Korttidspermittering och försenade utbetalningar

Fru talman! Edward Riedl har frågat mig om jag anser att det är rimligt att företag som sökt korttidspermittering på fem månader inte ens får besked av Tillväxtverket om huruvida de kan få stöd eller om jag avser att vidta några åtgärder för att ändra på detta.

Många företag och företagare har drabbats hårt ekonomiskt till följd av spridningen av det nya coronaviruset. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna för jobb och företag har regeringen vidtagit en rad åtgärder. Stödet vid korttidsarbete är en viktig åtgärd för att förhindra att personal blir uppsagd och för att möjliggöra för företag att snabbt komma igen när läget vänder. Stödet har också kommit att användas i stor utsträckning.

Sedan den 7 april i år har Tillväxtverket beviljat drygt 71 300 ansökningar vilka omfattar drygt 582 000 anställda och 28,8 miljarder kronor.

Fru talman! På Tillväxtverket arbetar normalt cirka 450 personer. Sedan den 1 april har myndigheten anställt drygt 110 personer och lånat in ytterligare cirka 130 personer från andra myndigheter. För att möta söktrycket har myndigheten även prioriterat om arbetsuppgifter för befintlig personal, och myndigheten gör för närvarande ytterligare personalförstärkningar. Under oktober månad arbetade totalt cirka 340 personer med handläggning och kontroll av stödet för korttidspermittering på Tillväxtverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Stödet är delvis ett nytt system, som har införts snabbt och som har hjälpt många företag att kunna behålla personal under den rådande krisen. Samtidigt måste handläggningsarbetet få ta den tid som behövs för att granska och kontrollera alla ansökningar.

Näringsdepartementet för en tät dialog med Tillväxtverket och följer upp myndighetens hantering av stödet.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Precis som ministern beskrev är vi inne i ett mycket allvarligt läge med ökad smittspridning. Den hälso- och sjukvårdpersonal och omsorgspersonal som redan har dragit ett tungt lass kommer under jul- och nyårshelgerna sannolikt att få dra ett ännu mycket tyngre lass. Det väntar svåra prövningar för att klara att begränsa smittan.

Det som jag har frågat om här, fru talman, handlar också om hur pandemin slår mot den svenska ekonomin och framför allt mot de svenska jobben och företagen. Jag ställde två frågor till ministern. Såvitt jag kan bedöma - den som lyssnar får väl avgöra själv - valde han att inte bemöta eller besvara någon av dessa två frågor.

Jag frågade om det är rimligt att företag som sökt korttidspermittering kan få vänta flera månader på att få ett besked om huruvida de ens är berättigade till det här stödet eller inte. Problemet med detta är inte enbart den oro som företagarna känner, utan det handlar också om att de företag som chansar och hoppas att de ska få ta del av dessa stöd inte behöver sparka sin personal. Det var det vi från början ville - att personal inte ska bli av med sina jobb och att anställda inte ska förlora sin försörjning. Vi har ju sagt att staten ska ta en stor del av den här kostnaden om arbetsgivaren inte säger upp sin personal.

Problemet som uppstår ifall man får vänta för lång tid på svaret är att om företaget inte är berättigat till stödet väntar konkurs och alla jobb förloras på företaget. Därför är det här en mycket allvarlig fråga.

Fru talman! Det jag frågar ministern är om han tycker att det är rimligt att det är på det här sättet. Ministern beskriver bra hur det ser ut. Jag har ingen annan bild än att det är tufft för dem som gör de här prövningarna, och de gör givetvis så gott de kan. Men frågan är om mer behöver göras för att rädda just svenska jobb och företag.

Vi moderater lade den 7 april fram förslag om heltidspermittering, och regeringen gick med på delar av detta som blev korttidspermittering den 14 april, som jag kan se i mina anteckningar. Det gjorde att vi kunde få detta viktiga stöd på plats, så att företag inte skulle behöva säga upp sin personal utan i stället kunna ha personalen kvar. Även om de hade förlorat delar och, för vissa företag, hela sina intäkter och sin omsättning skulle personalen ändå inte bli av med jobben.

Det här är ingen vanlig kris. Den har vi själva så att säga orsakat i ekonomisk bemärkelse, för när vi ska minska smittspridningen stänger vi ned delar av samhället, vilket får oerhört stora konsekvenser för företagen. Då behöver vi hitta bra stöd för att ersätta dem.

Det stöd som Moderaterna tog fram om korttidspermittering, som det sedan blev, är ju ett bra stöd. Det har räddat väldigt många jobb och sett till att Sverige har kunnat styra bort från det som annars hade kunnat bli massarbetslöshet, även om arbetslösheten redan har ökat betänkligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga, fru talman, till ministern är ändå om han tycker att det är rimligt att det går så pass många månader som jag beskriver i min interpellation innan företagen får något svar, för det riskerar i förlängningen att leda till många förlorade arbetstillfällen.

Fru talman! Korttidsstödet är väldigt uppskattat bland företagarna, och jag kan säga att vi har all anledning att uppskatta det också som samhälle. Enligt Konjunkturinstitutet kan det ha räddat över 200 000 jobb relativt om vi inte hade haft det systemet.

Fru talman! Vi har ju prövats i ekonomiska kriser tidigare. Vid finanskrisen 2008 fanns inget sådant stöd på plats. Det innebar att många människor fick gå från jobben, delvis i onödan, därför att de hade arbetsgivare som hade fabriker i andra länder med den här typen av stöd. Då fick man dra ned i Sverige för att kunna behålla jobb på andra håll.

Det var mot denna bakgrund som den här regeringen tillsatte en utredare, Anders Ferbe, för att ta fram ett system för korttidspermittering i likhet med många andra länder och just kunna möta kriser tillsammans. Vi hade berett förslaget, och det var en av huvudanledningarna till att vi kunde få det på plats så snabbt som vi kunde när krisen började. Sedermera har vi behövt skruva i detta, senast i november när vi meddelade att vi kommer att förlänga det ytterligare. Vi är ju fortfarande i ett väldigt besvärligt läge, och vi behöver hjälpas åt. Så är det.

Vid den enorma anstormningen på grund av den här krisen tror jag att det är viktigt att ha rätt fakta. Huvudanledningen till att det här systemet behövdes under våren var inte några stängningsbeslut från den svenska regeringen eller riksdagen, utan det var att många av våra exporterande företag - Volvo, Scania med flera - hamnade i ett läge där andra länder stängde. Först var det problem i Kina med insatsvaror som vi inte kunde få på grund av logistikproblem och annat. Sedermera visade det sig att detta flyttades över till Europa, där många av de länder som stängde hade fabriker som tillverkade insatsvaror för just våra svenska industrier. Trots att varken vi eller företagen ville stänga fabrikerna var vi tvungna att göra det, eftersom det inte kom in några insatsvaror. Därför var det väldigt viktigt att ha det här systemet på plats.

Sedan dess har Tillväxtverket beviljat drygt 71 300 ansökningar. 582 000 människor har omfattats bara de senaste nio månaderna. Det har hittills kostat skattebetalarna 28,8 miljarder, och jag tror att det är helt rätt använda resurser.

Fru talman! Hur ser det då ut hos Tillväxtverket när det gäller ansökningstiden? Nu talar vi om månader. Jag kollade upp det innan jag kom hit till interpellationsdebatten. Väntetiden för nya ansökningar var vid den första avstämningen i genomsnitt tio dagar, sett till hela 2020. Tre månader efter beviljat stöd går handläggningen fort när det gäller de företag som inte fastnar i någon av kontrollerna.

Vad är det då för kontroller vi talar om? Jo, fru talman, när man använder så stora resurser, så mycket av skattebetalarnas medel, är det viktigt att de går till rätt företag, så att inte lycksökare, lurendrejare eller till och med organiserad brottslighet med lätthet kan komma åt skattebetalarnas pengar bara för att vi befinner oss i en kris. Det innebär att om en ansökan inte är komplett eller om man misstänker att det kan finnas något problem måste man kontrollera det ordentligt. Vi måste väl ändå vara helt överens om att när vi använder tiotals miljarder av skattebetalarnas pengar är det viktigt att de går till de företag som ska ha dem och inte att de hamnar fel i organiserad brottslighet eller hos lurendrejare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag svarar gärna på ministerns frågor, även om tanken med interpellationsinstrumentet tvärtom är att regeringen ska besvara riksdagsledamöternas frågor. Men jag ska givetvis tillmötesgå ministern i den omvända ordningen.

Jag håller med ministern, fru talman, om att vi självfallet ska beivra allt fusk, all organiserad brottslighet som nu försöker ta del av de här stöden som är införda för att rädda människors jobb. Att rädda jobb och företag i Sverige är vad de här krispengarna ska gå till, inte till lurendrejare. Vi är helt överens om det.

Jag besvarar gärna ministerns frågor och skulle önska, fru talman, en liknande behandling, så som det här instrumentet i grund och botten är tänkt.

Låt mig börja med att säga att Sverige före krisen hade en mycket hög arbetslöshet. Efter att den här regeringen tog över, från september 2014 och fram till februari 2020, precis innan pandemin slog till, har Sverige lyckats sämst i hela Europeiska unionen vad gäller att bekämpa arbetslöshet. Det säger någonting om de problem som Sverige redan mötte den här krisen med. Därför har vi moderater från dag ett sagt att vi tänker arbeta konstruktivt. Vi kommer att lägga fram förslag på riksdagens bord för att säkerställa minskad smittspridning, rädda svenska jobb och företag och styra bort Sverige från eventuell massarbetslöshet, om den här krisen slår fullt ut mot vårt land.

Så har vi jobbat under hela den här krisen. Vi har lagt fram förslag på förslag. Det positiva man kan säga om regeringen är att regeringen har tagit till sig de flesta av våra förslag.

Det näringsministern nu beskriver är att det förslag som Moderaterna lade fram om permittering sannolikt har räddat ett par hundra tusen svenska arbetstillfällen, och det är bra. Det är väl investerade pengar. Om detta är jag och näringsministern givetvis helt överens.

Sedan kan man ställa sig frågan vilka det är som har nyttjat stödet. Det har ju sett lite olika ut under krisen. Och jag vet att också ministern vet att från början av krisen har vi absolut ingen annan bild. Från allra första början slog den mot den svenska exportindustrin. Men vartefter krisen pågick lyfte många av de företag som hade tagit emot korttidspermitteringsstödet bort stödet under sommaren, därför att ekonomin i vissa avseenden hade börjat snurra igen. Men de ekonomiska hjulen hade börjat snurra väldigt ojämnt.

Så länge den här krisen pågår - vi vet inte hur länge - kommer säkert olika sektorer av svensk ekonomi att behöva den här typen och andra typer av krisstöd för att klara sig.

Om ministern i alla fall kom nära svaret att det finns en medelhandläggningstid som är relativt kort och om det skulle vara det enda svaret, fru talman, skulle jag vara nöjd, och alla de företagare som hör av sig skulle nog också vara rätt nöjda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många av de företagare som har ringt till mig har också försökt få tag i näringsministern och andra personer i regeringen, utan framgång. De har varit förtvivlade eftersom de har hörsammat det vi ville, det vill säga inte sagt upp sin personal, men inte fått något besked om när stödet kommer. Då hamnar de i ett mycket märkligt läge där de riskerar konkurs i stället för uppsägningar, och då förlorar alla jobbet.

Fru talman! Min fråga var om ministern tycker att detta är ett problem, inte medelhandläggningstiderna under hela pandemin utan att vissa företag har fått vänta så här länge på att få ett besked om de får stöd eller inte. Ytterst handlar det om att rädda svenska jobb och företag.

Fru talman! Ibland får man intrycket i kammaren och i den allmänpolitiska debatten att svenska folket skulle vara mer oflitigt än andra folk i EU och att vi skulle ha mycket högre arbetslöshet än andra.

Men tittar vi på svenska folket relativt andra folk i Europeiska unionen ser vi att svenska folket utan tvekan är EU:s flitigaste. Vi har högst sysselsättningsgrad av alla EU-länder. Det hade vi före krisen, och det har vi under krisen.

Då ställer sig vän av ordning givetvis frågan: Hur kan man då säga att vi har högre arbetslöshet än många andra länder? Jo, det beror på den enkla detaljen att vi också är EU:s flitigaste folk när det gäller att ställa oss till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga är arbetskraftsutbudet betydligt högre i vårt land än i många andra EU-länder. Det beror på många saker. Man kan dölja delar av arbetslösheten genom att ha ett hemmafrusystem, något vi tack och lov inte har i Sverige sedan lång tid tillbaka. I vårt land jobbar både män och kvinnor, och så ska det också vara.

Fru talman! Att försöka ge sken av att svenska folket är mer oflitigt än andra är fel. Före krisen hade vi EU:s högsta sysselsättningsgrad, och nu under krisen har vi fortfarande EU:s högsta sysselsättningsgrad. Därtill har vi bland de högsta arbetskraftsutbuden i Europeiska unionen.

Ju fler jobb som växer fram och ju fler som vill jobba, desto bättre. Men inte minst i sådana här situationer kan det se ut på ett annat sätt, för arbetslöshetstalen bli ju högre när arbetskraftsutbudet är större på grund av att både män och kvinnor vill jobba, vilket i grunden är mycket positivt. Det tror jag att vi kan vara överens om.

Så till frågan. Skulle jag tycka att det var ett problem om man fick vänta i flera månader? Ja, självklart, om det vore det gängse. Men så är det inte. Tillväxtverket har, med stöd av regering och riksdag, kunnat handlägga ett stort antal ansökningar, och som jag nyss läste upp har över 71 000 ansökningar beviljats sedan april.

Innebär det att de tio dagar i snitt jag nämnde gäller alla? Nej, givetvis inte, och jag tror att vi alla inser att skälen kan vara flera. Man kan misstänka att det handlar om organiserad brottslighet eller lurendrejare som försöker komma åt skattebetalarnas pengar. Ibland kan det handla om något så enkelt som att ansökningen inte är rätt ifylld.

Är detta besvärligt? Ja, självfallet är det besvärligt. Läget är besvärligt för svenska företag, svenskt näringsliv och svenska löntagare på grund av att den pågående pandemin påverkar hela vårt samhälle och hela vår omvärld, vilket innebär att de marknader vi är beroende av för varor och tjänster för tillfället är satta ut spel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Innebär det att vi är nöjda med situationen eftersom vi är nere på en genomsnittstid på tio dagar innan man får någon form av besked om sin ansökan? Nej, och det är därför vi fortsätter att ha en kontinuerlig dialog med Tillväxtverket för att se vad vi kan göra för att ytterligare underlätta för svenska företag och löntagare. Vi vill ju både stötta seriösa företag och försvåra för organiserad brottslighet och lurendrejare att komma åt skattebetalarnas pengar.

Fru talman! Till er som lyssnar: Jag har givetvis aldrig sagt människor i Sverige är bekväma. Vad jag sa men kanske inte var tillräckligt tydlig med är att denna regering är extremt dålig på att bekämpa arbetslöshet, faktiskt sämst i hela Europeiska unionen.

Socialdemokraterna gick till val på att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Ministern själv skrev under artiklar om det. Detta skulle vara överordnat alla andra mål för en socialdemokratiskt ledd regering. När det senare blev uppenbart att man inte var på väg i denna riktning utan var den sämsta regeringen i hela Europeiska unionen tog regeringen helt sonika bort målet om EU:s lägsta arbetslöshet.

Fru talman! Min kritik var att Sverige gick in i denna kris med problem som denna regering har varit med om att orsaka genom dålig politik på detta område.

Det som var min fråga i denna debatt var om ministern tyckte att detta var ett problem. Det enda svar jag fick var att med det medeltalet har regeringen inget problem med det som händer.

Men detta är ett problem för de seriösa företagare som bryr sig om sina anställda och inte vill säga upp dem. De var glada när staten sträckte ut en hjälpande hand så att de inte skulle behöva avskeda personal utan i stället kunde behålla personalen och säkra arbetstillfällen. Men när de nu ringer kan de inte ens få besked om när de ska få besked trots att det gått flera månader.

Fru talman! Jag tycker att ministern borde titta på detta eftersom det ligger inom hans ansvarsområde. Men här har vi tydligen olika uppfattning.

Fru talman! Utan tvekan är det så att arbete är och kommer att förbli denna regerings överordnade mål. Ett arbete betyder mycket för den enskilde. Det ger egen försörjning, frihet och en känsla av att vara behövd. Detta ska inte underskattas. Det handlar också om att vårt samhälle ska bygga på arbete. Hela vår välfärdsmodell bygger på att man är med och bidrar och därigenom kan ta del av det välfärdssamhälle som vi alla uppskattar.

Innan krisen började hade 300 000 fler ett arbete att gå till jämfört med 2014 när vi tog över. Det var bra, men vi var inte nöjda. Vi kommer hela tiden att behöva jobba för att fler ska kunna komma in i arbete, med allt vad det innebär.

Fru talman! Denna debatt handlar om korttidsstödet och stödet för de företag som drabbats i denna kris. Korttidsstödet är ett av de mest uppskattade och för skattebetalarna dyraste stöden vi har infört under detta år. De allra flesta ansökningar behandlas smidigt; de är rätt ifyllda och kommer från seriösa och friska företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag sa är snittiden för ett första besked tio dagar. Innebär det att alla får besked inom tio dagar? Nej, det finns säkerligen enskilda exempel där det inte är så. Men att måla upp en bild av att det i allmänhet skulle handla om flera månader är fel, och det är därför jag säger att det är där snittet ligger.

Skulle vi kunna göra gången ännu snabbare? Ja, om vi släppte på alla kontroller skulle det givetvis gå snabbare, men då är risken stor att både lurendrejare och organiserad brottslighet skulle utnyttja situationen och få del av skattebetalarnas pengar. Det kommer vi aldrig att gå med på.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.