Konsekvenserna för Stockholmsregionen av regeringens skattepolitik

Fru talman! Erik Andersson har frågat mig om jag anser att Stockholm är en tillväxtmotor för Sverige och varför jag, enligt honom, för en skattepolitik som är direkt skadlig för stockholmarna och för regionens tillväxt.

Jag vill börja med att påpeka att tillväxt beror på en rad olika faktorer, även för Stockholm. Hur skattesystemet är utformat är en faktor, vad skatterna används till är en annan. Bostadsbrist och svårigheter att finna rätt kompetens är exempel på reella problem för företag som försvårar för dem att växa inte minst i Stockholmsregionen. Detta är problem som regeringen försöker komma till rätta med genom ökade satsningar på utbildning och bostadsbyggande.

Regeringen investerar och planerar stora utbyggnader av infrastrukturen i Stockholmsregionen genom exempelvis Citybanan, Förbifart Stockholm, utbyggnaden av Mälarbanan, Ostlänken, ny Skurubro samt genom medfinansiering utbyggnaden av tunnelbanan. Därtill sker stora investeringar i kommunsektorn, vilket sammantaget kommer att skapa bättre förutsättningar för tillgänglighet och ökad tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På grund av den förra regeringens många ofinansierade skattesänkningar ser vi tyvärr stora underskott i statens budget. Angelägna satsningar måste därför finansieras. Det är missvisande att, som Erik Andersson gör, endast se till intäktssidan av politiken. Politiken måste ses som en helhet.

Syftet med det kommunala skatteutjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden.

Den parlamentariska kommitté som senast gjorde en översyn av utformningen av den kommunalekonomiska utjämningen hade bland annat i uppdrag att utreda om det finns tillväxthämmande faktorer i inkomstutjämningen. En enig kommitté bedömde att det saknas belägg för att inkomstutjämningen är tillväxthämmande och ansåg att incitamenten för ekonomisk tillväxt borde stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. De förändringar i inkomstutjämningen som den förra regeringen genomförde medför i praktiken att knappt 1 miljard kronor i huvudsak omfördelas till ett mindre antal höginkomstkommuner och ett landsting. Regeringen anser därför att det är angeläget att utjämningssystemet förändras så att en mer effektiv fördelning kan åstadkommas.

Fru talman! Jag vill tacka finansministern för att hon tagit sig tid att komma hit och besvara min viktiga interpellation gällande Stockholmsregionen. Även om det inte sker inom föreskriven tid är jag glad att finansministern är här i dag.

Fru talman! Regeringens politik slår hårt mot Stockholm inte bara genom höjda skatter och utökad utjämning utan också genom stoppandet av Förbifarten och genom stängningen av Bromma flygplats. Utöver det har regeringen valt att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga, att försämra jobbskatteavdraget, att halvera RUT, att försämra ROT, att öka löneskatten på seniorers arbete och att höja bensin- och dieselskatterna. Nu senast har regeringen riktigt skruvat åt det, vilket slår extra hårt mot Stockholm, genom att ta bort tillväxtmiljarden från skatteutjämningssystemet. Listan kan göras väldigt, väldigt lång. Det är en lista full av besvikelser.

Alla är vi överens om att det ska finnas en utjämning i Sverige eftersom förutsättningarna ser olika ut i landet, men dagens system drabbar några få, väl valda kommuner. Främst drabbar det, fru talman, moderatstyrda kommuner. De drabbas mycket hårt av systemet. Av totalt 60 miljarder i inkomstutjämningssystemet står dessa 13 kommuner för en bråkdel av bidraget, och systemet slår därför mycket hårt mot varje enskild kommun. Det är en kostnad som jag anser att staten ska stå för, inte ett fåtal välskötta kommuner.

Fru talman! I Stockholms län skapas en tredjedel av Sveriges ekonomi. Där bor en femtedel av landets befolkning. Stockholms län står redan i dag för 50 procent av de direkta statliga skatterna från hushåll och företag, och nu vill regeringen slå ännu hårdare mot Stockholm.

Det är dyrt med tillväxt för en kommun eftersom det kostar att bygga ny infrastruktur - skolor, vägar, omsorg. Med det nya förslaget riskerar det framtida bostadsbyggandet och infrastruktursatsningarna att komma att dämpas eftersom det på grund av ökade skatter blir för dyrt att växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessutom är kostnadsläget högre i Stockholm. Efter betalda amorteringar och räntor ser det inte längre lika bra ut som i statistiken beträffande hur mycket man tror att invånarna i Stockholm har att röra sig med. Med det nya förslaget och de tidigare aviserade skattehöjningarna på arbete och företag kan Sveriges totala ekonomi komma att dämpas. Det gynnar inte någon, oavsett var i landet man bor.

Stockholmarna kommer att få betala över 2,5 miljarder kronor mer än i dag. Det är inte rimligt. Det skadar Stockholm och Sveriges tillväxt. Exempelvis riskerar 330 000 stockholmare att få höjd inkomstskatt med upp emot 1 700 kronor. Det är 25 procent av arbetskraften i regionen. I övriga landet kommer 17 procent att påverkas. 43 procent av dem med högre inkomster bosatta i Stockholm påverkas av försämringarna i jobbskatteavdraget. Motsvarande andel i Skåne är endast 12 procent.

Jag förstår, fru talman, att Socialdemokraterna vill hitta frågor som går hem hos de egna väljarna och försöker lyfta fram moderatstyrda kommuner som rika. Det är nästan lite av nostalgipolitik från Socialdemokraterna, men de som skapar motsättningarna i landet är Socialdemokraterna på grund av utjämningssystemet.

Samma retorik går att finna i RUT-debatten. Exempelvis kunde jag höra finansministern säga att man inte anser att staten ska subventionera rengöring av inomhuspooler. Men hur många kan det beröra? Det är klasspolitik och retorikpolitik. Det som i själva verket kommer att hända när det görs försämringar i RUT är att tusentals jobb försvinner inom servicesektorn och en växande bransch slås sönder.

Fru talman! Varför för finansministern en politik som är skadlig för stockholmarna och för regionens tillväxt?

Fru talman! Det är tråkigt att Erik Andersson inte fått svar på sin interpellation tidigare. Det beror inte på att jag inte är flitig med att svara - jag svarade på 18 interpellationer förra veckan - utan på att jag får många interpellationer. Det är naturligtvis roligt att jag får möjlighet att föra spännande debatter med framför allt moderata riksdagsledamöter. Jag uppskattar verkligen den aktiva debattanda som finns hos dem.

Regeringen för en politik som kommer att vara mycket bra för Stockholm. När jag träffar företagare i Stockholm och frågar dem vilka de stora problemen är lyfter de fram i huvudsak två saker, och sedan finns också en tredje sak. Det främsta de brukar lyfta fram är bostadsbristen, hur svårt det är att rekrytera personal till Stockholm eftersom bostadsbristen är så stor. Det är svårt att rekrytera till exempel unga ingenjörer som behövs i de spännande dataspelsföretagen i Stockholmsområdet. Det är det första.

Det andra företagarna brukar lyfta fram är kompetensbristen, att de söker personal men har svårt att hitta rätt kompetens. Det tredje som ibland också lyfts fram är infrastrukturen och hur den fungerar. Nu vidtar regeringen kraftiga åtgärder vad gäller dessa tre områden för att förbättra situationen för Stockholmsregionen.

I höst kommer regeringen att göra en historisk satsning på bostadsbyggandet. Det kommer naturligtvis att framför allt beröra de delar av Sverige där det i dag råder bostadsbrist. Det gäller bland annat Stockholmsregionen. Vi har det direkt riktade investeringsstödet som kommer att gå till byggande av fler hyresrätter. Om det är något som saknas i Stockholm så är det just hyresrätter. Att få hyreskontrakt gör det möjligt för till exempel nyutexaminerade studenter att flytta till Stockholm. Det är oerhört centralt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ger också en direkt stimulans riktad till kommuner för att se till att det tas fram mark att bygga på. I just Stockholmsområdet behöver tillgänglig mark tas fram för att kunna bygga. Det kommer att betyda ökade byggmöjligheter i Stockholm men också bli en ekonomisk förstärkning för kommunerna i Stockholmsområdet.

Det andra vi behöver satsa på är kompetensutveckling. Vi vill se fler högskoleplatser i hela landet. I Stockholmsregionen kommer antalet ytterligare högskoleplatser att bli upp till 2 500 under mandatperioden. Det är naturligtvis mycket bra. Därutöver satsar regeringen på komvux och yrkesvux med ytterligare platser i hela landet. Bara i Stockholmsregionen blir det 2 000 platser under mandatperioden. Det kommer förstås att betyda någonting för företagens möjligheter att rekrytera.

För det tredje genomförs under mandatperioden viktiga satsningar i infrastrukturen i Stockholmsregionen. Dels har vi det som ligger i plan, dels kommer regeringens satsning på tågunderhåll att betyda mycket, inte minst för Stockholmsregionen och för alla plågade pendlare där.

Vad gäller dagens system för den kommunala skatteutjämningen stod en enig kommitté, inklusive Moderaterna, bakom det förslag som den parlamentariska utredningen kom fram till. Av någon anledning, som jag tror att många har svårt att förstå, valde den moderatledda regeringen att ge ett särskilt riktat stöd till några i huvudsak moderatledda höginkomsttagarkommuner. Det regeringen nu föreslår är att återgå till det förslag som vi alla var överens om i den parlamentariska kommittén. Det tror jag att de flesta tycker är rimligt.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det är trevligt att debattera med finansministern; det är alltså ömsesidigt. När hon väl har tid finns vi här.

Det jag menar är att systemet är kontraproduktivt. Det gör att de 13 kommunerna, främst i Stockholms län, möjligtvis väljer att inte växa eftersom det blir för dyrt att växa. Tillväxten sker i mångt och mycket i Stockholms län och i våra övriga storstadsregioner.

Nu menar finansministern att ROT-avdraget ska försämras på ett sådant sätt att arbetskraft tillförs Stockholmsregionen. Det kommer nämligen att främst byggas bostäder där det råder bostadsbrist. I övriga landet, där man valt att använda sig av ROT, kommer antalet arbetade timmar vad gäller byggarbetskraften att minska. Det är också en sned fördelningspolitik, fru talman.

Finansministern hävdar att den parlamentariska kommittén var överens om förändringar i skatteutjämningen. Varför införde den förra regeringen då en tillväxtmiljard? Det är väldigt enkelt. Man såg att utjämningssystemet var skadligt för framför allt tillväxtkommunerna. Därför valde den tidigare regeringen att sätta in en tillväxtmiljard. Den nuvarande regeringen vill ta bort den, men det är fortfarande skadligt.

Det bästa vore att tillsätta en ny parlamentarisk utredning och se över hela systemet innan man försämrar för de kommuner som just har tillväxt. Annars kan tillväxten försämras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För Täby handlar det om en ökad kostnad på 60-70 miljoner kronor, för Nacka 8 miljoner kronor och för Solna 33 miljoner kronor. Totalt blir det för Täby ungefär 470 miljoner kronor per år som man ska betala till andra kommuner. Det är mer än hela förskolans kostnad i Täby. I Nacka är det 530 miljoner kronor. Bara de här exemplen går på över 1 miljard kronor. Lägg sedan till att Stockholms läns landsting som enda landsting i hela Sverige betalar ungefär en halv miljard. Då förstår man hur mycket pengar det rinner ut ur Stockholm.

Var hamnar då dessa pengar? Jo, de hamnar främst i Göteborg och Malmö, som också är storstäder. Och till vad används de pengar som stockholmarna skickar iväg? Det kan man alltid spekulera om, men jag vet att Malmö har investerat i och stöttat stadens nya arenor. De senaste sju åren har Malmö invigt fyra evenemangsarenor: Malmö Arena, Swedbank Stadion, Malmömässan i Hyllie och nu Malmö Live. Det är privata entreprenörer som driver arenorna, men kommunen öser in pengar både när en arena ska byggas och sedan för att sköta driften. Men det går inte att se exakt hur mycket kommunerna pumpar in i dessa projekt. Malmö Live har kommunen sponsrat med 1,3 miljarder. Kostnaden för driften är 140 miljoner kronor per år.

Fru talman! Är det rätt att handskas med skattebetalarnas pengar på det sätt som man gör i Malmö och Göteborg? Varför ska Stockholmsregionen drabbas hårt av regeringens politik?

Fru talman! Ibland blir det lite komiskt att delta i den ekonomiska debatten. Man skulle kunna tro att hela den ekonomiska debatten i Sverige bara handlade om skatter. Jag tror att finansministern sa att hon besvarat 20 interpellationer och att 19 av dem handlat om skatter och bara en om finansfrågor. Det tycker jag visar lite av hur det fungerar.

Fru talman! Jag har också varit irriterad på utjämningssystemet i Sverige - inte så lite heller, utan ganska mycket. Men detta var när alla de delar av utjämningssystemet som gynnade Stockholm hade väldigt lite tilldelning, medan alla de delar som gynnade framför allt landsbygd och glesbygd hade ganska stor tilldelning. Dessutom hade det inte gjorts några investeringar i Stockholmsregionen - sedan 1800-talet sa vi ibland, men det var inte riktigt sant. Sedan slutet av 60-talet kan vi väl i alla fall säga, så är vi närmare sanningen. När det fungerade på det sättet fanns det anledning att vara ganska irriterad på skatteutjämningen.

Vad som hände sedan, två utredningar senare, var att de delar som är särskilt viktiga för Stockholmsregionen - barnomsorgen, i viss mån skolan och kollektivtrafiken samt även sjukvården - kom att prioriteras högre i systemet. Det var så här långt man kunde komma, kan man väl säga. Det handlar inte bara om Stockholm utan om hela landet. Jag tycker att det är ett ganska rimligt system vi har i dag i förhållande till annat. Det går säkert att fila ytterligare på det, men alla som satt sig in i detta vet att det hör till de krångligare saker man kan ägna sig åt.

Erik Andersson frågar sig vad Göteborg och Malmö använder pengarna från skatteutjämningen till och talar om arenor. Förlåt mig, men nu är vi nog ute och cyklar, och inte så lite heller! Finns det någon region i hela landet som inte har byggt någon skrytarena - skrotarena höll jag på att säga - så att något kommunalråd gärna kan säga: Det var jag som slogs för den här arenan! Så säger man att man inte betalar så mycket för bygget, men det är ett faktum att kommuner är inblandade, och i bland annat Solna vet vi att detta inte alls var så bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig också påpeka att allt det negativa som man säger har drabbat Stockholm, förutom skatteutjämningen, har drabbat hela övriga landet också. Det gäller sådant som ROT, RUT och arbetsgivaravgiften för unga. Vi kan alltid ha en diskussion om hur lämpligt detta är och dryfta allt möjligt kring det, men det drabbar faktiskt inte bara Stockholm.

Jag tycker att man ska fundera på vilken typ av ekonomisk politik vi ska ha i det här landet och vad tillväxten beror på. Jag är för min del ganska säker på att tillväxten i allt väsentligt beror på att företag producerar varor och tjänster.

Fru talman! Börje Vestlund pekar på någonting. Det handlar i grunden om vilken syn man har på ekonomisk politik. Erik Andersson har en annan syn på ekonomisk politik än vad jag har. Erik Andersson oroar sig över de skatteförändringar som regeringen nu gör, och det beror naturligtvis på att Erik Andersson anser att det är sänkta skatter som är lösningen på alla problem. Men efter åtta år med en moderatledd regering och 130-140 miljarder i skattesänkningar hade svenska folket en annan syn på ekonomisk politik och såg att Sverige behövde en ny inriktning. Därför genomför regeringen nu ett antal skatteförändringar för att på så sätt kunna ha råd med viktiga reformer.

Vi är i ett läge med stora hål i de offentliga finanserna och ett underskott. Man lånade 10 miljoner kronor i timmen för att finansiera den moderatledda regeringens skattesänkningar. Samtidigt hade vi en arbetslöshet på 8 procent, skolresultat som sjönk snabbare än i något annat OECD-land, tåg som stod stilla och en rad andra utmaningar.

Det som en regering behöver göra i det läget är att ta ansvar, både för statsfinanserna och för att vi ska kunna genomföra viktiga reformer för att vända utvecklingen i skolan. Därför har vi varit tvungna att fatta tuffa beslut om att höja skatten och avveckla en del skattesubventioner som den tidigare regeringen infört.

Vår bedömning är att den samlade politiken kommer att stärka sysselsättning och tillväxt i Sverige, naturligtvis också i Stockholmsregionen. Med de satsningar som regeringen kan göra tack vare skatteförändringarna kan vi genomföra investeringar som kommer att betyda mycket för Stockholm. Det är klart att det kommer att betyda mycket för Stockholmsregionen att vi nu tillför mer resurser till skolan så att fler barn kan mötas i klassrummet med det stöd de behöver. Vi tillför även resurser till förskolan, sjukvården och äldreomsorgen.

Inte minst kommer många kommuner i Stockholm att få möjlighet att ta del av den särskilda stimulans som vi ger till kommuner som ser till att det upplåts mark till nya bostäder. Det kommer att betyda någonting för kommunerna i Stockholmsområdet. Men framför allt kommer det att betyda någonting för Stockholmsområdet om vi får fart på bostadsbyggandet och får se byggkranarna resa sig runt om i Stockholms stad och Stockholms län, om fler människor får möjlighet att få den utbildning som krävs för att kunna ta de jobb som växer fram i Stockholm och om vi får bättre ordning på tågtrafiken så att möjligheterna för människor att pendla i vår region förbättras. Det kommer att vara bra för Stockholm och för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är nog inte bara jag som oroar mig över regeringens förda politik. Nu behöver man inte alltid tro på opinionsundersökningar, men det ser inte så himla bra ut för regeringspartierna. Jag tror att svenska folket känner sig sviket med tanke på den politik som kommer att genomföras.

Börje Vestlund! Jag tyckte att ditt inlägg var uppfriskande, måste jag säga. Men det finns en stor skillnad mellan de skrytarenor som byggts här i Stockholmsområdet och dem som byggts i exempelvis Malmö och Göteborg, nämligen att Stockholm och Solna bidrar till systemet. De får inte pengar. I Göteborg har man dessutom ett prov med sex timmars arbetsdag. Jag vet inte riktigt om det är väl använda skattepengar. När man får pengar på grund av olika faktorer i det här systemet blir det kanske också så att man inte vidtar nödvändiga förändringar i den kommunala byråkratin. Så kan det faktiskt vara.

Det här systemet hämmar tillväxt. Jag anser att det ska löna sig att arbeta. Det är det man ska premiera eftersom arbete leder till välstånd. Jag anser att regeringen ska avvakta med att sjösätta en ny förändring och avvakta en ny utredning för att se vad man kan göra för att gynna alla kommuner och så att tillväxten gynnas och inte hämmas som det ser ut just nu.

Fru talman! Trots inläggen av riksdagsledamoten Börje Vestlund och finansministern tycker jag fortfarande att regeringens politik skadar Stockholmsregionen.

Fru talman! Innan jag kom till riksdagen satt jag några år i fullmäktige i Stockholm. Jag lovar er att vi pumpade in ganska ordentligt med pengar i Globen under ett antal år. Ingen region kan säga att de inte har varit med och gjort den typen av dumheter. Jag håller med om att det är dumheter.

Fru talman! Jag ska tala vidare om tillväxten. Jag slutade med att säga att det är företagen som växer. Det är väl inget tvivel om att flera branscher växer så det knakar i regionen. När man läser rapporter om hur det fungerar i Stockholm ser man att det växer och växer. Problemet är att bostadsbyggandet och infrastrukturen inte hänger med.

Bostadsbyggandet har inte hängt med på väldigt länge. Det har inte heller gjorts särskilt mycket de senaste åtta åren. Därför är det viktigt att man nu tar itu med dessa för Stockholmsregionen så viktiga frågor.

De som bor vid Vanadisvägen kan konstatera att de har fått en mycket bättre situation. Man får igenom trafiken mycket lättare genom Östermalm än vad man fick tidigare. Det är bara ett exempel på vad man har gjort för Stockholm de senaste åren.

Kom inte och säg att Stockholm har gått lottlöst från tillväxten! Tillväxten sker inte för att man minskar eller höjer skatten, om det inte är väldigt mycket. Vi får väl se hur tillväxten kommer att vara i framtiden.

Fru talman! Vad gäller utredning om utjämningssystemet har vi ganska nyligen haft en utredning om utjämningssystemet. Där var alla partier inklusive Moderaterna överens om att man inte skulle göra de förändringar som Erik Andersson tycks peka på här och nu. Man fann att det inte fanns någon tillväxthämmande del i inkomstutjämningssystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det hindrar inte att det ska göras andra åtgärder för att Stockholm ska växa. Det är precis det som regeringen gör. Det finns några saker som verkligen innebär en hämsko på Stockholms tillväxt. En av de sakerna är bostadsbristen.

Här har den tidigare regeringen suttit med armarna i kors i åtta år. Den har gjort en del förändringar vad gäller att förenkla plan- och bygglagen. Det tycker vi är jättebra. Den har också påbörjat en del arbete som inte var klart, och den här regeringen kan fortsätta det arbetet. Det är viktigt och bra.

Vad gäller var någonstans man lägger de statliga subventionerna har man valt att lägga alla statliga subventioner på ombyggnation. Trots att det i Stockholmsregionen råder akut brist på nybyggnation väljer man att lägga miljard efter miljard bara på ombyggnation i stället för på det som Stockholm verkligen behöver för tillväxten, nämligen nybyggnationen.

Det regeringen nu gör är att i stället rikta en del av de subventioner som i dag går till ombyggnation till nybyggnation. Det kommer att betyda mycket för tillväxten i Stockholm. Något annat som kommer att betyda mycket för tillväxten i Stockholm är de ökade utbildningsmöjligheterna samt de ökade resurser som regeringen nu satsar på att vi ska få tågtrafiken att fungera. Det kommer Stockholm att vinna på.

Överläggningen var härmed avslutad.