Könsneutrala personnummer

Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig dels om jag tänker ta några initiativ för att avskaffa dagens personnummersystem till förmån för ett könsneutralt, dels om jag är beredd att vidta åtgärder för att möjliggöra könsuppdelad statistik oberoende av personnummer.

Det finns ett krav på att all individbaserad statistik ska kunna redovisas uppdelad på kön. Att ta bort uppgiften om kön skulle kunna innebära nackdelar för statistik och forskning. Det är också viktigt att komma ihåg att alla förändringar av personnumrets konstruktion får stora ekonomiska återverkningar för det stora flertalet aktörer i samhället och att de totala konsekvenserna är svåra att överblicka.

Med detta sagt vill jag också nämna flera av de steg regeringen har tagit i arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer, bland annat genom att modernisera den så kallade könstillhörighetslagen, särskilt utifrån den enskildes rätt att definiera sin könstillhörighet. Regeringen kommer att ta initiativ till två nya lagförslag: en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om tillståndsprövning av vissa ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna.

Detta innebär ett särskiljande av den juridiska processen att byta personnummer från den medicinska processen, vilket även kommer att påskynda processen att byta juridiskt kön. En medicinsk diagnos ska inte längre vara en förutsättning för att få nytt juridiskt kön fastställt i form av ändrat personnummer. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att bland annat identifiera de hinder som finns i samhället för transpersoners möjligheter att leva i enlighet med sin könsidentitet och vid behov föreslå insatser för att åtgärda eventuella brister.

Mot denna bakgrund är jag inte beredd att i dag ta ställning till någon ny översyn av personnummersystemet eller åtgärder för att möjliggöra könsuppdelad statistik oberoende av personnummer.

Fru talman! Tack för svaret på min interpellation om möjligheten att införa könsneutrala personnummer, ministern!

Varje svensk har, som alla känner till, ett personnummer som används vid identifiering. De första sex siffrorna är födelsedatumet, vilket följs av ett löpnummer där den tredje siffran anger personens kön - jämn siffra för kvinna och udda för man. För många av oss är detta inga problem, men det kan innebära problem för transpersoner.

Att ändra juridiskt kön eller genomgå könskorrigering kan ta lång tid, samtidigt som personen i fråga naturligtvis vill bli identifierad som det juridiska kön den anser sig tillhöra. När legitimation måste uppvisas eller personnummer anges avslöjar den tredje siffran i löpnumret alltid vilket juridiskt kön en person tillhör. RFSU vittnar om att könsmarkeringen i identitetshandlingar gör att särskilt unga transpersoner undviker sociala aktiviteter där de kan behöva legitimera sig. De undviker även att studera på högre nivå eller söka jobb i väntan på att den i dag långdragna processen att byta juridiskt kön genomförs och de får rätt siffror i personnumret.

Det är tydligt att dagens personnummersystem medför mycket lidande, särskilt för unga transpersoner. Vänsterpartiet anser därför att personnummersystemet bör ändras så att det införs könsneutrala personnummer utan könsbestämning i löpnumret. Då kommer vi bort från de problem och svårigheter det kan medföra när personnumret inte överensstämmer med en persons könsidentitet eller könsuttryck. Vi välkomnar att regeringen vill förenkla lagstiftningen om könskorrigering, men det hjälper inte dem som vill definiera sig som icke-binära - de som varken definierar sig som man eller kvinna.

Statsrådet säger också i sitt svar att det finns ett krav på att all individbaserad statistik ska kunna redovisas uppdelad på kön och att det skulle kunna innebära nackdelar för statistik och forskning att ta bort uppgiften om kön. Vi håller självklart med om att man även med könsneutrala personnummer måste säkerställa att det är möjligt att skapa könsuppdelad statistik, vilket är ett viktigt instrument för att synliggöra till exempel diskriminering, utsatthet för brott med mera. Könsuppdelad statistik bör naturligtvis även inkludera personer som varken identifierar sig som man eller kvinna, vilket sällan sker i dag.

Ett könsneutralt personnummer har många fördelar. Förutom att det inte pekar ut en persons kön kommer personnumret inte heller att behöva ändras exempelvis efter att en person ändrat sitt juridiska kön. Dessutom minskar risken att personnumren tar slut, vilket i dag är en reell risk. Borde det inte mot den bakgrund jag hänvisar till vara intressant att åtminstone utreda möjligheten att införa könsneutrala personnummer och på det sättet underlätta för många transpersoner i samhället och minska deras lidande?

Fru talman! Det är en viktig fråga Lotta Johnsson Fornarve tar upp, och det är en djupt viktig fråga för många av de individer som berörs av detta. Jag kan verkligen förstå att det kan göra att man avhåller sig från en del aktiviteter om det tar lång tid att byta personnummer. Därför har regeringen jobbat specifikt med den frågan - för att vi ska kunna särskilja en medicinsk förändring och en ändring av personnummer, så att man snabbare ska kunna få ett personnummer som passar ens identitet. Det är en fråga regeringen har jobbat med skyndsamt.

Det som händer nu är att vi har en utredare som just tittar på att identifiera de hinder för transpersoner som finns i samhället, och jag vill nog gärna avvakta vad den utredningen kommer fram till innan jag vidtar ytterligare åtgärder. Jag tror att det är viktigt att lyssna på vad utredningen kommer fram till.

Sedan handlar det även om hur vi på allra bästa sätt använder de resurser vi har för att stödja dessa personer. Att göra om personnumren skulle vara väldigt kostsamt för samhället i helhet, och jag är inte säker på - det får man verkligen fundera över - om det som allra bäst hjälper dessa personer är att lägga resurser där. Det som hjälper bäst kanske i stället är bättre stöd, inte minst i tonåren när man kanske blir tydlig med vilken identitet man har. Att människor får ett riktigt bra stöd i skolan, via skolhälsovården och kuratorer där, kanske är ett bättre sätt att använda våra resurser på.

Detta är dock en diskussion jag tycker är viktig att ta, så att vi använder våra gemensamma resurser på allra bästa sätt för att stödja dessa personer att leva sina liv.

Fru talman! Tack, ministern, för förtydligandet. Jag tycker att det är bra att ministern tar dessa frågor på allra största allvar. De här frågorna är viktiga för denna grupp, som är väldigt utsatt.

RFSL och RFSU driver på hårt i frågan om att införa könsneutrala personnummer och ser detta som en viktig fråga. Det är också ett faktum att allt fler länder har gått över till könsneutrala personnummer. På Irland och i Storbritannien, liksom i ett flertal europeiska länder, är personnummer könsneutrala.

I vårt grannland Norge meddelade man redan 2014 att man skulle gå över till könsneutrala personnummer, efter påtryckningar från Norges hbtq-förening och från landets transförbund. Förändringen kommer nu i samband med att Norges personnummersystem görs om de närmaste åren, vilket sker på grund av begränsningar som gör att de tillgängliga numren annars skulle ta slut framemot 2030.

Även i Sverige riskerar personnumren att ta slut. Eftersom vi troligtvis måste göra om systemet, precis som man måste göra i Norge, borde detta vara ett bra tillfälle att se över frågan om att införa könsneutrala personnummer även här.

Ett juridiskt kön är sällan relevant att visa upp i vardagen. Det behövs egentligen inte när du ska hämta ut paket på posten, köpa lotter, söka jobb eller låna böcker på biblioteket. Dina identitetshandlingar intygar att du är du, för att ingen annan ska utge sig för att vara det.

När det gäller möjligheten att föra könsbaserad statistik menar RFSL att detta är fullt möjligt även om vi inför könsneutrala personnummer. Man ger några exempel på hur det kan gå till och pekar bland annat på att statistik över jämställdhet kan föras ändå samt att möjlighet att samla registerdata finns ändå, utan att juridiskt kön är synligt i vardagen. Anledningen till detta är att det könsneutrala personnumret knyts till ett juridiskt kön i skatteverkets digitala personbild.

Könsmarkörer eller markörer som visar vilka kroppsdelar en person har kan finnas i patientjournaler, så att exempelvis kallelser till cellprov går till alla med livmoder - även till dem som har bytt juridiskt kön till man.

Jag anser att vi åtminstone borde utreda denna fråga innan vi säger om det är möjligt att införa könsneutrala personnummer eller inte. Jag delar RFSL:s uppfattning om att det borde vara fullt möjligt. Könsneutrala personnummer skulle underlätta vardagen betydligt på en rad områden för transpersoner som befinner sig i processen att byta kön. Det skulle även minska risken för att transpersoner utsätts för olika former av hot och diskriminering.

Fru talman! Är det så att personnumren håller på att ta slut? Folkbokföringsutredningen fick 2007 i uppdrag att utreda personnummersystemet - när vi blir fler behöver vi ju också fler personnummer.

Man analyserade flera olika lösningar, bland annat att göra personnumren könsneutrala. Man gick dock inte vidare med ett sådant förslag, och man hade en del goda argument för att inte göra detta. Det handlade bland annat om kostnader men också om kravet på att vi ska ha könsuppdelad statistik.

Efter att utredningen lämnat sitt förslag föreslog den dåvarande regeringen en ordning där Skatteverket får vara mer flexibelt i hur man tilldelar födelsedagarna i personnumret.

Behovet av att göra om personnummersystemet är tillgodosett via denna utredning. Vi behöver alltså inte göra någon omläggning av personnummersystemet på grund av detta.

Det hindrar dock inte att den fråga som Lotta Johnsson Fornarve tar upp kvarstår. Regeringen har försökt att lösa problemet med att det tar för lång tid att byta personnummer genom att särskilja den juridiska och den medicinska processen. Det är ett viktigt steg på vägen.

Jag vill gärna invänta den utredning som nu pågår innan jag tar ställning till om vi ska ta ytterligare steg i denna riktning.

Fru talman! Jag ser också fram emot denna utredning, och vi får fortsätta debatten när den kommer.

Jag tackar för debatten.

Fru talman! Jag vill också tacka för debatten.

Det är naturligtvis viktigt att Sverige är ett land där man får möjlighet att leva sitt eget liv, oavsett hur man identifierar sig. Det är viktigt att vi är ett öppet samhälle - öppet för mångfald och för olika yttringar. I en demokrati är det en självklarhet att leva i ett sådant land.

Tack så mycket, Lotta Johnsson Fornarve, för att du tog upp frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.