Läget i Syrien

Interpellationsdebatt 23 januari 2025

Protokoll från debatten

Anföranden: 13

Anf. 28 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Ola Möller har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förmå Turkiet att respektera folkrätten och internationell humanitär rätt i Syrien samt säkerställa kurders och andra gruppers rätt till fred och frihet.

Låt mig börja med att framhålla att den brutala Assadregimens fall är en historisk möjlighet för det syriska folket att forma sin egen framtid och bygga ett fritt och demokratiskt Syrien. Den utvecklingen vill Sverige stödja - politiskt och genom biståndet. Sverige, och EU, är tydliga med att den transitionsprocess som nu har inletts måste bli inkluderande och respektera mänskliga rättigheter, inklusive för Syriens alla minoritetsgrupper och vad gäller kvinnors rättigheter. Syriens territoriella integritet behöver bevaras och respekteras. Alla parter måste respektera folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten.

Turkiet har ett betydande inflytande i Syrien. Det är viktigt med en nära och uppriktig dialog med såväl Turkiet som andra regionala och internationella aktörer om utvecklingen i landet. EU har vid flera tillfällen förmedlat sina tydliga positioner till Turkiet, senast vid EU-kommissionens ordförande von der Leyens möte med president Erdogan i december 2024.

Syrien förblir en av världens värsta humanitära kriser. Sverige fortsätter att ge humanitärt och annat stöd i hela Syrien, inklusive i nordöst. Sveriges humanitära bistånd till Syrien 2024 uppgick till närmare en kvarts miljard kronor. Till detta kommer det långsiktiga svenska resiliensstödet, som bland annat har som mål att främja frihet och bekämpa förtryck. Tillsammans med och inom EU fortsätter arbetet med att se vad vi skulle kunna göra ytterligare för att stötta Syrien och den syriska befolkningen.


Anf. 29 Ola Möller (S)

Fru talman! Tack för svaret, utrikesministern!

Jag tycker att det är oerhört viktigt att frågan om Syriens utveckling och de kringliggande makternas påverkan hålls vid liv här i kammaren. Vi hade en debatt i förra veckan, och nu kommer ytterligare en debatt; det här blir väl ett återkommande tema.

Jag tycker att man ska börja diskussionen med utvecklingen i Turkiet för att förstå vad det är för krafter vi har att göra med när det gäller utvecklingen i Rojava. Utvecklingen i Turkiet har under det senaste årtiondet varit mycket negativ. Just nu ser vi hur fackliga och politiska ledare fängslas. Vi ser att medier och opposition tystas och grips. Vi ser hur kvinnor, minoriteter och hbtqi-personer förtrycks och förföljs.

Tidigare har Turkiet också haft kanske inte en uttalad doktrin men en inställning att man jävlas med sina egna kurder men låter andra länders kurder vara. Den doktrinen har successivt förändrats i takt med att framför allt Syrien destabiliserades och föll in i ett inbördeskrig.

Det här är en högst oroväckande utveckling eftersom den också visar på de storturkiska ambitionerna att sprida sig i regionen. Samtidigt är det en komplex bild. Erdogan driver ett dubbelspel mot kurderna, där han förhandlar om fred i ena ändan och hjälper till att bomba dem i den andra. En viktig faktor i detta är att Erdogans syn på den internationella rätten och på när det passar att följa spelregler och vara vän eller fiende förändras väldigt fort. Det är knappt att hans egna AKP-medlemmar hänger med i svängarna.

I det perspektivet måste man också förstå att ungefär 15 procent av Syrien är ockuperat av Turkiet och har så varit under lång tid. Risken är att Turkiet faktiskt biter sig fast, precis som man har gjort i andra delar där man har varit aktivt ockuperande. Exakt på vilket sätt Turkiet kommer att stanna kvar får framtiden utvisa.

Turkiet stöder de facto jihadister som är av samma skrot och korn som HTS, även det ett exempel på att Erdogan tycker att det passar att samarbeta med egentligen vem som helst, när som helst och om vad som helst. Det gör också att den gryende utvecklingen och den demokratiska möjlighet som finns i Syrien riskerar att slås sönder. Den enda riktigt starka, demokratiska och funktionella kraften i Syrien är självstyret i Rojava i nordöstra Syrien, och därför är det oerhört viktigt att vi som allierade till Turkiet faktiskt väljer att tala klarspråk i de här frågorna, inte bara inom ramen för EU-samarbetet utan också som Natoland och som enskilt land.

Jag noterar i utrikesministerns svar att hon pekar väldigt mycket på det EU-gemensamma. Men precis som i andra diskussioner som vi har haft hoppas jag att Sverige kan vara en självständig stark röst för demokrati, mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling.

Frågan handlar om vad vi konkret kan göra. I ljuset av detta och utifrån det möte med Turkiet som utrikesministern och justitieministern hade i förrgår skulle jag vilja höra hur samtalen gick kring frågan om den demokratiska utvecklingen i Syrien, Turkiets inblandning och de facto-stödet till jihadister som i allmänna ordalag även borde klassas som terrorister.


Anf. 30 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Tillsammans med bland andra talmannen ägnade jag förmiddagen åt ett möte med utrikesministerns kabinettssekreterare, alltså hennes närmaste medarbetare, inför att hon i morgon ska vara med på EU-nämndens sammanträde och på måndag resa till Bryssel för ett möte med de andra EU-länderna i utrikeskommittén. En av de frågor som står på dagordningen är Syrien. Det är alltså högst aktuella diskussioner som nu förs.

EU:s position börjar forma sig mer och mer. Den svenska regeringen hävdar att de är en aktiv part i detta, men det har varit väldigt tydligt att andra EU-länder har tagit lead och format den position vi nu ser kring Syrien. Flera av de saker vi efterfrågat har börjat komma med, bland annat att man stöttar fredsprocessen i enlighet med FN-resolution 2254. Samtidigt måste man förstå att biståndet till Syrien måste öka - både det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet. Man behöver lätta på sanktionerna, till exempel de ekonomiska - framför allt så att så kallade remitteringar som innebär att man skickar pengar till släkt och vänner kan återupptas så att man kan börja bygga landet på riktigt.

Vi ser en väldigt oroväckande utveckling, som även Ola Möller tog upp, kring regeringens ställningstagande. Under Natoprocessen skrev Sverige under ett memorandum som innebär regelbundna möten med Turkiet. Ett sådant första möte hölls i förrgår i Turkiet, efter lite olika svårigheter med flygplan och annat. Detta visar på att Sverige väldigt ofta lägger sig nära Turkiet och lyssnar på vad Turkiet säger snarare än att bilda sig en egen uppfattning om hur det faktiskt ser ut på marken i Syrien.

Regeringen tog ytterligare ett steg med den förra utrikesministern Billström i och med avståndstagandet från PYD, som är en av de demokratiska krafterna i nordöstra Syrien. Därmed har vi hamnat i att Sverige går i Turkiets ledband. Sverige har tagit avstånd från demokratiska krafter i Syrien. Som svensk känner jag att jag vill ta fram skämskudden på grund av att vi har hamnat här.

Man försöker ge en bild av att man träffar syriska kvinnoorganisationer, men samtidigt såg vi att HTS-ledaren Julani inte ens klarade av att ta Tysklands utrikesminister Baerbock i hand när han träffade henne.

Sverige borde positionera sig helt annorlunda och röra sig bort från Turkiet, vilket man inte gör. Turkiet är ett av de länder som släppt igenom flest IS-krigare från västländerna genom åren och bidragit till att IS kunnat ha en så stark ställning i regionen.

Nu finns det en risk för att IS återkommer, och därför behöver vi aktivera den globala koalitionen mot Daish, även kallat IS, för att se till att de inte växer. Hur gör man det på bästa sätt? Jo, genom att stödja de kurdiska grupperna och det kurdiska självstyret i norr, som nu försöker vara en del av den inkluderande processen i Syrien. Det är där IS-krigare och IS-terrorister sitter fängslade. Kurderna lägger betydande resurser på att se till de hålls inlåsta, men de attackeras samtidigt av turkiskt understödda grupper som försöker förstöra demokratin.

Det finns ytterligare en part som regeringen står väldigt nära. Det är Israel, som också har brutit mot Syriens territoriella integritet och ockuperat områden i södra Syrien i strid med både tidigare fredsavtal mellan Syrien och Israel och folkrätten och de territoriella gränserna.

Jag tycker att regeringen behöver fundera på de ställningstaganden de gör och om de behöver lägga sig längre ifrån Turkiet än vad vi nu ser dem göra. Jag är väldigt oroad över utrikesministerns olika resor till Ankara.


Anf. 31 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Det är många interpellationer i dag. Det är spännande att få prata om olika ämnen. Nu handlar det om Syrien.

Jag är mycket glad över att Assadregimen har fallit. Det är väldigt glädjande. Samtidigt står vi inför en otroligt spännande och svår situation vad gäller Syriens framtid. Ingen vet ju var det kommer att landa.

Under Assadregimen har det funnits ett relativt fritt självstyre i nordöstra Syrien, i Rojava, precis som tidigare talare påpekat. Det har funnits en gryende demokrati. Man har satsat en hel del på kvinnors rättigheter. Det måste sägas att styret var långt ifrån perfekt, men det skilde sig ändå väldigt mycket från övriga Syrien under Assadregimens totala förtryck.

I utrikesministerns svar till Ola Möller pratas det om en nära och uppriktig dialog med Turkiet och att EU vid flera tillfällen har förmedlat sina tydliga positioner till Turkiet. Men man beskriver inte de tydliga positionerna med ett enda ord. Vad tycker man egentligen?

Det är lite symtomatiskt att i utrikesministerns svar till Ola Möller nämns kurderna bara vid ett tillfälle, och det är i upprepandet av Ola Möllers fråga. Utrikesministern verkar inte ens förmå prata om kurderna utom när Ola Möller citeras. Vad vill man? På vilket vis kan Sverige bidra till att stödja kurderna i Syrien så att de inte blir utsatta för attacker? Och framför allt - hur hanterar man riskerna med IS, som Håkan Svenneling pratade om?

Utrikesministern nämnde inte heller med ett enda ord vilka krav man ställde på Turkiet när man träffades. Jag undrar helt enkelt vad utrikesministern sa om Syrien när hon träffade sin turkiska kollega förra veckan. Vad uttryckte man när det gäller kurdernas rättigheter i Syrien?

Hur tänker regeringen fortsätta stärka kurderna i Syrien? Sverige har visserligen ett avtal med Turkiet om regelbundna möten, men det kanske är läge att påminna regeringen om att vi faktiskt är medlemmar i Nato nu. Vi behöver inte fortsätta krypa för dem. Vi behöver inte vara så undfallande. Vi kan gå tillbaka till den kritik som fanns gentemot Turkiet och den vikande demokratin där som fanns innan hela Natoprocessen satte igång.

Jag skulle alltså vilja ha svar på vilka krav man ställer på Turkiet och hur man tänker stärka kurdernas rättigheter. Kommer vi över huvud taget att få höra ordet kurder från utrikesministern i talarstolen?


Anf. 32 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Tack, Ola Möller, som lyft fram den här viktiga frågan!

Regimskiftet i Damaskus har väckt både hopp och oro. Det är glädjande att diktatorn Bashar al-Assad, ansvarig för år av förtryck och krigsförbrytelser, äntligen är borta. Men som ett gammalt ordspråk lyder: När en tyrann faller är det inte alltid friheten som tar plats. Det är precis vad Syrien riskerar nu när makten har tagits över Hayat Tahrir al-Sham, före detta al-Nusra, och Ahmed al-Sharaa eller Abu Mohammed al-Julani. Det är väldigt svårt att veta vad personerna egentligen heter.

Deras islamistiska agenda hotar Syrien och riskerar att föra landet in i en ny, repressiv era. Val har skjutits upp på obestämd tid, och makten har koncentrerats till islamistiska rörelser som inte respekterar minoriteters rättigheter, kvinnors frihet eller grundläggande demokratiska principer. Den framtid som många syrier drömde om riskerar att förvandlas till ännu ett mörkt kapitel i landets historia.

Samtidigt ser vi en motvikt i nordöstra och västra Syrien, där kurderna i Rojava fortsätter att kämpa för en annan framtid. De har byggt en samhällsmodell som står för jämställdhet, demokrati och inkludering. Detta är inte bara en inspirationskälla utan också en konkret kontrast till den islamistiska fundamentalism som al-Nusra och Turkiets president Erdogan förespråkar.

Min fråga till utrikesministern är vilka krav ministern har framfört till Turkiet om att upphöra med flygattackerna mot Rojava. Har Sveriges Natomedlemskap nu inneburit att vi blundar för Turkiets aggressioner mot dem som står i frontlinjen för demokrati och frihet? Det gäller fredskämparna som stod emot IS och besegrade dem.

Fru talman! Sverige måste använda sitt inflytande i EU, Nato och FN för att sätta press på Turkiet och skydda Rojava och alla andra minoriteter som finns i Syrien. Sveriges trovärdighet som försvarare av mänskliga rättigheter står på spel. Vi kan inte vara passiva när Turkiets attacker hotar en av få ljuspunkter i Syrien: samhällsmodellen i Rojava. Sverige måste ta tydlig ställning för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter i Syrien.


Anf. 33 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! När den hänsynslösa Assadregimen nu har fallit måste det syriska folket få möjlighet att bygga ett fritt och demokratiskt Syrien. Denna process måste vara syriskledd och inkludera hela det syriska samhället, inte minst kvinnor och minoriteter. Sverige, EU, FN och våra partner står beredda att stödja det syriska folket i denna uppgift.

Jag ska ärligt säga att jag är oroad över inte minst kvinnors situation. Jag hade i går ett samtal med kvinnorättskämpar på plats i Syrien, och de uttryckte stor oro. Det här var också en fråga som jag lyfte med min utrikesministerkollega i Turkiet vid mötet i tisdags.

Syrien står inför stora utmaningar. Läget på marken är fortsatt instabilt i delar av landet, exempelvis i nordöst. Regeringen följer det hela noggrant och bekymras av rapporter om fortsatta strider i norra Syrien. Det är av stor vikt att alla parter tillgodoser skydd av civila och civil infrastruktur samt obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med den internationella humanitära rätten. Deeskalering och stabilitet är viktigt för att motverka flyktingströmmar och för möjligheten att tillgodose rätten till fred och frihet för alla syrier, inklusive kurderna.

Risken för våldsbejakande extremism är fortsatt utbredd. Vi delar det globala samfundets oro för ökade attacker från terroristgruppen Daish, vars våld särskilt drabbar etniska och religiösa minoriteter, inte minst kristna. Sverige är del av den globala koalitionen för att bekämpa Daish, ett viktigt samarbete för att motverka terrorism och instabilitet. Det är oerhört viktigt att tillgodose säkerheten i de läger i nordöstra Syrien som kontrolleras av det kurdiskledda självstyret och där bland annat Daishmedlemmar hålls. Det är positivt att övergångsadministrationen i Damaskus och det kurdiskledda självstyret i nordöst för en dialog och att vapenvilan mellan parterna verkar hålla.

Fru talman! Turkiet är och förblir en central aktör i Syrien. Den turkiska gränsen mot Syrien utgör Natos södra flank. Turkiet har också säkerhetsintressen vad gäller Syrien, inte minst mot bakgrund av de terroristattacker som utförts mot Turkiet av grupper med bas i Syrien.

Det är fundamentalt att Syriens territoriella integritet respekteras för att kunna bygga ett stabilt Syrien. Om detta är EU också tydligt, inklusive i slutsatser från Europeiska rådet i december.

Som alltid understryker vi att folkrätten måste respekteras. Som allierade är det viktigt att föra dialog med Turkiet angående situationen i Syrien bilateralt, genom EU och genom Nato för att säkra Turkiets säkerhetsintressen på ett sätt som också bidrar till en långsiktig stabilitet i Syrien.


Anf. 34 Ola Möller (S)

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

En viktig faktor i Syriens eventuella demokratiska utveckling är hur den demokratiska utvecklingen i Turkiet går. I detta perspektiv är stöd till MR- och demokratiarbete i Turkiet avgörande. Jag vet att regeringen just nu ser över detta stöd. Jag vill verkligen uppmana utrikesministern att se kopplingen så att vi inte hamnar i ett läge där Sverige avvecklar mångårigt MR- och demokratiarbete i Turkiet och tror att det inte skulle få effekter på hur Turkiet agerar i andra länder. Det här hänger intimt samman.

Jag skulle också vilja höra ett resonemang från utrikesministern om ambassaden i Damaskus och om vi skulle kunna öka vår närvaro där. Vi behöver ju ögon från folk på marken.

Jag får samma signaler som utrikesministern om kvinnors rättigheter. Vi vet genom ögonvittnen och skildringar på plats att kvinnor kidnappas, att det finns krav på att de ska gå i niqab och så vidare. Det här är oerhört oroväckande. Det är också oroande att kvinnor har avvisats från så kallade religiösa domarmöten där ledare för olika grupper träffas. När kurdiska kvinnor har kommit som representanter för sin befolkning har de ifrågasatts och avvisats. Det har även hållits förhandlingar där ledare för HTS har suttit med kalasjnikovar i handen under samtalen.

Med ökad närvaro skulle vi få fler ögon både på plats i Damaskus och på det som händer i nordöstra Syrien. Det här är en väldigt intressant fråga, och jag skulle vilja att utrikesministern utvecklade tankarna kring den. Sverige har ju en tradition av gott diplomatiskt anseende i stora delar av världen.

Det finns en annan viktig fråga som är kopplad till regeringens agerande i konflikten mellan Israel och Palestina, som debatterades precis före denna debatt, nämligen hur folkrätten ska hanteras. Personer i det syriska ledarskapet har de facto begått brott mot mänskligheten. Det finns bevis för det. Det är inget snack om saken. Tidigare har Syrien under Assadregimen struntat i uppmaningar från ICJ om vad som gäller. Men nu finns en historisk möjlighet. Om man verkligen vill bygga demokrati bör man straffa dem som har begått oerhört grova övergrepp i stora delar av Syrien, i Idlib och på andra platser.

Jag vill höra utrikesministern resonera även om detta. Hur gör EU och Sverige - förhoppningsvis som förkämpe för folkrätten - sin del för att se till att den nya syriska regimen inte får straffrihet bara för att man i världssamfundet är så mån om att få en demokratisk utveckling?

Jag har alltså två frågor som jag gärna skulle vilja höra utrikesministern resonera om. Det gäller dels hur hon ser på ambassadens närvaro, dels hur vi ser till att de som finns i ledningen för det nya syriska styret straffas enligt internationell rätt.

Om utrikesministern har tid skulle jag också vilja att hon berättar var Turkiets gränser går i förhållande till Syrien. Det är lite oklart. Den territoriella integriteten ska ju respekteras, vilket inte har gjorts på länge. Det sägs här att internationell rätt ska gälla. Vad menar då utrikesministern att gränsen går? Går den norr eller söder om Afrin och Kobane?


Anf. 35 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag delar utrikesministerns syn på att vi befinner oss i ett viktigt skede, med goda möjligheter för Syrien efter många år av krig. Jag tror att det uppgick till 14 år av krig i Syrien, så det här är verkligen ett nytt och positivt skede. Men oron finns fortfarande kvar.

Jag ser fram emot att få höra om vad ni kommer fram till på EU-mötet på måndag. Det är bra att EU är en aktiv part och försöker bidra till en positiv utveckling i Syrien.

Det är bra att utrikesministern engagerar sig för kvinnors rättigheter och har lyft dessa frågor. Den del av Syrien där kvinnor har mest rättigheter är i nordöstra Syrien, i Rojava, och det är där det finns möjligheter att bygga vidare på kvinnors deltagande i politiska processer.

Vi delar oron för IS och vad IS kan hitta på. Men då borde man också vara orolig för Turkiets bombningar av Rojava. Man borde också vara orolig för Turkiets legoknektar som befinner sig i Syrien. Turkiet spelar en destruktiv roll i Mellanöstern och i Syrien. Man ska inte, som utrikesministern, ha så positiva förhoppningar på Turkiet som man i dagsläget har. Jag är orolig för regeringens nära band till Turkiets regering. Det gör att Sverige hamnar i en något motsägelsefull position. Å ena sidan vill man lyfta kvinnors rättigheter, å andra sidan ligger man väldigt nära en regering som krymper kvinnors rättigheter både i och utanför Turkiet.

Till det ska läggas att utrikesministern tar upp den territoriella integriteten, vilket jag i grunden tycker är väldigt bra och positivt. Om det kommer med i EU:s ställningstagande och om man står upp för det gentemot Turkiet, Israel och andra som försöker ifrågasätta Syriens gränser har vi i varje fall kommit en bit på vägen att bygga fred, frihet och framtidstro i ett Syrien som under alltför lång tid har drabbats av krig och förstörelse.


Anf. 36 Jacob Risberg (MP)

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag vill även tacka mina meddebattörer. Det känns som att vi är relativt samstämmiga om vad som krävs. Jag tror att vi alla hoppas på en fredlig framtid för Syriens folk med växande demokrati. Men det är som sagt svårt att veta hur det blir.

Jag vill också tacka utrikesministern för att hon var väldigt tydlig med att lyfta upp kurdernas rättigheter och även kvinnors rättigheter.

Utrikesministern nämnde Turkiets säkerhetsintressen. Men jag hörde inte speciellt mycket om vilka krav som utrikesministern ställde på Turkiet. Hon talar om vikten av territoriell integritet och folkrätt, men vilka specifika krav ställde hon på Turkiet? Frågan kan kopplas samman med det som Ola Möller tog upp om var gränsen mellan Turkiet och Syrien egentligen går.

Denna fråga gäller även Israel. Sedan 1967 ockuperar Israel Golanhöjderna, som är en del av Syriens territorium. Vi såg nu efter Syriens fall att Israel förstärkte och expanderade denna ockupation ytterligare. Jag skulle gärna vilja ha lite skarpare ordalag kring den delen av Syriens territoriella integritet.

Jag skulle vilja höra lite skarpare uttalanden i fråga om kraven på Turkiet när det gäller internationell rätt och territoriell integritet. Och så hoppas jag att vi i fortsättningen kan samarbeta kring att bygga en stark och växande demokrati för alla Syriens folk.


Anf. 37 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Tack för svaren, utrikesministern! Jag vill dock återigen lyfta frågan om Sveriges hållning i fråga om Turkiets aggression mot Rojava. Det sker en aggression där turkiska stridsflygplan dagligen bombar Rojavaområdet och där även civila drabbas. Jag återkommer därför till min fråga: Kommer ministern att lyfta upp denna fråga och Turkiets aggression vid ministermötet på EU-nivå?

Det är nu väldigt viktigt att EU ställer krav på det nya styret i Damaskus men också på grannländerna, bland annat Turkiet, som just nu spelar en aggressiv och destruktiv roll i regionen. Syrierna behöver fred och frihet, inte mer krig. Särskilt Syriska demokratiska styrkorna, SDF, som har stått emot IS/Daish och ingått i den internationella koalitionen mot terrorism och Daish, är väldigt viktiga och utgör en jätteviktig del av denna koalition. Vi i Sverige ingår i koalitionen, och detta förpliktar Sverige att stå vid sidan av sina koalitionspartner i denna fråga och inte lämna dem i sticket.


Anf. 38 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Sverige har ett långsiktigt bilateralt samarbete med Turkiet. Regeringen lanserade tidigare denna vecka en bilateral säkerhetsdialog med Turkiet, som flera talare har varit inne på tidigare. Det handlar om att utveckla vårt gemensamma arbete med tonvikt på terrorism och organiserad brottslighet. Detta arbete fortsätter med full kraft, bland annat mot terroristorganisationen Daish.

Säkerhetspolisen och Polismyndigheten har byggt upp ett välfungerande samarbete med sina motsvarigheter i Turkiet. Vi har också ett väl utvecklat rättsligt samarbete mellan våra respektive justitiedepartement. I vår bilaterala dialog med Turkiet kommer Sverige fortsatt att betona vikten av att Syriens suveränitet och territoriella integritet respekteras.

Givet den nuvarande utvecklingen blir det än viktigare med stöd för att skapa förutsättningar för ett fritt och fredligt Syrien. Syrien förblir en av världens värsta humanitära kriser. Sveriges humanitära bistånd i Syrien uppgick till 252 miljoner kronor under 2024 och kommer att fortsätta under 2025. Till detta kommer det stora svenska kärnstödet till humanitära aktörer verksamma i olika delar av landet, såsom World Food Programme, UNHCR och Unicef.

Regeringen beslutade förra året om en ny regional biståndsstrategi för Syrienkrisen. Strategin syftar till att främja frihet, bekämpa förtryck och stärka det syriska folkets motståndskraft, bland annat genom att skydda religiösa minoriteters rättigheter, bekämpa terrorism och bidra till att människor kan leva och försörja sig i Syrien och dess grannländer.

Därtill fattade regeringen i december beslut om ett humanitärt stöd på 14 miljoner kronor till Internationella rödakorskommitténs arbete i Syrien. Stödet går bland annat till att bistå människor som nu har blivit frisläppta från fängelser och vill återförenas med sina familjer. Även i nordöstra Syrien når Sidas partnerorganisationer ut direkt till människor på plats med grundläggande samhällstjänster och stöd till lokala civilsamhällesorganisationer.

Det kom en fråga från Ola Möller om ambassadens närvaro i Damaskus. Vi har fortfarande ambassad där, men den omlokaliserades till Beirut 2012. Personal reser nu regelbundet in till Syrien och Damaskus. Det är i det här skedet lite för tidigt att lämna några besked om eventuella förändringar, men detta är naturligtvis något vi följer nära och också har beredskap för.


Anf. 39 Ola Möller (S)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tror att detta med ambassadens närvaro och att Sverige är en tidig aktör i det sammanhanget är jätteviktigt, så jag uppskattar att utrikesministern valde att svara på frågan. De andra fick ju inte något svar.

Jag tror att det också är viktigt att komma ihåg att det kurdiska självstyret sannolikt hade klarat av att slå tillbaka jihadisterna om inte Turkiet hade bombat. Det är de facto så att kurderna bekämpade den värsta terrororganisation mänskligheten har sett på väldigt länge, med hjälp av oss och andra. Så om Turkiet slutar bomba och inte lägger sig i inre angelägenheter i Syrien skulle kurderna förmodligen klara av detta. Riskerna i det här, som att kurdiska fångvaktare slänger sina vapen för att de ser jihadister och turkiska plan komma mot lägren, hotar stora delar av vår frihet. Det är ett enormt hot, och därför är denna fråga så väldigt viktig.

Det är bara att hoppas att den nya administrationen i USA väljer att fortsätta sin närvaro. Jag tror att det är en av de få saker som de facto håller Turkiet lite på mattan. Man vill inte stöta sig med USA. Det är bara att hålla tummarna för att USA väljer att behålla sin regionala närvaro.

Sedan är det en fråga som hänger i luften och som jag också gärna vill höra utrikesministern svara på. Hon kan skippa alla andra frågor och svara på denna. Delar utrikesministern sin företrädares avståndstagande från PYD/YPG? Står nuvarande utrikesminister fast vid att hon tar avstånd från de frihetskämpar, kvinnor och män, som slog tillbaka Daish, eller har den nuvarande utrikesministern en något nyktrare syn på vem som gör rätt och kämpar för friheten och vem som vill beröva oss den?


Anf. 40 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! I det här läget är det som sagt för tidigt att dra några säkra slutsatser om vart Syrien är på väg. Politiska utfästelser och programförklaringar ska också omsättas i handling.

Detta är en möjlighet för det syriska folket att forma sitt land och sin framtid, och där måste alla syriers mänskliga rättigheter respekteras. Skiftet måste ledas av det syriska folket. Sverige och EU kommer i samverkan med våra regionala och globala partner att fortsätta att bidra till denna process.

Jag fick en fråga av Ola Möller. Jag var väldigt tydlig på pressträffen i Turkiet i tisdags med att jag och regeringen, när det gäller PYD och YPG, helt och fullt står bakom det uttalande som gjordes i samband med Natomötet i Madrid, det vill säga att vi inte ger något stöd till dessa organisationer över huvud taget.

Håkan Svenneling sa tidigare i debatten att han är oroad över utrikesministerns resor till Ankara. Det är ingen hemlighet att Håkan Svenneling och hans parti hade föredragit att vi inte var medlemmar i Nato, men nu är vi tack och lov det. Som en följd av detta har vi ett nära samarbete med Turkiet om bekämpning av terrorism men också grov organiserad brottslighet. Jag bedömer att detta är alldeles nödvändigt eftersom vi ser att grovt kriminella i stor utsträckning verkar från Turkiet.

Det här är frågor som inte ligger S, V och MP varmt om hjärtat, men jag hävdar att det är ett genuint svenskt intresse att på alla sätt arbeta för att motverka terrorism och grov organiserad brottslighet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2024/25:275 Läget i Syrien

av Ola Möller (S)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Läget i Syrien är mycket allvarligt, och situationen har eskalerat mycket snabbt. Asadregimens fall har kommit hastigt och oväntat. Vi ser samtidigt att jihadister tagit stora landområden. Att regimen har fallit är mycket glädjande. Vad som kommer i stället är en fråga som måste adresseras skyndsamt av världssamfundet.

Turkiets involvering i konflikten är av stor betydelse. I SVT har det rapporterats om att jihadisterna har hissat den turkiska flaggan i erövrade områden och att en del av dem pryder sina uniformer med Turkiets flagga. Samtidigt ser vi att Turkiet fortsatt ansätter kurderna i norra och östra Syrien. Flyktingströmmarna ökar nu, och såväl kurder som andra grupper tvingas fly undan jihadisternas framfart. En humanitär katastrof är nära förestående. Regeringen har än så länge varit väldigt passiv och avvaktande inför skeendet – ett skeende som en Natoallierad i allra högsta grad är involverad i.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

  1. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förmå Turkiet att respektera folkrätten och internationell humanitär lag?
  2. Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att säkerställa kurders och andra gruppers rätt till fred och frihet?