Kvinnors situation i USA

Herr talman! Yasmine Posio har frågat mig vad anledningen är till att vi sällan hör kritik från mig och regeringen om kvinnors situation i USA medan vi gör det om kvinnors situation i andra länder. Hon har också frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att alla kvinnor i USA ska kunna bestämma över sin egen kropp. Vidare har hon frågat mig hur jag och regeringen tänker agera för att USA ska ratificera konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor.

Låt mig från början slå fast att Sverige ställer samma krav på alla länder vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna.

Sverige har en mycket nära och förtrolig relation med USA, vilken givetvis inkluderar även dessa frågor, och står upp för alla kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga rättigheter överallt.

Det är också mitt bestämda intryck att den nuvarande administrationen i stort delar Sveriges syn på jämställdhet och kvinnors rättigheter. De flesta av de frågor Yasmine Posio ställer är föremål för en intensiv och ibland häftig debatt i USA, där administrationen försöker driva på en reformagenda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

USA är ett stort land och är på vissa sätt mer jämförbart med EU än med Sverige. För vissa av de utmaningar frågeställaren lyfter ligger ansvaret på regeringens direkta motpart, det vill säga administrationen. För andra ligger ansvaret på riksdagens motpart, det vill säga kongressen. Det gäller till exempel ratificering av konventioner, vilket kräver två tredjedelars majoritet i senaten - till exempel FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor. För ytterligare andra ligger ansvaret på delstaterna eller domstolarna, till exempel gällande abortfrågan.

Frågeställaren känner säkert till att i det sistnämnda fallet har det federala justitieministeriet inlett en process mot delstaten Texas och önskar kodifiera aborträtten som en federal rättighet.

På federal nivå har trots allt en hel del skett på senare tid. Aldrig har så många kvinnor haft ministerposter i den federala regeringen, utöver vicepresident Kamala Harris. En subventionerad barnomsorg har införts, och de nödpaket som tagits fram under coronapandemin har starka jämställdhetskomponenter.

Sverige följer USA:s inrikespolitiska debatt noga. Många amerikanska politiker och beslutsfattare är intresserade av att höra om svenska erfarenheter. Jämställdhet har alltid sin givna plats på dagordningen när officiella företrädare från våra länder möts.

Herr talman! Jag tackar utrikesminister Ann Linde för svaret.

Jag har länge funderat på att lyfta kvinnornas situation i USA, en av världens patriarkala högborgar - detta för att situationen för kvinnor i USA och då främst kvinnor med låga inkomster är under all kritik sett till att USA säger sig vara världens främsta demokrati. Dessutom tas gärna det som sker i USA som något som rättfärdigar för andra länder att följa efter. När Texas införde abortlagen insåg jag att det är nu jag måste lyfta frågan, för uppenbarligen är trycket på USA inte tillräckligt för att kvinnorna där ska få det bättre.

En fjärdedel av kongressen är kvinnor, och faktum är att mellan 1920 och 1990 var det vanligare att kvinnor ärvde sin plats till kongressen än att de blev invalda. Denna regel att kvinnor kan ärva sin mans kongressplats gäller faktiskt än i dag. USA är alltså en av västvärldens sämsta länder när det kommer till kvinnlig representation i parlamenten. Det förklarar delvis varför kvinnor har så dåliga rättigheter i USA.

Min fråga är hur regeringen agerar gentemot USA, där kvinnors situation tål att ifrågasättas. Där finns ingen lagstadgad betald föräldraledighet. Den lagstadgade rätten att vara föräldraledig i tolv veckor utan ersättning gäller endast på arbetsplatser med 50 anställda eller fler.

En vaginal förlossning kostar 5 000-11 000 dollar, och om det uppstår komplikationer blir det ännu dyrare. Alltså är redan själva förlossningen en kostsam historia.

Sedan tillkommer barnomsorg, där gifta lägger i snitt en tiondel av sin inkomst medan ensamstående lägger en tredjedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även högre utbildning är dyrt, och allt fler kvinnor tvingas bort från arbetsmarknaden då de inte har råd med både studielån och kostnader för barnomsorg.

Ett annat exempel på hur svårt det är för kvinnor och flickor i USA är abortmotståndet. Bara att ta sig till en abortklinik är en fruktansvärd upplevelse då abortmotståndare står utanför klinikerna och högljutt förnedrar de kvinnor som av vilka skäl det än må vara vill eller måste göra en abort.

Klinikerna har dessutom utsatts för förstörelse, och personal har utsatts för hot om våld och våld och till och med mördats. Mellan 1993 och 2015 sköts elva personer ihjäl eller dog i sprängningar mot klinikerna. Därför minskar också antalet kliniker som utför aborter i de stater som har de värsta abortmotståndarna.

Precis som Sverige kräver att länder ska skydda MR-aktivister borde vi kräva att USA skyddar abortkliniker.

Svaret jag fick var lite av en hyllning av den nya administrationen, som ännu inte lyckats leverera särskilt mycket, och en lektion om hur USA fungerar. Det visar hur svårt regeringen verkar ha för att kritisera USA på samma sätt som andra patriarkala länder kritiseras.

Men detta hjälper ju inte kvinnorna i USA. Därför undrar jag vad utrikesminister Ann Linde vill göra för att även de, precis som kvinnor i andra patriarkala länder, ska känna vårt stöd i sin kamp för att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.

Herr talman! Som jag redogjorde för i mitt inledande svar har Sverige en nära kontakt med USA i dessa frågor. Senast i går deltog jag i en videokonferens om jämställdhet anordnad av Georgetown University. Vi var tre talare, och de andra två var ordförande i Vita husets genderråd respektive Vita husets biträdande chef för frågor om mänskliga rättigheter och demokrati.

Vår ambassad i Washington har en starkt utåtriktad verksamhet, där jämställdhet särskilt lyfts fram. Exempelvis har nästa års stora utställning på House of Sweden i Washington jämställdhetstema. Ambassaden har också bjudits in till kongressen för att hålla föredrag om detta tema, i närvaro av bland andra talmannen Nancy Pelosi, och intervjuer har givits i ledande amerikanska tidningar.

Vidare diskuterar vi och för fram jämställdhetsfrågor vid varje möte med amerikanska företrädare.

USA har nu avskaffat Mexico City policy, som infördes under Trump och ströp finansieringen till organisationer som arbetade med abort eller för rätten till abort.

Ett jämställdhetsråd har inrättats i Vita huset, och en genderstrategi ska ligga färdig i oktober. Det var alltså ordföranden i detta råd, Jennifer Klein, som deltog i den videokonferens jag tidigare nämnde.

Bidenadministrationens förslag till stödpaket, Build Back Better, som det nu ska röstas om i kongressen, innehåller starka jämställdhetskomponenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi talar om att stärka kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden, kvinnlig egenmakt, federala stöd till delstater som tillhandahåller god barnomsorg, skattekrediter till barnfamiljer, vilket i praktiken är ett barnbidrag, skattekrediter till hushåll som betalar för barnomsorg eller äldrevård och skattekrediter för företag som ger sina anställda rätt till betald sjukfrånvaro eller föräldraledighet.

Vi tar alltså i stort sett upp allt det som Yasmine Posio tog upp i sin fråga när vi har samtal med amerikanska företrädare.

Herr talman! Jag tackar utrikesminister Ann Linde för svaret. Vi får hoppas att åtminstone en del av detta går igenom.

Som jag nämnde tidigare var det lagändringen i Texas som fick mig att skriva denna interpellation. Mäns vilja att ha makt över kvinnors och flickors kroppar använder abortmotståndet som vägen till målet. Det är inget unikt för USA utan visar sig runt om i världen.

I USA har man dock lyckats skapa en så stark abortmotståndsrörelse att man till och med fått republikanska presidenter såsom Bush och Trump att gå från att vara för kvinnors och flickors rätt att bestämma över sina egna kroppar till att låta staten bestämma.

Kvinnor och flickor har i alla tider gjort aborter, och i världen dör varje år omkring 23 000 kvinnor och flickor av illegala aborter. Många fler får allvarliga skador, och en del blir till och med sterila. Det finns många olika skäl till att kvinnor och flickor vill avsluta en graviditet, och inget av skälen väger tyngre eller lättare än de andra.

Den 28 september var det den globala dagen för säkra och legala aborter. Dagen innan skapade RFSU en tråd på Twitter där de som gjort abort kunde ange sina skäl. Skälen till att avsluta en graviditet varierade och tydliggjorde att kvinnors och flickors rätt att själva välja är det enda rätta.

När Trump tillsatte ytterligare abortmotståndare i högsta domstolen förstod alla att snart kommer någon stat att försöka försämra lagarna för kvinnor ännu mer. För dem som vill lära sig mer om hur abortlagarna förändrats genom åren rekommenderar jag dokumentären Reversing Roe.

Hur staterna ser på abort varierar nämligen i USA. I 45 av staterna tillåts sjukvårdspersonal vårdvägra, och i 42 av staterna tillåts sjukvårdskliniker vårdvägra. Det finns olika gränser för när en kvinna eller flicka senast får göra en abort, det krävs betänketid och i vissa stater måste man lyssna på hjärtljuden och se på ultraljudet. Allt är olika sätt att hindra kvinnor och flickor från att göra abort.

Lagen i Texas innebär att aborter förbjuds efter vecka sex. Alla som är gravida vet inte ens om det så tidigt. I vissa amerikanska stater och länder där det är svårt att genomföra aborter tillåts det ändå vid våldtäkt, incest och när den gravidas liv och hälsa är i fara. Så är inte fallet i Texas. Det är tydligt att den patriarkala abortmotståndsrörelsen hoppas på att när och om denna lag testas i högsta domstolen ska den gå igenom.

Men det är inte enbart den extremt korta tidsperioden för abort som skrämmer. Den som straffas är den som gör aborten eller som förslår densamma. Det är alltså läkaren, sjuksköterskan, partnern, vännen - ja, vem som än på något sätt är involverad - som riskerar böter på 10 000 dollar. Dessa 10 000 dollar kan dessutom ges som skadestånd till den som anmält den sena aborten. Det är ett slags angiverisystem som påminner om gamla tiders häxjakter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att det federala justitieministeriet inlett en process mot delstaten i Texas med en önskan om att kodifiera aborträtten som en federal rättighet är positivt, nu när det är en demokratisk president som har makten, men vi vet tyvärr ännu inte resultatet av processen. Och nog måste även utrikesminister Ann Linde kunna nämna det horribla i det som skett i sitt skriftliga interpellationssvar, även om det är USA vi talar om.

Herr talman! Jag, liksom tusentals andra över hela världen, stod i alla mina sociala medier upp för aborträtten i förrgår på internationella dagen för säkra aborter. Det råder naturligtvis inget tvivel om var Sverige står i abortfrågan eller om att den amerikanska administrationen känner till den svenska ståndpunkten. Det råder heller inget tvivel om var den amerikanska administrationen står i dessa frågor.

Abortfrågan är föremål för en mycket häftig debatt i USA, där olika delstaters agerande riskerar att omintetgöra den landvinning som domstolsutslaget Roe versus Wade från 1973 innebar. Den federala regeringen har svarat med att åtala den delstat - Texas - som försöker rucka på utslaget.

Administrationen önskar också lägga fast aborträtten som federal lag, vilket kräver att erforderlig majoritet kan nås i kongressen. Samma sak gäller exempelvis kvinnokommissionen, The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women. Ratificeringen sker i senaten och kräver två tredjedels majoritet. I dagsläget finns, vad jag förstår, inte den majoriteten i senaten.

Jag hoppas att Yasmine Posio är lika aktiv med sina amerikanska vänner som vi är med våra amerikanska vänner och inte bara står här i kammaren och läser upp uttalanden som inte kommer att göra någon skillnad för kvinnorna på marken i USA. Vi har en fortlöpande diskussion med USA om frågorna, och själv har jag deltagit på sex amerikanska demokratiska konvent där denna fråga har kommit upp varje gång.

Vi lyfter upp de svenska erfarenheterna, och vi stöder den amerikanska administrationens reformansträngningar. Det demokratitoppmöte som president Biden har kallat till i december kommer att innehålla starka jämställdhetsaspekter. De deltagande staterna kommer att göra åtaganden som ska följas upp vid en konferens ett år senare. Vad det handlar om har bland andra vicepresident Kamala Harris uttryckt som så att kvinnors ställning och rättigheter är ett mått på demokratins status, eller på engelska: The status of women is the status of democracy.

Herr talman! Tack, utrikesminister Ann Linde, för detta samtal! Det är inte första gången som vi samtalar om just SRHR. Anledningen till att jag lyfter upp frågan är att det faktiskt ger en viss effekt att man talar om den här i denna kammare. Det räcker inte bara att prata om det med sina vänner runt om i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

USA är ett av få länder i världen som ännu inte har ratificerat FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, tillsammans med Iran, Palau, Somalia, Sudan och Tonga. Men faktum är att vi ingenstans i världen har lyckats uppnå jämställdhet. Detta visar hur starka de patriarkala krafterna är och att vi måste bekämpa dem både här i Sverige och i världen.

Här försökte abortmotståndare slå in en kil i vår abortlagstiftning med hjälp av den så kallade samvetsklausulen, som inte är något annat än en vårdvägran. Här lyckades de inte, och vi har många fantastiska exempel i världen som visar att flickors och kvinnors rättigheter är på frammarsch. Irland, Argentina och nu senast Mexiko har infört lagar för säkra och lagliga aborter. Men i andra länder går det som sagt åt helt fel håll.

Just därför är det viktigt att detta lyfts upp här i kammaren. Kvinnor i Sverige måste få veta att även om vi inte är jämställda ännu finns det de som kommer att kämpa för kvinnors och flickors lika rätt att ta del av och lyckas i samhället. Kvinnor och flickor i världen måste få veta att vi kämpar för deras lika rätt att ta del av och lyckas i samhället. Detta gäller alla kvinnor, oavsett om de bor i Polen, Zambia, Iran, El Salvador eller USA.

Herr talman! Yasmine Posio ger uttryck för en oro som i stort sett delas inte bara av Sveriges regering utan faktiskt också av den amerikanska administrationen. Det är inte mellan Sverige och den amerikanska administrationen som det råder skilda uppfattningar utan snarare mellan den amerikanska administrationen och de politiska opponenter som finns i kongressen eller i olika delstater, såsom Texas.

Detta är en politisk verklighet som måste tas med i beräkningen när de här frågorna avhandlas. Vi vill på alla sätt stödja den nuvarande administrationens reformansträngningar på dessa områden. Det är mitt bestämda intryck att de uppskattar erfarenhetsutbyte med Sverige i dessa frågor.

Jag vill också ta upp frågan om och det stora intresse som finns för vår feministiska utrikespolitik. Jag är i dag glad över att det är flera länder som har tagit efter, bland annat just Mexiko men också Kanada, Spanien, Frankrike och Luxemburg. Vi har ett väldigt nära samarbete, och vi hade det också i New York i förra veckan i en särskild samling. Detta tror jag kan fungera som en inspiration också för den amerikanska administrationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.