Kapacitetsbrist i Skåne och övriga Sverige

Fru talman! Lars Hjälmered har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att hindra fler allvarliga elkriser i Skåne och andra delar av landet, på vilket sätt jag avser att följa riksdagens beslut om att utvärdera de krisåtgärder som regeringen vidtagit för att hindra elkrisen och hur jag ser på risken för effektbrist i vinter och risken för att Skåne återigen får stora problem med elförsörjningen.

Först skulle jag vilja nyansera den bild som Lars Hjälmered målar upp. Sverige har god tillgång till el. Vi har nettoexporterat till våra grannländer varje vecka hittills under året, oavsett om elförbrukningen varit hög eller låg i Sverige. Sverige har inte haft effektbrist, och inga förbrukare har tvingats kopplas bort. Svensk industri betalar de lägsta elpriserna i hela Europeiska unionen. Elpriserna i södra Sverige har under sommarperioden i år varit de lägsta på fem år och de näst lägsta sedan Sverige delades in i elområden hösten 2011.

Men för att knyta an till den första frågan har vi vissa utmaningar kring kapacitet i elnäten. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder, och om vi blickar framåt kommer regeringen att återkomma till riksdagen med förslag från nätkoncessionsutredningen för att korta ledtiderna i tillståndsprocesserna.

Vi analyserar också förslagen i Energimarknadsinspektionens rapportering från regeringsuppdraget om nätkapacitet. Även här avser vi att återkomma med förslag med syfte att säkerställa att ansvariga aktörer vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att det finns kapacitet till befintliga kunder och att tillkommande kunder får el inom rimlig tid.

Värt att nämna är också sommarens driftssituation som riskerade att bli ansträngd eftersom flera kärnkraftsproducenter förlängde sina revisionstider, dels på grund av de låga elpriserna som gjort det olönsamt att producera el under vissa perioder, dels som konsekvens av den pågående pandemin. Svenska kraftnät vidtog därför åtgärder så att leveranssäkerheten under sommaren kunde upprätthållas på samma nivå som under tidigare år.

I detta sammanhang vill jag också nämna att regeringen gett Svenska kraftnät i uppdrag att redogöra för arbetet med stödtjänster och avhjälpande åtgärder samt att lämna förslag till ersättningsmodeller och regeländringar.

När det gäller den andra frågan har regeringen nyligen mottagit riksdagens tillkännagivande om en uppföljning av vidtagna åtgärder för att motverka kapacitetsbristen i elnäten, som grundade sig i ett utskottsinitiativ i näringsutskottet. Även regeringspartierna ställde sig bakom utskottsinitiativet. Regeringen har för avsikt att hantera tillkännagivandet omgående och återkomma till riksdagen skyndsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen och som svar på Lars Hjälmereds sista fråga kan jag konstatera att effektbalansen visserligen numera är ansträngd men att Svenska kraftnät i sin kraftbalansrapport från i våras bedömer att risken för effektbrist kommande vinter är liten. Departementet för en löpande dialog med Svenska kraftnät och följer därmed frågan noga.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för möjligheten att ta en debatt i en sådan här viktig fråga.

Jag har valt att ställa ett antal frågor om el- och energisituationen i Skåne och delar av Sverige just med utgångspunkt i att hushåll och företag i Sverige ska kunna räkna med att vi har en trygg tillgång till el och annan energi.

Långsiktigt ser vi kraftigt ökade elbehov i Sverige. För mig är det inte bara ett scenario utan en önskad samhällsutveckling. Jag vill se att fler företag etablerar sig i Sverige och att fler företag väljer att växa i Sverige. Men jag vill också att vi kombinerar det med en omställning så att inte minst industrin och transportsektorn använder mer el och mindre fossil energi.

Historiskt har Sverige haft ett av världens bästa el- och energisystem. Rimliga elpriser för kunderna kombinerat med låga utsläpp har gett Sverige viktiga fördelar. Under de kommande åren ställs vi dock inför ett antal problem och utmaningar. Vi har i drygt ett år haft ett antal elproblem och elkriser i Skåne och i Stockholm - och i somras i egentligen hela södra Sverige, något som föranledde att regeringen fick vidta omedelbara krisåtgärder.

Vi ser utmaningar på sikt eftersom den totala elkostnad - alltså inte elpriset - som företag i Sverige betalar inte ligger på Europas lägsta snitt utan på medium, vilket påverkar våra konkurrensmöjligheter. Vi ser att de framtida elbehoven kräver investeringar och att man kan få fram pengar till detta.

Sverige har redan i dag EU:s renaste elsystem tack vare kombinationen kärnkraft, vattenkraft och olika former av ny förnybar energi. När investeringar och utveckling av det svenska elsystemet görs är det viktigt att behålla fördelarna.

Fru talman! Baserat på alla dessa utmaningar har jag valt att ställa ett antal frågor till statsrådet. Jag tycker att bilden han ger i sitt svar kan nyanseras lite.

Statsrådet talar om elexport, och det är alldeles riktigt på helår, månad och vecka. Men det är en klen tröst om man sitter med ett företag i södra Sverige och är osäker på om elen verkligen kommer att räcka till så att man kan expandera sitt plast- eller kemiföretag.

Statsrådet talar om de låga elpriserna. Det är förvisso sant när vi tittar på Nordpool Spot, men det intressanta för ett företag är vad företaget totalt betalar, inte bara för själva elen utan för elnät, elcertifikat, utsläppsrätter, energiskatt och moms. Då blir det lite mer utmanande för Sverige.

Bor man i södra Sverige betalar man dessutom högre elskatt än vad många norrlänningar gör. Man har oftast ett väsentligt högre elpris, och företagare lever med risken att inte riktigt veta om kapacitet finns lokalt och regionalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som nu krävs är tydliga åtgärder. Energiministern talar om regeländringar för nätutbyggnad. Det är klokt, och vi väntar på ett lagförslag från regeringen. Min kritik mot det som har arbetats fram gäller inte förslaget som sådant utan att det kanske inte går tillräckligt långt.

Fru talman! Man kan vara för och emot stängningen av Ringhals 1, men om man stänger denna reaktor borde energiministern och regeringen peka på vad alternativet är som kan säkra stabiliteten, inte elmängden i systemet.

Vi behöver också utvärdera de krispaket som har sjösatts. Gjorde regeringen sitt jobb? Hade myndigheterna kraft att agera för Skåne och Stockholm? Och vad gör vi om och när nästa elkris kickar in och hur gör vi det på ett kostnadseffektivt och klokt sätt?

Fru talman! Sammantaget tycker jag att det krävs fler och kraftfullare åtgärder från regeringen.

Fru talman! Låt mig börja där Lars Hjälmered och jag är överens. Vi vill att fler företag väljer att etablera sig i Sverige och att fler företag väljer att expandera i Sverige. Just den utvecklingen ser vi nu, driven av klimatfrågan, våra låga energipriser och vår goda tillgång på energi.

Northvolt etablerar norra Europas största batterifabrik i Sverige. LKAB investerar 400 miljarder kronor för att elektrifiera och gå upp ett snäpp i värdekedjan. Hybrit vill använda el och vätgas för att framställa världens första koldioxidfria stål. Detta är givetvis enormt glädjande och en utveckling som vi vill både bejaka och stödja.

Bakgrunden är givetvis att vi har de största elöverskotten någonsin. Vi har det högst rankade elnätet i världen och de lägsta elpriserna i Europeiska unionen.

Nätleverantörer i såväl Stockholm som Skåne säger att det finns kapacitet och effekt för expansion under de närmaste tio åren, till dess att de stora transmissionsprojekten drar igång. Vi har tredubblat investeringarna i transmission, i elnät. Vi har tagit ett gemensamt initiativ med energibranschen som ökar investeringarna i elnäten samtidigt som vi ser sjunkande elnätspriser för första gången på 26 år.

Jag välkomnar i grunden Lars Hjälmereds ansats. Jag önskar dock att vi hade kunnat diskutera dessa frågor inte bara i riksdagens talarstol utan även i den unika blocköverskridande energiöverenskommelse som träffades i Sverige och som skulle hålla i perspektivet mot 2030-2040. Men tyvärr valde Moderaterna att lämna den efter tre år.

Fru talman! Sverige har både möjligheter och problem framöver. Vi har EU:s renaste elsystem. Historiskt har det fungerat väldigt väl, men vi ser prövningar framåt. Vi har haft tre elkriser inom loppet av ett år, och vi har en rätt nöjd minister som pratar om överskott och att det inte finns anledning till oro.

Fru talman! Företaget Kemira gav i Dagens industri - på nätet i går och i tidningen i dag - uttryck för följande: "Att som energiminister Anders Ygeman prata om att vi har ett nationellt elöverskott på årsbasis är politisk rappakalja och ett sätt att blunda för de stora och snabbt växande problemen vi har med försörjningstrygghet och prisfluktuationer".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Företaget Borealis säger: "Vi är väldigt oroade och frustrerade över utvecklingen på elmarknaden som börjar bli akut".

Branschorganisationen Ikem säger: "Det är oerhört allvarligt inte minst med tanke på att de här branscherna står för tiotusentals arbetstillfällen och exportintäkter på över 300 miljarder kronor".

Företaget Trioplast säger: "Vi ser ökande risk att elförsörjningen i framtiden kommer fungera sämre. Det skulle vara helt förödande eftersom vi kör våra anläggningar dygnet runt, året runt och är helt beroende av att elen fungerar".

Det är fyra exempel på företag i södra Sverige som omsätter miljardbelopp, som anställer många människor men som också känner en oro som inte fångas upp av regeringen med kraftfulla åtgärder. Det duger inte.

Ministern nämnde de viktiga projekt som har presenterats av LKAB och även Hybritprojektet. Jag är den första att välkomna dessa fantastiska industriprojekt, men vi har också utmaningar, inte bara inom el och energi vad gäller effekt och elkvalitet utan även vad gäller miljötillstånd och processer. Det gör att det politiskt riskerar att bli så att regler gör att de kan försenas eller äventyras. I Hybrits fall handlar det om elnätsutbyggnaden i Mälardalen, som kan ta så lång tid att Hybrits försöksanläggning i Oxelösund kanske skjuts på framtiden och Sveriges möjligheter att nå sina långsiktiga klimatmål äventyras. Det är faktiskt helt sanslöst.

Jag tycker att situationen är så pass allvarlig att det krävs ordentliga åtgärder. Vi har tagit initiativ med andra partier i riksdagen om att utvärdera de krispaket som sjösatts för Stockholm och Skåne. Jag vill rikta en uppmaning till ministern och säga att man kan göra en sådan uppföljning på olika sätt. Antingen kan man göra den resolut, rejält och omgående, eller så skjuter man den på framtiden. Jag skulle välja det förstnämnda, för om eller när en kris uppstår nästa gång - det har pekats ut att det skulle kunna ske i städer som Uppsala och Västerås och även Malmö igen - måste man stå förberedd och veta vad man ska göra, inte chansa eller tro att man gör rätt. Man måste agera för att säkra el till hushåll och företag.

Man måste också ta tag i de långsiktiga frågorna. Regeringen har inlett en dialog för att diskutera elnäten. Det tycker jag är ett bra initiativ. Det jag saknar är en statlig utredning som arbetar fram konkreta lagförslag som vi kan ta ställning till för att utveckla elnätsregleringen. Ett besked om detta måste komma från ministern, annars har vi ingen chans att kunna ändra.

Vi behöver också utveckla elmarknadsmodellen - sätten att ta betalt. Det som vi har problem och utmaningar med lokalt och regionalt i Sverige är effekt och elkvalitet, och då måste modellen utvecklas så att vi premierar planerbar kraftproduktion och kan säkra elsystemet i södra Sverige.

Sist och slutligen har vi frågan inför den kommande vintern. Anders Ygemans parti röstade i förra veckan i riksdagen för att stänga Ringhals reaktor 1. Det är en fullt legitim uppfattning, men då borde man kunna presentera hur alternativet ser ut om krisen kommer till vintern eller nästa sommar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi måste reda ut några missförstånd här. Inget parti har röstat vare sig för att stänga Ringhals 1 eller för att hålla det öppet. Det var inte detta som var frågan. Det är nämligen så att riksdagen inte äger makten över Ringhals 1. Det gör företagens ägare. I planekonomier kan man fatta sådana beslut i folkförsamlingen eller något sådant. I det här fallet ägs det av flera olika företag som självständigt har fattat beslutet, så detta kan vi lämna därhän.

Jag kan konstatera att vi har kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och många fler energislag i Sverige. Vi har en bra energimix, och jag tror att alla dessa energislag kommer att vara en del av den svenska energimixen under lång tid framöver.

När det gäller effektsituationen i Skåne hävdas det ibland, som Lars Hjälmered säger, att det är en ansträngd situation, att det är brist och att företagen är rädda. Jag tog personligen ett initiativ och träffade Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och de företag som de valde ut, tillsammans med nätägaren där. Då kunde vi med alla papper på bordet reda ut det, och det finns ingen sådan risk. Nätägaren säger att de kan ansluta dem som vill bli anslutna i Skåne och att de har kapacitet för dem som vill expandera i Skåne under de närmaste tio åren. Det är nätägaren som säger detta, och det är nätägaren som har ansvaret.

Jag har tagit initiativ till mötet och diskuterat med nätägaren och företagens organisationer. Sedan kan det finnas en politisk debatt, som Lars Hjälmered vill driva, men sakligt sett, sas det på mötet, finns det ingen risk. Om man har denna oro måste man ta kontakt med sin nätägare. Återigen: Det är inte så att vi delar ut strömkablar i Sveriges riksdag, utan det finns en nätägare som är ansvarig för sina kunder, enligt ellagen.

För att gå tillbaka till huvudsaken, huvudproblematiken och huvudfrågan - Sveriges elsituation - så är den god jämfört med i princip alla andra länder. Vi har större elöverskott än i princip alla andra länder i vår närhet. Vi har ett högre rankat elnät än våra grannländer. Vi har en bättre kapacitetssituation. Vi har en bättre effektbalans.

Det är inget skäl att vila eller slå sig till ro, tvärtom. Det är därför vi har tagit initiativ till att tredubbla nätinvesteringarna. Det är därför det tillkommer ny kraft och ny energi i systemet - ingen ordvits tänkt, jag får be om ursäkt för den. Och det är därför vi tillsammans med energibranschen har tagit initiativ för att få både en ökad ledningsutbyggnad och en sänkning för elnätskunderna, oavsett om det är företag eller privatpersoner.

Alla de frågor som Lars Hjälmered och jag diskuterar här är frågor där vi tidigare hade samsyn mellan partierna. Vi hade en energiöverenskommelse där jag, Lars Hjälmered och alla partier kunde dra upp långsiktigt hållbara strategier för Sverige så att företagen visste vad som gällde när de skulle investera, men för bara tre år sedan valde Lars Hjälmered och Moderaterna att lämna energiöverenskommelsen. Det är detta, fru talman, som riskerar att skapa osäkerhet i svensk energipolitik på lång sikt.

Fru talman! Det var företaget Kemira som pratade om att ministern blundar för de stora problemen, det var Borealis som pratade om enorma prisfluktuationer och hur svårt det är att jobba som industriföretag i detta och det var företaget Trioplast som pratade om osäkerheten.

Sanningen är att skåningar till exempel betalar högre elskatt än många norrlänningar och ofta ett väsentligt högre elpris. Det är en väldig ryckighet i prissättningen som kanske inte berör en om man bor i lägenhet, men om man har ett stort elintensivt industriföretag i södra Sverige kan det emellanåt vara så att man inte har en lönsamhet i sin produktion på grund av den osäkerhet som finns på el- och energimarknaden. Det är alltså både kapacitetsproblemen och ryckigheten på hela marknaden som måste hanteras på olika sätt, och då krävs åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi och andra partier har visat detta genom att agera i riksdagen, ställa krav på att utvärdera de krispaket som finns så att man har en beredskap om eller när det krävs, stoppa dåliga förslag som regeringen kommer med och vara med och bidra till nya förslag som kommer. Vi är tydliga med vår förväntan när det gäller att ta fram en ny elnätsreglering och att regeringen måste tillsätta en utredning snart. Man måste inte bara ha en dialog utan också ta fram konkreta lagförslag och utveckla marknadsmodellen.

Fru talman! Låt mig sedan komma in på Ringhals 1. Det är alltid ägaren som bestämmer i ett företag. Om Ringhals ägare Vattenfall och Uniper säger att de inte vill driva vidare Ringhals 1 finns det alltid en möjlighet för ägaren, det vill säga Ibrahim Baylan, som är regeringens företrädare och lyfter detta i Sveriges riksdag, att komma med instruktion. Vi har röstat om det här i riksdagen, och då valde Anders Ygemans parti att rösta för att stänga Ringhals 1. Det är ett faktum. Det är en fullt legitim politisk åsikt.

Min huvudpoäng här är egentligen inte för eller emot Ringhals 1, även om jag tycker att det är ett dåligt beslut, utan det är att Anders Ygeman inte har presenterat vad alternativet och vad livlinan är om krisen kommer igen.

Fru talman! Nu framkom det i Lars Hjälmereds sista inlägg att det inte var kapacitetssituationen som företagen i Skåne yttrade sig över, även om Lars Hjälmered ville få det att låta så. Det handlar om prisfluktuationer och prisjämförelser mellan olika energiområden.

Ja, det stämmer: På en marknad rör sig priset upp och ned, och i år har vi haft de lägsta elpriserna på mycket länge. I Skåne har vi haft de lägsta elpriserna på fem år. Det är klart att det kan vara svårt för en del företag att hantera, men de lägsta elpriserna i Europa och de lägsta elpriserna på fem år i Skånes fall och på tolv år i Sveriges fall borde väl ändå kunna vara en fördel för viss företagsamhet.

För den som tycker att prisfluktuationer är svåra att hantera är det rimliga att man terminssäkrar sina energiköp, speciellt om man är en energiintensiv industri, eller kanske själv investerar i energiproduktion. Det kan vara kärnkraft om man önskar det eller vindkraft om man önskar det. Det står företagen fritt att göra detta.

Jag kan däremot konstatera att de åtgärder som Lars Hjälmered föreslår, en utvärdering och en utredning, inte kommer att påverka vare sig a) elpriserna eller b) prisfluktuationen.

Jag kan också för protokollets skull säga att vi har uppdragit åt Svenska kraftnät att se över elnätsområdesindelningen som EU har förbundit oss att göra för att se om det går att göra den på ett bättre sätt. Vi vill också driva på transmissionen mellan norra och södra Sverige, vilket över tid kommer att minska prisskillnaden mellan södra och norra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt vill jag tacka för diskussionen. Jag hoppas naturligtvis att vi ska kunna föra de här diskussionerna tillsammans mellan partierna i Sveriges riksdag i ett mer konstruktivt forum för Sveriges bästa så att vi kan få långsiktiga spelregler för svensk företagsamhet.

Jag passar på att önska Lars Hjälmered och fru talmannen en god jul.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.