kartellbildningar inom byggbranschen

Fru talman! Rigmor Stenmark har frågat vilka åt- gärder jag ämnar vidta för att motverka kartellbild- ningar inom byggbranschen i Sverige som förhindrar att människor får tillgång till bra bostäder till rimliga kostnader. Jag vill inledningsvis framhålla att jag delar Rig- mor Stenmarks uppfattning att konkurrensfrågorna är av vital betydelse för att boendekostnaderna ska hamna på en rimlig nivå. Den senaste tidens händelser runt kartellbildning i asfaltbranschen är ett tecken på uppenbara brister i bygg- och anläggningssektorn. Detta är nu inte de enda problem som byggbranschen brottas med. Där- utöver har det under de senaste åren vid flera tillfällen uppstått skador i byggnader som är relaterade till fukt. Jag tänker nu främst på de problem som uppda- gats på Moderna museet och i Hammarby Sjöstad. Vidare konstaterades för en månad sedan sprickor i brokonstruktionen på Tvärbanan i Stockholm. Här ställs ansvarsförhållandet mellan beställare och utfö- rare på sin spets. Riksskatteverket lämnade en rapport i oktober 2001 om svart arbetskraft inom byggbranschen. Den redovisning av de iakttagelser som gjorts i kontrollar- betet visar att omfattningen av svarta löner i bygg- branschen är mycket stor. Enligt RSV kan bortfallet av skatter och avgifter enbart utifrån pågående utred- ningar och identifierade härvor, där utredning ännu inte påbörjats, uppskattas till mellan 2 och 2,5 miljar- der kronor årligen. RSV avstår från att försöka upp- skatta det svarta arbetets totala omfattning i bran- schen men uttrycker en oro inför omfattningen. Det rör sig inte här om enstaka företeelser utan de får i stället ses som resultatet av en utveckling som pågått inom byggbranschen alltför länge. Det finns således behov av konkreta åtgärder som kan bidra till att höja kvaliteten, hålla nere byggkostnaderna och främja konkurrensen inom bygg- och anläggnings- sektorn. Regeringen tillsatte därför en särskild kom- mission om konkurrensen, kvaliteten och kostnaderna i byggsektorn redan den 21 februari i år. Kommissionen ska senast den 15 oktober 2002 fö- reslå åtgärder som syftar till att främja konkurrensen och motverka konkurrensbegränsande beteende, an- vändande av svart arbetskraft och kartellbildning, inom bygg- och anläggningssektorn. Kommissionen ska vidare föreslå åtgärder som syftar till att hålla nere byggkostnaderna och höja kvaliteten inom bygg- och anläggningssektorn. Åtgärderna ska syfta till att bryta strukturer som motverkar en effektiv konkurrens och pristransparens, motverka användningen av svart arbetskraft, stärka byggherrekompetensen samt tydliggöra ansvaret för större entreprenadarbeten. Kommissionen ska arbeta utifrån ett tydligt konsumentperspektiv vari bl.a. ingår behovet av att säkra god kvalitet och hälsa och samti- digt nå sänkta bygg- och boendekostnader. Vidare ska kommissionen föreslå hur arbetet mellan berörda verk och myndigheter kan samordnas. Det är med stor tillförsikt jag ser fram emot kom- missionens resultat i höst. Samtidigt följer jag upp- märksamt det interna reningsbad inom bygg- och anläggningssektorn som förväntas ske och de följder som detta kan få för hela byggbranschen.

Fru talman! Tack för svaret, bostadsministern. Dagligen har vi väl båda kontakt med människor som vill diskutera bostadssituationen i vårt land. Det råder i dag obalans mellan orter som fullständigt skriker efter nya bostäder och orter med ett överskott. Eftersom tak över huvudet, mat för dagen och ett arbete är grundläggande frågor är det naturligt att just bostäder, möjligheten att få tak över huvudet även i våra storstadsregioner, är ett av dagens stora diskus- sionsämnen. Det är angeläget för alla som ägnar sig åt bostads- politiken att se till att det råder balans i boendet. I de fall bostäder saknas måste man få ordning på det, och på orter där det finns bostäder måste man skapa förut- sättningar för människor att bosätta sig. Och det ska vara till rimliga kostnader och med en valfrihet. Därför tycker jag att det är minst sagt olustigt att det nu förs in andra ämnen som vi måste hantera inom bostadspolitikens område. Jag talar om ojusta metoder. Vi vet också att det här dessvärre inte är någon nyhet. Oseriösa olagliga kartellbildningar på- går, och har så gjort ett bra tag. Det tycks dock som om frågan just nu är helt ny. Men det framgår också av svaret att bostadsministern har blivit uppmärksam på den här frågan tidigare, även innan larmrapporterna om kartellbildningar kom och efter avslöjandena om fuskjobb och svartjobb. Jag har tidigare ställt frågor om bl.a. ockerhyror och svartmarknad i samband med bostadspolitiska frågor här i kammaren. Men något riktigt bra svar har jag inte fått, vare sig från bostadsministern eller från någon annan från Socialdemokraterna. Kokurrensutsättning har vi från Centerpartiet ock- så påtalat ett antal gånger. Men även den frågan har man från socialdemokratiskt håll inte bemött med något större allvar tidigare. Därför tycker jag att det är väldigt bra att bostadsministern i dag ger ett erkän- nande och håller med om att konkurrens är bra för att boendekostnaderna ska hamna på en rimlig nivå. Det är ju det som människorna helst av allt önskar. Tidigare har bostadsministern ensidigt talat om det absolut angelägna i att se till att det blir nya in- vesteringsbidrag och att de ska betalas ut för att man på det sättet ska komma till rätta med att det byggs för lite på vissa orter, t.ex. i storstadsregionerna. Det måste därför kännas som en kalldusch när kartellbildningar och fuskbyggen nu kommer upp i dagern för inte minst bostadsministern. Det är ju inte bra för någon, framför allt inte för alla skattebetalare, när investeringsbidragen riskerar att användas på ett osunt sätt. En bostadskommission ska nu tillsättas, och det låter bra. Jag undrar om det är det enda som bostads- ministern tänker göra. Jag förstår att det också kom- mer upp en rad olika saker. Men det lär ju dröja innan vi får se något märkbart resultat. Kommissionen ska ju föreslå åtgärder i oktober. Och efter det ska väl förslagen synas noga i alla möjliga instanser, och det ska vara remissförfarande och beredningar. Dessvärre kan jag se en långbänk innan det blir några konkreta beslut. Har möjligen bostadsministern någonting mer att komma med än bara denna kommission, och har bostadsministern åsikter om vad denna kommission i första hand ska rikta in sig på?

Fru talman! Jag vet inte riktigt vad Rigmor Sten- mark har befunnit sig under de senaste årens bostads- politiska diskussion och debatt. Jag har i tal efter tal tagit upp de stora problem som finns inom bostads- och byggsektorn - den monopoliserade situationen, den bristande konkurrensen, det bristande nytänkan- det i branschen och också diskussionen om kvaliteten och produktivitetsutvecklingen i byggbranschen. Jag har gjort detta gång på gång därför att jag har insikten om att om vi ska få till stånd ett byggande av bostäder till rimliga kostnader krävs det att branschen utveck- las med en högre produktivitet, en bättre konkurrens och ett bättre nytänkande. Regeringen har också tagit ett antal initiativ för att främja ett sådant nytänkande och en ökad konkurrens. Det har vi gjort efter att Byggkostnadsdelegationen lade fram sin rapport för något år sedan när vi inrätta- de Byggkostnadsforum på Boverket. Vi har tillfört resurser för att initiera ett antal pilotprojekt för att tänka nytt i byggbranschen. Vi har gett Konkur- rensverket i uppdrag att ägna särskild kraft åt bygg- branschen, och det ser vi ju resultatet av just nu. Jag måste tillstå att jag har blivit chockad av de uppgifter som har kommit i dagern när det gäller asfaltbranschen. Jag trodde inte i min livligaste fanta- si att omfattningen på kartellbildningarna var av det slag som nu har uppdagats. Jag har varit medveten om att det har funnits bristande konkurrens. Men organiserade karteller i den omfattning som har av- slöjats under den senaste tiden hade jag svårt att före- ställa mig tidigare. Det är också motivet till att vi tillsätter byggkommissionen. Jag kan glädja Rigmor Stenmark - jag hoppas att hon blir glad över det - med att investeringsbidraget nu faktiskt tycks ge resultat också på så sätt att det börjar dyka upp ett antal mindre och medelstora fö- retagare som vill vara med och bygga till rimliga kostnader. Det kan främja konkurrensen och utveck- lingen i branschen på sikt. Under den ansökningsperiod som upphör inom de närmaste veckorna och där länsstyrelserna ska fatta beslut under mars månad har vi fått in ansökningar på 3 500-4 000 lägenheter. Det exakta antalet är inte riktigt klart än. Och flera av dessa projekt är privata projekt med mindre och medelstora företag, t.ex. Duvkullen i Linköping, Jakri i Hjärup och det norska företaget som ska bygga 1 200 lägenheter i Malmö till rimliga och överkomliga kostnader. Så visst börjar det röra på sig i branschen. Jag tror att investeringsbi- draget har varit väldigt betydelsefullt för att få till stånd en utveckling där vi får fler aktörer på bygg- marknaden. Rigmor Stenmark frågade mig vad jag vill att byggkommissionen ska syssla med. Ja, det framgår ju av direktiven till kommissionen. Det handlar både om åtgärder för att främja en ökad konkurrens, en högre byggherrekompetens, men också åtgärder som foku- serar på kvaliteten och ansvarsförhållandet mellan beställare och entreprenör. Det är ett grannlaga jobb som kommissionen har framför sig. Den får kort tid till sitt förfogande. Den ska redovisa sitt resultat re- dan den 15 oktober i år.

Fru talman! Jo, jag har följt debatten, och jag vet att bostadsministern och den socialdemokratiska regeringen har gett en rad uppdrag till olika myndig- heter. Det kan i och för sig vara bra. Men förslagen till åtgärder har vi inte sett riktigt än. Jag tycker att det är trist, minst sagt, att det har kommit in osunt beteende i byggbranschen på det sätt som nu har skett. Detta minskade förtroende för bran- schen stänker över på alla som jobbar med byggfrå- gor. Jag tycker inte att det är riktigt rättvist. Alla är ju inte bovar. Därför undrar jag hur bostadsministern tänker hantera den situationen. Det gäller nu att vi ändå håller flaggan högt för dem som är sunda. Trots att det i dag finns många hus i vårt land som är så bra, så har detta osunda kartellbildande samt uppdagandet av mögel- och fuktskador upprört många människor i vårt land. Husbygge är ju en oer- hört viktig beståndsdel för att vi ska ha det så bra som möjligt. Därför är det angeläget och nödvändigt att våra hem, våra arbetsplatser, skolor, dagis, sjukhus och lokaler för all möjlig verksamhet byggs på ett klokt och varsamt sätt och med målet att husen ska hålla i många år. De ska vara vackra och vara hälso- samma att bo i. Det måste alltså vara ett sunt husbyg- gande som är det nödvändiga. Jag fann i dag en artikel i Dagens Industri där man tar upp frågan om förhållandet och ansvaret mellan byggentreprenörer och byggherrar, om förhållandet mellan krångliga byggregler och byggprocesser i sin helhet. Håller bostadsministern med om att det kan finnas dumsnåla byggherrar och att det bäddar för karteller? Snabbar man på byggprocessen genom att dela upp mark och uppdrag mellan varandra? Om det är så, hur ska vi då någonsin få fram en verklig kon- kurrens som är positiv för den sunda marknaden i Sverige? Vi behöver få in fler seriösa byggherrar på mark- naden som står sig väl i konkurrensen, byggherrar som i dag bygger både ekologiskt och ekonomiskt riktigt. Vi vet att denna möjlighet finns, och det är bra om man kan låta även dem ta del av de bidrag som finns. Jag är emot bidrag, men när de finns måste de fördelas även till dem. Hur mycket av dagens enorma bostadskostnader kan hänföras till byggfusk och osunda kartellbild- ningar? Kommer vi efter detta uppvaknande att se att bostadskostnaderna kommer att bli rimligare i framti- den, att husen blir mycket bra och att såväl markna- den som husen tillfrisknar? Tänker bostadsministern redan nu granska såväl upphandlingsförfarande som byggtider, planförfarande och marktilldelningar i Sverige och inte bara invänta kommissionen?

Fru talman! Byggkostnaderna är en viktig fråga. Många anser i likhet med Rigmor Stenmark att bygg- kostnaderna också är ett hinder för bostadsbyggandet. Det är oroväckande att det, som vi fått veta under de senaste veckorna, förekommer prissamarbete mellan stora företag i byggbranschen som på olika sätt försö- ker undvika konkurrensens friska prispress. Ingenting kan så som fri konkurrens sänka priserna och effekti- visera produktionen. Dessa välgörande piskor på företagen är ju anledningen till att de vill undvika konkurrens. Det som förvånar mig är att statsrådet inte nämner den del av branschen som han annars så gärna och länge talar om. Var finns de s.k. allmännyttiga eller kommunala företagen i hans tal om konkurrens och prispress? Uppenbart är - och det får vi väl höra mer om i morgon - att statsrådet när det gäller de kommunala bostadsföretagen är motståndare till konkurrens. Kommunala bostadsföretag ska i stället vara helt ohotade och själva kunna sätta normer för vilka hyror som ska gälla i landet. De kommunala bostadsföreta- gen ska genom lagstiftning skyddas från konkurrens och vara hyresledande. Bättre skydd mot prispressan- de konkurrens kan man knappast få av lagstiftaren. Icke desto mindre, eller kanske just därför, visar det sig i gjorda undersökningar, som nu åberopas av hyresgäströrelsen att kostnaderna för byggande i allmännyttiga byggherrars regi i genomsnitt är 37 % högre än för de privata byggherrarna. Enligt SCB:s siffror sammanställda av Hyresgäst- föreningen var produktionskostnaden per kvadratme- ter 15 744 kr för bostäder byggda i allmännyttans regi och 11 649 kr för bostäder byggda i privat regi. I storstäderna är prisskillnaden ännu större, nämligen 49 % - eller ca 13 000 kr per kvadratmeter för de privata bostäderna och ca 19 000 kr för allmännyttan. Håkan Olsson, fastighetsekonom hos Hyresgästfö- reningen, säger: "De privata byggherrarna är bättre på att pressa kostnaderna. De anlitar nog oftare mindre företag på orten och är noggrannare i upphandlingen än allmännyttan." Vidare säger han: "Det faktum att allmännyttan i huvudsak anlitar de tre stora byggfö- retagen gör att man kan fråga sig om det inte före- kommer prissamarbete." Uttalandet är tänkvärt. Jag blir lite oroad av att statsrådet inte tar upp allmän- nyttans förhållande till konkurrensfrågorna.

Fru talman! Jag ska inte ge mig in i diskussionen om hyressättningssystemet. Eftersom vi kommer till det i nästa interpellationsdebatt lämnar jag den frågan därhän. Allmännyttans nybyggnation har väldigt liten un- der de senaste åren. Genomslaget när det gäller pri- serna ser man framför allt i storstadsområdena där allmännyttan, exempelvis i Stockholm, har tillåtits bygga i mer attraktiva och exklusiva lägen och där produktionskostnaderna varit väldigt höga. Hammar- by Sjöstad kan nämnas som exempel. Precis som jag gjorde i mitt tidigare inlägg kon- staterar jag att vi när det gäller resultaten av det in- vesteringsbidrag som regeringen, trots ert motstånd, införde nu ser att ett antal mindre och medelstora aktörer på marknaden tar för sig och bygger till rimli- ga kostnader - i Enköping, Malmö och Skövde och även på andra håll. Detta tycker jag är utomordentligt glädjande. Det är ju också ett gott resultat av investeringsbidraget att fler aktörer kan stimuleras fram på marknaden. Det är just fler aktörer som vi behöver och gärna också fler mindre och medelstora byggare och förvaltare. Jag tror att det stora problemet inom byggsektorn som lett till ett svagt omvandlingstryck och till en lägre produktivitetsutveckling än i annan industri är att vi har gått från en situation där ett flertal kunniga beställare i egen regi och med hjälp av lokala bygg- mästare och hantverkare byggde för egen långsiktig förvaltning till en situation där ett fåtal stora rikstäck- ande byggbolag med ägda underleverantörer produce- rar byggnadsverk som överlåts till förvaltning av någon annan. Jag tror att detta är det stora problemet. Det är mitt svar till Rigmor Stenmark som efterlyser vart jag konkret vill. Jag vill uppnå en byggproduktion i Sve- rige som håller sig på en stabil nivå på 25 000-30 000 lägenheter och som stimulerar fram nya aktörer på marknaden, såsom Duvkullan som bygger i egen regi och förvaltar eller Jakri i Hjärup som bygger i egen regi och förvaltar med hög kvalitet och till väldigt rimliga kostnader. Dit vill jag. Det är också viktigt att tillsatt byggkommission fokuserar just på hur vi kan åstadkomma en situation på den svenska byggmarknaden där vi stimulerar fram fler aktörer att ta ett ansvar för den bostadspro- duktion som vi måste få upp till högre nivåer än som i dag är fallet för att kunna tillgodose människors be- hov av bostäder.

Fru talman! Nyligen var jag i Uppsala och tittade speciellt på bostadssituationen där eftersom det kan- ske särskilt intresserar mig. För närvarande finns det 1 000 bostäder i produk- tion i Uppsala. Ytterligare 1 000 bostäder är på plane- ringsstadiet. 7 000 bostäder är på gång men har ännu inte börjat projekteras. 200 studentbostäder byggs och är precis klara. 100-400 studentbostäder sätter man alldeles snart i gång med. Inalles är 9 500 bostäder på gång. Det låter ganska bra. Men sett till hur många det är som står i den kommunala bostadskön låter det helt plötsligt alldeles för lite. 46 000 personer står nämligen i den kön. Det finns ett stort behov av "förstagångs"- och studentlägenheter. 6 000 ungdo- mar står i kö för en bostad i Studentstaden. Ett par tusen till köar i studentnationernas egna köer. Bara i Uppsala kommun visar det sig finnas en enorm marknad. Dessutom finns det mark att bygga på i den kommunen. Mot den bakgrunden är det vik- tigt att vi som bostadspolitiker gör som två kvinnor i den här branschen faktiskt har gjort. Dels gäller det Barbro Engman hos Hyresgästföreningen som, tycker jag, på ett väldigt bra sätt ryter till när det gäller byggbranschen och kartellerna. Hon säger att de nu måste öppna böckerna och rensa i grabbkulturen. Dels gäller det Ann-Christin Nykvist som under ru- briken "Vad har företagen att vinna på konkurrens?" säger: "Klara spelregler är viktigt för att vi ska få kon- kurrens på lika villkor för företagen. De allra flesta företag följer konkurrenslagen, men tyvärr finns det tillräckligt många som bryter mot den för att det ska vara ett stort problem. Karteller, särskilt i form av prissamarbete, marknadsdelning och uppgjorda an- bud, är en form av ekonomisk brottslighet som gyn- nar vissa företag på konsumenternas, konkurrenternas och det allmännas bekostnad." Det kan inte jag och Centerpartiet acceptera!

Fru talman! Jag tycker att det är bra att statsrådet uppskattar kunniga byggherrar som ser till att det blir låga byggkostnader. Men då förstår jag inte riktigt varför allmännyttan har högre byggkostnader. De har ju minst lika lång erfarenhet som andra bostadsföre- tag. Studentbostadsstiftelsen i Stockholm, SSSB, där de är kunniga men inte får några tomter, har ändå lyckats pressa sina byggkostnader högst väsentligt genom ett okonventionellt byggande. De köper bl.a. moduler från Vårgårda, som alldeles nyss nämndes här, och kan på det viset genom lite nytänkande få ned kostnaderna med nära nog 50 %. Jag är fortfarande förundrad över att allmännyttan inte klarar att pressa priserna. Jag har läst i papper från regeringen att allmännyttan just skulle ha den stora fördelen att man kunde pressa priserna, men det här tyder knappast på att så är fallet. Men det kanske statsrådet kan fixa på något sätt.

Fru talman! Avslöjandet om asfaltkartellen tycks ha fört något väldigt gott med sig i den bostadspoli- tiska debatten. Helt plötsligt påstår även Moderaterna att det går att bygga till rimliga kostnader. Det går att bygga hyresrätter. Det är trevligt att höra det från Carl-Erik Skårman. Jag har sagt det nu i tre år att det går, men jag brukar få mothugg från Moderaterna. Det går inte, har Moderaterna sagt. Men nu tillstår Carl-Erik Skårman att det går om man tänker nytt, om man är idérik, om man är en kunnig beställare. Jag ska ta ett annat exempel, och det är den täv- ling som ett antal SABO-företag i Stockholmsregio- nen har initierat. Sju SABO-företag i Stockholmsre- gionen tror jag det är som ligger bakom. De har gått ut i tävlingsförfarande om en byggnation på 800-900 lägenheter. Det är glädjande stort intresse för den tävlingen från olika företag i branschen. 36 tävlings- förslag kom in i den första urvalsprocessen, och tio har tagits ut för att gå till avgörande. Då har man satt upp väldigt tuffa villkor kostnadsmässigt i den täv- lingen för den byggnationen. Så det går, Carl-Erik Skårman, och det är oerhört bra att vi nu är överens om det. Det är bra på det viset också att jag tycker mig se en förändring, även om jag delar Rigmor Stenmarks uppfattning om det oroväckande i kartellbildningarna. Jag tycker mig se en viss förändring i branschen när det gäller att orientera sig mot hyresrättsproduktion. Det beror kanske inte på att man har ett sundare för- hållande i branschen, det beror mer på ekonomiskt tänkande, att det inte finns så mycket avsättning för exklusiva bostadsrätter längre, utan det är hyresrätter som behövs för att marknaden ska fungera. Än en gång: Jag är glad över att vi nu tycks vara överens om att det går att sänka byggkostnaderna och att vi kan öka bostadsproduktionen i och med det.