Lagstiftning om jakt i fjällmiljö

Svar på interpellationer

Fru talman! Edward Riedl har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att den nya lagstiftningen om jakt i fjällmiljö inte ska strida mot EU-rätten.

Fjällmiljöns fauna är en naturresurs som ska förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Villkoren för fjälljakten måste utformas på ett sätt som gynnar både fjällnaturens särart och viltbestånden.

Sedan 2007 medges utländska jägare rätt till icke yrkesmässig småviltsjakt och handredskapsfiske på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen på samma villkor som svenska jägare. Det har framförts att tillströmningen av utländska jägare på nämnda områden har varit hög, vilket har lett till ökad trängsel i fjällen.

Det har också framförts att somliga utländska jägare saknar sådana kunskaper om fjällvärldens speciella natur som ansetts grundläggande för svensk viltvård och jakt samt att detta riskerar att skada fjällvärldens natur och en långsiktigt hållbar jakt i de aktuella områdena.

I sammanhanget kan även nämnas att riksdagen har tillkännagett att regeringen långsiktigt bör trygga fjälljakten och i det arbetet ompröva bestämmelserna om jakträttsupplåtelser av fjälljakten i syfte att återgå till regleringen som den var utformad före 2007.

I ett senare tillkännagivande har riksdagen hänvisat till ett tidigare tillkännagivande och anfört att det bör göras en översyn av hur man inom ramen för EU-rätten långsiktigt kan trygga jakten på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

Det är mot denna bakgrund som regeringen ser över gällande regler.

Ett antal remissinstanser har ifrågasatt om det remitterade ändringsförslaget är förenligt med EU-rätten. Detta är en komplex fråga, som regeringen för närvarande analyserar. Regeringen arbetar för att åstadkomma förändringar som är förenliga med EU-rätten.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

I dag är den svenska fjälljakten öppen för EU-medborgare på det sätt ministern beskrev. Jägare utan svenskt medborgarskap kan lösa jaktkort och bedriva småviltsjakt i den svenska fjällvärlden. Tyvärr saknar många utländska jägare djupare kunskap om fjällvärlden, vilket kan få negativa konsekvenser för fjällvärldens djur och natur.

I valrörelsen lovade ministern att lösa detta på en vecka, och mer än en vecka har gått. Jag tycker dock att det förslag regeringen har lagt fram är bra i grunden. Frågan är bara om det är som ministern säger, att det förslaget inte kommer att passera och uppfylla EU-rättens krav. I sådana fall blir det ett bakslag som inte vore bra.

Kritiken mot förslaget är att det är indirekt diskriminerande mot andra EU-medborgare än de svenska. Regeringens förslag handlar om anknytning till Sverige.

Det kan vara bra om det passerar EU-rätten och uppfyller rättens krav, men det är också riskfyllt. Jag kan tänka mig att det är därför ministern ännu inte har lagt fram förslaget utan hänvisar till fortsatt beredning.

Fru talman! Jag söker inte på något sätt konflikt i denna fråga utan hoppas att ministern kan lägga fram ett bra förslag till riksdagen.

Även tidigare regeringar förtjänar kritik. Det gäller både när EU-medlemskapet förhandlades av en röd regering och när förändringar gjordes av en blå regering. Nu hanteras det åter av en röd regering. Flera regeringar bär alltså ansvar för detta.

Jag tror att både jag och ministern vill precis samma sak, det vill säga se till att jakten i den svenska fjällvärlden sker på ett bra och säkert sätt som uppfyller alla krav och att de svenska jägarna får fortsatt tillgång till småviltsjakt i fjällen.

Fru talman! Min fråga till ministern är ganska enkel: Kommer ministern att lägga fram förslaget?

Tvekar ministern har jag tre förslag som jag tycker att ministern ska överväga att arbeta in i detta.

Det första handlar om Norge. Norge är inget EU-land. I EES-avtalet finns det möjlighet att diskriminera norska medborgare på det sätt som Norge gör mot svenska jägare. Det skulle lätta trycket väsentligt eftersom de flesta som kommer från utlandet och jagar i Sverige är från Norge. Detta vill jag att ministern tittar på.

Det andra handlar om krav på svensk jägarexamen. Det bör ministern titta på. Man borde ställa kravet att de som inte har svensk jägarexamen ska ha svensk jaktguide med sig.

Det tredje som ministern kan överväga att ta in i detta arbete handlar om språkkrav. Man skulle kunna ställa krav på att utländska jägare som inte kan svenska och kommer hit och jagar har svensk jaktguide.

Allt detta syftar till att jakten ska ske på ett säkert sätt för människor och för djur och natur i den svenska fjällvärlden.

Jag hoppas att ministern kan svara på den första frågan eller åtminstone kommentera något av de förslag som jag har skickat med.

Kommer ministern att lägga fram det förslag som regeringen har arbetat fram?

Fru talman! Fjälljakten är en viktig fråga, inte minst för landsbygden i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Det är en mångårig tradition och en viktig fritidssysselsättning för många människor. Fjälljakten ger också möjlighet till unika naturupplevelser i vår svenska fjällmiljö.

Vi måste värna våra viltstammar så att de inte överutnyttjas. Låt oss titta på vårt västra grannland Norge, som Edward Riedl har varit inne på. Där har man nyligen rödlistat dal- och fjällripa. Det beror inte på att man har värnat stammarna utan på att man har kommit i ett sådant läge att man har överutnyttjat dem. Dit får vi inte komma. Det måste vara en långsiktigt hållbar förvaltning av viltstammarna - i det här fallet det vilt som skjuts på fjälljakten.

Riksdagen har också två gånger tillkännagivit att en förändring ska göras. Jag håller med riksdagen om att det är viktigt att vi får fram en lösning. Det är riktigt att jag hade en ambition att göra jobbet snabbare. Edward Riedl ger en bild av att jag inte gör något, men den förra regeringen ställde till detta. Oordningen rådde faktiskt i åtta år. Nu har det gått ett och ett halvt år, och vi ska försöka skapa ordning och reda i detta också. Det finns också andra områden där vi försöker skapa ordning och reda efter den förra regeringen.

Det finns några länder som har liknande system som vi har remitterat ut. Finnarna har ett system som går ännu längre än vårt system. Vi har valt att kopiera det danska systemet. EU-kommissionen har tittat på det danska systemet, men de har inte funnit något som går emot. Vi jobbar nu vidare. Vi har fått ett antal remisser, och vi ska göra våra avväganden innan vi kan lägga fram ett förslag.

Fru talman! Jag försökte inte på något sätt att få ministern att framstå som saktfärdig eller handlingsförlamad, om ministern nu tolkar det på det sättet. Tvärtom har jag sagt att tidigare regeringar, både röda och blå, förtjänar kritik. Jag tycker att ministern har tagit fram ett bra förslag. Det var tänkt att det skulle ha hänt något med förslaget redan nu.

Jag kan inte låta bli att kommentera, fru talman, att ministern innan han blev minister i valrörelsen lovade att frågan kunde lösas på en vecka. Jag noterar att det har gått mer än en vecka, och frågan är fortfarande inte löst. Jag tycker att det föreliggande förslaget är bra om det också klarar EU-rättens krav. Det är frågan. Därför försökte jag lyfta in några förslag till ministern, som jag tycker att man kan komplettera med.

Det råder ett stort tryck inte minst från Norge och norska jägare, samtidigt som Norge inte släpper in svenska jägare i den norska jakten. Det bör vi hantera i Sverige. Det har funnits flera sådana situationer med Norge och den norska regeringen, till exempel i fråga om förarbevis för snöskoter. Norska förarbevis gäller i Sverige, men svenska förarbevis gäller inte i Norge. Det har jag diskuterat ett flertal gånger med infrastrukturministern. Det finns flera pågående konflikter med Norge i frågan. Jag tycker att vi kan följa EES-avtalet och använda samma typ av inskränkningar mot Norge som Norge gör mot Sverige. Det skulle avsevärt lätta på trycket i den svenska fjällvärlden, och det vore enkelt.

Jag skulle vilja att ministern kommenterar detta på ett rimligt sätt. Tycker ministern att Sverige kan göra på samma sätt som Norge gör gentemot Sverige?

Den andra delen handlar om att långsiktigt ställa rätt typ av krav på utländska jägare som kommer till Sverige. Där tycker jag att man kan ställa kompetenskrav och språkkrav. Det handlar om att se till att utföra jakten på ett säkert och riktigt sätt. Om de inte kan uppfylla kriterierna bör de rimligen ha med sig en svensk jaktguide som ser till att jakten sker på ett säkert och korrekt sätt. Det kan spela in i arbetet, om det tar tid att lägga fram förslaget.

Jag förstår varför det tar tid. Det här är ingen enkel fråga. Jag betvivlar inte alls ministerns engagemang i frågan. Vi har ett precis lika stort engagemang i frågan. Jag skulle vilja att ministern kommenterar frågan avseende att något lagförslag inte har lagts fram än. Går det att titta på de andra delarna om det är svårt att lägga fram förslaget?

Fru talman! Jag kunde inte undgå att gå upp i denna viktiga fråga. Tack minister Sven-Erik Bucht för svaret! Tack också till Edward Riedl, som skriver många interpellationer. Den här interpellationen är bra.

Fru ålderspresident! Är viltförvaltning förenligt med EU-rätten? Ska man blanda ihop viltförvaltning med fri rörlighet och handel med varor och tjänster? Viltförvaltningen vilar i alla andra fall på EU:s art- och habitatdirektiv. I alla andra fall av upplåtelse av jakt ställer markägaren, jakträttsinnehavaren och svenska staten villkor för upplåtelse av jakt och försäljning av jaktkort.

Fru ålderspresident! Varför är det så att i fråga om den fria fjälljakten har staten valt att medvetet ha en öppen tolkning med fri jakträtt? Det som både Sven-Erik Bucht och Edward Riedl redovisar får konsekvenser på vissa håll. Det blir omöjligt att upprätthålla en fungerande ordning och viltförvaltning. Därför är de krav som har kommit från kammaren och från landet, från berörda regioner och län, om att strama upp regelverket rimliga. De som bor och verkar i länen förvaltar viltstammarna hela året, och de ska ges en rimlig möjlighet att delta. Det handlar inte alls om att stänga ute utländska jägare, utan det handlar om att få ett fungerande regelverk på plats.

Länsstyrelsen i Västerbotten hade mellan 2005 och 2006 ett regelverk på plats med jaktguidestvång under de första hektiska veckorna. Det fungerade mycket väl. Det handlade om att få balans och ordning på de mest utsatta fjällsluttningarna. Det är rimligt att länsstyrelserna och ansvariga viltförvaltningsdelegationer får möjlighet att utforma ett regelverk som fungerar just för det länet. Trycket är olika. Vi vet att det råder högst tryck i Jämtland. I delar av Västerbotten råder ett högt tryck. I delar av Norrbotten är det mer varierande. På vissa orter är trycket hårt från framför allt norska jägare eftersom det råder strikta restriktioner för ripjakten i Norge. De väljer att åka över till Sverige, och i vissa fall missköter de sig. Det gäller långt ifrån alla, men det krävs att vi politiskt beslutar om fungerande regelverk för viltförvaltning i fjällen.

Fru ålderspresident! Jag noterar de tre förslag som Edward Riedl lade fram.

Ytterst handlar det om att skapa ordning och reda och få ett fungerande system i verkligheten. Precis som Isak From berättade i sitt inlägg ser det olika ut i de olika länen. Situationen är olika, och den måste anpassas utifrån den verklighet som råder.

Vi har valt den danska modellen eftersom vi tycker att den skulle passa bra för att skapa ordning och reda, och den har inte kritiserats av EU. Därför skulle det finnas en förutsättning att klara även en sådan prövning.

Jag lovar att vi jobbar engagerat med frågan. Den är komplex. Vi vill ändå säkerställa att det blir rätt och riktigt när vi ska gå tillbaka till en annan modell än den som infördes 2007.

Fru ålderspresident! Tack, ministern och riksdagskollegan Isak From, för debatten! Den som har lyssnat märker att det inte är så mycket polemik i denna debatt. Vi är relativt överens om vad vi vill åstadkomma i detta.

Jag vill bara återigen trycka på situationen med Norge. Jag tycker att vi från svensk sida bör agera mer kraftfullt mot Norge. I Norge släpper man ju inte in svenska jägare på samma sätt som man i Sverige släpper in norska jägare, och det är möjligt att ha en tuffare hållning gentemot Norge i det EES-avtal som ligger som grund. Det tycker jag vore rimligt.

Om det är det på det sättet att regeringen tvekar när det gäller att ställa rimliga kompetens- och språkkrav som handlar om säkerhet och hänsyn till djur och natur ber jag att man faktiskt överväger andra alternativ för att komma framåt och uppnå precis samma sak.

Fru ålderspresident! Jag har skickat med ministern flera olika förslag på hur jag tycker att man kan komma vidare i frågan. Jag hoppas att regeringen så snart som möjligt lägger fram ett lagförslag till riksdagen som uppfyller det som riksdagen har skickat med i sina tillkännagivanden, som i grunden är bra.

Fru ålderspresident! Jag vill bara göra ett medskick till allmänhet och åhörare: Jämför aldrig viltförvaltning med fri rörlighet för handel med varor och tjänster! Det låter sig inte göra i något annat fall.

Vi har faktiskt 28 000 utländska jägare som bidrar till besöksnäringen genom att välja att komma hit och lösa jaktkort. Många av dem kommer till fjällen, och många av dem sköter sig. Det ska de få fortsätta att göra, men vi behöver regelverk i fjällen, precis som det finns regelverk för privata markägare, skogsbolag och jakträttsupplåtare som upplåter jakträtt för älgjakt, vildsvinsjakt och skogsfågeljakt i andra delar av landet.

Många av dem som kommer hit kommer för att jaga både älg, vildsvin, kronhjort och rådjur. De bidrar till besöksnäringen, men vi ska inte blanda ihop viltförvaltning med fri rörlighet för varor och tjänster.

Fru ålderspresident! Jag är väldigt glad över att vi ändå har en samsyn i den här frågan. Jag hör ju på alla som deltar i debatten att vi förstår den problematik som finns och också uppskattar det värde som den här jakten har, inte minst för de människor som bor i dessa områden med den tradition som finns där. Det är en unik miljö och en unik fauna, och det är unika naturupplevelser man får via den här jakten.

Jag hoppas att vi kan lösa detta väldigt fort, Edward Riedl, för vi behöver inte göra någon lagstiftningsförändring. Det räcker med en förordningsförändring, och vi har ambitionen att kunna göra det så snart som möjligt.

Överläggningen var härmed avslutad.