Jobb i Mälardalen mot jobb i Skåne

Fru talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig varför jag och regeringen anser det vara angeläget att agera i fallet som främst rör Mälardalsregionen, men inte i fallet som rör Öresundsregionen, vilka principer som avgör hur jag och regeringen avväger när vi väljer antingen att agera eller att inte göra det samt vilken typ av insatser jag och regeringen är beredda att göra i Ericssonfallet, och varför vi inte anser att dessa är tilllämpliga i Sonyfallet. Boriana Åberg har frågat mig hur jag anser att varslen på Sony och på Ericsson skiljer sig åt, varför jag agerar med en central krisgrupp i ena fallet, men i det andra fallet pekar på att det främst är regionens ansvar och vilka åtgärder jag ämnar vidta med anledning av varslen i Lund.

Fru talman! Jag känner starkt med alla de som drabbas av besked om varsel, oavsett var i vårt land detta sker. Det är viktigt att hantera både upp- och nedgångar i konjunkturer och den strukturomvandling som ständigt pågår inom näringslivet. Därför har regeringen tillsatt en statssekreterargrupp och en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att hantera frågor kring näringslivets strukturomvandling oavsett var i landet den sker. Det handlar om att koordinera eventuella insatser och om att ha kontakt med berörda lokala, regionala och nationella aktörer samt att inhämta information.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gör i den här typen av situationer alltid en bedömning av behovet av insatser beroende på de förutsättningar som råder lokalt och regionalt i den del av landet som ett varsel läggs. Det är i första skedet aktörer som kommuner, regioner, Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet som kommer att stötta de individer som drabbas.

Regeringen följer nu utvecklingen och har en nära dialog med aktörerna på de berörda orterna. Regeringen ser också kontinuerligt över möjligheterna till ytterligare insatser för att främja långsiktig konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

Fru talman! Tack, näringsministern, för svaret!

Bakgrunden till interpellationen, som jag lämnade in direkt efter att händelserna inträffade under en vecka i början på mars, var att det blev väldigt tydligt att regeringen valde att agera olika vid de två olika händelserna som inträffade med bara två dagars mellanrum.

Måndagen den 9 mars varslade Sony i Lund 1 000 personer om uppsägning. Då var näringsministerns besked att frågan i första hand var ett regionalt och inte ett statligt ansvar.

Två dagar senare, på onsdagen den 11 mars, varslade Ericsson 2 200 personer. I detta fall var det utspritt på sju orter där Stockholm var en av de orter som skulle drabbas hårdast. Då var Dambergs besked att man ville tillsätta en krisgrupp med statssekreterare från fem departement för att koordinera Regeringskansliets arbete i frågan och för att ha kontakt med lokala och regionala aktörer.

Senare har det framkommit att statssekreterargruppen ska agera generellt vid händelser i hela landet, vilket naturligtvis är positivt. Men det som blev väldigt tydligt under dessa händelser var ju den skillnad i hur regeringen valde att bemöta och agera i de olika situationer som hade uppstått.

Man ställer sig frågan varför skillnaden är så stor. Beror skillnaderna på hur stor andel av befolkningen som påverkas? Då kan jag konstatera att för Stockholms del motsvarar Ericssons varsel 1 procent av befolkningen. I Lundafallet motsvarar det 0,9 procent av befolkningen. I Katrineholmsfallet motsvarar det 1,2 procent av befolkningen. Det finns alltså ingen tydlig skillnad som skulle förklara det här, eftersom Lund befinner sig mitt emellan två ytterligheter.

Då kan det kanske bero på hur stor arbetslöshetsnivån är i olika delar av landet. Arbetslösheten i Stockholms län är 7,1 procent, det vill säga en bit under genomsnittet i landet som är 7,9 procent. I Skåne uppgår arbetslösheten till 10,1 procent medan den är 8,6 procent i Sörmland. Det skulle tala för ett mer offensivt agerande i Skånefallet än i de andra fallen. Poängen är inte att tala sig varm för någon favör eller extrasatsningar i Skåne, utan jag efterlyser snarare vad regeringen har för perspektiv. Varför väljer man att agera så olika och skicka så olika signaler utåt? Det här uppmärksammades ju också i medierna. Varför väljer regeringen och näringsministern att agera så olika när det händer saker i olika delar av landet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker tyvärr inte att näringsministern svarade på de frågor som jag ställde. Möjligen svarade han på första frågan, men den andra frågan var: Vilka principer avgör hur ministern och regeringen gör avvägningen för när man väljer att agera och när man väljer att inte göra det? Den tredje frågan var: Vilken typ av insatser är ministern och regeringen beredda att göra i Ericssonfallet och varför är man inte beredd att göra det i Sonyfallet? De frågorna har jag inte fått svar på. Jag vill därför be näringsministern att förtydliga sitt svar i det avseendet.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Men jag kan inte låta bli att konstatera att jag inte har fått svar på de frågor som jag ställde. Förutom de två tjusiga begreppen interdepartemental grupp och statssekreterargrupp innehåller svaret inget som man inte har läst i medierna.

Jag vill därför upprepa mina frågor till Mikael Damberg: Varför agerar ministern med en nationell krisgrupp när jobb försvinner i Mälardalen? När skånska jobb försvinner betraktas det som ett regionalt ansvar. Vilka åtgärder kommer ministern att vidta med anledningen av varslen i Lund?

På Sony Mobile i Lund är varannan anställd varslad.

Ministern säger att man har kommit överens på den lokala och regionala nivån och att man där måste arbeta igenom frågan. Är jobben i Skåne inte lika mycket värda som jobben i huvudstaden, eller snarare i huvudstadsregionen? Skåne har redan en tuff situation. Arbetslösheten är betydligt högre än i resten av landet. Att 1 000 jobb försvinner på en och samma gång är ett hårt slag mot Lund.

Skånes bruttoregionprodukt per invånare ligger på 90 procent av nivån för Sverige, och det i en dynamisk region som Öresundsregionen. I jämförelse med resten av Öresund ligger Skåne ännu lägre med bara 84 procent av bruttoregionprodukten. Skattekraften per invånare uppgår i Skåne till 93 procent av riksgenomsnittet. Skåne har en markant lägre andel av befolkningen som är sysselsatt. Sysselsättningen i Skåne är lägre än i riket som helhet. Det gäller såväl de som är födda i Sverige som de som är födda utanför Norden. Bland dem som är födda utanför Europa och bor i Skåne är sysselsättningsgraden 46 procent.

Om det är någonstans det behövs statliga insatser så är det i Skåne. Jag skulle därför vara mycket tacksam om ministern kunde berätta på vilket sätt man kan hantera de omvandlingar som sker i Skåne och även i resten av landet.

Fru talman! Jag ska först och främst ta fasta på skillnaden i agerande. När jag besökte Skåne den 17 mars var de väldigt glada över att näringsministern kom dit. Det hände inte förra gången varslen slog mot Skåne. Då träffade jag företagsledningen, jag träffade de fackliga organisationerna, jag träffade regionens innovationsråd för att diskutera vad som händer, hur de upplever situationen. Jag informerade mig också om det arbete de nu gör regionalt i Skåne för att se hur man kan göra för att stödja den omställning som skett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag var i Skåne kom jag överens med dem om att de skulle få komma tillbaka till statssekreterargruppen och redovisa sina åsikter om hur de vill gå vidare för att se om det finns saker och ting vi tillsammans kan göra för att stärka en satsning. Det är en väldig skillnad mellan det agerandet och det agerande som skedde när Astra Zeneca lade ned i Lund. Det har alla vittnat om när jag varit där nere. Då kom inte regeringen. Då var regeringen inte intresserad. Då stod Skåne ensamt, till skillnad från det intresse som fanns för Södertälje, i närheten av Stockholm.

Är det någon ny insikt som har slagit Moderaterna om att det kan vara bra med en aktiv näringspolitik där näringsministern faktiskt reser till berörda platser och diskuterar hur man kan hantera situationen och gå vidare?

Sedan vill jag påtala att det i interpellationssvaret sägs att statssekreterargruppen ska hantera varsel oavsett var i landet de kommer. Jag ska villigt erkänna att vi möttes av först ett varsel och sedan kom ytterligare ett. Det var två varsel på varandra i en högteknologisk tid. Då kände vi att det inte räckte med en interdepartemental grupp, utan vi ville lyfta upp det till en statssekreterargrupp för att hantera alla de utmaningar som vi nu stod inför. Jag tycker att det är ett klokt sätt att agera för en regering.

Om man upptäcker att situationen förvärras får man ta i med större insatser och samordna sitt agerande. Det är samma besked som ges till Skåne som till Mälardalen, Stockholm, Örebro eller var som helst där det kan komma varsel, och det beskedet är att den regionala nivån måste agera först och jobba igenom frågan lokalt. Staten kan ju inte hoppa in och hitta på insatser som går på tvärs med den regionala nivåns idéer och tankar om hur man utvecklar frågan. Det vore ett väldigt annorlunda sätt att jobba från statens sida om man inte tog vara på den kunskap och kompetens som finns lokalt och regionalt.

När det väl är sagt ska jag säga att min statssekreterare och arbetsmarknadsministerns statssekreterare Irene Wennemo har besökt Katrineholm. Vi har alltså gjort flera besök och talat med flera aktörer. Själv har jag talat med Ericssons vd på telefon för att informera mig om vad som händer nu, hur de agerar och hur de anser att detta påverkar. Jag tycker att det är viktigt att jag är informerad om vad som händer i svenskt näringsliv, när det sker stora varsel.

Men det är också intressant att diskutera hur man tar det hela framåt. Jag är trots allt ganska hoppfull. Det är klart att det är en stor utmaning för Skåne. Det är en jättestor utmaning. Det är inte första gången Skåne drabbas av stora varsel. Det har kommit stora varsel slag i slag. Det positiva är att vi har sett ganska många nya investeringar regionalt. Det har till och med funnits utländska investerare som gått in och gjort stora investeringar inom det klustret.

Det finns en enorm kompetens i Skåne. Det klustret av kompetens kommer att behöva användas i många andra delar. Jag noterade också att regionen var noga med att fråga sig hur de kan bygga vidare på det kunskapskluster som finns i life science för att koppla det ännu tydligare mot den kompetens som fanns hos Sony Mobiles medarbetare. Här finns således utvecklingspotential. Vi följer det som sker och är beredda att lyssna till regionen när de diskuterar hur de vill komma vidare.

Att få höra från Moderaterna att vi inte har engagerat oss, med den historia de själva har i Skåne, känns inte riktigt seriöst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det naturligtvis var mycket bra att näringsministern besökte Skåne. Det var uppskattat, och det uppmärksammades också. Att regeringen väljer att agera är bra, men när man tittar på hur det rapporterades i medierna ser man att det var en tydlig skillnad i regeringens förhållningssätt. Det är en väldig skillnad på rubrikerna. I det ena fallet var det rubriker som "Damberg tillsätter stödgrupp efter varslet", "Kommer att ställa krav på Ericsson", och sedan, när han besökte Lund och Skåne, var det rubriker som "Ministern hade inga besked till Sony", "Inga statliga löften vid ministerbesök på Sony Mobile". Nog är det skillnad, och jag tror inte att det enbart handlar om att medierna har missuppfattat det. De signaler som ministern skickar får nog ses som en del av den bedömning som görs av omvärlden, inklusive medierna.

Jag ska förvisso ge näringsministern rätt i att det är viktigt att engagera den lokala och regionala politiken i den här typen av frågor, för de känner bäst till förutsättningarna. Jag har egentligen ingen annan syn än näringsministern vad gäller det. Den principiella frågan handlar om att man bör agera likadant i hela landet och också signalera på ett likartat sätt utåt, att man tycker att det är viktigt oberoende av vad som sker.

Att den regionala och lokala kopplingen görs tror jag är viktigt. Det är också viktigt att den görs på bred politisk front. När jag talar med våra regionala företrädare i Skåne visar det sig att oppositionen inte haft någon insyn i de diskussioner och den process som nu har satt igång. Den regionala utvecklingsnämnden och dess presidium har inte informerats om de diskussioner som förs. En signal som jag också tycker är viktig att skicka till näringsministern är att det är viktigt att måna om den politiska förankringen och bredden både lokalt och regionalt.

När näringsministern tar upp den aktiva näringspolitiken låter det väldigt bra. Vem tycker inte att det är viktigt med aktiv näringspolitik? Det tror jag att alla ser som viktigt och positivt, men det allra viktigaste för att få näringslivet att fungera - det gäller Skåne, Mälardalen, hela landet - är att inte förstöra förutsättningarna för näringslivet generellt. Man kan inte välja att titta isolerat på det man kallar för aktiv näringspolitik. När man slår till med en skattechock på 34 miljarder, varav 27 miljarder slår direkt mot jobb och företagande, blir det ett problem för förutsättningarna för hela näringslivet. Det hjälper inte att man väljer att presentera en vidlyftigt beskriven stor satsning på näringspolitik, en satsning på ungefär 600 miljoner kronor, när man samtidigt chockhöjer skatterna med 40-50 gånger mer, vilket slår direkt mot jobb och företagande. Det är ett problem som inte är begränsat regionalt till Skåne eller till Mälardalen eller någon annanstans, utan det problemet är generellt och stort. Det är välkommet att man gör näringspolitiska satsningar och att man har en aktiv näringspolitik, men den viktigaste näringspolitiken är att ge grundförutsättningar för näringslivet att fungera av egen kraft, att företagen kan få växa och finnas av egen kraft.

Om man höjer skatterna på jobb och företagande, som ni gör, försämrar man förutsättningarna. När man dessutom kraftigt höjer arbetsgivaravgifterna för unga höjer man trösklarna in på en arbetsmarknad där vi märker att det blir tuffare och tuffare med internationell konkurrens. Man höjer trösklarna för dem som har svårt att ta sig in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker inte att det är en positiv näringspolitik, näringsministern.

Fru talman! Jag försäkrar ministern att skåningarna och de skånska moderata politikerna var lika upprörda när Astra Zenecas nedläggning i Lund inte behandlades på samma sätt som nedläggningen i Södertälje. Jag tycker att den nuvarande regeringen borde ta lärdom av det.

Men nog om Astra Zeneca - vi kan fortsätta med Sony och Ericsson. En gång i tiden hade Lund ett mobilkluster med världsrykte. Tillverkningen av mobiltelefoner försvann från Sverige för mer än tio år sedan, men de avancerade utvecklingsjobben skulle vara kvar. Så blev det inte riktigt; varslet i Lund talar för att det går utför. Något måste göras, inte bara på lokal och regional nivå.

Vi kan inte utgå från att jobben kommer tillbaka till Lund eller för den delen till Mälardalen bara för att regeringen har tillsatt en industrikansler, infört en innovationskatapult eller inrättat ett innovationsråd.

Sverige har varit ett föregångsland, men världen utanför står inte still. Hur ska en svensk civilingenjör kunna behålla jobbet när hans lika välutbildade indiska kollega kostar hälften så mycket? Jo, genom en företagsvänlig politik, något som regeringen tyvärr helt saknar.

Regeringen för en direkt företagsfientlig politik. Regeringen planerar skattehöjningar på jobb och företagande med 27 miljarder. Sedan ger man några hundra miljoner till näringslivet och tycker att man gör satsningar.

Fru talman! Jag antar att ministern är medveten om vikten av stora bolags närvaro när det gäller att etablera små och medelstora kunskapsintensiva företag, både i Skåne och på andra ställen. Om Sony Mobile försvinner i Lund kommer det att innebära slutet för många andra arbetsskapare och arbetsgivare.

Enligt Per Eriksson, före detta rektor för Lunds universitet, har Sonys närvaro i Lund varit viktig för att locka studenter till Lunds universitet. Han har säkert rätt. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan universitet och högteknologiska företag. Krisen i Sony kommer tveklöst att påverka även universitetsvärlden i Lund.

Jag vill fråga ministern: Har regeringen tagit dessa samband i beaktande?

Fru talman! Vi behöver kanske inte tala så mycket om Astra Zeneca och Lund, för det är uppenbarligen väldigt besvärande för Moderaterna och de borgerliga hur man agerade då. Näringsministern kom inte - det var faktiskt på det sättet - men man tillsatte en samordnare för Södertälje.

Det uppfattades som oerhört provokativt i södra Sverige att regeringen inte ens kunde komma och lyssna på den oro som fanns, hur företagen agerade och vilka idéer som fanns på universitet och högskolor för att kunna utveckla vidare. Det är klart att det är skillnad på nu och då.

Våra insatser och förhållningssätt till alla regioner är precis likadana. På kort sikt handlar det om insatser för de arbetslösa som drabbas av varsel. Har Arbetsförmedlingen resurser och gör de insatser, vad gör Trygghetsrådet och har de fackliga organisationerna och företagen avtal som gör att människor klarar sig under omställningsperioden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen bidrar nu genom en höjd a-kassa som gör det tryggare för dessa människor, inte minst ingenjörer, som får ut en del av sin tidigare lön som går att leva på under omställningsperioden. Det är på kort sikt.

På lång sikt handlar det om regionalt ansvar där man funderar på hur man kan stötta vid omställning och hur man tar till vara den kompetens som många av medarbetarna har och som är just den kompetens som resten av Sveriges näringsliv står och skriker efter.

Hela näringslivet står inför en omställning när det gäller mobil teknik och digitalisering. Men omställningen går inte av sig själv. Det krävs lokala och regionala initiativ, men det kan också krävas nationella insatser för att göra den möjlig. Vi är beredda att diskutera med regionerna för att se hur man ska komma vidare.

När man talar om den övergripande näringspolitiken har de borgerliga och Moderaterna haft en enkel argumentation i princip under hela valrörelsen. Problemet är att resultatet och verkligheten talar ett lite jobbigare språk.

Man hänger upp all kritik mot regeringens näringspolitik på att vi tar bort ett undantag i nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga människor. Men på vilket sätt påverkar det Sony Mobile och de andra forskningstunga företagen? De skriker ju efter större investeringar i kunskap, universitet och högskolor.

I vår budget har vi precis presenterat att vi bygger ut universitets- och högskoleutbildningar och höjer kvaliteten i utbildningen. Jag hoppas att ni har råd att göra de investeringarna i era budgetar när ni lägger alla pengar på skattesänkningar som inte har gett effekt.

Vad säger näringslivet mer? Jo, att man behöver ökade investeringar i infrastruktur så att människor kan resa till och från jobbet och så att man kan få ut produkterna och tjänsterna på marknaden. Vi gör stora investeringar i infrastruktur, inte minst järnvägsunderhåll.

Man talar om bostadsbyggandet som det kanske största hindret för tillväxt i Sverige i dag. Lyssna på handelskamrarna runt om i Sverige i dag! De säger att det kan vara det största tillväxthinder vi har.

På kort sikt satsar regeringen nu 3,2 miljarder för att få fram fler hyreslägenheter. På lång sikt, nästa år, blir det över 6 miljarder i investeringar för att få upp bostadsbyggandet och göra mer på bostadsmarknaden för att få igång investeringarna när det gäller nybyggnation.

Grunden för Sveriges konkurrenskraft handlar om kunskap och kompetens, och där kommer vi att göra mer under den här mandatperioden. Vi kommer också att fortsätta att jobba med Sveriges export, för Sveriges marknad är för liten för dessa företag. De måste finnas på globala tillväxtmarknader för att få avsättning för sina produkter.

Vi behöver kanske inte ha en generell näringspolitisk debatt - det har vi så ofta. Jag är dock bekymrad över de stora varsel som kommit efter Sony Mobile.

Jag hoppas att man regionalt kan hitta en väg framåt där man bestämmer sig för vad man vill bli duktig på och ser om det finns någon länk till den statliga politiken. När det gäller universitet och högskolor och forskningspropositionen framöver är vi intresserade av att titta på vad vi kan göra ytterligare för att stärka den regionala tillväxtpolitiken i Skåne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är positivt, näringsministern, att regeringen tycker att det är angeläget att satsa på forskning och utbildning. Det gjorde Alliansen tydligt också. Under alliansregeringens år gjordes rekordstora satsningar på till exempel forskningsområdet.

Rekordsatsningar gjordes även på infrastruktur. Efter en lång period då både underhåll och nyinvesteringar på infrastrukturområdet varit eftersatta levererade alliansregeringen kraftiga höjningar i båda de två nationella infrastrukturplaner som man presenterade.

Det var rekordstora satsningar på infrastruktur, inte minst när det gäller drift och underhåll för att förbättra situationen i det befintliga systemet. Det är positivt att den nya regeringen tycker att detta är viktigt och gärna fortsätter med den typen av satsningar.

Bostadsproblematiken som näringsministern tar upp är en annan viktig fråga. Även där var alliansregeringen offensiv och tillsatte projektet Sverigebygget, som nu går under namnet Sverigeförhandlingen. Där försöker man koppla satsningar på infrastruktur till investeringar i bostäder och se det som en helhet.

Även här tycker jag att det är positivt att den nya regeringen tycker att detta är viktigt och att man fortsätter att satsa på de här områdena i linje med vad alliansregeringen gjorde.

Det är inte detta som är problemet, näringsministern, utan det är de andra sakerna som ni inte talar så gärna om. Det är inte så att all kritik hängs upp på sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Kritiken handlar om att ni chockhöjer skatterna med 27 miljarder på arbete och företagande. Det blir 34 miljarder totalt. Arbetsgivaravgifterna för unga är bara en del i detta.

Det här blir ett problem för näringspolitiken i stort. Det tror jag nog att näringsministern inser. Sedan vill jag tolka näringsministerns besked i dag positivt, att han inte avser att agera annorlunda i Skåne än i Mälardalen. Det gläder mig.

Fru talman! Jag skulle vilja förtydliga att ministerns besök i Skåne uppskattades, men inte till den grad som ministern kanske tror. Trots allt kom ministern tomhänt.

Alliansregeringen satsade faktiskt 9 miljarder på forskning och innovation, och de som förlorade jobben i Astra Zenecas nedläggning är numera sysselsatta. Man kan tvista om vad som är bättre, att komma tomhänt eller att inte komma men ändå göra satsningar och vidta åtgärder.

Jag vill också säga att det är lite upprörande när ministern skryter om att en arbetslös civilingenjör kommer att få 25 000 kronor i a-kassa. Det är inte ersättning som dessa välutbildade människor vill ha. De vill ha ett jobb. Jag undrar också hur ministern inför en människa som går till jobbet varje dag och har ett lågbetalt jobb kan försvara att någon som inte jobbar ska ha 25 000 i månaden medan någon som jobbar kanske har bara 17 000 eller 18 000.

Det som ministern säger låter bra i teorin, men i praktiken gör man tvärtom. I vårbudgeten, som regeringen presenterade i veckan, finns det inte ett enda förslag som förbättrar för företagen eller skapar förutsättningar för nya jobb. Däremot är det en lång uppräkning av förslag som försvårar för företagen och som kommer att leda till att åtskilliga jobb försvinner när det som behövs är fler jobb i Skåne och resten av Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag börjar med att säga att budgeten innehåller stora satsningar på skola, utbildning och högre utbildning liksom nya satsningar på universitet och högskolor som verkligen berör Skåne och regionen. Den innefattar satsningar på infrastruktur och ökat bostadsbyggande - sådant som vi vet skapar förutsättningar för tillväxt och nya jobb. Dessutom finns det en näringslivssatsning på export, där jag är stolt över att vi har lyckats vända regeringens planerade neddragningar på exporten till ökningar igen.

Jag kan också konstatera att vi har 74 miljarder i budgetunderskott, som vi nu hanterar efter den borgerliga regeringen. Det gör att investeringarna kanske inte blir riktigt lika stora som vi hade önskat, men det innebär också att varje ny investering vi vill göra i det som bygger Sverige starkt och skapar nya jobb måste finansieras. Det tar vi ansvar för.

Detta mad a-kassan är kanske en lite perifer sak för Moderaterna, för ni har aldrig förstått vad en arbetslöshetsförsäkring innebär. En tjänsteman i Sverige som blir av med jobbet får i dag ut 39 procent av sin tidigare lön. Vem lever på 39 procent av sin tidigare lön? Om båda jobbade på Sony Mobile och bara får ut 39 procent av sin tidigare lön, kan de då bo kvar i huset hemma? Är det bra att underlätta omställningen från gammalt jobb till nytt?

Det är framför allt dessa tjänstemannagrupper som gynnas av regeringens förslag för att skapa trygghet i omställningen. Varför ska tjänstemän betala in till en försäkring men inte få ut något av den? Det är väl rimligt att vi har en a-kassa som fungerar. Man har inte höjt taket i a-kassan på 13 år. Det är dags att göra det nu, för det gynnar tryggheten också för dessa grupper.

Jag tror att detta är en av anledningarna till att Sverige har svart bälte i strukturomvandling och att människor i Sverige inte försvarar gamla jobb. Men det bygger på att staten också finns där för den som drabbas av problem. Man skyddar människor, inte gamla företag, och bidrar därmed till strukturomvandling och nya jobb i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.