Konkurser med anledning av pandemin

Fru talman! God förmiddag! David Josefsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att undvika att vi under 2021 kommer att se ett ökat antal företag som går i konkurs på grund av den pågående pandemin.

Fru talman! Det är många företag som har drabbats mycket hårt ekonomiskt av den pågående pandemin. För att möta den soliditets- och likviditetsproblematik många företag står inför har regeringen genomfört en rad insatser till stöd för näringslivet. Företagsstöden som har tagits fram har olika konstruktion och tar sikte på olika utmaningar för att tillsammans skapa så bra förutsättningar som möjligt för att kunna överbrygga de negativa konsekvenserna av den pågående pandemin.

Omsättningsstöd och omställningsstöd är stöd som bland annat baseras på ett omsättningstapp. Stödet vid korttidsarbete avser i stället stöd för lönekostnader. Därutöver har insatser bland annat gjorts för att stärka företagens lånefinansieringsmöjligheter genom Almi, Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden samt genom lånegarantier för små och medelstora företag, den så kallade företagsakuten.

Därtill, fru talman, har regeringen till exempel infört tillfälligt sänkta arbetsgivar- och egenavgifter, tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher, utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader och anstånd med skatteinbetalningar.

I samband med att smittspridningen tilltog under hösten meddelade regeringen att flera av dessa stödåtgärder förlängs. Regeringen följer noggrant utvecklingen och analyserar löpande behovet av erforderliga åtgärder för näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag tror inte att jag behöver förklara vare sig för talmannen, för statsrådet eller för någon annan som lyssnar på denna debatt att situationen för många av Sveriges företagare är mycket allvarlig och att den blir allvarligare för varje månad som denna kris fortsätter och restriktioner kvarstår eller nya införs.

Coronapandemin har inneburit att underlaget för vissa företag försvann över en natt. För andra har restriktionerna i praktiken inneburit näringsförbud. Företag har ställt om och hittat nya affärsmodeller eller levt på sparade pengar. Men ju längre krisen pågår, desto tuffare blir det med uthålligheten för många.

Svenskt Näringsliv ställde inom ramen för sin företagarpanel frågor under november och december om företagens finansiering och likviditet under den pågående pandemin. Fyra av tio företag svarade att de har finansierings- eller likviditetsproblem, och lika många svarade att de har haft ett minskat eget kapital under året. En av tio svarar att deras eget kapital har minskat med minst hälften. Om det egna kapitalet vid början av förra året alltså var samma som eller lägre än aktiekapitalet är dessa bolag nu konkursmässiga.

Den kanske mest oroande siffran är att drygt hälften av företagen uppger att de inte klarar sig längre än till första kvartalet i år utan kapitaltillskott. Sverige riskerar alltså att stå inför en stor konkursvåg om pandemin fortsätter och ingenting mer aktivt görs från statens sida.

Nu kan man, fru talman, anföra att situationen ju inte blev så svår som många befarade under förra året. Det totala antalet konkurser 2020 låg på ungefär samma nivå som 2019. Men det är inte hela sanningen, för tittar man bara på totalen missar man de enskilda delarna.

Enligt företaget UC ökade konkurserna inom hotell- och restaurangbranschen med totalt 35 procent i fjol jämfört med året innan. Och hotell och restaurangbranschen är inte den enda bransch som sticker ut. Inom partihandeln ökade konkurserna med 28 procent och inom transport ökade de med 24 procent förra året jämfört med året innan.

Delar man upp 2020 i månader ökade konkurserna för december månad, jämfört med december året innan, med 16 procent på totalen.

Skillnaderna är också geografiska, fru talman. I Göteborg, som jag kommer från, var det hela 2 365 anställda som under april till oktober förra året berördes för att deras arbetsgivare sattes i konkurs. Det är en ökning med hisnande 157 procent jämfört med året innan. 157 procent, fru talman!

När man pratar med företagare i Göteborg inom restaurang, hotell- eller resebranschen är det ingen som säger att det värsta har varit, utan tvärtom säger man att det värsta fortfarande väntar. När klockan tickar och ju längre tiden går, desto svårare blir det att vara uthållig. Men man säger också att regering och riksdag fortfarande har en chans att rädda en del av dessa företag.

Det här är en situation företagarna själva inte vare sig kunnat förutse eller påverka. Statsrådet räknar i sitt svar upp de åtgärder som har genomförts, men nästan samtliga bedömare är eniga om att det inte kommer att räcka när krisen drar ut på tiden.

Min fråga till statsrådet är: Vad är regeringen beredd att göra mer för att Sverige inte ska drabbas av en stor konkursvåg i spåren av coronapandemin?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är precis som David Josefsson säger. Den situation som vi har är på många sätt unik. Vi gick in i den här pandemin på allvar i mars. De effekter den fick på hälsa och på liv och den ganska tragiska utveckling som vi har sett med både sorg och lidande för dem som har drabbats av den här sjukdomen har vi aldrig varit med om tidigare, och en sådan bredd av effekter har vi heller aldrig sett tidigare.

Lägg till det den effekt detta har haft på företagen men också på löntagarna. Det är viktigt att inte glömma att det är väldigt många människor som har blivit av med sitt jobb, inte minst i de branscher som David Josefsson pratar om: handeln, hotell och restaurang. Där är det många som, i likhet med mig, har sitt första jobb, antingen som ung eller som nyanländ. Det här är branscher som på det sättet spelar en väldigt stor roll. Om man dessutom tittar bakåt, fru talman, ser man att det är branscher som har gått väldigt starkt framåt och anställt fler och fler och därmed också har blivit allt viktigare för landet.

Fru talman! Det var mot den bakgrunden som det var viktigt för regeringen att snabbt få åtgärder på plats. Korttidsstödet har spelat väldigt stor roll. Vi har det omställningsstöd som handlar om att minska kostnaderna i ett väldigt svårt läge och åtgärder rörande sjuklönekostnader med mera. Det där har spelat roll. Det är helt uppenbart.

David Josefsson talar om antalet konkurser under helåret 2020, och det kom precis här nu på morgonen nya siffror från Tillväxtverket som visar på att antalet konkurser har minskat under 2020 jämfört med 2019. Det tror jag kan förvåna en del personer.

Precis som det har sagts tidigare ser det väldigt olika ut. Minskningen är kraftfull inom delar av näringslivet medan den har ökat inom andra delar, och det är precis de delar där människor har med människor att göra, det vill säga hotell, restaurang, logistik av olika slag och resor med mera. Tittar man på december ser man dessutom specifikt att det är enmansföretagare som står för nästan hela ökningen.

Precis som också har sagts tidigare är vi inte ute ur det här - långt därifrån. Vi har alla förhoppningar, tror jag, både företagarna och vi i regering och riksdag att vi kommer ur det här när vi väl kan distribuera vacciner allteftersom vi får doser. Det hoppet finns, men likväl är situationen fortfarande ganska mörk, för vi är inte där än.

Med den tilltagande smittspridningen har vi behövt och kommer vi att fortsätta behöva vara aktsamma i vad vi gör och hur vi gör. Det innebär, fru talman, att de här branscherna vi pratar om som har det oerhört tufft just nu även fortsatt kommer att behöva ha stöd för att övervintra den här ganska tuffa situationen tills vaccinerna slår igenom och vi får en annan tingens ordning i vårt samhälle.

Det är mot den bakgrunden, fru talman, som vi bara den här veckan har aviserat både förlängningar och ökningar av de här stöden såväl när det gäller korttidsstödet, som är ett både välanvänt och uppskattat stöd hos företagen, som när det gäller omsättningsstöden för de minsta företagen och omställningsstödet som handlar om att hjälpa till med de fasta kostnaderna.

Vi kommer också under den kommande tiden att kontinuerligt föra dialog med näringslivet och fortsätta presentera förslag för att mildra effekterna av den här mycket tuffa situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Redan när pandemin bröt ut för ungefär ett år sedan fick vi varningssignaler om att den riskerade att bli långvarig och komma i vågor. Redan då påpekade många ekonomiska bedömare att de flesta företag har viss uthållighet men att ju längre krisen pågår, desto fler kommer att duka under.

Därför var det viktigt för oss moderater att både sätta in stöd där och då och att snabbt sätta in åtgärder för att företag skulle kunna överleva också en långvarig kris.

Under våren tog vi moderater exempelvis initiativ i civilutskottet till att göra en översyn av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar. Detta för att undvika att företagare skulle känna sig tvingade att sätta i grunden livskraftiga företag i konkurs på grund av pandemin. Sådana bestämmelser har införts i så väl England som Tyskland. Glädjande nog fick vi majoritet för ett sådant tillkännagivande här i kammaren.

I höstas valde dock regeringen att anse det tillkännagivandet slutbehandlat utan åtgärd. Man hänvisade bland annat till att Bolagsverket uppgett att antalet frivilliga likvidationer under perioden mellan mars och juli förra året hade legat på samma nivå som motsvarande period föregående år.

Det man missade med det resonemanget var, som sagt, två saker, fru talman. Den ena är att vågen av konkurser knappast kommer i början av en pandemi utan ju längre den pågår. Man kan inte ropa faran över bara för att konkurserna inte kom samtidigt som pandemin kom. Den andra är att, som jag påpekade i mitt förra anförande, ett snitt över antalet konkurser inte ger hela sanningen.

Om regeringen inte vill pröva våra förslag, så må det vara så. Men finns det något annat som regeringen vill göra för att minska antalet konkurser? I länder som Tyskland, Finland, Spanien, Storbritannien, USA och Australien har olika lagstiftningsåtgärder vidtagits inom ramen för insolvenslagstiftning och andra regleringar - allt i syfte att rädda livskraftiga företag.

I såväl Finland som Tyskland och Spanien har man begränsat möjligheten för borgenärer att ansöka om att försätta en gäldenär i konkurs med anledning av coronapandemin. I Finland, med en socialdemokratiskt ledd regering, har det temporärt införts en regel om att en gäldenär inte kan anses vara insolvent på grunden att gäldenären har underlåtit att betala en förfallen fordran inom en viss tid.

Fru talman! Om regeringen inte vill ta till några av våra förslag är regeringen åtminstone beredd att tillämpa någon av alla de åtgärder inom insolvensrätten som har tillämpats i andra europeiska länder?

Fru talman! Vi har haft och kommer att fortsätta att ha diskussioner i den här kammaren om vilka åtgärder som är de rätta. När krisen slog till under våren kom vi med förslag, men vi försökte också lyssna in näringsliv och andra politiska partier för att bli så effektiva som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I ett avseende är jag dock glad att vi inte lyssnade på Moderaternas förslag under våren, till exempel på deras förslag om att satsa 100 miljarder per månad i krisstöd till inte bara de företag som behövde det för att kunna övervintra krisen utan till alla företag, till exempel i form av allmänt sänkta arbetsgivaravgifter. Det skulle ha lett till att vi i dag inte hade haft de resurser vi har för att kunna stötta just de företag som jag tror att både David Josefsson och jag värnar och vill ska kunna övervintra situationen.

Samtidigt som det finns branscher och företag som lider väldigt, inte minst inom hotell och restaurang, resebranschen och delar av handeln, vet vi att det finns företag som det går alldeles utmärkt för och som till och med har blivit starkare under krisen. Det gäller till exempel delar av handeln. Vi ska inte ödsla miljard efter miljard på dessa företag i ett läge då resurserna behövs för att stötta de friska företag som behöver stöd eftersom intäkterna sinar då pandemin gör att det inte går att göra affärer på det sätt som man är van vid.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att både fortsätta stötta och hjälpa och att vi har den insikt som jag tror att vi alla har om att vi fortfarande är mitt i pandemin, och innan vaccinet kickar in kommer vi att behöva fortsätta ha den här typen av stöd.

Svaret på frågan är att vårt fokus har legat på att se till att dra ned kostnaderna för företagen, att se till att de minsta företagen får ett omsättningsstöd och att se till att dra ned på lönekostnaderna genom det korttidsstöd som vi har och som vi har förlängt och nu igen höjt nivån på. På det sättet ser vi till att i övrigt friska företag kan överleva. Man kan såklart skjuta saker framför sig. Men förr eller senare kommer man ju att behöva betala sina räkningar. Då tror jag att strategin att i stället vara med och lätta på bördan, att dela på kostnaderna, är mer framgångsrik än att tro att det kommer att ordna sig bara man skjuter saker framför sig.

Fru talman! Jag stänger inte dörren för några åtgärder. Situationen är alldeles för allvarlig för att säga att det bara finns en enda lösning. Vi följer det kontinuerligt. Vi för en diskussion med näringslivet. Och vi träffar de andra politiska partierna, inte minst på partiledarnivå, för att ta till oss ytterligare synpunkter. På det sättet kan vi i en väldigt svår tid så pragmatiskt det går använda skattebetalarnas pengar på ett bra och effektivt sätt för att se till att rädda så många företag och jobb som möjligt.

Fru talman! Jag skulle bara vilja ställa en fråga till David Josefsson. Jag uppskattar verkligen engagemanget för att se till att det blir så få konkurser som möjligt. Det är också min ambition som näringsminister.

Parallellt med det jag nämnde tidigare är det väldigt många löntagare, över 80 000, som blir av med sina jobb. Vi är uppe i en väldigt hög arbetslöshet. Samtidigt som Moderaterna säger att de värnar företagen - det tror jag är bra - väljer de att i sitt budgetförslag dra ned på stödet till dem som är arbetslösa. Vari ligger logiken i att dra ned på a-kassan för dem som är arbetslösa när vi fortfarande är mitt i en kris? Det skulle vara intressant att få höra varför man behandlar företagen och de arbetslösa olika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet för svaret!

Jag ska svara på frågan. 2 365 göteborgare blev förra året av med sina jobb eftersom deras arbetsgivare gick i konkurs. Att rädda företag handlar inte om att rädda företagare. Att rädda företag handlar om att rädda jobb. Jag ser i Göteborg att människor blir av med sina jobb därför att företag går i konkurs. Vi vill rädda jobben. Det är vårt fokus.

Under pandemin har vi moderater drivit regeringen framför oss för att utöka stödet till drabbade företag. Nu senast drev vi i finansutskottet fram att ersättningsnivån i omställningsstödet ska höjas till 90 procent. Vi drev fram ett tillkännagivande i samband med den så kallade pandemilagen om att ekonomisk ersättning ska utgå till drabbade verksamheter. Och i våras drev vi fram ett tillkännagivande om en översyn av tidsgränserna för företrädaransvaret i aktiebolagslagen. Det är ett tillkännagivande som regeringen lämnade utan åtgärd och där regeringens stödpartier senare bytte fot.

Fru talman! Låt mig rekapitulera läget. Fyra av tio företag uppger att de har finansierings- eller likviditetsproblem. Ett av tio företag säger att deras eget kapital har minskat med hälften sedan krisens början. Drygt hälften av företagen uppger att de inte klarar sig längre än till första kvartalet utan kapitaltillskott.

Även om ekonomin som helhet har påbörjat återhämtningen är det många företag och branscher som fortsätter att ha det riktigt tufft. När man har frågat regeringen vad den avser att göra under pandemin har svaret ofta varit som det Ibrahim Baylan i dag säger: Regeringen följer noggrant utvecklingen. Efteråt har de sagt att de inte såg det komma.

Sveriges företagare kämpar för att överleva. Det är upp till oss i den här kammaren att bestämma vilket stöd samhället är berett att ställa upp med för att rädda jobb och företag. Så vad avser regeringen att göra? Avser man att bara noggrant följa utvecklingen och sedan säga att man inte såg konkursvågen komma?

Fru talman! Jag förstår David Josefsson som är i opposition. Jag har själv suttit här i opposition i åtta år. Då ska man kritiskt granska regeringen och till och med kritisera regeringen. Men detta blir smått verklighetsfrämmande när vi har en regering och en riksdag som har tagit beslut om flera hundra miljarder i direkta stöd just för att mildra effekterna av pandemin. Det blir smått verklighetsfrämmande när vi har en regering och en riksdag som har tagit beslut om närmare 400-500 miljarder i olika typer av lån, garantier och krediter just för att se till att i övrigt friska företag kan övervintra den här krisen.

När vi pratar om olika typer av direkta stöd, garantier, program och krediter på närmare 700 miljarder av skattebetalarnas pengar som vi har använt under tio månader och ställt till förfogande för vårt samhälle och vårt näringsliv blir det smått förvirrande att höra moderata företrädare säga: Vi har en regering som säger att den ska följa utvecklingen.

Jag tror inte att någon regering någonsin - jag hoppas att det aldrig mer kommer att behövas, men det kan man ju inte vara säker på - har gjort så mycket för att se till att vi kan övervintra en ganska tuff situation. Det gäller vårt samhälle, människor i vårt samhälle, de människor som blir arbetslösa, men också de företag och företagare som behöver den här typen av hjälp och stöd under den här perioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag förstår naturligtvis att man även i den här typen av tuffa situationer vill ta partipolitiska poäng. Men jag tror att människor förväntar sig mer av oss, nämligen att vi hjälps åt i en ganska tuff situation så att vi kan övervintra detta. Och när vi har övervintrat detta kan vi återuppta det politiska spelet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.