Kinas efterlevnad av WTO:s regelverk

Fru talman! Hans Rothenberg har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att få Kina att respektera rådande spelregler för den internationella handeln.

Jag vill börja med att instämma i Hans Rothenbergs beskrivning att världshandeln utmanas. Som regeringen konstaterat i sin skrivelse 2018/19:18 Arbetet i frågor som rör Kina utmanar även Kinas agerande handelssystemet. Det förekommer exempelvis en betydande statlig inblandning i den kinesiska ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Respekten för det multilaterala handelssystemet i WTO är grundläggande för EU:s, och därmed Sveriges, handelspolitik. Men samtidigt reglerar WTO långt ifrån allt som kan påverka internationell handel och konkurrens. Regeringen stöder därför EU:s strävan att modernisera WTO. För detta krävs att samtliga WTO-medlemmar, och särskilt Kina, engageras i processen. Regeringen kommer därför att vara pådrivande för att EU engagerar Kina i reformeringen av WTO.

Utöver detta arbetar regeringen löpande, inom ramen för EU:s strategi för marknadstillträde, för att identifiera och lösa handelshinder för svenska företag, inklusive i Kina. Regeringen stöder även att EU aktivt, inom ramen för WTO:s reguljära kommittéarbete, löpande bevakar viktiga handelspartners, och särskilt Kinas, efterlevnad av reglerna samt använder sig av WTO:s tvistlösning när det är påkallat. För att detta arbete ska fungera är det avgörande att man finner en lösning vad gäller WTO:s överprövningsorgan. Även här är dialogen med Kina viktig.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Kina är på många sätt en ny aktör, samtidigt som landet kanske är världens äldsta handelsaktör. Det är därför omvärlden har så mycket funderingar över vad det är som händer när världens största land, som dessutom är världens största icke-demokrati, nu börjar visa en aktivitet på världsscenen för handel. Man vet inte riktigt hur man ska förhålla sig, för detta är en stor spelare som inte följer reglerna i alla sammanhang. Det är där världshandeln utmanas, och detta har vi inte sett på väldigt många år.

Vi har sett hur isolationism och protektionism tar sig uttryck, inte minst under 30-talet när USA slöt sig. Vi har sett handelskrig, varav de flesta har varit förödande. Till skillnad från vad USA:s president hävdar går ett handelskrig inte att vinna; det finns bara förlorare. Därför finns Världshandelsorganisationen, WTO - för att etablera gemensamma spelregler för hur det ska fungera på den globala marknaden.

Kina är i dag världens största land sett till befolkning, och det är världens tredje största ekonomi. Det är många som glömmer bort att EU är världens största ekonomi - och kommer att vara det även efter att brexit har fullbordats, om några decennier. I närtid kommer man att flytta fram sina positioner ytterligare, och därför är det av yttersta betydelse att Kina också blir en pålitlig aktör i internationella handelssammanhang.

Regeringen har nyligen presenterat en skrivelse, den som kallas Kinastrategin och som behandlar Sveriges relationer - framför allt handelsrelationer - med Kina. Som regeringen konstaterar i Arbetet i frågor som rör Kina blev landet medlem i WTO för 18 år sedan, men det finns fortfarande uppenbara brister i landets tillämpning av regelverket. Efter 18 år får väl Kina ändå betraktas vara myndigt på den internationella handelsscenen.

Det här gäller inte minst frågor om öppenhet. I strategin menar man att det är viktigt att det multilaterala världshandelssystemet, det vill säga WTO, moderniseras och att Kina ska respektera detta. Väl så viktigt är dock att Kina respekterar WTO:s regelverk innan man är med och reformerar detsamma. Här tycker jag att det finns anledning att diskutera den modernisering av WTO som det talas om. WTO har etablerade regelverk, och det är inte svårt att följa dem om man vill. Det är dock lätt att avvika från dem om man vill, och repressalierna blir ganska ringa. Det kostar alltså lite att ställa till med mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja fråga handelsministern: Vad är det ministern ser som mest primärt att förändra i WTO:s regelverk för att Kina ska kunna bli en fullvärdig och regelföljande aktör i handelssystemet?

Fru talman! Tack, Hans Rothenberg!

Vi har båda nämnt den skrivelse från regeringen som alltså heter Arbetet i frågor som rör Kina. Där framgår hur regeringen avser att arbeta både inom EU och för Sveriges del när det gäller handelspolitiken gentemot Kina. Regeringen avser självklart att främja en fri och rättvis handel, och det regelbaserade handelssystemet - med WTO som bas - är precis som Hans Rothenberg säger en grundläggande utgångspunkt. Vi behöver dock även titta på en reformering av WTO.

Som Hans Rothenberg påpekar är Kinas efterlevnad av WTO:s regelverk av särskild vikt för upprätthållandet av tilltron till det globala handelssystemet. Det är också därför vi i den nämnda skrivelsen särskilt påpekar att vi måste engagera Kina i WTO-arbetet. Kinas brister i transparens, särskilt vad gäller att i enlighet med WTO:s subventionsavtal anmäla sina subventioner, har vid ett flertal tillfällen lyfts av EU. WTO-sekretariatet har även noterat brister i Kinas anmälningar av inhemskt jordbruksstöd och statshandelsföretag. Med anledning av det pågående moderniseringsarbetet har EU därför, i sina inspel till WTO, lagt fram ett antal förslag om hur transparensarbetet i WTO kan stärkas.

Jag vill också nämna Kinas användande av exportkreditinstrument, vilket är en viktig del i den internationella handeln och för företagens konkurrensmöjligheter. Det har också identifierats som ett område där Kinas efterlevnad av WTO-regelverket kan ifrågasättas. Här har Sverige och EU arbetat under en längre tid för att få Kina att engagera sig i den internationella arbetsgruppen för exportkrediter.

Jag vill även nämna ett annat område där Kinas WTO-efterlevnad ifrågasätts av EU. Det gäller påtvingad tekniköverföring. Regeringen har stött att EU har anslutit sig till den tvist som USA för tillfället driver mot Kina om brott mot WTO:s så kallade TRIPS-avtal, alltså det avtal inom WTO som handlar om immaterialrätt.

EU har dessutom framgångsrikt på egen hand drivit ett antal WTO-tvister mot Kina i frågor om Kinas exportrestriktioner på vissa metaller, antidumpning och så vidare. I vissa av tvisterna har man kommit överens med Kina innan målen har avgjorts. Även om antalet tvister är litet har WTO:s tvistlösningsmekanismer fungerat i vissa delar - dock långtifrån fullt ut. Det finns mycket kvar att göra på området.

Jag håller med om att regeringen måste vara pådrivande i diskussionerna om hur WTO:s system för särskild och differentierad behandling av utvecklingsländer ska kunna reformeras. Det är naturligtvis en viktig del av reformeringen och viktigt för att bättre spegla olika länders utvecklingsgrad och behov inom det globala handelssystemet.

Jag tror att Hans Rothenberg känner till att regeringen för en tid sedan finansierade en studie om hur WTO:s system för särskild och differentierad behandling kan reformeras. Slutsatsen är att det behövs en flexibel ansats för bättre balans mellan rättigheter och skyldigheter. Även om studien inte specifikt handlar om just Kina är det självklart att Kinas skyldigheter i WTO-systemet är en viktig del i denna diskussion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammanfattningsvis kan man säga att det är självklart att det finns många inslag i Kinas ekonomiska politik som helt enkelt ännu inte regleras av vare sig WTO eller något annat avtal som EU har med Kina. Därför är det viktigt att vi driver på EU för att bli klara med till exempel ett avtal om investeringar med Kina men också att få med Kina i den reformering av WTO som så väl behövs.

Fru talman! Kina är ett mycket komplext land. Det är svårt att lära sig hur detta land fungerar, för det har varit slutet under så lång tid. Det har varit separerat från framför allt den västerländska delen av världen. Hela världen håller nu på att lära sig hur Kina tänker. Ungefär samma sak sker i Kina - man lär sig hur resten av världen tänker.

Kina är ett land som har väldigt stora muskler. Det har ekonomiska muskler. Det såg vi inte minst under finanskrisen - under den globala fastighetskrisen - när det flödade krediter ut ur Kina till länder i västvärlden och i tredje världen som drabbades väldigt hårt efter Lehmankraschen.

Detta är ett maktmedel. Det är ett maktmedel som Kina kan använda när man håller krediter med andra länder. Samtidigt är det också en sårbarhet för Kina - man vill ha tillbaka pengarna, men det kanske inte alltid är så att man får tillbaka pengarna. Det kan vara så att kredittagarna kan sätta press på Kina. Detta visar dock en del av Kinas enorma makt.

Man har också politiska ambitioner, och för dem är handel ett redskap. Vi kan ta Kinas relation till Taiwan som exempel. Denna relation är ofta väldigt känslig. Den är ofta känslig att diskutera i parlament, oavsett vilket lands parlament det är.

Detta är ett land som är det andra Kina. Det är ett land som sedan 1949 har levt under ständigt hot. Taiwan har under många år levt under hotet att bli anfallet av Kina. I dag är det få taiwanesiska representanter som tror att Taiwan kommer att bli anfallet militärt, men det som är det stora hotet i dag är att bli uppköpt ekonomiskt.

Detta ser vi i andra länder än Taiwan. Vi ser i Sverige och i europeiska länder, framför allt i Sydeuropa, att man med ekonomiska medel köper sig in i ett land och därmed använder ägandet som ett maktmedel. Detta är en del av en långsiktig kinesisk strategi att år 2049 vara världens ledande politiska, militära, ekonomiska och kulturella makt.

Det är detta vi behöver förhålla oss till när vi talar om WTO och när vi talar om huruvida WTO ska moderniseras eller ej. Jag skulle vilja hävda att WTO:s regelverk fungerar om det följs. Men hur man än vrider och vänder på WTO:s regelverk spelar det ingen större roll om inte den goda viljan att följa regelverket finns.

Vid de senaste WTO-ministermötena har det varit tre länder som alltid satt sig på tvären. Det är de tre största i världen.

Det första är USA, som mer eller mindre fick mötet i Buenos Aires 2017 att haverera.

Det andra är Indien, som mer eller mindre fick mötet på Bali 2013 att haverera. Där gäller det livsmedelsaspekten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det tredje är Kina, som genom att helt enkelt bara säga nej blockerar väldigt mycket av det som händer.

Jag tror inte att WTO behöver moderniseras. Däremot är det så att vissa länder i WTO behöver moderniseras för att lära sig att respektera saker och ting.

Fru talman! Vi är överens om att Kinas utveckling innebär både möjligheter och utmaningar, inte minst för Sverige.

Regeringens ambition, som också uttrycks i den skrivelse som vi har nämnt ett par gånger här, är att ta till vara de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder men att också hantera de utmaningar som vi diskuterar här i dag och som Kina ställer oss inför. Detta gäller inte minst på handelspolitikens område. Kinas kraftiga ekonomiska utveckling och Kinas inträde i WTO har ju inneburit stora möjligheter för svenska företag som har handlat med Kina.

När Kina gick med i WTO år 2001 tog man på sig åtaganden som vid den tiden framstod som mer ambitiösa än åtagandena från länder på liknande utvecklingsnivå. Samtidigt har Kinas tillväxt sedan 2001 inneburit att Kina nu är världens största ekonomi mätt i köpkraftsparitet. Detta innebär att vi bör ställa större krav på Kina att ta ett större ansvar i världshandelssystemet - jag håller helt med om det. Det innebär också att Kina bör ta på sig ytterligare åtaganden.

Kina valde att gå med i det så kallade informationsteknologiavtalet, ITA 2, som innebär bättre marknadstillträde för it-varor. Det var väldigt välkommet att Kina gick med där, liksom det var välkommet att Kina nyligen lämnade ett reviderat bud på att ingå i WTO:s upphandlingsavtal, det så kallade Government Procurement Agreement eller GPA.

Men detta är långt ifrån att räcka. I den senaste handelspolitiska granskningen av Kina, som gjordes av WTO-sekretariatet förra året, framkom att det fortfarande finns ett stort mått av statligt inflytande i Kinas ekonomi. Vi har anledning att tro att detta inflytande kan leda till betydande snedvridningar och att det dessutom håller på att öka.

Europeiska handelskammaren i Kina varnade nyligen för att den statsägda och statskontrollerade sektorn växer på den privata sektorns bekostnad, bland annat vad gäller tillgång till kapital. Detta kan faktiskt också få negativa konsekvenser för Kinas egen utveckling.

Därför är det viktigt att EU i sin handelspolitiska diskussion med Kina ständigt är vaksamt på denna utveckling. Det är i detta sammanhang också välkommet att EU arbetar tillsammans med Japan och USA för att undersöka vilka regler man kan ta fram för en jämn spelplan för statsägda och privata företag i handelspolitiken. När statsägda företag blir stora spelare på världsmarknader krävs det ett bättre regelverk.

Det är ingen hemlighet att det finns andra länder som anser att man bör agera helt utanför WTO:s regelverk för att hantera Kinas agerande genom olika påtryckningar. Sveriges regering och jag själv tror dock inte att detta är en lämplig eller framkomlig väg vare sig för Sverige eller EU. Det framgår också av den nämnda Kinaskrivelsen att vi självklart alltid ska utgå från svenska och EU-gemensamma intressen och värderingar i vårt samröre med Kina, men det innebär inte att vi får låta oss styras av Kina eller andra länders intressen. Detta är oerhört viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett multilateralt, regelbaserat handelssystem, även med de brister och begränsningar som alltid finns i denna typ av stora system, fortsätter att vara i Sveriges intresse och att vara grundbulten för vår handelspolitik.

Vi ska fortsätta vårt arbete, inte bara för att Kina ska leva upp till sina WTO-åtaganden utan även för att Kina ska ta på sig nya åtaganden, samtidigt som vi värnar och utvecklar vårt gemensamma regelbaserade handelssystem.

Jag ser verkligen fram emot nästa ministerkonferens våren 2020 och att vi ska nå framgångar inom WTO:s regelverk.

Fru talman! Tack, statsrådet! Det här är en fråga som inte ger de största rubrikerna på tidningarnas förstasidor, och det är inte detta som människor i gemen funderar över till vardags. Men det påverkar alla människors dagliga liv indirekt, mer eller mindre märkbart.

Att ha en ordnad världshandel är en förutsättning för att undanröja många andra konflikter, för de flesta militära konflikter uppstår när det finns en obalans, när någon part uppfattar sig orättvist behandlad, och de uppstår ofta ur ekonomiska tvister. Därför är det viktigt att markera tydligt att vi måste ha ett gemensamt förhållningssätt och efterleva de regler som vi har kommit överens om.

WTO är en gammal organisation, och Kina kom in i den 2001. Om man kommer in får man förhålla sig till den verklighet som erbjuds.

Statsrådet nämnde här samarbete med USA och Japan. Där tror jag att den stora nyckeln är att vi får med USA på banan igen. USA måste komma tillbaka till den globala världshandelns familj och tillsammans med EU agera som den andra axeln över Atlanten för den västerländska marknadsekonomins bästa. Kan EU och USA gå samman kommer vi att ha mycket större möjligheter att se en förändring av Kinas agerande.

Att förändra WTO:s regelverk är lite grann som att flytta på mobboffret, det vill säga att man anpassar sig efter den som inte följer reglerna. Kina måste få veta att fel inte lönar sig, och där har EU och Sverige en stor roll att spela.

Fru talman! Tack, Hans Rothenberg! Precis som Hans Rothenberg säger står vi inför stora politiska utmaningar i ett globalt perspektiv, inte minst på handelspolitikens område, som också påverkar övriga områden. Jag håller helt med om det. Kinas agerande bidrar till de här utmaningarna. Kinas storlek innebär också att Kina måste vara en del av lösningen.

Vi måste fortsätta att interagera med Kina inom områden där vi har ett ömsesidigt intresse, inte minst då naturligtvis inom ekonomi och handel. Vi måste fortsätta att ställa krav på Kina när det gäller marknadstillträde och den regelbaserade multilaterala världsordningen, inklusive den multilaterala handelsordningen.

Sverige ska både försvara frihandeln och stå upp för rättvisa villkor, givetvis också i dialog med en så viktig handelspartner som USA - jag nämnde också Japan. Samordningen med dessa länder är ju från EU:s sida oerhört central.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill avslutningsvis tacka Hans Rothenberg för möjligheten att diskutera den viktiga frågan om Kina och WTO, för jag håller med om att den inte alltid står högst upp på dagordningen och på löpsedlarna. Men den påverkar oss alla och är oerhört viktig. Jag tvivlar inte på att vi får anledning att återkomma till frågan framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.