Läkemedelsstatistik

Fru talman! Johan Hultberg har frågat mig om jag och regeringen kommer att hörsamma Jordbruksverkets vädjan om att införa en bestämmelse i E-hälsomyndighetens instruktion om att E-hälsomyndigheten är skyldig att rapportera uppgifter om läkemedelsanvändning på djur till Jordbruksverket. En annan fråga som Johan Hultberg har ställt till mig är om jag tänker ta initiativ till en översyn av gällande relevant lagstiftning i syfte att säkerställa en transparent läkemedelsstatistik.

En gemensam nämnare för båda dessa frågor är att de avser förändringar i E-hälsomyndighetens tillämpning av lagstiftningen om statistiksekretess, i det första fallet med koppling till djurläkemedel och i det andra fallet humanläkemedel.

Jag håller med Johan Hultberg om att tillgången till öppen och transparent läkemedelsstatistik är viktig ur många olika perspektiv och för många olika aktörer. Förutom en bättre insyn för allmänheten i hur offentliga medel används till läkemedel är tillgång till denna typ av statistik viktig för att uppnå patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning och för arbetet mot antibiotikaresistens när det gäller såväl människor som djur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Johan Hultberg framför behöver Jordbruksverket uppgifter från E-hälsomyndigheten för att kunna sammanställa årlig statistik över försäljningen av läkemedel till djur.

I den skrivelse från Jordbruksverket som Johan Hultberg hänvisar till framgår att de aktuella uppgifterna till slut kunde lämnas ut till verket. Där kom de dock att omfattas av statistiksekretess, och uppgifterna kunde därför inte delas med Statens veterinärmedicinska anstalt som samverkar med Jordbruksverket vid bearbetning och analys av statistik.

Av samma anledning försvårades rapportering av data till nätverket Esvac inom Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA.

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att analysera dessa frågor och vilka åtgärder som kan bli aktuella att vidta både på kort sikt och i ett mer långsiktigt perspektiv. När det gäller frågan om en eventuell översyn av relevant lagstiftning kartlägger Socialdepartementet om det finns en sådan möjlighet.

Det är dock angeläget att den konsekvensanalys som görs just nu av bland annat E-hälsomyndigheten blir klar för att regeringen ska kunna ta ställning till nästa steg.

Sammanfattningsvis är det regeringens ambition att läkemedelsstatistik även fortsättningsvis ska kunna hanteras på ett sätt som ger allmänheten insyn i utvecklingen på läkemedelsområdet samtidigt som behovet av sekretess beaktas för att skydda den personliga integriteten.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Detta är en typisk sådan fråga som vid första anblick kan verka perifer och inte så stor och betydelsefull. Men det är en mycket viktig fråga utifrån ett strategiskt perspektiv vad gäller svensk hälso- och sjukvård.

Läkemedelsanvändningen är en viktig del av hälso- och sjukvården och även något som skattekollektivet får betala en rejäl slant för eftersom slutsumman för läkemedelsförmånen är omkring 40 miljarder. Det finns därför ett stort intresse hos allmänheten att ha insyn i hur medlen används.

Det är också viktigt att både vi beslutsfattare i denna kammare och regeringen har tillgång till god statistik för att kunna göra uppföljningar, granskningar och jämförelser mellan olika regioner. Dessutom är det viktigt att kunna delta i olika forskningsprogram och att arbeta aktivt med att minska förskrivningen av antibiotika för att förebygga antibiotikaresistens.

Ministern nämnde att jag genom mina frågor gjorde kopplingar till djurläkemedel, men egentligen handlar det lika mycket om humanhälsa eftersom antibiotikaresistensen är ett av de främsta hoten mot den moderna sjukvården. Redan i dag uppskattar den europeiska smittskyddsmyndigheten att 25 000 människor avlider inom unionen varje år på grund av antibiotikaresistens.

Ett allvarligt problem är den överanvändning av antibiotika som finns inom djurhållningen i Europa. Här är Sverige ett sant föregångsland tack vare det fantastiska arbete som svenska lantbrukare har gjort i generationer med att ha ett gott smittskydd, att arbeta förebyggande och att aldrig använda antibiotika i förebyggande syfte utan bara för att behandla sjukdom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I detta arbete har statistikuppgifterna varit viktiga, men nu har man stött på patrull vad gäller möjligheten att få ut dessa uppgifter och att samarbeta över myndighetsgränserna. Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Lif, som är de forskande läkemedelsbolagens branschorganisation, har gjort hemställan till regeringen om att agera i denna fråga. Den nya tolkningen och tillämpningen av lagen som E-hälsomyndigheten har gjort, och som säkert är korrekt och gjord utifrån ett domslut från i fjol, har nämligen försvårat dessa möjligheter.

Jag har stor respekt för det ministern säger i sitt svar att regeringen vill avvakta den konsekvensanalys som E-hälsomyndigheten gör. Men jag hoppas att jag kan få ett rakt och tydligt svar om att regeringen kommer att vidta åtgärder på såväl kort som lång sikt för att säkerställa att dessa uppgifter blir offentliga så att det viktiga arbete som sker på våra myndigheter för att följa upp läkemedelsanvändningen och samarbeta internationellt för att adressera exempelvis antibiotikaresistens och överdriven antibiotikaförskrivning möjliggörs.

Fru talman! Jag kan bara instämma i att detta medför problem för alla inblandade parter, och om det är Jordbruksverket, SVA, landstingen, Läkemedelsverket eller allmänheten som vill ha insyn spelar mindre roll. Detta är statistik som tidigare har varit tillgänglig och transparent, och det är inget som vi på något sätt har försökt att försvåra. Låt mig vara tydlig med att detta inte är någon önskvärd utveckling.

Barbro Westerholm, Liberalerna, ställde en fråga till mig för ett par veckor sedan när detta ämne dök upp, och jag gav samma svar till henne. Detta är något som vi vill agera i på bästa sätt, men det är viktigt att avvakta och inhämta E-hälsomyndighetens konsekvensanalys. Jag frågade tjänstemännen när den kommer, och den kommer före mars månads utgång. Jag tror som sagt att det är viktigt att vi inväntar den.

När det gäller vilka verktyg och medel som står till vårt förfogande och vad vi kan använda för att underlätta detta återkommer jag gärna i denna form.

Men låt mig säga att ingen har någon annan uppfattning, tvärtom. Det gäller alla som arbetar med läkemedelsfrågor, med hälso- och sjukvård och med att hålla i våra skattemedel. Det gäller också alla som är angelägna om att följa läkemedelsanvändningen.

Antibiotikaresistens är ett typexempel på något som gör det uppenbart för alla som i vanliga fall inte är så involverade i vad exempelvis statistiksekretess kan få för konsekvenser. Man förstår att man behöver kunna följa bland annat antibiotikaanvändningen.

Men det finns som sagt många andra som också blir lidande när denna statistik inte kan lämnas ut.

Jag vill återigen understryka att vi på lång sikt måste ha en lösning som gör att detta fungerar. Det kan ta tid att hitta en långsiktig lösning. Vi måste också ha en idé om hur vi på kort sikt kan se till att det arbete som relevanta myndigheter bedriver inte försvåras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I mitten av december bjöds Socialstyrelsen, E-hälsomyndigheten och TLV in till ett möte på Socialdepartementet för att ge information om denna fråga, så fort vi fick kännedom om att den var under uppsegling och vad som skulle kunna bli utfallet. Det är kammarrätten i Stockholm som har gjort en rättsutredning som har givit dessa konsekvenser.

Mitt svar, förutom det som jag har lämnat till kammaren här, är att vi gör vårt allra bästa för att på både kort och lång sikt hantera denna fråga. Före mars månads utgång ska E-hälsomyndighetens konsekvensanalys vara klar, och jag förväntar mig att då få mer på fötterna när det gäller hur vi kan agera.

Fru talman! Det var glädjande nyheter att E-hälsomyndighetens konsekvensanalys kommer inom kort. Det är oerhört viktigt att regeringen då är startklar att vidta åtgärder. Myndigheterna är glasklara i sin hemställan till regeringen om att den situation som vi nu befinner oss i är ohanterlig. Om vi från svensk sida till exempel ska kunna rapportera läkemedels- eller antibiotikaanvändningen inom djurhållningen på det sätt som vi har gjort i många år till europeisk nivå måste det bli förändringar. Då måste till exempel SVA eller Jordbruksverket få en annan instruktion.

Jag tycker att det är viktigt att regeringen, kanske redan nu, tittar parallellt på de olika handlingsalternativ som finns och som har lyfts fram i hemställan som har landat på ministerns bord.

Det finns en annan hemställan som har koppling till denna fråga men som inte rör den akuta frågan om den förändrade rättstillämpningen. Det är en gemensam hemställan från E-hälsomyndigheten, Jordbruksverket, Läkemedelsverket och SVA och som rör antibiotikaförskrivningen inom djurhållningen.

När det gäller antibiotikaanvändningen inom humanläkemedel har varje läkare en förskrivningskod, och förskrivningen kan följas på individnivå. Det är ett viktigt verktyg för att kunna följa upp om det är någon som allvarligt avviker i förskrivningsmönster, om det är en särskild vårdgivare som avviker och så vidare. Motsvarande finns inte när det gäller djurläkemedel och antibiotikaanvändning inom jordbruket. Därför har myndigheterna gemensamt begärt att regeringen ska analysera vad som krävs för att säkerställa tillgång till förskrivningsbaserad statistik över antibiotika till djur.

Jag undrar: Har ministern tagit ställning till hemställan? Är ministern beredd att vidta de åtgärder som krävs för att möjliggöra sådan statistik? Det vore en viktig åtgärd och ett viktigt led i arbetet med att tackla antibiotikaresistensen och försöka minska förskrivningen av antibiotika ytterligare.

Myndigheterna har gjort detta som ett led i att leva upp till det uppdrag som de har fått av regeringen utifrån den strategi som den har tagit fram när det gäller att bekämpa antibiotikaresistens.

Fru talman! Jag ska avsluta med frågan. Eller jag kanske ska börja med den i stället. Eftersom Johan Hultberg ställde en annan fråga än den som fanns i interpellationen är jag inte förberedd i så måtto att jag vet om det sedan tidigare pågår ett arbete. Detta känner jag faktiskt inte till, men jag har inte nåtts av någon hemställan så här långt. Vi får återkomma till den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller de ställningstaganden som både Socialstyrelsen och Ehälsomyndigheten, i det här fallet, har kommit fram till, nämligen att statistikutlämnande skulle strida mot offentlighets- och sekretessprincipen, vill jag understryka och åter betona att vi i regeringen är väldigt angelägna om att lösa denna fråga på lång sikt. Om vi sedan kan hantera den också på kort sikt är det naturligtvis positivt, men man får nog se det som två olika delar.

Regeringen kan inte påverka de ställningstaganden som görs av fristående förvaltningsmyndigheter eller hur de tillämpar befintlig lagstiftning, men att på lång sikt se till att vi får en annan ordning är absolut ett löfte. Hur vi arbetar på kort sikt får jag helt enkelt återkomma till när vi kan redovisa hur det ser ut, men det är klart att vi tittar på olika handlingsalternativ och vad som skulle vara möjligt utifrån de förutsättningar vi har.

Jag vill passa på att fylla på det som Johan Hultberg beskrev när det gäller hur viktigt det är att jobba med antibiotikaresistens. Det är klart att det är med stolthet man representerar Sverige i olika sammanhang där det talas om antibiotikaresistens. Ett långt och idogt arbete har gjorts av svenska jordbrukare men också av det svenska samhället, där vi är överens om att vi inte ska förskriva antibiotika i onödan. Detta handlar om lantbrukare och deras djur men också om förhållningssättet inom hela hälso- och sjukvården.

Jag tror att inte minst många barnfamiljer kan känna igen sig i att det vore bra med lite antibiotika eller penicillin mot den där öroninflammationen. Där har vi successivt fått lära oss, och jag tror att de allra flesta sympatiserar med detta. Man ska inte förskriva i onödan, för den dag vi behöver antibiotika vill vi naturligtvis inte att resistens mot den ska ha utvecklats.

Jag vill understryka hur viktigt det är att detta arbete bedrivs på hemmaplan, så att vi kan fortsätta att vara föredömen, visa andra länder att detta är möjligt och arbeta på så som vi gör. I det internationella samarbetet – Alliance of Champions, som det kallas när man sluter sig samman – har allt fler länder gått med. Jag vet att större möten planeras där man försöker få med sig land efter land. Detta är ett initiativ som Sverige och Holland tog för ett antal år sedan och som är oerhört angeläget.

Vi ska inte försvåra för oss själva genom att inte kunna titta på statistik, till exempel. Det finns många skäl till att vi ska se till att på kort och lång sikt ge förutsättningar för att kunna följa statistiken, men i dag kan jag inte beskriva exakt hur detta ska gå till. Jag ber att få återkomma om det.

Fru talman! Ministern har helt rätt i att det finns många skäl till att detta är viktigt. Jag vill stanna några sekunder vid frågan om läkemedelsanvändningen och antibiotikaförskrivningen inom jordbruket. Det är fråga både om att tackla antibiotikaresistensen och om att slå vakt om det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Den extremt låga antibiotikaanvändning vi har inom svenskt jordbruk är den i särklass lägsta inom EU, och den är ett svenskt mervärde. Detta är något som svenska bönder förtjänar beröm och uppskattning för och förhoppningsvis också kan få några extra kronor för när de säljer sitt kött. Detta är viktigt utifrån det perspektivet och som en del i att förverkliga den livsmedelsstrategi som vi brett har ställt oss bakom i denna kammare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är glad över att ministern blev en smula tydligare och gick från att tala om ambitioner till att tala om löften. Det är bra att ministern lovar att regeringen kommer att säkerställa att statistiken blir tillgänglig även fortsättningsvis. Jag instämmer helt i ministerns beskrivning av att detta kommer att kräva åtgärder på både kort och lång sikt.

I det korta perspektivet har ett antal olika lösningar presenterats av berörda myndigheter, och det blir säkert någon av dem som regeringen sedan kommer att välja. Jag har respekt för att man avvaktar med detta arbete tills E-hälsomyndigheten har presenterat sin konsekvensanalys. Som ministern nämnde behöver man rimligen titta på lagstiftningen för att hitta en mer långsiktig lösning och modell för hur statistikuppgifterna ska kunna hanteras i linje med sekretesslagstiftningen och rätt balanserat mot intresset att värna integriteten.

Tack för svaret och debatten!

Fru talman! Jag vill bara försäkra mig om att jag uppfattades på rätt sätt när jag sa att vi lovar att vi ska göra allt vi kan på både kort och lång sikt. Jag kan inte överblicka alla möjligheter som vi har, men det är klart att detta är ett problem. Detta är beskedet.

På lång sikt kommer det, precis som Johan Hultberg sa, att handla om att lagstiftningen behöver förändras. Detta tar som bekant tid, och därför behöver vi i väntan på det agera på annat sätt. Jag kan i dag inte tala om hur det ska gå till, men vi behöver se över alla möjligheter vi har för att inte försvåra för alla som arbetar med läkemedel och som behöver tillgång till statistik. Detta är en oerhört viktig förutsättning för att se till att vi använder läkemedel på rätt sätt men också, i förlängningen, att vi använder våra skattemedel på rätt sätt. Inte minst detta är skälet till att landsting och andra vill ha ut statistiken. Antibiotikaresistensen är ett väldigt uppenbart användningsområde, men sannerligen inte det enda.

Jag vill understryka att jag lovar att vi ska göra allt vi kan. Jag hoppas verkligen att det finns verktyg för oss att använda på kort sikt. På lång sikt handlar det om lagstiftning, som jag ser det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.