Kringgåenden av sanktionerna mot Ryssland

Herr talman! Aida Birinxhiku har frågat bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa om vilka konkreta åtgärder statsrådet avser att vidta för att säkerställa att sanktionerna mot Ryssland inte kringgås. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Ryssland fortsätter sitt brutala anfallskrig mot Ukraina, vilket har långtgående konsekvenser för civilbefolkningen och utgör ett allvarligt hot mot den europeiska säkerheten. Därför behöver trycket på Ryssland öka bland annat genom ytterligare sanktioner samt genom att säkerställa efterlevnaden av redan införda sanktioner.

Regeringen arbetar aktivt i båda dessa spår för att motverka kringgåendet av Rysslandssanktionerna via tredje land. Bland annat föreslår och driver regeringen på för ytterligare åtgärder i sanktionspaketen som syftar till att täppa till kryphål och motverka kringgåendet. Ett flertal av de förslag som Sverige initierat har införlivats i sanktionerna, till exempel åtgärder som riktar sig mot skuggflottan och rysk export av naturgas.

Utöver att vara pådrivande för ytterligare åtgärder i sanktionspaketen arbetar regeringen kontinuerligt med att stärka det nationella genomförandet av sanktionerna. Som en del i detta arbete gav regeringen den 8 maj ett antal myndigheter i uppdrag att stärka arbetet med att säkerställa efterlevnaden av internationella sanktioner. Syftet är att effektivisera myndigheternas samverkan i arbetet för att motverka sanktionsbrott.

Arbetet kopplat till efterlevnaden berör en mängd myndigheter i Sverige medan brott mot sanktionslagstiftningen hanteras inom ramen för Polismyndighetens och övriga rättsväsendets verksamhet.

Sverige har ett nära samarbete med kommissionen och övriga EU-medlemsstater i frågor som gäller nationellt genomförande av sanktionerna. Det pågår bland annat en löpande dialog med kommissionen om efterlevnadsfrågor inom ramen för kommissionens regelbundna högnivåmöten.

Sverige avser att fortsätta vara drivande inom EU för att skärpa sanktionerna och motverka kringgåendet, bland annat vad gäller skuggflottan samt rysk import av känsliga produkter med dubbla användningsområden.

Som ett komplement till de redan införda ekonomiska åtgärderna har regeringen även tillsammans med ett antal likasinnade EU-medlemsstater initierat ett förslag om att införa breda importtullar på varor från Ryssland.

Vidare avser regeringen att fortsätta arbetet med att stärka det nationella genomförandet. Sanktionernas fulla effekt kan endast uppnås om vi gemensamt kraftsamlar för att säkerställa efterlevnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret på interpellationen och för tydligheten om att Sverige kommer att stödja Ukraina så länge det behövs.

I den oroliga omvärld vi befinner oss i måste vi ta ett större ansvar för att inte bara stödja Ukraina utan också sätta ekonomisk press på Ryssland. Därför är det helt oacceptabelt att sanktionerna mot Ryssland fortsätter att kringgås.

Det är medlemsländernas ansvar att säkerställa att EU:s sanktioner mot Ryssland efterlevs. Så sker redan på ett framgångsrikt sätt i många EU-länder. Det är dock alldeles uppenbart att den svenska regeringen inte har agerat tillräckligt kraftfullt för att stoppa kringgåenden i Sverige.

Nyligen rapporterades det om svenska satellitantenner som trots rådande exportrestriktioner hamnat hos rysk försvarsindustri. Det är ett av många fall som medierna har rapporterat om där man kringgår sanktionerna via kringliggande länder, dessutom utan att åtal väcks.

Sverige är ett av få EU-länder där det fortfarande inte har väckts ett enda åtal för sanktionsbrott. I stället står svenska myndigheter helt handfallna och saknar verktyg för att kunna stoppa dessa kringgåenden i Sverige.

Herr talman! Det var mot denna bakgrund som vi socialdemokrater redan i vintras, för snart ett år sedan, lade fram flera konkreta förslag för att stoppa kringgåenden i Sverige. Vi krävde bland annat att det skulle inrättas ett sanktionsråd där berörda myndigheter kan samverka kring sanktionsefterlevnad, att det skulle införas en anmälningsskyldighet för myndigheter som upptäcker eller misstänker sanktionsbrott och att straffen för sanktionsbrott skulle skärpas, bland annat genom kraftigt höjda företagsböter och genom att kriminalisera vissa osjälvständiga brottsformer, för att nämna några exempel.

Vi socialdemokrater lade fram ett utskottsinitiativ i näringsutskottet där vi krävde att regeringen med hänsyn till frågans brådskande karaktär skulle arbeta vidare med förslagen omgående. Detta initiativ röstades tyvärr ned av regeringspartierna och av Sverigedemokraterna, som inte ens var öppna för att bereda ärendet vidare.

Herr talman! Jag välkomnar att regeringen nu arbetar vidare med flera av dessa förslag, men jag måste säga att processen är anmärkningsvärt saktfärdig, särskilt sett till frågans allvarliga och brådskande karaktär, som sagt.

Andra länder i Europa har agerat snabbare och tuffare, och nu är det hög tid att den svenska regeringen gör detsamma. Vi kan inte låta oförmågan att förhindra och stoppa sanktionsbrott undergräva det starka förtroende som Sverige faktiskt har när det kommer till stödet till Ukraina.

Jag vill därför fråga utrikesministern: Kan hon ge några som helst besked om när förslagen kan bli verklighet?

Herr talman! Till att börja med vill jag säga att jag är väldigt glad över att det finns ett brett stöd för arbetet med sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna är viktiga, och de har effekt. Ryssland försöker sprida ett narrativ att sanktionerna inte har effekt, men det vet vi att de har. Därför måste vi fortsätta att hela tiden hitta nya vägar framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen förutsätter att alla svenska aktörer följer gällande lagstiftning, inklusive EU:s förordningar på sanktionsområdet, som är bindande och direkt tillämpliga i hela unionen. Vi ser allvarligt på sanktionskringgåenden och eventuella sanktionsbrott, och därför ser vi nu över den straffrättsliga lagstiftningen på området.

Vi har tillsatt en utredning för att ta fram lagstiftningsförslag som en följd av ett EU-direktiv som antogs i våras. Utredningen, som överlämnade sitt betänkande i juni, föreslog bland annat en ny sanktionslag. Enligt betänkandet skulle den föreslagna lagen utöka det straffbara området. Den skulle också ge straffskärpningar som innebär att ringa fall av sanktionsbrott och också medhjälp och försök till sanktionsbrott kriminaliseras.

Utredningen föreslår också det som interpellanten tar upp, nämligen en anmälningsplikt. Här skulle jag alltså säga att man slår in öppna dörrar. Anmälningsplikten innebär att myndigheter som handlägger frågor med koppling till internationella sanktioner ska göra en anmälan till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten om det finns anledning att anta att brott enligt den nya lagen har begåtts. Enligt utredningens förslag, som har varit ute på remiss, ska det komma lagstiftning i maj.

Jag vill också säga något om vikten av information. När EU antar nya sanktionspaket finns det ett behov av att sprida information om de nya åtgärderna till myndigheter och andra aktörer i medlemsstaterna. Här har kommissionen en viktig roll att spela, i synnerhet vad gäller att ta fram vägledning för att underlätta regelefterlevnaden.

Samtidigt behöver medlemsstaternas myndigheter hålla sig uppdaterade för att kunna bistå företag och andra aktörer som vill göra sitt yttersta för att efterleva sanktionerna. Detta kan ibland vara snårigt, och därför är det viktigt att man kan få stöd av myndigheterna. Vi arbetar aktivt med att nå ut till näringslivet för att informera om sanktionerna.

Ett exempel i sammanhanget är broschyren Rysk teknikanskaffning, som Säkerhetspolisen, Tullverket och Inspektionen för strategiska produkter har tagit fram. Den syftar till att informera svenska företag för att undvika just sanktionskringgående. Detta visar att våra myndigheter jobbar aktivt med att sprida information.

Som jag sa inledningsvis är detta ett arbete som måste pågå löpande. Man måste hela tiden ta fram nya sanktioner men också täppa till hål där man ser att sanktionerna kan kringgås. Vi jobbar hårt.

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret!

Låt mig först och främst konkretisera varför regeringens agerande väcker frågor. Vi socialdemokrater uppmärksammade frågan redan sommaren 2023, och därefter, i augusti samma år, gav den tidigare utrikeshandelsministern Kommerskollegium i uppdrag att titta närmare på kringgåendena. Utrikeshandelsministern konstaterade då att uppdraget skulle vara färdigt i närtid så att eventuella åtgärder snabbt kunde vidtas.

Trots detta dröjde det ända till slutet av november 2023 innan regeringen gav Kommerskollegium i uppdrag att inte bara kartlägga handelsmönster utan också, rimligen, föreslå konkreta åtgärder som kan vidtas för att stoppa sanktionskringgåenden. Att uppdraget inte gavs tidigare är anmärkningsvärt, och detta får utrikesministern gärna utveckla vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommerskollegium presenterade i alla fall flera konkreta förslag senare, i februari 2024. Det är alltså snart ett år sedan, men trots detta är väldigt få av förslagen realiserade i dag.

Under hela processen har medierna återkommande gånger rapporterat om hur företag rundar sanktionerna och hur svenska myndigheter står helt handfallna. Det är mot denna bakgrund, herr talman, som jag menar att regeringen har gjort alldeles för lite och agerat alldeles för sent. Detta är anmärkningsvärt sett till att man, enligt utrikesministern, tar frågan på största allvar.

Herr talman! Regeringen skulle dessutom kunna göra mycket mer för att stoppa sanktionsbrotten här och nu. Det finns flera åtgärder som regeringen kan gå vidare med omgående, såsom att göra fler riktade informationsinsatser, eftersom det uppenbarligen behövs, förstärka och förtydliga uppdrag i regleringsbrev och utöka resurserna till berörda myndigheter.

Det här är viktigt, och det är därför vi socialdemokrater i vårt budgetförslag dubblerar anslagen till Kommerskollegium så att de kan jobba med sanktionsefterlevnad. Det finns alltså flera konkreta åtgärder som regeringen kan och borde gå vidare med här och nu, och detta hoppas jag att utrikesministern håller med om, eftersom hon är tydlig med att det är ett löpande arbete. Sanktionerna kringgås här och nu, och det finns ingen tid att förlora.

Herr talman! För att stödja Ukraina helhjärtat måste vi få stopp på sanktionsfusket. Hittills är beskedet från regeringen att berörda myndigheter har fått ett uppdrag att ha en löpande dialog med kommissionen och att man analyserar remissvaren på sanktionsutredningen. Det är bra men långt ifrån tillräckligt, och därför är min fråga om utrikesministern är beredd att vidta några nya åtgärder. Fler informationsinsatser, tydligare skrivningar i regleringsbreven och utökade resurser - är regeringen beredd att gå vidare med dessa eller andra åtgärder för att påskynda det här arbetet och sätta stopp för sanktionsfusket i Sverige?

Herr talman! Som vi konstaterar uppnås sanktionernas fulla effekt först när vi verkligen säkerställer att ett effektivt genomförande finns och att vi kan motverka ett kringgående.

På nationell nivå har regeringen alltså bland annat beslutat om att de myndigheter som främst berörs av sanktionsgenomförandet ska ingå i ett samverkansråd under Polismyndighetens ledning. Syftet är att effektivisera myndigheternas gemensamma arbete för att motverka sanktionsbrott, och det är en rad myndigheter som ingår här. De har också getts i uppdrag att se över sina interna arbetsformer för att säkerställa att sanktionerna efterlevs, och vi ser fram emot en rapport från dem redan i januari.

På EU-nivå har regeringen en pågående dialog med EU-kommissionen och övriga medlemsstater för att säkerställa att sanktionerna efterlevs. Kommissionen har också konstaterat att Sverige har kommit långt i arbetet med genomförandet av sanktionerna, både när det gäller myndighetssamordning och när det gäller förebyggande åtgärder. Till det kommer också den nya lagstiftning som ska träda i kraft nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inom ramen för vårt ordförandeskap i de informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena med de nordiska och baltiska länderna har Sverige under hösten dessutom stått värd för ett sanktionsmöte i den kretsen, i syfte att diskutera kringgåenden av Rysslandssanktionerna och identifiera möjliga motåtgärder. En fråga som ständigt kommer upp i våra dialoger, nu senast i Natosammanhang och även i OSSE-sammanhang, är den så kallade skuggflottan. Det är hela tiden en katt-och-råtta-lek, så att säga, där båtar döps om och flaggas om och vi hela tiden måste vara på tårna för att följa efter.

Vi har ett nära samarbete med både Storbritannien och övriga EU för att se till att lista fler fartyg, vilket är ett ständigt pågående arbete där Sverige bidrar mycket aktivt. Vi kommer också löpande att anta nya sanktionspaket i rådet, och även där har Sverige bidragit.

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för den här debatten.

Jag är stolt över att Sverige flera gånger har gått före när det gäller stödet till Ukraina. Just för att vi har gjort det borde vi vara ett föredöme inom EU när det handlar om att upptäcka, förhindra och sätta stopp för sanktionskringgåenden på nationell nivå. Så ser det dock inte ut i dag, tvärtom, och därför behöver regeringen göra mycket mer och agera mycket snabbare för att sätta stopp för sanktionsbrotten i Sverige.

Det är positivt att flera åtgärder äntligen är på gång. Som jag nämnde i mitt tidigare anförande undrar jag om det finns fler insatser som regeringen kan gå vidare med här och nu - och som regeringen borde gå vidare med här och nu, givet det som står på spel. Jag noterar att jag inte fick något besked från utrikesministern där.

Herr talman! Att Sverige låter dessa kringgåenden fortgå riskerar att undergräva det starka förtroende vi har när det gäller stödet till Ukraina. Det är ett förtroende som blir allt viktigare i den oroliga omvärld som vi befinner oss i, där Sverige måste ta ett större ansvar. Vi behöver ta ett större ansvar för att stödja Ukraina, och vi behöver ta ett större ansvar för att hålla det ekonomiska trycket på Ryssland uppe. Därför är det helt grundläggande att vi en gång för alla sätter stopp för sanktionsfusket i Sverige.

Herr talman! Som jag har redogjort för i den här interpellationsdebatten arbetar regeringen aktivt, både nationellt och internationellt, för att säkerställa att sanktionerna mot Ryssland ska vara effektiva. Men jag vill också understryka att det här arbetet är kollektivt och långsiktigt. Hela EU - medlemsstater, institutioner, företag och privatpersoner - har ett gemensamt ansvar att se till att sanktionerna verkligen efterlevs.

Det är också avgörande att vi säkerställer att aktörer i tredjeland inte bidrar till att sanktionerna kringgås, vilket är fallet i dag. Därför är det välkommet att EU har ett sanktionssändebud i form av David O'Sullivan, som är mycket aktiv i sina kontakter med globala partner. Vi ser att sändebudets arbete ger resultat och höjer verksamheten i tredjeland.

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att Ryssland bedriver en omfattande ekonomisk vilseledning för att få oss i väst att tro att sanktionerna inte har effekt, men som jag sa inledningsvis stämmer inte det. Vi har nu de mest kraftfulla och långtgående sanktionerna mot Ryssland någonsin, vilket innebär dels minskade inkomster för den ryska statskassan, dels minskad förmåga för Ryssland att bedriva sin krigföring gentemot Ukraina. Samtidigt som vi ska fortsätta att arbeta för fler sanktioner och bättre efterlevnad ska vi ha med oss detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi i EU och väst kan hålla ihop är tiden på Ukrainas, och också på vår, sida. Jag är som sagt väldigt glad att det finns en samsyn gällande både behovet av stöd till Ukraina och behovet av att skärpa sanktionerna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.