, trots att dessa områden redan är skyddade.

Vi menar att man i det här fallet kan fundera över om den svenska rapporteringen av art- och habitatsdirektivet egentligen följer miljömålet Levande skogar.

Min fråga till ministern anknyter till den fråga som Jens Holm ställde: Hur ser ministern på artskyddsförordningen, och hur ser ministern på den praktiska tillämpningen?

Fru talman! Tack för en intressant debatt!

Jens Holm ställde några följdfrågor som jag ska försöka att svara på.

Jag tycker att svaret var väldigt tydligt när det gäller regeringens ambitioner och arbetet med att få ett starkt och adekvat skydd för skyddsvärda svenska skogar. Det kan bli bara prat, men om man avsätter resurser och ger möjligheter åt myndigheten att genomföra detta händer det något också i verkligheten.

Jag delar Jens Holms bild, att det finns en problematik kring den svenska skogen, och det är att det finns mycket planterad skog där artmångfalden är mer påverkad. Samtidigt finns det stora värdekärnor som det finns anledning att ta extra hänsyn till och säkerställa att de skyddas. Det i sig är ett stöd för att få skogen som helhet att leverera, inte bara virke. All skog mår bra av den här biologiska kontexten.

Sedan finns det andra stora värden med skogen. Jag nämnde friluftslivet, jakt, bärplockning och inte minst de stora ekosystemtjänsterna i form av att den renar vatten och luft.

Skogen har alltså många värden, och Sverige är en stor skogsnation också på industrisidan, och alla dessa saker måste vi ta med i diskussionen. Utifrån miljöhänsynen finns det skogar som är mer värdefulla än andra, och där är skyddet av skogen av väldigt stor vikt. Det är därför som regeringen har gjort en så tydlig ambitionshöjning för att skydda de skogar som har skyddsvärden. Det kommer att vara en förstärkning av hela skogssektorn, som vi ser det.

Ja, det finns fler bruksmetoder än kalhyggesbruksmetoden. De växer fram, vad jag ser. Jag tror att det är bra att man har en utveckling i skogsbruket utifrån vilka värden som skogsägaren särskilt vill plocka fram men också vilka värden som samhället i stort betonar. Jag ser positivt på en utveckling av brukarmetoderna. Olika brukarmetoder får naturligtvis också olika följdeffekter i miljöhänseende.

När det gäller Sveaskogs arbete och innehav kan jag konstatera att vi har goda erfarenheter. Redan förra regeringen använde Sveaskogs arbete för att stärka skyddet av värdefulla skogar i Sverige genom att erbjuda utbytesmark. Det är inte alltid så att en skogsägare vill ha betalt för att kunna avsätta mark till skydd; skogsägaren kan vilja ha en mer produktiv skogsmark att arbeta med, och då är ersättningsmark en otroligt viktig faktor. Det är ett sätt att på ett klokt och hållbart sätt använda de statliga resurserna inom Sveaskog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller de mer legalistiska principer som togs upp angående förhållandet till artskyddsförordningen tror jag inte att tiden räcker till för att gå in på detaljerna. Jag uppmanar ledamoten att skriva en interpellation eller fråga om den saken, så att jag kan svara lite mer utförligt.

Fru talman! Jag skulle vilja ha klargjort från klimat- och miljöministern om översynen av skogsvårdslagstiftningen ska göras i syfte att förbättra skogsvårdslagstiftningen, det vill säga förbättra utifrån mitt perspektiv. Annorlunda uttryckt: Är syftet att stärka miljö- och naturhänsynen i skogsbruket? Är detta det uppdrag ni kommer att ge till den här utredaren?

Jag tänker också på sådana saker som hur skogsbruket bedrivs rent konkret. Det är väldigt vanligt att man bor nära en skog och nyttjar den men inte är skogsägare. Man är ute och joggar, går med hunden, plockar bär eller bara är i skogen för att det är ett fantastiskt rum att vara i på något vis. När skogsbolaget fattar beslut om en avverkning kan många bli förfärade. Det sker ibland inget samråd, ingenting, utan när man kommer tillbaka nästa gång kan hela skogen vara avverkad.

Jag undrar om ministern tycker att det vore bra att stärka kraven på till exempel obligatoriska samråd inför avverkning. I dagsläget är det så att skogsbolagen gör en anmälan om att man ska avverka ett område. Om ansvarig myndighet inte har något att erinra inom sex veckor får man avverka. Det ställs i dag väldigt få krav på avverkningar utifrån sociala och miljömässiga perspektiv. Hela det där området borde stärkas upp, tycker jag att det känns som. Jag undrar om det är i de banorna ministern tänker.

Åsa Romson pratade om de frivilligt avsatta områdena för skydd av skog. Frivilligt avsatta områden kan vara jätteviktiga, men man har sett i utvärderingarna att ett problem ofta är att de brister i långsiktighet. De kan vara skyddade ett tag, men sedan vill man hugga ned den där skogen, och då kan man byta den mot ett annat område i stället. Det blir också väldigt fragmentiserat, med plättar av skyddade områden. Där tror jag att det behövs lite tydligare specifikationer från statens sida. Jag undrar om även ministern går i de tankarna. Kan detta rymmas inom ramen för den utredning som ska göras?

Vår gammelskog, vår naturskog, har stått i hundratals år. Den har alltid funnits. Det är i de här områdena som den största biologiska mångfalden finns. Denna skog är egentligen att jämföra med den tropiska skog som vi vill skydda i Latinamerika. De här naturskogsområdena har väldigt höga naturvärden. Jag undrar om ministern är beredd att fatta ett beslut om stopp för avverkning i de här områdena med oskyddade värdekärnor, som jag frågade i min interpellation. Jag tror att det är det mest framkomliga sätt som vi har just nu för att skydda dessa helt unika skogar, som blir allt färre. I dag kan man faktiskt hugga ned dem. Jag undrar om ministern är beredd att ta något konkret initiativ för att stoppa avverkningar i oskyddade värdekärnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka miljöministern för det intetsägande svaret. Jag vill också tacka för tipset. Givetvis är det så att vi kan ställa en interpellation och ha en större debatt. Jag ställde frågan då jag tyckte att det skulle vara ganska intressant att få höra om detta och eftersom Jens Holm tagit upp det. Men hur ser miljöministern på artskyddsdirektivet och dess tillämpning ur ett generellt perspektiv? Det vore intressant att få svar på den frågan.

Jens Holm lyfter fram en del frågor kring skogsvårdslagstiftningen. Det är också ganska intressant, eftersom vi har den här utredningen som kommer att starta. Hur ser miljöministern på detta? Det vore jätteintressant att få höra vilka ingångsvärdena är, för att använda en viss statsministers ord.

Jag måste trots allt protestera lite mot Jens Holms uttalanden. Det är klart att vi har väldigt olika världsbild. Vem är det som äger skogen egentligen? Vem är det som tar ansvaret? Inte är det den person som har sin joggingtur eller går ut och plockar bär och så vidare. Det är trots allt någon som äger skogen. Äganderätten är någonting som vi måste hålla fast vid i det här landet. Det tror jag är otroligt viktigt. Man ska heller inte glömma bort att ungefär 50 procent av skogen ägs av privata skogsägare och att vi har närmare 31 procent skyddad skog i dag.

Frågan är snarare hur man ser på skogen, om man ser på skogen som frusen i tiden, som någon form av fruset moment, en spegel av verkligheten, eller om man ser att skogen faktiskt är någonting som utvecklar sig i ett stort skeende, där vissa träd dör och nya träd växer till. På det viset har vi brukat våra skogar. Det mesta av våra skogar i Sverige är trots allt så kallade bondeskogar och kulturskogar.

Som sagt tackar jag så mycket, och det vore intressant att få svar på frågorna.

Fru talman! Jag ska försöka svara på några av följdfrågorna. En av dem gällde den kommande översynen eller utredningen av skogsvårdslagen. Det är naturligtvis svårt att ange det exakta omfånget innan regeringen presenterat direktiven för kommande utredning, utan det kommer i samband med direktivet. Men självklart utgår delar av det här från en klar analys av ett antal uppmärksammade frågor som har att göra med att det finns behov av förstärkningar av miljöhänsynen i skogsbruket. De här frågorna behöver analyseras så att man kan komma med förslag för att kunna komma vidare. Det är klart att det handlar om en del av de frågorna.

Frågan om skogsbrukets utveckling och samklang med miljömålen, inte minst Levande skogar, är större än att man skulle kunna sätta förhoppningen till en enda utredning. Detta behöver nog ses i en större kontext med fler förslag kring hur man kan jobba, inte minst naturligtvis med utveckling av skogsbruksmetoder. Jag pekade också på dialogen med näringen, som har påbörjats genom vårt initiativ men kan förstärkas.

Jens Holm frågade om konkreta initiativ för att skydda värdekärnorna och de skogliga resterna av en mer eller mindre, med skandinaviska mått mätt, av människan opåverkad skog. De är ganska små. De flesta är påverkade på något sätt. Men det finns de som åtminstone inte har varit rejält avverkade tidigare och därför är oerhört värdefulla i sin artmångfald.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det konkreta initiativ som regeringen tar, också tack vare ett bra budgetsamarbete med Vänsterpartiet, är att säkerställa att det finns resurser att bedöma och avtala om skydd. Det går inte bara att gå in och säga att man inte får avverka. Vem ska göra den bedömningen? Det behövs resurser för att bedöma och avtala om skydd.

De resurserna tillför regeringen nu i mycket större utsträckning än vad den har gjort tidigare. Svälter man de bedömningsgrunderna vet man inte vad det är för värdekärnor man avverkar. Det är ett system som man måste få att fungera. Det går inte utan resurser och också resurser att avsätta för skydd.

Det är inte med nuvarande lagstiftning vare sig möjligt eller rimligt att en enskild skogsägare ska ta hela ansvaret för att skydda större områden av värdefull skog som inte får brukas med de normala brukningsmetoderna. Så är lagstiftningen. Därför behöver vi resurser för att skydda mer skog om vi ska uppnå miljömålet Levande skogar.

Jag tror att det finns en oerhört stark folklig förankring för det. Det är definitivt så att Sverige är ett skogsland i själ och hjärta. Det gäller inte bara alla de svenska familjer som själva är skogsägare utan i många delar av vårt samhälle. Detta är frågor som är väldigt viktiga för hela samhället.

Fru talman! Detta har varit en viktig debatt. Skogen är helt avgörande för en mängd saker. Det viktigaste är kanske det som klimat- och miljöministern säger. Skogen finns i svenskarnas själ och hjärta. Jag tror verkligen att det är så. De känner själva när de går ut i skogen att de hör hemma där. Det är någonting som vi vill skydda.

Det finns några saker till som jag vill ha svar på. Den första helt uppenbara frågan glömde jag att ställa. När kommer den aviserade utredningen om skogsvårdslagen? Det står i ministerns svar till mig att den kommer inom kort. Jag vill förstås veta vad inom kort betyder.

Jag vill också tydligt skicka med till ministern betydelsen av andra skogsvårdsmetoder. Jag tycker inte att jag fick ett jättetydligt svar där. I dagsläget är totalavverkning, kalhyggen, normen i svenskt skogsbruk, det vill säga trakthyggesbruket. Där måste vi vara mer kreativa för att hitta andra bruksmetoder.

Jag tycker precis som Åsa Romson att det är bra att vi nu i budgeten har väsentligt mycket mer pengar till skydd av skog. Det är den största satsningen på jag vet inte hur länge. Men det handlar inte bara om pengar. Det handlar också om lagar och vilka krav vi ställer som beslutsfattare. Där finns en del saker kvar att göra.

Avslutningsvis vill jag ta upp en fråga som jag inte heller tyckte att jag fick svar på. Det gäller Sveaskog. Är regeringen beredd att ge nya ägardirektiv till Sveaskog där man tydligare uppvärderar miljöansvaret? Det skulle vara en konkret väg framåt för att uppnå miljömålet Levande skogar.

Fru talman! Det ställs nu följdfrågor om mer detaljer om hur man kan utveckla nya bruksmetoder. Jag ser positivt på att de ständigt utvecklas också i miljöhänseende. Det ställdes frågor om exakta datum för utredningen om skogsvårdslagen som är aviserad från regeringen. Där får jag hänvisa riksdagsledamoten att återkomma till ansvarig minister, som är Sven-Erik Bucht, med de frågorna. I övrigt får jag tacka för debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.