Kryssningsfartyg som förorenar Östersjön

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Johan Hultberg har frågat mig om jag verkligen inte ser några möjligheter, vid sidan av skärpta internationella regler, för att förmå kryssningsfartyg och övriga fartyg att tömma sitt avloppsvatten i hamn för rening i stället för orenat rakt ut i till exempel Östersjön. Johan Hultberg har även frågat mig på vilket sätt jag avser att agera för att förbättra mottagningskapaciteten för avloppsvatten i hamnarna runt om i Östersjön.

Sverige prioriterar arbetet med att skydda Östersjöns miljö högt och arbetar på flera fronter med att minimera sjöfartens miljöpåverkan. Samtidigt är kryssningsverksamheten av stor betydelse för besöksnäringen då den inbringar ansenliga summor till besöksnäringen, till kommunerna samt till staten genom momsintäkter. Kryssningsbesökarna har även ett viktigt marknadsföringsvärde då de bidrar till att sprida en positiv bild av Sverige internationellt.

Sverige arbetar hårt med att få igenom en reglering som förhindrar utsläpp av övergödande ämnen genom utsläppsförbud alternativt reningsanläggningar med strikta utsläppsgränsvärden för passagerarfartyg och kryssningsfartyg i Östersjön. Vi har framgångsrikt varit drivande i frågan under många år och är på god väg att nå fram till en slutbehandling av frågan. Vid FN:s sjöfartsorganisation IMO:s miljöskyddskommittés möte i början av maj i år togs det faktiska beslutet i denna fråga, och nu återstår de legala aspekterna för att kunna verkställa beslutet.

Vad gäller mottagningskapaciteten för avloppsvatten i hamnar runt om i Östersjön arbetar Sverige sedan flera år tillbaka via Helcom för att säkerställa tillräcklig mottagningskapacitet i relevanta hamnar runt om i Östersjön. Sveriges hamnar ligger långt fram när det gäller möjligheterna att ta emot svart- och gråvatten, andra länder runt Östersjön har dock inte kommit lika långt. Vi kommer att fortsätta att arbeta för att mottagningskapaciteten ska förbättras i aktuella hamnar runt om i Östersjön.

Avslutningsvis vill jag understryka vikten av att ta ett helhetsgrepp kring utsläpp som bidrar till övergödning i Östersjön. Sjöfarten står för en del, men även andra sektorer såsom jordbruk och enskilda avlopp står för en stor andel. Det är viktigt att insatser görs på bred front för att minska de utsläpp som bidrar till övergödningen.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Tack också för att svaret kom i tid. För min del är det första gången som jag får svar från ett statsråd inom stipulerad tid, så jag vill ge ett särskilt beröm för det. Så jag får tacka för det snabba svaret, men jag hade hoppats att få tacka för ett bättre svar.

Jag frågade ministern bland annat om regeringen inte ser några andra möjligheter vid sidan av skärpta internationella regler för att förmå kryssningsfartyg och övriga fartyg att inte skita ned våra hav genom att tömma sitt avloppsvatten rakt ut i Östersjön. Tyvärr gav inte ministern något svar på den frågan, eller också är det så att regeringen inte ser eller inte är beredd att använda andra verktyg än internationella regler.

Jag tycker att det är viktigt att regeringen jobbar brett och använder en uppsjö av olika verktyg för att försöka minska sjöfartens miljöpåverkan när det gäller avloppsvatten, svavelutsläpp och annan påverkan som sjöfarten tyvärr har. Då handlar det om att till exempel höja farledsavgifterna, som var föremål för diskussion i den föregående interpellationsdebatten. Det handlar naturligtvis också om frivilliga åtgärder i form av dialog med berörda hamnar och rederier för att försöka förmå näringen och branschen att själva ta på sig ett större frivilligt miljöansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag delar naturligtvis ministerns uppfattning att det kanske viktigaste trots allt är att få till en internationell reglering som säkerställer att kryssningsfartygen liksom övriga passagerarfartyg inte släpper ut sitt orenade avloppsvatten i Östersjön, som är ett oerhört känsligt innanhav. Det är jätteviktigt att reglerna kommer på plats. Jag blev verkligen glad över att höra att man är på väg framåt i frågan och är inne i slutförhandlingar. Då vill jag fråga ministern när regeringen bedömer att de legala förutsättningarna är på plats och när förbudet kan träda i kraft i praktiken.

Fru talman! Jag skulle också vilja ta vid där ministern avslutade sitt inlägg om betydelsen av att ta ett helhetsgrepp kring de utsläpp som bidrar till övergödning av Östersjön. Ministern tonade ned sjöfartens ansvar för övergödningen, vilket jag tycker är både beklagligt och allvarligt. Det är förvisso sant att sjöfartens bidrag till övergödningen är litet i relation till det totala näringsläckaget ut i Östersjön. Men samtidigt är det för det första så att utsläppen från passagerar- och kryssningsfartyg är oproportionerligt stora. För det andra kan utsläppen ha mycket stor lokal påverkan.

För det tredje, och det är väl egentligen det viktigaste, är sjöfartens och kryssningsfartygstrafikens bidrag till övergödningen av Östersjön enkel att minska. Det räcker att kryssningsfartygen använder de mottagningsanläggningar som finns i hamnarna runt Östersjön. Det är mycket svårare att ytterligare minska näringsläckaget från till exempel det svenska jordbruket, som redan i dag troligtvis har det absolut minsta näringsläckaget av alla Östersjöländers jordbruk. Men här har vi en övergödningsproblematik som beror på utsläpp som är relativt enkla att komma till rätta med.

Därför förvånas jag lite över att ministern i sitt svar på den föregående interpellationen inte sa sig ha någon ambition att försöka påverka Sjöfartsverket beträffande i vilken riktning farledsavgifterna skulle utformas. Jag skulle gärna vilja fortsätta den diskussionen. Skulle inte det kunna vara ett verktyg för att Sverige ska kunna komma till rätta med detta stora problem?

Fru talman! Som jag sagt i både mitt tidigare interpellationssvar och mitt inledningsanförande i den här interpellationsdebatten har det pågått ett intensivt arbete kring de här frågorna. Det pågår också ett arbete inom Sjöfartsverket med att se över farledsavgifterna. Eftersom det arbetet ligger väl i linje med det som regeringen önskar, det vill säga en ökad miljöhänsyn i utformningen av farledsavgifterna, ser jag ingen anledning att ytterligare trycka på Sjöfartsverket i den frågan. Sjöfartsverket har meddelat att man arbetar med frågan med just minskad miljöpåverkan som ett viktigt kriterium. Jag ser fram emot att få ta del av det arbete som Sjöfartsverket nu genomför.

Johan Hultberg frågar när man kan förvänta sig att nästa steg tas i den här processen. Nästa möte i den här konstellationen inom IMO sker den 18-22 april nästa år. Då är Sveriges förhoppning att vi ska ha kunnat trycka på i frågan ytterligare, så att det faktiskt också fattas beslut om regelförändringar som gör att vi kan ställa ordentliga krav på de fartyg som trafikerar Östersjön om att tömma sitt avloppsvatten i hamn och inte i havet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Naturligtvis har det förts mycket dialog om frivilliga åtaganden med de rederier som berörs. Det handlar också om att påvisa att den här möjligheten finns och att det i dag finns goda möjligheter till och med att tömma sitt avlopp i land. I den delen har det självklart förts en dialog med de fartygen.

Jag vill också framhålla att svenska rederier i det här avseendet är ett föredöme. Man har helt frivilligt tagit på sig den här uppgiften. Men det finns andra rederier som väljer att inte utnyttja denna möjlighet att bidra till en renare Östersjö.

Det har förts en dialog. Många rederier har hörsammat uppmaningen att bidra, medan andra har valt att inte göra det. Beträffande dem som väljer att inte göra det, som inte väljer den frivilliga vägen, kommer det naturligtvis att vara helt avgörande att vi får legala påtryckningsmedel för att kunna säkerställa att man i framtiden hanterar sitt avloppsvatten på ett mer ansvarsfullt sätt.

Fru talman! Det är precis så - många fartygsägare och rederier tar i dag ett stort ansvar frivilligt. Då tycker jag att det är viktigt att vi som politiker tänker på hur vi kan utforma avgiftssystem och så vidare för att gynna dem som gör rätt och i någon mening missgynna dem som gör fel, i det här fallet dem som skitar ned vårt hav.

Möjligheten att använda farledsavgifterna är ett viktigt verktyg, tycker jag. Vi har mig veterligen haft miljödifferentierade farledsavgifter sedan 1998, men hittills har det handlat till exempel om krav på minskade utsläpp av svavel. Jag tycker att det är viktigt att det nya avgiftssystemet inkluderar den här parametern, att det i det index som Sjöfartsverket vad jag förstår nu jobbar med att utforma finns med kriterier för hantering av såväl svartvatten som gråvatten. Det är viktigt att regeringen säkerställer att så också blir fallet, så att de differentierade farledsavgifterna inte bara handlar om bränslefrågor, elanslutning vid kaj och så vidare.

Så som jag förstår ministern kommer det trots allt att dröja ett antal år ytterligare innan vi har ett förbud som träder i kraft på allvar. Det ska ske ett nytt möte nästa år, och sedan kommer det gissningsvis att ta ytterligare ett antal år innan reglerna kan träda i kraft. Då kanske vi skriver 2019 eller 2020 i almanackan.

Jag tycker att det är viktigt att regeringen agerar nu, för övergödningsproblematiken är akut. Ministern sa i sin förra debatt att Östersjön nästan är i kris. Östersjön är definitivt redan i kris. Vi har redan i dag enorma problem med algblomning och döda havsbottnar. Utbytet av vatten i Östersjön är väldigt litet. Det tar 25-30 år innan vattnet i Östersjön har bytts ut. Därför får varje utsläpp av näringsämnen väldigt stor långsiktig påverkan. Det är alltså viktigt att agera kraftfullt i dag, och regeringen måste titta på alla verktyg i verktygslådan för att komma till rätta med problemet.

Bakgrunden till den här interpellationen, fru talman, var att frågan uppmärksammades av SVT:s Agenda. Där tycker jag tyvärr att ministern gav uttryck för en defensiv och passiv hållning. Vi kan inte göra så mycket, lät hon meddela. Jag menar att Sverige och den svenska regeringen trots allt har möjlighet att göra ganska mycket. Självklart är det viktigaste organet IMO. Självklart är det viktigaste att vi får till gränsöverskridande lagstiftning som reglerar de här frågorna. Men vi har också möjligheter att agera pådrivande i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att ministern och den svenska regeringen har framgång i diskussionerna med andra länder om avgiftssystemet i hamn. Det är trots allt så att vissa hamnar runt Östersjön har mottagningskapacitet för svartvatten och gråvatten men tar betalt för det. I ett läge när det är fritt att släppa ut orenat vatten ute till havs men det kostar att lämna in det för rening i hamn väljer naturligtvis väldigt många att göra det förra. Det är viktigt att regeringen försöker få till exempel Ryssland och Lettland att säkerställa att deras hamnar genom avgiftssystem och på annat sätt premierar de aktörer som vill ta ansvar och göra rätt, till exempel de svenska rederier som ministern lyfte fram i sitt svar.

Fru talman! Det är roligt med interpellationsdebatter när interpellanten och statsrådet är helt eniga om både ambitionen och ungefär vilka åtgärder som behöver vidtas. Var man landar någonstans blir snarare en fråga om semantik. Regeringen driver på för att få internationell lagstiftning på plats. Regeringen har kontakt med Sjöfartsverket om att man ska säkerställa att man har dialog, och det pågår ett arbete inom Sjöfartsverket som jag verkligen välkomnar och som handlar om att se över farledsavgifterna och på vilket sätt man ytterligare kan förstärka den miljöstyrande effekten av dem. Sammantaget pågår det arbete på alla de områden som interpellanten frågar efter. Det tycker jag är väldigt positivt, och jag hoppas att vi snart kommer att nå framgång i de här frågorna.

Det här är naturligtvis en viktig fråga, men det går inte att bortse från att man behöver hantera även jordbruket, enskilda avlopp och liknande för att minska mängden övergödande ämnen i Östersjön. Det handlar inte om att på något sätt spela ned sjöfartens betydelse, utan det handlar om att det krävs åtgärder på flera fronter för att totalt sett nå framgång i arbetet med att säkerställa att Östersjön blir ett friskt och levande hav. Regeringen har för avsikt att gå vidare med åtgärder på flera av de här områdena, för Östersjön kräver snabba åtgärder om vi ska klara att återställa balansen i detta viktiga och känsliga innanhav.

Fru talman! Det sistnämnda, diskussionen om jordbruket och dess påverkan, tycker jag är väldigt intressant.

Vi har i dag stränga krav på det svenska jordbruket när det gäller hur man ska hantera sin gödsel, hur man får sprida näringsämnen på sin åker och hur det ska följas upp. Det svenska jordbruket tar ett väldigt stort ansvar och har tuffa krav på sig. Jag skulle vilja säga att de är betydligt tuffare än vad kollegorna i de andra Östersjöländerna har.

Det är lite märkligt att regeringen står här och argumenterar att vi inte kan gå före i Sverige och att vi inte kan ha några avgifter som är särskilt tuffa jämfört med andra länder när man gladeligen inför nya tuffare krav för jordbruket i Sverige och diskuterar att införa nya och helt världsunika skatter, till exempel en handelsgödselskatt. Man vill straffbeskatta det svenska jordbruket genom en kilometerskatt som gör det dyrare för mjölkbilen att komma och hämta mjölken hos den redan hårt drabbade svenska mjölkbonden. Jag tycker inte att resonemanget hänger ihop helt och fullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som ministern är jag glad över att vi har en stor samsyn om ambitionen - att vi vill ha tuffare regler som säkerställer att vi har en sjöfart som är hållbar. Jag hoppas att regeringen fortsätter att nå framgång i förhandlingarna.

Det finns en punkt där vi uppenbarligen inte är överens. Det hade varit viktigt om regeringen säkerställt att Sjöfartsverkets nya farledsavgifter tar hänsyn till parametern. Ministern verkar ge uttryck för att hon hoppas och tror att man kommer att göra detta, men jag hade önskat att regeringen säkerställde att hanteringen av grå- och svartvatten blev en del av prissättningen för farledsavgifterna.

Jag tackar ministern för en god debatt.

Fru talman! Man kan möjligen reflektera över det som kanske inte hänger ihop, nämligen att å ena sidan ha en väldigt stark omsorg om och uttrycka en stark oro för Östersjöns utveckling och å andra sidan motsätta sig åtgärder som skulle bidra till minskad övergödning av detta hav. Men den diskussionen kan något annat statsråd ta vid ett annat tillfälle. Här handlar det om sjöfarten och sjöfartens betydelse och ansvar i de här frågorna.

Skälet till att jag inte har för avsikt att trycka på Sjöfartsverket är att jag har fått betryggande information om att dessa aspekter är tillgodosedda i det arbete som pågår där. Jag vill inte föregripa det arbetet eftersom det är ett internt arbete som pågår i en statlig myndighet. Men de signaler jag har fått gör att jag känner mig trygg i att det kommer kloka och bra besked från Sjöfartsverket så småningom. Självklart kommer regeringen att bevaka att så sker.

Det är viktigt att framhålla att till skillnad från en del andra näringar och företeelser är sjöfarten inte ett ensidigt nationellt ansvar eller ett område där vi helt och hållet har nationell rådighet. Sjöfarten omfattas av ganska omfattande internationella konventioner och lagstiftning. Därför är det viktigt att Sverige agerar kraftfullt och föredömligt och går i bräschen för bättre miljöanpassad sjöfart.

Jag tycker att det här fallet är ett gott exempel på det. Vi kommer att behöva göra mer på fler områden för att sjöfarten ska bli ett mer hållbart transportslag i framtiden än vad det är i dag.

Tack för en god debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.