Lagstiftning och regelverk för den ökade drönartrafiken i luftrummet

Herr talman! Erik Ottoson har frågat mig om jag avser att uppdra till Transportstyrelsen att se över reglerna för separation i luftrummet för att möjliggöra för drönare och annan flygtrafik att samsas i luften på bättre villkor och om jag avser att uppdra till Transportstyrelsen att se över utformningen av de kontrollzoner som finns runt våra flygplatser så att endast det luftrum som måste kontrolleras omfattas av zonerna. Erik Ottoson har också frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att förbättra svensk lagstiftning och regelverk innan de internationella överenskommelserna finns på plats så att Sverige kan bli ett föregångsland i drönarfrågan.

Svar på interpellationer

Låt mig börja med att konstatera att Sverige tidigt var ute och sedan 2009 har föreskrifter som reglerar bland annat konstruktion och verksamhet med obemannade luftfartyg under 150 kilo. Dessutom är luftfartslagen tillämplig på alla slags luftfartyg, även så kallade drönare.

Men jag kan också konstatera att den tekniska utvecklingen, tillsammans med den ökade användningen av drönare och de incidenter i närheten av flygplatser som Erik Ottoson ger exempel på, gör att det finns anledning att se över regelverken. Att vi dessutom har olika nationella regler inom EU är inte önskvärt ur vare sig brukar- eller tillverkarperspektiv. Jag ser därför positivt på förslag från EU-kommissionen om EU-gemensamma regler för drönare både över och under 150 kilo som väntas i slutet av året.

Både regeringen och berörda svenska myndigheter deltar aktivt i de diskussioner som pågår om reglering av drönare på EU-nivå och internationell nivå. Jag har vid tidigare tillfällen under året redogjort för detta i riksdagen. Sedan den senaste interpellationsdebatten i september har Näringsdepartementet utifrån dialog med berörda departement och myndigheter besvarat ett samråd om kommande EU-reglering. Många av de aspekter som Erik Ottoson nämner, till exempel flygning i närheten av flygplatser och hur drönare ska kunna samsas i luftrummet med traditionell luftfart, togs upp i samrådet och kommer därmed sannolikt att behandlas i den kommande EU-regleringen.

Erik Ottoson frågar om jag avser att ge något uppdrag till Transportstyrelsen redan nu. Just med tanke på att många viktiga aspekter av regelverken kring drönare föreslås regleras på EU-nivå är jag inte övertygad om att det är önskvärt att göra större nationella förändringar innan vi har sett de förslag som EU-kommissionen lägger fram i närtid. I Transportstyrelsens strategi för sitt drönararbete ingår också att se över det svenska regelverket. Jag vill därför inte föregå den analysen. Regeringen och berörda myndigheter följer dock utvecklingen noga.

Generellt är det viktigt att vi har regelverk som stöder den tekniska utvecklingen och de nya användningsområden och affärsmöjligheter som tekniken innebär. Just i fråga om drönare är det viktigt att särskilt beakta frågor om integritet, säkerhet och användningen av luftrummet.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Frågan om drönare eller obemannade luftfartyg i luftrummet blir som bekant mer och mer aktuell - det har statsrådet redogjort för föredömligt. Jag har tidigare markerat gentemot både statsrådet och andra att jag tycker att det är viktigt att Sverige är ett land som ligger i framkant vad gäller att ha en modern reglering av den här formen av trafik. Vi ser oanade möjligheter men också möjligen oanade risker som vi kommer att behöva hantera på det ena eller det andra sättet. Därför är det viktigt att vi hela tiden ligger i framkant.

I statsrådets svar upplever jag fortfarande att man tillmäter det arbete som sker i EU stor vikt, vilket är rätt och riktigt, men vi som nation bör kunna gå före, framför allt i de delar där EU förmodligen inte kommer att i detalj beröra hur det kommer att se ut. Man kan vara i framkant utan att behöva krångla till saker i onödan.

Jag vill ta ett sådant exempel. Det kommer nog att ta ett par tre år innan de internationella överenskommelserna är på plats och kan börja tillämpas. Under den tidsperioden riskerar vi inte bara stopp utan även olyckor. Kan vi då göra saker lokalt - till exempel titta på utformningen av kontrollzonerna runt våra flygplatser för att undvika onödiga stopp - tror jag att det är något som vi som nation bör göra för att ligga i framkant.

I dagsläget är det mycket upp till den enskilda flygplatsen att finansiera en sådan utformning av sin kontrollzon. Det tror jag möjligen hämmar utvecklingen på området, och det är därför jag ställer frågan till statsrådet.

Man kan också se på möjligheten att ha tredimensionellt utformade kontrollzoner. Man behöver inte i alla delar av ett kontrollerat luftrum kontrollera luften hela vägen ned till marken, utan det kan finnas utrymmen där man bara behöver kontrollera på en viss höjd och uppåt. På det viset skulle man kunna undvika onödiga stopp som inte innebär någon risk för annan flygtrafik.

För att ge ett exempel: Vi börjar nu närma oss jul. Om en ung eller äldre person skaffar sig eller får i julklapp en drönare i liten storlek - inte många centimeter och inte många gram - och flyger den över trädtopparna i Vårby söder om Stockholm, då måste man stoppa inflygningen på Bromma om detta uppmärksammas och kommer till flygledningens kännedom, om det är under den tid på dygnet då Bromma flygplats har öppet. Det finns ingen risk för att det ska flyga några stora passagerarplan mellan trädtopparna i Vårby, men regelverket säger fortfarande att man ska stänga flygplatsen tills polisen är på plats och har kunnat konstatera att det inte längre är en risk. Räckvidden på den här drönaren kanske är tio meter. Regelverket är väldigt kantigt.

Det finns också regler om att man kan skapa enskilda enheter inom kontrollzoner där man har väldigt stora säkerhetsområden runt sådana områden där man inom en kontrollzon kan tillåta viss trafik med den här formen av luftfarkoster. Att säkerhetsområdena runt omkring och ovanför ska behöva vara så väl tilltagna är något som såväl jag som Luftfartsverket ifrågasätter.

Jag vill återigen fråga statsrådet: Kan vi verkligen inte göra någonting innan EU säger något?

Herr talman! Jag tror inte att jag i mitt svar till Erik Ottoson sa att vi inte kan göra någonting. Men jag tror att det är klokt att avvakta tills de besked som ska komma från EU-kommissionen kommer i december i år. Det är med andra ord inte så vanvettigt lång tid kvar att vänta. Då får vi också en fingervisning om vilka delar av regelsystemet som sannolikt kommer av omfattas av en EU-reglering.

Jag tror att det vore oerhört olyckligt om Sverige parallellt med att arbetet pågår inom EU på eget bevåg tar fram helt egna regelverk utan att vi har en gemensam syn inom EU. Det gäller, som jag nämnde i mitt svar, både ur ett brukarperspektiv - det är en fördel att samma regler gäller i alla EU-länder - och även ur ett tillverkarperspektiv, eftersom en del av regelverket naturligtvis kommer att handla om hur de här farkosterna ska vara utformade enligt en standard för hela EU.

Parallellt med att det här arbetet pågår har Transportstyrelsen i uppdrag att titta över den nationella lagstiftningen. Men att man väntar in EU:s besked innan man går fram med några skarpa förslag tycker jag är fullständigt rimligt och en klok avvägning.

En av de delar som berörs i de diskussioner som har varit om EU-reglering är just olika höjder. Man pratar om över 120 eller 150 meter och att se över hur kontrollzonerna kring flygplatser ska justeras för att möjliggöra en fortfarande säker situation men möjligen mer pragmatisk hållning när det gäller att tillåta drönare. Ett annat bekymmer som jag tror att man kommer att bli mer varse med tiden - då vi får allt större drönare som framförs utanför sikten för den som framför farkosten - gäller att kunna identifiera och koppla drönare till en ägare eller en ansvarig. Detta är också frågor som berörs inom det arbete som pågår inom EU.

Sammantaget pågår alltså ett arbete i Sverige där Transportstyrelsen har ett uppdrag att se över de nationella regelverken. Men jag tror att det vore olyckligt att gå före i ett skede där vi inom ungefär en månad eller två kommer att få en fingervisning från EU. Det finns nämligen inte någon anledning för oss att hålla på och ändra våra regler fram och tillbaka. Det skulle möjligen bara göra situationen förvirrad i stället för klargörande. Det som vi behöver är ett regelverk som är tydligt, klart och lätt att förstå för dem som ska använda drönare.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för detta. Vi gör framsteg hela tiden. Jag tolkar statsrådets svar i det senaste anförandet som att man, efter att det har kommit en fingervisning från EU-kommissionen, är villig att ta de nödvändiga steg som krävs för att Sverige ska vara en nation i framkant vad gäller hur vi tillgodoser både säkerheten och möjligheten att framföra denna form av luftfartyg.

I detta läge får vi nog någon gång i januari se till att följa upp vad som möjligtvis skulle behövas ytterligare. Utifrån det svar som statsrådet gav i sitt senaste anförande förväntar jag mig att hon också är villig att gå hela vägen och fatta de beslut som krävs samt tillsätta de utredningar och formera de uppdrag som krävs för det.

Min fråga är då: Vad har statsrådets position varit i de europeiska samtalen om till exempel flygkontrollszoner runt våra flygplatser? Har statsrådet drivit att det ska kontrolleras av EU? Eller är det någonting som ska fortsätta att kontrolleras i det format som nu sker, där den egna flygplatsen har ganska mycket ansvar för arbetet?

Herr talman! Jag har inte varit särskilt aktiv när det gäller den frågan. Det tror jag är en fråga som bäst hanteras, precis som flera av dessa frågor som till sin karaktär är ganska tekniska och där det finns många olika aspekter att ta hänsyn till, av den myndighet som vi har - Transportstyrelsen - som svarar för mycket av framtagande av detaljerade regelverk kring till exempel luftfartyg och luftfart. Jag känner mig helt trygg med att den kompetens som krävs i dessa frågor finns inom denna myndighet som också har ett pågående uppdrag, både att vara aktiv i EU-sammanhang och att bland annat framföra att det är viktigt att de regler som vi har på detta område inte försvårar eller hämmar en teknisk utveckling utan ska finnas också som ett stöd. Detta är nämligen i första hand en möjlighet till affärer och till smartare sätt att till exempel transportera varor eller att göra andra aktiviteter i luften.

Detta innebär naturligtvis att de regler som vi ska ha inte ska vara extremt teknikberoende. Målet är att vi ska ha en säker luftfart och att det ska finnas möjlighet för dessa farkoster att röra sig på ett sätt som inte hindrar annan trafik och som sammantaget gör att vi får en positiv utveckling. Detta arbete pågår i Transportstyrelsen. Transportstyrelsen har även ett uppdrag från regeringen att se över nationell lagstiftning.

Om det kommer att bli aktuellt att fatta beslut om ny nationell lagstiftning eller förändring av regelverk redan innan ikraftträdandet i EU beror lite grann på hur klara besked som vi får i december. Mitt tidigare svar ska därför inte förstås som ett löfte om att vi kommer att gå före bara vi får en fingervisning från EU. Men det kan vara så att de besked som vi får i december gör att vi ser att man här ganska riskfritt skulle kunna fatta beslut redan innan de nya reglerna formellt träder i kraft inom hela EU. Men, som sagt, det beror på vad vi får se i december.

Jag tror att det är viktigt att det finns en så gemensam lagstiftning och så gemensamma regelverk som möjligt inom hela EU-området för detta område just för att säkerställa att både leverantörer och brukare vet vad det är som gäller. Men Transportstyrelsen har detta högt på agendan och deltar på ett mycket aktivt och bra sätt, skulle jag vilja säga, i de diskussioner som pågår i EU.

Herr talman! Jag noterar att statsrådet, när det gäller frågan om vilka ingångsvärden som Sverige har haft i dessa diskussioner på EU-nivå, hänvisar till Transportstyrelsen. Jag förväntar mig ändå att statsrådet när hon kommer till kammaren ska kunna redogöra för vilken hållning Sverige har i frågor som förhandlas i EU. Hon kanske behöver lite mer tid och får återkomma med ett mer fullödigt svar. Jag har full respekt för det. Då får jag interpellera statsrådet igen.

Men jag blir väldigt nyfiken, och faktiskt också lite bekymrad, om statsrådet bara hänvisar till Transportstyrelsen beträffande denna fråga. Transportstyrelsen har mycket sakkompetens, vilket är mycket bra. Men det borde rimligtvis finnas någon form av politiska ambitioner för vilka frågor vi väljer att driva respektive inte driva inom ramen för EU-samarbetet.

Jag kan också känna att det är rimligt att statsrådet kan redogöra för Sveriges ståndpunkt när riksdagen frågar.

Herr talman! Ja, Erik Ottoson, jag kan redogöra för de politiska ställningstaganden som Sverige gör i EU på de områden som jag har ansvar för. Men den fråga som du ställer, och som rör om det är den enskilda flygplatsen eller om det är EU-regler som ska avgöra hur en kontrollzon kring en flygplats ser ut, har inte varit en stor politisk fråga där vi har en mycket stark politisk uppfattning. Det är Transportstyrelsen som ska diskutera denna fråga. Om det skulle bli en politisk fråga av detta kommer vi naturligtvis att ta ställning till den. Men i dagsläget har vi inte bedömt att det finns ett starkt politiskt intresse av vare sig det ena eller det andra.

Om Erik Ottoson har en annan uppfattning är det naturligtvis helt okej att ha det. Men regeringen har inte gjort bedömningen att det finns ett starkt politiskt intresse av att driva vare sig den ena eller den andra linjen i denna fråga. Däremot är det viktigt att vi får klarhet i vilka regler som ska gälla. Men det finns inget starkt politiskt intresse av att det är den enskilda flygplatsen som ska avgöra detta eller att det är på EU-nivå som detta ska regleras.

Överläggningen var härmed avslutad.