Kompetensutvisningar

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig hur och när i tiden vi får en lösning på problemet med kompetensutvisningar.

Jag vill inledningsvis framhålla regeringens uppfattning att det inte är rimligt att utländska arbetstagare drabbas onödigt hårt om en arbetsgivare har begått ett mindre eller obetydligt fel. Det är heller inte proportionerligt att en seriös arbetsgivare förlorar viktig kompetens i sådana fall. Samtidigt är det viktigt att regler, avtal och branschpraxis respekteras när man tar in utländsk arbetskraft.

I december 2017 kom Migrationsöverdomstolen med avgöranden som klargjorde att Migrationsverket vid prövningen av om ett arbetstillstånd ska förlängas ska göra en helhetsbedömning av om villkoren för anställningen varit uppfyllda. Detta innebar en väsentlig förändring i jämförelse med den tidigare strikta tillämpningen av utlänningslagen i detta avseende. Avgörandet låg också i linje med vad som avsågs med promemorian Mindre och obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, som på regeringens uppdrag överlämnades av en utredare i december 2017.

Statistik från Migrationsverket visar att läget, precis som Maria Malmer Stenergard säger, har förbättrats efter nämnda avgöranden. Inom yrken med krav på högskolekompetens var andelen som under 2018 beviljades förlängning av arbetstillståndet 97 procent. I yrken som kräver fördjupad högskolekompetens var andelen 98 procent. Utvecklingen är likartad även inom yrken med lägre krav på utbildning.

En väl fungerande kompetensförsörjning är viktig för Sveriges konkurrenskraft. Sverige är också ett alltmer attraktivt land för arbetskraftsinvandrare. Antalet personer som söker sig hit och får arbetstillstånd har ökat kraftigt de senaste åren.

Regeringen är emellertid beredd att vidta ytterligare åtgärder. Som framgår av januariavtalet ska problemet med kompetensutvisningar lösas. De partier som omfattas av avtalet för nu diskussioner om denna viktiga fråga.

Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Arin Karapet i stället fick delta i debatten.

Fru talman! Tack, justitieministern, för svaret!

Som fru talmannen nämnde kunde Maria dessvärre inte vara här, så jag som enda stockholmare av moderaterna i utskottet ställer upp. Jag fick gå upp tidigt på morgonen, men det är ingen fara.

Jag vill tacka justitieministern för den sista lydelsen i svaret, att det är en viktig fråga. Det har inte varit känslan tidigare. Det har gått lite för lång tid. Men nu är vi där, så jag tänker faktiskt rosa, inte risa, även om jag är i opposition. Man ska vara konkret och försöka lösa de problem som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan om kompetensutvisningar handlar inte bara om att stärka svensk konkurrenskraft. Det handlar inte bara om att enskilda individer ska kunna komma till Sverige och uppfylla sina drömmar. Jag ser det från ett större perspektiv. Det visar för dem som bor i Sverige att det finns duktiga människor där ute i världen som är beredda att komma hit, göra rätt för sig, bygga sina egna liv men också stärka vår vardag, stärka vår välfärd och utveckla Sverige som nation i en globaliserad värld.

Det är också en signal om att öka toleransen för invandring. Det är bara att erkänna att vi har haft en misslyckad asylinvandring under lång tid med integrationsproblem, och det har varit under både socialdemokratiska regeringar och moderatledda alliansregeringar.

Det har gått så pass långt att toleransen har minskat för nästan alla som är på väg hit. Jag vet inte hur jag ska sätta ord på det, men vi har i samhället en väldigt polariserad debatt.

Jag har själv utländsk bakgrund. Jag är född här och har varit laglydig, men ibland ställs jag inför vissa frågor som jag kanske inte borde ställas inför. Men man biter ihop. Man är ändå en offentlig person, så man har lärt sig att bita ihop.

Vad jag menar är att vi ska ha en hög tolerans för alla typer av invandring, för vanligt folk kan inte alltid göra skillnad på vad som är arbetskraftsinvandring, asylinvandring, anhöriginvandring, kärleksinvandring, adoption och dylikt. Om vi ska kunna hjälpa de människor som är de svagaste att söka sig till Sverige och få stanna här av humanitära skäl måste vi också få hit människor som redan från dag ett kan arbeta och bidra i Sverige.

Enskilda individer kan få utvisningsbeslut därför att arbetsgivaren har gjort en liten enkel miss, några hundra kronor. Ute på stan, fru talman, skulle nog vem som helst kunna stoppa handen i plånboken och säga: Jag ersätter med den här summan - det är bara 137 kronor eller 2 kronor. Jag hade gjort det. Vi pratar alltså om några få kronor. Vi pratar inte om människor som har fuskat eller om slavarbete. Det kan också vara en liten enkel försäkringsmiss. Jag har sagt till Svenskt Näringsliv och LO: Ni äger ju två försäkringsbolag tillsammans. Ni äger Afa ihop. Se till att få fram en sjukförsäkring så att man kan försäkras innan man kommer till Sverige. Försök att lösa det!

Jag tror att de politiska krafterna måste göra vissa lagändringar så att människor inte faller på en liten sjukförsäkring. Om man ska nekas arbetstillstånd eller förlängt arbetstillstånd ska det vara på grund av grova fel och inte så som det är i dag.

Jag vill ändå rosa regeringen för att man tar det här på större allvar nu. Min fråga till justitieministern är: Har ni en deadline? Ungefär när ska ni lägga fram ett förslag till kammaren?

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag tycker väldigt mycket om Arin Karapets ton i den här diskussionen. Han har helt rätt i att så fort vi talar migrationspolitik tenderar det ibland att bli en kraftigt polariserad debatt. Jag försöker göra vad jag kan för att försöka hålla tonen så saklig som möjligt, för vi vet ju hur samhällsdiskussionen ser ut just nu. Men jag tror att vi alla tjänar på att titta på sakfrågorna och se vad vi kan göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag står upp för ett system med arbetskraftsinvandring. Vi kommer helt enkelt att behöva nyrekrytera folk från andra länder under de kommande åren, inte minst mot bakgrund av utvecklingen mot minskad arbetslöshet. Vi har en väldigt stark utveckling på arbetsmarknaden. Vi går mot en arbetskraftsbrist på stora områden och inom många yrkesgrupper. Vi har generellt sett också en stark tillväxt. För att klara en del av kompetensförsörjningen kommer vi att behöva ha en arbetskraftsinvandring. Därför står jag upp för den.

Samtidigt är jag lika bestämd i att det måste vara ordning och reda på arbetsmarknaden. Det måste vara under likvärdiga villkor som man kommer hit och jobbar. Man ska ha samma typ av lön, samma typ av försäkringsskydd och samma typ av villkor som alla andra som jobbar, för annars kommer arbetskraftsinvandringen att utnyttjas för lönedumpning. Det skulle gå ut över alla. Dessutom skulle det snedvrida konkurrensen om en del företag kan ha folk som jobbar för 30 kronor i timmen och bor i en källare, att man exploaterar folk, medan seriösa företag följer reglerna och ser till att ha bra arbetsvillkor. Då blir det inte bara en exploatering utan också en konkurrensnackdel för de seriösa företagen, och dit vill vi inte.

Det är därför de här reglerna finns. Det var inte vi utan den moderatledda regeringen som införde dem, så i viss mån klagar nu oppositionen på regler som de själva var med och införde och som vi har varit med och reformerat, just för att små och obetydliga fel inte ska få så omfattande konsekvenser.

Här finns en ny lagstiftning på plats. Dessutom finns en ny praxis på plats efter avgöranden i Migrationsöverdomstolen.

Man kan då fråga om det är svårt att leva efter de här reglerna, om det är väldigt komplicerat och jobbigt för företagen att leva upp till villkoren. I mitt interpellationssvar säger jag att 97 procent av alla med högskolekompetens som ansöker får förlängt arbetstillstånd, och i gruppen som har fördjupad högskolekompetens förlängs 98 procent. Det har alltså skett en kraftig förbättring de senaste åren.

Min bedömning är ändå att så förfärligt svårt kan det nog trots allt inte vara att följa reglerna.

Jag tycker också att man måste lägga ansvaret på de parter som det här handlar om. Man kan inte bara skylla på staten och säga att allt är statens fel. Även arbetsgivaren har ju ett ansvar att följa lagar och regler, men också arbetstagaren har ett ansvar. Om man kommer hit från andra sidan jorden och ska jobba här har man ett personligt ansvar att ta reda på vilka villkor som gäller och vilka regler man ska följa.

Vi har gått fram med lagändringar, den självläkning som nu finns. Vi har en ny praxis från Migrationsöverdomstolen. Vi ska naturligtvis se om vi kan göra någonting ytterligare. Men jag kommer aldrig att medverka till att arbetsgivare cyniskt kan använda det här systemet för att exploatera fattiga människor från andra sidan jorden.

Fru talman! Det här är ju en fantastisk möjlighet för Socialdemokraterna att rätta till en lagstiftning som Moderaterna röstade fram. Det vore väl både en personlig prestige och bra för de människor som berörs av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag håller med justitieministern om att vi ska ha ordning och reda på arbetsmarknaden. Jag vill inte leva och verka i eller bidra till ett samhälle där människor lever på 30 kronor i timmen. Det är slaveri i modern tid. Men jag skulle önska att regeringen lägger lika stort fokus på dem som kommer hit och sköter sig och gör rätt för sig, för det är också viktigt. Vi kan inte bara titta på den ena änden.

Jag förstår att våra partier ser på frågan från två olika håll, men här behöver vi mötas i mitten. Här tror jag att båda kan tjäna på det i det polariserade samhälle vi lever i, för grunden är oftast systemkritik. Men de etablerade partierna har inte tagit tag i frågan i tid. Det tar alltför lång tid i Sverige. Det finns fördelar med det, fru talman. Allt ska inte gå för snabbt, och där kom mitt konservativa ben. Men mitt liberala ben säger att ibland måste vi skynda på lite.

Det behöver vi göra i denna fråga, för när vi hör nyheten att en laglydig person - en familjefar eller familjemor som gör rätt för sig och som ofta har hög utbildning och hög inkomst - ska bli utvisad för en försäkringsmiss eller lönemiss på några kronor väcker det känslor. Ingen hade dock tyckt synd om den arbetsgivare som hade utnyttjat arbetstagare.

Sverige är speciellt. Vi är ett organiserat och byråkratiskt land som skiljer ut oss från vår omvärld. Nu måste vi förenkla våra system och ställa tydliga krav. Man ska känna till konsekvenserna, men om man gör rätt för sig ska det gå snabbt.

Fru talman! När bedömer justitieministern att vi kan få fram ett förslag i kammaren som vi kan ta ställning till så att vi kan få ordning och reda på arbetsmarknaden, slå undan benen på oseriösa arbetsgivare och samtidigt premiera goda arbetsgivare som vill ta hit bra arbetskraft som vill bidra till Sveriges välfärd?

Fru talman! Vi har redan rättat till delar av denna lagstiftning genom en lagändring som gäller just självrättelse. Om arbetsgivaren upptäcker att det har gjorts fel och rättar till det låter vi udda vara jämnt, och då kommer man inte att hamna i bekymmer. Denna möjlighet fanns inte tidigare, men den har vi infört.

Vi har också en ny praxis från Migrationsöverdomstolen som säger att man ska se till helheten. När det handlar om mindre fel ska man vara beredd att se mellan fingrarna och titta på helheten.

Alltså har vi redan i dag, både genom lagändringar och praxisförändringar, en annan situation.

För 97 procent av dem med högskolekompetens förlängs arbetstillståndet, och om 97 procent kan göra rätt kan inte reglerna vara så förfärligt komplicerade att leva efter.

Det kommer alltid att finnas enskilda fall som man läser om i medierna och där man undrar vad det är som händer. Ofta får man dock inte hela bilden när man läser dessa artiklar, utan annat kan ligga bakom att Migrationsverket har fattat sitt beslut. Då får man titta på varje enskilt fall och se vad som är problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen diskuterar som sagt detta med Centern och Liberalerna för att se om det finns något ytterligare vi kan göra, och vi fyra partier är i så fall beredda att lägga fram de förslag som vi kan komma överens om. Så här långt tycker jag dock att de åtgärder vi har vidtagit både har fått effekt och haft betydelse för de enskilda.

Låt mig åter poängtera att man inte bara kan skylla på staten eller någon annan, utan man har ett personligt ansvar. Som arbetsgivare kan man se till att ha kollektivavtal. Det ger en bra grund för att erbjuda bra villkor. Se också till att ha ett bra samarbete med de fackliga organisationerna. Då får man all information man behöver om vilka försäkringar som ska tecknas, vilka lönenivåer som gäller och så vidare. Detta åligger arbetsgivaren och ger en försäkran om att man står på en stabil grund.

Om en arbetsgivare tar hit en person från andra sidan jorden för att jobba i Sverige kräver jag att arbetsgivaren sätter sig in i vad det är för typ av åtagande denne har.

Detsamma gäller den enskilde. Vi måste kunna ställa krav på att den som flyttar hit från andra sidan jorden sätter sig in i vilka regler som gäller här.

Det är alltså ett samspel mellan myndigheterna och parterna.

Jag är beredd att göra mer om det behövs, men jag konstaterar att en del av de problem som ni pekar på redan har blivit avhjälpta.

Fru talman! Där kom det ideologiska förslaget att alla företag bör ha kollektivavtal. Jag har personligen inget problem med kollektivavtal, men jag tycker att de ska ingås frivilligt mellan arbetsgivare och fackförbund. Det är något som har tjänat svensk arbetsmarknad väl.

Fru talman! Justitieministern hänvisar till den nya praxisen efter luciadomarna 2017. Jag vet inte om justitieministern får kommentera en dom i ett enskilt fall, men det har skrivits om det i medierna, och Centrum för rättvisa har tagit fallet till Migrationsöverdomstolen för att pröva praxis. Det handlar om en person som var anställd på ABB. Skälet till att personen inte fick förlängt arbetstillstånd var att den förre arbetsgivaren hade gjort en miss. Nu måste personen åka tillbaka till sitt hemland och därifrån skicka in en ny ansökan. Detta kostar pengar och medför mänskligt lidande för familjen, och ABB förlorar en duktig medarbetare.

Jag efterfrågar en flexibilitet här. Jag har inga problem att vara hård mot dem som inte sköter sig, och det vet justitieministern. Jag premierar den som gör gott, och den som gör ont ska få reprimander.

När sådant här blir medialt skapar det polarisering. Det finns en annan debatt om personer som inte sköter sig och där vi har verkställighetshinder och därför står handfallna. Men i ärenden där vi faktiskt kan påverka och göra rätt är vi inte tillräckligt snabba på bollen, och däri ligger min kritik.

Fru talman! Jag är som sagt öppen för att vidta ytterligare åtgärder. Jag kan givetvis inte kommentera enskilda fall, men inom ramen för vårt samarbete med Centern och Liberalerna kommer vi att diskutera ytterligare åtgärder. Jag bara pekade på vad vi redan har gjort, och sedan får vi se om det finns möjlighet att göra något ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arin Karapet nämnde att vi kanske har lite olika perspektiv, och det kan mycket väl vara så. Jag kommer aldrig att tvinga ett företag att teckna kollektivavtal, för det ska staten inte göra, men har man kollektivavtal minskar risken att göra missar betydligt. Har man dessutom ett bra samarbete med de fackliga organisationerna får man veta vad som gäller för alla som jobbar inom den sektorn, till exempel vilka försäkringar man ska ha. Det är alltså en bra grund.

Vill man som arbetsgivare minimera risken för att en medarbetare inte får förlängt arbetstillstånd är kollektivavtal en bra grund att stå på. Det är mitt råd.

Jag ser andra betydligt mer omfattande problem med dagens system. Det vittnar inte minst uppgifter i medierna om. Vi har situationer där folk kommer till Sverige efter att ha betalat andra för att få arbetstillstånd. På papperet får de en lön, men i verkligheten behåller arbetsgivaren halva lönen. Systemet används alltså för att exploatera människor. Detta måste vi också komma åt för att få ordning och reda på arbetsmarknaden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.