Lagstiftningen runt drönare

Herr talman! Erik Ottoson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att säkerställa att svensk lagstiftning vad avser drönare ska vara modern och tillvarata den potential tekniken erbjuder. Frågan ställs mot bakgrund av att Datainspektionen i sitt remissyttrande har avstyrkt det lagförslag som innebär att företagens användning av drönartekniken inte ska omfattas av kameraövervakningslagen.

Jag anser liksom Erik Ottoson att det är angeläget att lagstiftningen ger goda möjligheter att använda ny teknik som kamerautrustade drönare.

Regeringen beslutade därför i går om lagrådsremissen Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare för berättigade ändamål. Förslaget i lagrådsremissen innebär att privat sektors användning av kamerautrustade drönare undantas från kameraövervakningslagens tillämpningsområde. Tillstånd kommer alltså inte att krävas. I stället kommer reglerna om integritetsskydd i personuppgiftslagen att bli tillämpliga. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.

Genom förslaget skapas en mer ändamålsenlig reglering som tillåter att tekniken används i större utsträckning. Regeringen anser att regleringen i personuppgiftslagen ger ett fullgott skydd mot integritetskränkningar.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är ett svar som är positivt i många hänseenden men som det har tagit sin lilla tid att leverera.

Statsråd har som bekant tre veckor på sig att komma till kammaren och avge sitt svar. Det finns möjlighet att försena det svaret.

Interpellationen skickades till Regeringskansliet den 22 februari. Senaste svarsdatum var alltså den 15 mars. Den 31 mars var debatten inplanerad. Det var för en vecka sedan. Sedan fick jag som interpellant veta att statsrådet inte hann svara eller skriva ett svar på de fem veckor som det då hade tagit att svara på interpellationen.

Därför står vi här i dag och debatterar detta - av en ren händelse, herr talman, dagen efter en lagrådsremiss på temat! Det är möjligen en händelse som ser ut som en tanke. Men jag tycker inte att det är ett ändamålsenligt sätt att hantera interpellationsverktyget som sådant. Jag vill bara ha det framfört.

Så till innehållet i svaret. Jag tycker att det är ett väldigt bra svar. Jag har läst lagrådsremissen och tycker att det finns många positiva saker i den.

Det finns ett par utestående frågor som jag skulle vilja ha kompletterande svar på från ministern.

Den ena rör hur man långsiktigt tänker sig att man ska värna den privata integriteten. Ja, det finns artikel 8 i Europakonventionen och det som följer av den och andra europeiska regleringar. Det finns även den svenska personuppgiftslagen. Men den här tekniken gör ju att man har större möjligheter att göra intrång i gränslandet mellan vad som är och inte är tillåtet i dag, intrång som av allmänheten upplevs som tydliga integritetskränkningar. Att bli filmad uppifrån kan av många upplevas som problematiskt i situationer där man inte upplever det som lika problematiskt att bli filmad från sidan. Det ger en helt annan översikt över en större situation och hur personer, föremål och egendom förhåller sig i relation till varandra inom ett större geografiskt område.

Efter ha grottat ned mig i lagstiftningen och även läst lagrådsremissen ganska noga upplever jag att det är värt att diskutera hur detta ska ses på av de svenska statsmakterna och hur lagstiftningen egentligen ska vara utformad. Statsrådet får gärna utveckla hur man ser på detta.

Den andra frågan är följande. Nu har vi en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som konstaterar en del saker i domskälen som gör att man, om man är lagd åt det hållet, kan dra slutsatsen att det inte är tillåtet att använda kameror på drönare i dag. Det rättsläget kommer alltså att gälla fram till den 1 augusti 2017 om regeringens tidsplan håller. Därför är det viktigt att förstå hur regeringen ser på detta i förhållande till dels näringsfriheten, som ju är stipulerad i våra lagar, dels mediernas möjlighet att använda sig av detta under sommaren fram till den 1 augusti.

Jag skulle gärna vilja höra statsrådets och regeringens syn även på de frågorna.

Herr talman! Vi beslutade som sagt om den här lagrådsremissen i går. Att det har tagit några veckor extra beror inte på oss.

Det är nämligen så att vi under ett antal veckor har varit i kontakt med Moderaternas riksdagsgrupp för att få klartecken för den här lagstiftningen. Så har det varit. Så fungerar det när vi förankrar våra förslag i riksdagen. Vi gör gärna ett jobb före för att se till att det finns stöd för förslagen vi lägger fram.

I det här fallet fick vi inte besked från Moderaterna att de tyckte att förslaget såg bra ut förrän i onsdags. Dröjsmålet, Erik Ottoson, beror alltså inte på oss utan på din egen riksdagsgrupp.

När nu Erik Ottoson i den här interpellationsdebatten ger uttryck för att han är stark anhängare av den lagstiftning som vi är på väg att lägga fram litar jag på att han ser till att vi får en smidig behandling av den i riksdagen.

Det om dröjsmålet. I sak anser vi att kamerautrustade drönare är viktiga på många olika områden. Det kan handla om jord och skogsbruk. Det kan handla om medier. Det kan handla om räddningsinsatser, där man kan behöva ha kamerautrustade drönare.

Problemet uppstod när Högsta förvaltningsdomstolen i slutet av förra året kom med sin dom, där man sa att det behöver vara tillståndsplikt för den här typen av kameror. Det riskerade att slå undan benen för viktig utveckling och även för en del av de här viktiga verksamheterna.

Dessutom vet vi att det ändå inte kommer att krävas tillstånd från och med maj 2018, när dataskyddsförordningen träder i kraft.

Vi möttes redan då, i slutet av förra året, av ett starkt önskemål från många håll att man skapar en lagstiftning som tar hand om utrymmet fram till 2018. Det här är alltså en temporär lagstiftning i väntan på detta.

Det innebär inte att området blir oreglerat ur integritetssynpunkt. Tvärtom - de regler som i dag finns i till exempel personuppgiftslagen ligger fast. Missbruksregeln innebär bland annat ett skydd mot dold övervakning - man får inte ägna sig åt kameraövervakning i lönndom. Det är i dag inte tillåtet. I straffrätten har vi också ett antal regleringar som sätter stopp för den här användningen, till exempel om man skulle använda tekniken för att ofreda människor. Kränkande fotografering är också förbjudet.

Bara det faktum att vi inte längre kommer att kräva tillstånd under perioden fram till maj 2018 innebär alltså inte att det ur integritetssynpunkt blir oreglerat, utan då gäller de regler som redan finns i straffrätten och i personuppgiftslagen.

Herr talman! Vi börjar med förseningen. Jag är medveten om att vi har fört en dialog om detta och efter samtal mellan statsrådet och medlemmar i min riksdagsgrupp kommit fram till en så här bra lösning. Jag tycker att det är jättebra.

Detta ursäktar dock inte förseningen av interpellationssvaret. Det förklarar möjligen varför lagrådsremissen kom i går. Det förklarar inte varför statsrådet skjuter på svaret en vecka så att svarstiden blir dubbelt så lång som den ska vara, alltså sex veckor i stället för tre veckor.

Jag lovar statsrådet att om han är angelägen om att få stå i kammaren och beskriva denna bra lagstiftning som han vill ta fram, då kan jag många gånger fixa interpellationer så att han får kammartid till att beskriva detta. Jag kommer att hålla med om att detta är viktig lagstiftning som måste komma fram. Det ursäktar dock inte det försenade svaret på interpellationen. Möjligen datumet för lagrådsremissen.

När det gäller just den här lagstiftningen håller jag helt och hållet med statsrådet om att det inte är så att det blir helt oreglerat, och det sa jag heller inte i min fråga. Min fråga gällde att man har skrivit lagstiftningen utifrån en uppsättning förmågor som man bedömer att gemene man och vanliga företag besitter. Jag frågar om statsrådet upplever att vi, när det gäller den nya form av förmågor som till exempel drönare möjliggör, i personuppgiftslagen och annan relevant lagstiftning har ett tillräckligt skydd.

Jag tolkar hans svar som att han bedömer att vi har ett fullgott skydd, och det är i så fall bra. Jag tror att vi kommer att få skäl att återkomma till den frågan. Jag tror att det är viktigt att vanliga människor, som blir förvånade och kanske lite oroade över att det rör sig luftfarkoster i luftrummet runt dem och inte vet vad dessa ägnar sig åt, kan konvertera oron till en trygghet. Därför är det viktigt att riksdag, regering och rättsväsen är tydliga med vad som är tillåtet och vad som inte är det.

Ska jag tolka justitieministerns svar som att han upplever att skyddet är fullgott även om man inkluderar de nya förmågorna att ta fotografier från nya platser, som inte tidigare har varit allmänt tillgängliga för gemene man men som tekniken nu möjliggör?

Herr talman! Nu säger Erik Ottoson att han själv har varit medveten om att denna dialog har förts med den moderata riksdagsgruppen. Då hade vi kanske kunnat klara ut frågan betydligt tidigare eftersom han ju själv har interpellerat om den. Det är väl bra att vi nu, när vi har en interpellationsdebatt om saken, faktiskt har något att säga om vad vi ska göra och hur vi ska gå fram? Så, Erik Ottoson, stå inte i talarstolen nästa gång och försök trycka till regeringen för att vi är långsamma, när det i själva verket är besked från er vi har väntat på.

När det sedan gäller frågeställningen om det allmänna integritetsskyddet var vi faktiskt förutseende även i drönarfrågan, om man ser det lite mer generellt. Vi tillsatte redan 2015 en utredning för att se över kameraövervakningslagstiftningen.

I den utredningen finns också uppdraget att göra överväganden just kring drönartekniken. Det betänkandet kommer jag att få den 15 juni, tror jag, och då får vi se vad utredningen kommit fram till. Det vi talar om i dag när det gäller tillståndsplikten är att ta hand om den temporära situationen fram till maj 2018.

När det gäller kameraövervakningslagen generellt sett är lagstiftningen i den nyare, men grunderna för den är från 70-talet. Lagen var tänkt att tillämpas på en teknik med fast monterade kameror. Sedan dess har det hunnit ske en hel del. Vi har mycket mer av mobila och rörliga kameror; varenda en av oss springer nu omkring med kameror i våra telefoner, bara för att nämna en sak.

Men Högsta förvaltningsdomstolen hade i höstas att ta ställning till ett par konkreta fall som handlade om hur kameraövervakningslagen skulle bedömas i förhållande till den nya tekniken. Det var två situationer man skulle bedöma. Den ena gällde om det skulle råda tillståndsplikt för vindrutekameror, det vill säga kameror man har på bilen för att beskriva färdvägen, ungefär som i På spåret. Det andra fallet gällde om det skulle råda tillståndsplikt för kameror som sitter monterade på drönare.

Med ledning av den rätt ålderstigna lagstiftningen kom man fram till att det skulle råda tillståndsplikt för drönarkameror men inte för vindrutekameror. Det visar kanske att den lagstiftning vi har inte riktigt är up to date med den nya tekniken. Det var precis därför vi tillsatte utredningen.

Vi får se vad den kommer fram till, men vi var tvungna att agera nu när det gäller tillståndsplikten för drönare just för att detta domstolsbeslut kom. Då kan vi inte, enligt min uppfattning, ha en situation där vi försämrar förutsättningarna för denna i många avseenden väldigt viktiga bransch - näringsmässigt och för att kunna rädda liv eller förbättra jord- och skogsbruk och annat. Vi kan inte leva med att ha denna situation ända fram till maj 2018, och därför tar vi hand om den.

Svaret på frågan är alltså att vi har ett integritetsskydd i form av personuppgiftslagen och det som finns i straffrätten. Vi har bett en utredare att också titta speciellt på drönare när det gäller kameraövervakningslagen, och jag får ett betänkande nu i juni. Och så får vi se om vi ska göra något ytterligare när det gäller integritetsskyddet.

Herr talman! Det är i så fall ett bra svar: att man fortsätter att titta på detta och möjligen uppmärksammar att det kan finnas behov av ytterligare åtgärder. Detta är ju rent lagstiftningsmässigt ett område som är under stor förändring, både på europeisk nivå och när det gäller de nationella justeringar som statsrådet beskriver för att hantera saker och ting här och nu.

Det som möjligen kan vara lite otillfredsställande är att vi inte har tagit diskussionen tidigare. Det tror jag att båda våra partier får bära ansvaret för. Generellt sett i politiken tror jag att vi i alla partier, nu när teknikutvecklingen går så fort som den gör, måste börja lära oss konsten att tänka runt hörn i större utsträckning än vi de facto har gjort. Vi måste börja skapa teknikneutral, välfungerande lagstiftning innan innovationerna de facto är mer eller mindre var mans egendom och se till att sådana regleringar finns på plats tidigare.

Detta är ett ansvar som alla partier bär, och med tanke på statsrådets svar och lagrådsremiss tror jag att vi kan hitta stor samsyn här. Jag önskar att han delar med sig av den framsyntheten till några av sina kollegor, bland annat infrastrukturministern, som verkar sträva åt ett annat håll.

Med detta får jag tacka för en bra interpellationsdebatt.

Herr talman! Jag vill också tacka för en bra interpellationsdebatt. Jag känner att vi kommer att kunna gå vidare med det lagstiftningsprojekt som vi nu har på gång. Det är viktigt att vi gör det så att vi skapar den temporära lagstiftningen och klarar oss fram till maj 2018, när läget ändå förändras med anledning av att dataskyddsförordningen träder i kraft.

Det är klart att man alltid kan prata om huruvida man är förutseende eller inte. Samtidigt ska vi veta att vi lever i en värld där det på många sätt går snabbare än vi kanske någonsin tidigare sett. Tekniken utvecklas oerhört fort.

Jag menar nog att vi var förutseende när vi 2015 gav Kameraövervakningsutredningen även detta uppdrag: att titta på drönarfrågan. Den väcker ju väldigt stora frågor, både tekniska och integritetsmässiga. När utredaren kommer tillbaka med sin analys får vi se om vi behöver göra något ytterligare när det gäller reglering på detta område. Tack för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.