Herr talman! Lars Eriksson har frågat mig när förslaget till riksdagen om att jämställa de ekonomiska villkoren för hyresrätt och ägd bostad kommer. En grundläggande olikhet i de ekonomiska villkoren för ägda bostäder och för sådana som hyrs ut i näringsverksamhet är hur de prissätts på marknaden. Hyrorna för hyresbostäder sätts på grundval av kollektiva förhandlingar, där den enskilde har möjlighet att få sin hyra prövad mot förhandlingsutfallet för likvärdiga lägenheter. Den som köper en bostad agerar i stället på en marknad där prissättningen är helt individuell. Denna grundläggande skillnad är inte föremål för omprövning. Sedan alliansregeringens tillträde har den statliga fastighetsskatten för bostäder ersatts med en låg kommunal fastighetsavgift, vilket har inneburit lägre kostnader för de boende och en större legitimitet för skattesystemet. Så sent som den 1 januari i år sänktes fastighetsavgiften för flerbostadshus. Den av regeringen tillsatta Bostadsbeskattningskommittén kommer att lämna sitt slutbetänkande senast i januari nästa år. Kommittén har bland annat i uppdrag att förbättra den skattemässiga ställningen för bostäder som upplåts med hyresrätt i syfte att öka utbudet av hyresbostäder. Kommittén ska också överväga möjligheterna att utvidga skattereduktionen för ROT-arbete till att omfatta hyresrätt och dessutom behandla vissa skattefrågor som relaterar till kooperativa hyresrättsföreningar och oäkta bostadsrättsföreningar. Alla överväganden som rör skatter påverkas av om bostäderna upplåts inom ramen för näringsverksamhet. Det finns fler aspekter som gör att de ekonomiska villkoren för att bygga, äga och förvalta olika former av bostadshus kommer att skilja sig åt. En väsentlig förutsättning är villkoren för finansiering. Beslut om penningpolitiska insatser fattas av Riksbanken. Banker och andra finansinstitut övervakas av Finansinspektionen.

Herr talman! Jag ska börja med att tacka bostadsministern för svaret på interpellationen. På senare år har de ekonomiska villkoren för boende förändrats på ett sätt som gjort att hyresrättens konkurrenskraft ytterligare har försämrats gentemot den för ägd bostad. Till stor del beror detta på förändringar i skattesystemet och att det stöd som tidigare funnits för att kompensera hyresrätten har slopats. För mig är detta inte en fråga om att åstadkomma exakt lika villkor. Däremot tycker jag att mycket kan göras för att undanröja den stora obalans som vuxit fram mellan hyresrätt och ägd bostad i fråga om ekonomiska förutsättningar för nyproduktion. Det rekordlåga bostadsbyggandet oroar alla, från arbetsgivare till studenter. Många menar att detta kommer att påverka tillväxten. Många hyreshusprojekt blir inte av till följd av att kalkylerna inte går ihop. För att öka nyproduktionen av hyresrätter krävs flera olika åtgärder. I den här debatten vill jag lyfta fram den del som handlar om likvärdiga ekonomiska villkor för hyresrätten jämfört med äganderätt och bostadsrätt. Hyresrätten är skattemässigt missgynnad. Det tycker jag. Tycker bostadsministern det? Vi skulle behöva få ett svar på det. Enligt Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen, som tillsammans gjort en analys av skatteeffekten för boende i olika upplåtelseformer, gör skattereglerna det ca 2 000 kronor dyrare per månad att bo i en nybyggd hyresrätt jämfört med en nybyggd bostadsrätt. Om bostadsministern anser att det finns en obalans undrar jag varför den nu pågående Bostadsbeskattningsutredningen inte får föreslå förändringar som skulle kunna rätta till den obalansen mellan upplåtelseformerna. Det har lagts fram ett förslag från Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen att regeringen ska lägga till direktiv med innebörden att ta fram förslag som ger investeringar i hyresrätter mer likvärdiga ekonomiska villkor i förhållande till ägd bostad. Detta initiativ har bostadsministern stoppat. Du vill ju inte att detta ska utredas. Eller vill du att detta ska utredas? I första hand tycker jag att lösningen för detta bör finnas inom ramen för skattesystemet. Bostadsministern, anser du att hyresrätten är skattemässigt missgynnad i relation till ägd bostad? När kommer i så fall förslaget till riksdagen om att jämställa de ekonomiska villkoren för hyresrätt och ägd bostad? Det är många som förväntar sig att det ska komma förslag kring detta. Utredningen som pågår just nu borde kunna komma med ett förslag som kan rätta till det. Jag efterlyser, som sagt, dessa förslag. Jag är medveten om att en utredning pågår, men det har redan börjat läcka ut en del om vad utredningen förväntas landa i. Det gör att det ställs en del frågor om ifall detta är allt som kommer att komma ut av utredningen.

Herr talman! Det är en intressant interpellation. Jag instämmer helt i bostadsministerns svar på frågan. Det är en komplex bild som interpellanten öppnar upp för med sin fråga. Det är svårt att se om ekonomiska villkor speglar prissättningen eller om det uteslutande är skattedelen av neutralitetsfrågan. Jag noterar att frågan har debatterats mycket länge. Även den dåvarande S-regeringen innan alliansregeringen kom till makten noterade att frågan fanns men landade inte kring något förslag eftersom frågan är komplex. Jag noterar också att de tre parterna - Sabo, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna - inte längre uttrycker frågan som neutralitet utan som balanserade villkor mellan upplåtelseformerna, just eftersom frågan är komplex. Att ta det här stora greppet och vända på varje sten och titta på hur man kan skapa förutsättningar för varenda upplåtelseform som bostadsministern har gjort är utomordentligt. Konsumenterna efterfrågar både äganderätter och hyresrätter. Hur skapar man då de goda förutsättningarna? På skattesidan nämnde bostadsministern fastighetsskatten som har blivit avgift. Jag skulle också vilja lägga till presumtionshyrorna för att underlätta nyproduktion av hyresrätter. När det gäller de långsiktiga spelreglerna tycker många av oss att bostadsministern är utomordentligt tydlig. Det har nästan blivit ett mantra att långsiktiga spelregler är det som behövs på marknaden. Vi vet alla att riskpremien för att bygga finns där. Om man har långsiktiga spelregler, transparens och tar bort onödiga hinder skapar det också bättre ekonomiska förutsättningar och långsiktighet. Bostadsministern kommer säkerligen att få en stor eloge 2018. Det tar nämligen så lång tid att få igenom förändringarna. Vi kommer alla att hjälpas åt att påminna om alla insatser som görs just nu. Civilutskottet var hos Riksbanken i går. Där fick vi det breda perspektivet på hur allt hänger samman. Det finns inte en faktor; det är många faktorer som hänger ihop. Därvidlag tycker jag att det sätt på vilket bostadsministern hanterar frågeställningen är viktigt, genom att alltid påtala de finansiella förutsättningarna tillsammans med regelverken. Hos Riksbanken noterade vi i går att bostadspriser, konsumtion, företagsfrågor, kreditförluster, förtroende, finansieringskostnad och skulder hänger samman. Ja, det finns mer att göra. Men det jag inte riktigt kan få grepp om i debatten, än så länge, är vad Lars Eriksson och Socialdemokraterna egentligen menar. Vilken åtgärd ska leda till balanserade ekonomiska villkor? Jag noterar att i den budgetmotion som Socialdemokraterna har lagt har man föreslagit ökade investeringsstöd för endast ett år, 2015. Är det lösningen för att uppnå balanserade villkor, eller vad handlar lösningen om? Det vore intressant att få höra mer från Lars Eriksson kring hur Socialdemokraterna kommer att se till att det uppstår neutralitet, eller om man nu väljer att kalla det balanserade ekonomiska villkor mellan de olika upplåtelseformerna. Jag ser fram emot svaret.

Herr talman! Jag håller helt med Nina Lundström om att detta är en komplex fråga. Jag skulle vilja svara så här på Lars Erikssons fråga om ifall jag anser att hyresrätten är skattemässigt missgynnad: Ja, i ett investeringsskede har hyresrätten en tuffare situation. Det är mer komplext att svara så generellt. För att komplicera frågan ytterligare kan jag säga att det finns ett antal faktorer som är till fördel för hyresrätten jämfört med exempelvis småhuset. Man har mindre än halva fastighetsavgiften om man bor i hyresrätt jämfört med om man bor i småhus. Vi har kollektivt förhandlade hyror. Vi har alltså inte marknadshyror på hyresrätten vilket, inte minst i storstadsområdena, håller tillbaka hyrorna jämfört med ett marknadshyresläge. Men småhusägaren har ett marknadshyresläge och köper sin bostad till marknadspris. Det gäller även bostadsrättsinnehavaren. Om jag dessutom är en person som äger en hyresfastighet som privatperson och inte i aktiebolagsform kan jag dra av räntorna på hyresfastigheten upp till vissa gränser. På det området finns begränsningar som Socialdemokraterna införde för ett antal år sedan, men det finns ändå en möjlighet. Beroende på vilken företagsform du bedriver hyresfastigheter i får du alltså lite olika villkor. När vi gör lättnader för företagsbeskattningen, sänkt bolagsskatt, gynnar vi också fastighetsägare av hyresrätter, men vi gynnar inte småhusägare. Å andra sidan, som Socialdemokraterna ofta säger, har det införts ROT-avdrag som i första hand går till dem som äger sin bostad. Utredningen tittar bland annat på det också. Jag försöker komplicera frågan och, som Nina Lundström var inne på, visa att det är en komplex fråga. Därför finns det inga enkla svar. Vi har dock en utredning som tittar på frågorna, och självklart funderar vi också på hur vi ska göra för att skapa så goda långsiktiga spelregler som möjligt, med ansvar för skattebetalarnas pengar. Om man gör skatteförändringar ska det stämma överens med och vara i rimlig balans med andra skatterättsliga principer och skatteregler, men man ska också se till att insatserna uppnår avsedda effekter. Det är där det blir intressant. Vad är socialdemokratins förslag? Socialdemokratin har en så kallad byggbonus på en 1 miljard kronor i sin budget. Jag vet inte hur de tänker utforma den. Det antyds att det är samma regler som gällde innan 2006. Hur var reglerna då? Jo, det var vissa typer av hyresrätter som skulle få subventioner. Det innebär att man inte är ute efter att jämställa de ekonomiska villkoren mellan hyresrätt och ägd bostad; man vill styra subventioner mot vissa hyresrätter. Vi kan säga att vi behöver bygga mer smålägenheter. Jag ska ge ett illustrativt exempel på varför man måste tänka ett varv till innan man går på det lättköpta resonemanget om att pumpa in miljarder i subventioner. Jag besökte bygget Annemalm utanför Stockholm och pratade med dem som bygger husen där. Jag frågade: Vad skulle ni göra om ni inte hade alla regler att följa? De svarade: Vi skulle bygga fler smålägenheter. Vad var problemet? Jo, bullerregler tvingar dem att bygga tvåor som har en tyst sida bakåt mot innergården i stället för att bygga fler smålägenheter där en del lägenheter har fönstret ut mot den trafikerade vägen eller järnvägen. Det var tyst inomhus, men bullerreglerna innebar att bullret på andra sidan fönstret överskred de normer man nu följer. Detta illustrerar att de bullerregler vi praktiserar omöjliggör byggande av smålägenheter. Då hjälper inga subventioner. När vi nu ändrar reglerna kommer vi att skapa förutsättningar för att bygga fler smålägenheter, utan att vi har belastat skattebetalarnas pengar. Är det inte där vi ska lägga energin?

Herr talman! Tack, bostadsministern, för att du svarade som du gjorde på frågan! Det är bra att du nu säger att du ser att det inledningsvis, i ett investeringsskede, finns en obalans mellan hyresrätt och ägd bostad. Jag har i riksdagens frågestund ställt frågan till dig tidigare. Då valde du att inte svara på det viset utan hävdade att det finns andra faktorer än skattefrågor som kan lösa frågan. Detta är i så fall ett steg framåt. Det är bra. För två veckor sedan aviserade Hases Per Sjöblom, Bostadsbeskattningskommitténs ordförande, i en av Stockholms större tabloider att utredningen kan komma att föreslå slopande av fastighetsavgiften för hyresrätter. Redan i dag finns ett undantag för detta under de första 15 åren. Då kan man fundera på vad förslaget egentligen skulle ha för effekt. Jag har försökt att förhöra mig om detta. Jag har bland annat talat med ett av Stockholms större bolag på bostadsmarknaden, nämligen Einar Mattsson. De har gjort beräkningar på förslaget, som de har skickat in till Bostadsbeskattningskommittén. Detta förslag, som har presenterats i en av de större tidningarna i Stockholm, har beräknats få en effekt på 0,7 procent av den totala produktionskostnaden, det vill säga lite. Sabo har också beräknat effekten till 100 kronor per månad om 15 år. Jag tycker också att detta är ett förslag i rätt riktning, men vi måste kunna beskriva detta som ett rätt blygsamt förslag från utredningen. Det behövs mer. Det är ändå positivt att statsrådet säger att han ser obalansen, och regeringen ska återkomma med lite fler förslag om hur man kan komma till rätta med obalansen. Om vi ska hitta något positivt ur den här debatten är det att vi får försöka fortsätta att pressa regeringen att återkomma med förslag i frågan och ta steg framåt. I bostadsministerns interpellationssvar framgick det att kommittén ska utreda om det går att införa ROT-avdrag för hyresgästerna, vilket statsrådet också tog upp här. Enligt utredningsdirektiven ska det bara utredas om vissa hyresrätter ska omfattas av ROT-avdrag, nämligen i de fall där det har avtalats att hyresgästen själv ska ansvara för det inre underhållet. Om man ska vara lite mer offensiv och positiv i frågan tycker jag att man borde våga säga att ROT-frågan ska utredas utifrån att avdraget ska gälla för alla hyresrätter. Jag förstår inte varför man inte riktigt vågar utreda frågan. Det är inte farligt att utreda frågan och se vad den kan ge för svar. Det skulle vara ett positivt besked att se på allt. Avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om att balansera villkoren mellan ägd bostad och hyresrätt?

Herr talman! Lars Erikssons fråga tog fasta på nyproduktionen. Vi som bor i Sundbyberg, granne med Annedal, har verkligen välkomnat bostadsministerns besök. Äntligen har vi en bostadsminister som talar om det stora krånglet på kommunal nivå. En del är naturligtvis markpolitik, men det handlar just om arbetet med att ta bort krångel och hinder som gör det svårt att bygga nytt. Alla regler och allt krångel gör det dyrare att bygga. Jag välkomnar verkligen bostadsministerns tydlighet, ambition och vision om att ta bort så mycket av krångel och hinder som inte behövs. Det ska byggas bra och säkert, och vi ska tänkta på folkhälsan. Men eftersom jag tidigare har varit kommunpolitiker tycker jag att det ibland har varit alldeles för tufft att producera nya bostäder. Ministern nämnde bullret. Vidare har regeringen och ministern jobbat med frågor om planprocessen. Det handlar om strandskyddet och att skapa förutsättningar för en hyressättning med presumtionshyror. Det handlar om studentbostäder och mindre bostäder. Det handlar om markpolitiken, att se till att vi får fler aktörer som kan få del av marken för att bygga. Jag välkomnar verkligen det omfattande, stora och breda greppet som ministern och regeringen har tagit. Det finns inte en unik åtgärd för att få i gång nyproduktionen. Det går inte att använda sig av ett alexanderhugg för att lösa den gordiska knuten. Här krävs mängder av olika åtgärder. Det krävs utredningar. När jag satt i opposition i riksdagen 2002-2006 saknades ett utredningsarbete och det saknades ambitioner från den dåvarande regeringen. Nu har vi en regering med hög ambitionsnivå. Även om det tar tid är jag helt övertygad om att vi äntligen är på rätt väg. (Applåder)

Herr talman! Det är spännande med bostadspolitiska diskussioner där vi fokuserar på det viktiga. Det stora problemet i Sverige i dag är bristen på hyresrätter och bristen på ökad produktion av hyresrätter. Lika glad som jag är över att vi har den tydliga diskussionen - tack, Lars Eriksson, för att du har väckt diskussionen - lika förvånad är jag över hur man efter sju års regeringsinnehav, varav de fyra första i majoritet, kan vara så nöjd med utvecklingen, man anser att det rullar på, man tittar vidare och tycker att det händer saker. Det är inte sant! Sanningen är att utvecklingen går åt fel håll, och sanningen är att det är politiska beslut som gör att utvecklingen går åt fel håll. Vi har en regering som konsekvent vid varje ekonomiskt bostadspolitiskt beslut har missgynnat hyresrätten och gynnat eget ägt boende. Det leder till att obalansen blir än större i dag. Därför är Lars Erikssons fråga så relevant. Är man nöjd? Ser man balansen? Ser man att den ger effekter på bostadsmarknaden? Alla de som finns utanför det här huset ser effekten. I Stockholms kommun, den kommun vi befinner oss i, har antalet, i reella tal, små hyresrätter minskat. Det låter helt galet, eller hur? Antalet små hyresrätter i Stockholms kommun har minskat med 22 procent mellan 2006 och 2010. Det är klart att politiska beslut gör skillnad. Det finns både en borgerlig majoritet i Stockholms stadshus som säljer ut och vägrar bygga och en regering som konsekvent missgynnar hyresrätten. Det spelar en roll. Under galgen har man tillsatt en utredning som så småningom ska bli klar. I direktiven till utredningen har man aktivt förbjudit den att titta på det som verkligen skulle göra skillnad på obalansen. Ja, det är obalans mellan upplåtelseformerna. Ja, hyresrätten är missgynnad. Ja, vi behöver en politik som gör skillnad. Där är vi socialdemokrater glasklara, nämligen att det ska råda skatteneutralitet mellan upplåtelseformerna. Vi behöver gå steg för steg och titta igenom hela strukturen och inte heller förbjuda utredningsväsendet att lägga fram bra lagförslag som vi kan fatta beslut om. Där finns en tydlig skillnad mellan regeringen och det socialdemokratiska alternativet.

Herr talman! Ibland kan man få intrycket att tideräkningen började 2006. Så är dock inte fallet. Det fanns även en tid före detta datum. Några av oss satt före detta datum i skatteutskottet. Även tidigare än så, herr talman, inträffade stora saker på bostadsbyggnadsområdet när det gäller skattevillkor. Det är dem jag ska hålla mig till. När Ingvar Carlsson var bostadsminister fanns en total avdragsrätt för räntor. Den minskades 1982 genom en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet och begränsades till 70 procent. År 1991 i samband med skattereformen minskades den ännu mer, nämligen till 30 procent - med ett maxtak. Dessutom togs räntebidragen bort omkring 1994-1995. Socialdemokraterna lovade i 1994 års valrörelse att återinföra dem. Det blev dock inte så. Det handlade om 30 miljarder kronor, vilket var lite mycket i det läget. Efter att ha hört Lars Eriksson och Veronica Palm frustar vi alla efter att få höra vad Socialdemokraterna vill. Vi har inte fått ens minsta antydan om det. Jag har fyra förslag. Tre av dem har ni prövat tidigare. Nu undrar jag vilket av dem ni tänker er. Det vill man veta i valrörelsen. Det första förslaget är statliga lånegarantier till 100 procent i flerbostadshus, ett system som ni har prövat. Om det finns statliga lånegarantier kan man naturligtvis sänka räntorna. Man behöver inte ta något ansvar. Det är ett jättebra system för att sänka kostnaderna. Statliga lånegarantier är alltså det första förslaget. Det andra förslaget är räntebidrag, som ni också prövat. De kom till slut att uppgå till 30 miljarder kronor. Den förre finansministern Kjell-Olof Feldt var väl inte så där otroligt förtjust i dessa räntebidrag eftersom de hade en tendens att bara öka och sätta inflationen på hjul när det gäller byggkostnader. Dessutom prövades de inte alls som bostadsbidragen för dem som behöver det. När jag till exempel köpte ett småhus fick jag statligt räntebidrag via länsbostadsnämnden. Det var kanske inte det mest suveräna sättet att hantera statens pengar på. Det tredje system som ni prövat och som jag vill ha ett besked om är paritetslånesystemet. Det fasades ut så småningom, för det ansågs fullständigt vansinnigt. Inte ens den tidigare bostadsministern Lars-Erik Lövdén tyckte att det var något bra system, men ni använde det under många år. Det är de tre system som ni har använt. Något av dem är det som ni måste välja, om ni inte har ytterligare ett fjärde. Det finns ett fjärde förslag, men det vill jag inte anklaga Socialdemokraterna för att förorda. Det har ni aldrig gjort, men ett av de tilltänkta koalitionspartierna, nämligen Vänsterpartiet, tycker att man ska ta pengar från AP-fonderna och därigenom sänka hyreskostnaderna. Som sagt är det inte Socialdemokraternas förslag utan ett förslag från ett tänkt koalitionsparti. I själva verket handlar det om att man sänker pensionerna och tar från framtida pensionärer. Det tror jag inte att ni vill ha. Men ni har andra tre andra att välja mellan: statliga lånegarantier, räntebidrag och paritetslånesystem. Vilket är det som ni har tänkt återinföra, Lars Eriksson och Veronica Palm?

Herr talman! Det blir lite patetiskt med uttryck som "konsekvent missgynna hyresrätten". Kan inte oppositionsföreträdare vara lite mer seriösa än så? Vi har sänkt fastighetsavgiften till mindre än hälften för övriga bostadsformer. Vi har slopat fastighetsavgiften under de första 15 åren. Vi har fått ett nytt förhandlingssystem på hyresmarknaden och tydliga spelregler mellan privata och kommunala hyresrätter. Det här är sådant som har skapat bättre förutsättningar för hyresrätten. Sedan kan man tycka att vi behöver göra ytterligare. Men om det nu vore så att problemet på svensk bostadsmarknad bara var att det var tufft för hyresrätten, då skulle bostadsbyggandet ha ökat dramatiskt för flerbostadshus i form av bostadsrätter och småhus. Men vi ser att problemet även där är att efterfrågan är större än utbudet. Vad är då problemet? Ja, det är tillgången till byggbar mark. Det är det som är den springande punkten. För byggande av småhus, bostadsrätter och hyresrätter är detta den avgörande punkten. Därför har vi ett så omfattande arbete, som Nina Lundström var inne på, för att göra regelverket enklare så att det går snabbare och blir enklare, att det blir mer konkurrens och fler aktörer som orkar, vågar och vill vara med och bygga. Det var fullständig stiltje under socialdemokratins tid när det gäller att reda upp i de regelverk som hade skapats under en lång tid, med många välvilliga argument, men som krånglar till processerna och fördyrar, försenar och försvårar helt enkelt byggandet av bostäder i allmänhet. Jag sade att jag tycker att det ur investeringssynpunkt är en tuffare situation för hyresrätten. Jag har sagt det förut i offentliga sammanhang, så det är ingen nyhet, även om jag kanske inte säger det varenda gång jag yttrar mig. Det här är komplexa frågor som vi tittar på. Självklart ska vi analysera de utredningsförslag som kommer för att se om de gör att vi kan leva upp till våra ambitioner och om vi kan få goda tankar därifrån. Och så gör vi själva ett analysarbete och ämnar återkomma med statsfinansiellt ansvarsfulla förslag. Socialdemokraterna säger, Veronica Palm sade det också, att det är glasklart: Ni ska jämställa villkoren. Okej, ni hänvisar till Hyresgästföreningens och Fastighetsägarnas rapport om att de tycker att hyresrätten är missgynnad med 2 000 per månad. Låt oss säga att vi bygger lika många hyresrätter som i dag, som ändå är på en alldeles låg nivå. Det innebär 2 miljarder i ökade statsfinansiella utgifter efter ett antal år. Lyckas man fördubbla hyreshusbyggandet är det kanske uppe i mångmiljardbelopp. Var hittar vi de siffrorna i Socialdemokraternas budgetmotion? Var hittar vi förslagen? Det finns inte ens några pengar redovisade för detta. Det finns en subvention, ja, som är på ett lägre belopp än vad som kommer att krävas om ni ska genomföra det ni påstår i retoriken. Den subventionen går till vissa typer av hyresrätter, och den har redan prövats. När vi hade det systemet byggde vi ändå bara hälften av vad norrmän, finnar, danskar och många andra byggde. Det gick upp och ned i Sverige, men det var trendmässigt på en mycket låg nivå. Subventionerna har prövats; de funkar inte. Jag brukar ibland citera en av dem som har skapat de koncepthus som nu byggs billigt runt om i Sverige, till 25 procent lägre kostnader. Han sade: Det här började vi med när vi insåg att subventionernas tid var förbi. Då började branschen utveckla billigare produktionsmetoder. Det är det vi ska främja och ta bort regelverk och liknande. Självklart ska vi jobba även med skattefrågorna, men ger vi oss bara in på skattefrågor eller subventioner och inte löser det grundläggande problemet att få fram byggbar mark så att vi kan börja bygga kommer vi inte att lösa problemen. Jag tror att Socialdemokraterna är så pass kunniga och insiktsfulla att de inser detta. Tyvärr vågar de inte erkänna det problemet, för då erkänner de också att alliansregeringen är på rätt väg. (Applåder)

Herr talman! Om man vill testa sitt blodtryck tror jag att det är bra att gå till riksdagen och lyssna på bostadsministern emellanåt. Det är otroligt frustrerande att höra en del av beskrivningarna och de märkliga utfallen mot socialdemokratin från ett parti som haft ansvaret för bostadspolitiken i Sverige de senaste snart åtta åren. Attefall tycker att det är oseriöst att komma med de beskrivningar som vi gör. Jag tycker att det är en mycket märklig inställning. Det här är ändå frågor som har lyfts fram från allmännyttan i form av Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen. Jag tycker att det är seriösa organisationer. När de uttrycker de här uppfattningarna tycker jag att man ska lyssna på dem, ta till sig det de säger och behandla dem med den respekt som jag tycker att de här organisationerna förtjänar. Här tycker jag att ministern brister lite. Jag tycker att man ska fråga dem som bygger vad de tycker i dessa frågor. En av de större aktörerna, Einar Mattsson, som är den största privata förvaltaren i den här staden, pekar på att obalansen mellan hyresrätt och ägd bostad är en faktor som faktiskt påverkar väldigt mycket huruvida man klarar av att bygga hyresrätter eller inte. Det kommunala bostadsbolaget i min egen hemstad, Västerås, säger att detta som enskild fråga är en viktig faktor för byggandet. När Gunnar Andrén senast tog upp de här frågorna hade han tre förslag. Nu hade han fyra. Men jag tycker att han gärna får berätta hur man i hans hemkommun Danderyd jobbar med detta och hur man där tar sitt ansvar för att öka bostadsbyggandet i den här regionen. Det ser jag verkligen fram emot, och det tror jag många här skulle tycka var en väldigt spännande lektion.

Herr talman! Jag tänkte undvika att i riksdagens kammare ha lilla lektionen om orättvisor, men jag tror att jag har den ändå. Lilla lektionen om orättvisor: Att konsekvent missgynna betyder att man gynnar någon mer än någon annan. Jag kan ta ett annat exempel, om det då är lättare att förstå. Om man vid varje budget sänker skatten för den som jobbar leder det till att vi har mindre resurser till skolan, äldreomsorgen och vården. Men det innebär också att man vid varje budget ökar skatteojämlikheten i förhållande till den som inte arbetar, den som har arbetat och den som får pension. Vi har en regering som konsekvent har ökat ojämlikheten mellan löntagare och pensionärer. Då säger någon: "Vi har sänkt skatten också för pensionärer." Ja, men vad bra då. Men den har inte alls sänkts i samma nivå. I Sverige har vi en klyfta mellan löntagare pensionärer. För mig är pension att betrakta som uppskjuten lön. Det är precis likadant när man jämför eget ägt boende och hyresrätt. Skillnaden innebär en konsekvent ojämlikhet. Jag tycker inte att det är rätt. Jag tycker att det är oansvarigt. Med en ansvarig politik försöker man utveckla hela samhället. Det finns i dag en ojämlikhet mellan pensionärer och löntagare när det gäller beskattning. Vi socialdemokrater är tydliga. Vi vill ha rättvisa skatter. Det finns en ojämlikhet ur skattehänseende när det gäller hyresrätt och eget ägt boende. Vi är tydliga. Vi vill ha en skatteneutralitet och en balans mellan upplåtelseformer, men det är en lång väg dit. Det är klart att sju år av borgerligt styre med ökade klyftor gör att det kommer att ta tid för socialdemokratiskt ledd regering, förhoppningsvis med brett stöd i kammaren.

Herr talman! Jag tycker att det är en väldigt bra interpellation som Lars Eriksson har ställt. Dock är den kemiskt fri från egna förslag. Veronica Palm - som tidigare ett kort tag var ordförande i skatteutskottet - vet ju att detta inte är så lätt om man inte inför till exempel ett räntebidrag. På den punkten har ni inga förslag. Det är precis som Stefan Attefall sade, det är kemiskt fritt från förslag i er budget till hur man skulle kunna genomföra detta. Saken är ju den att det kostar väldigt mycket pengar om man vill genomföra något av de tre förslagen. Veronica Palm och Lars Eriksson säger bara det som ni säger i skatteutskottet, att man bör göra någonting. Men ni talar inte ens om i vilken riktning som man bör gå och hur det ska genomföras tekniskt. Det är inte så lätt. Sedan, Lars Eriksson, om man har svaga argument är det en bra taktik att gå till attack - kanske till och med jag har använt mig av den vid något tillfälle. Tillsammans med Sundbyberg är den kommun som jag råkar bo i två av Sveriges absolut minsta kommuner. Men det är nästan de mest tätbebyggda kommunerna. Hade ytan motsvarat Jokkmokks skulle Danderyd ha haft 68 miljoner invånare. Men den väsentliga frågan är om vi har gjort någonting. Ja, vi har jobbat tillsammans i opposition med Socialdemokraterna i 40 år, och det har inte varit särskilt framgångsrikt. Men vi ska fortsätta, men inte på den väg som ni inte ens har antytt att vi ska ta, nämligen långtgående statliga lånegarantier, räntebidrag eller paritetslånesystemet. Det tror jag inte är modellen, utan jag tror mycket mer på det som Nina Lundström och Stefan Attefall var inne på. Vi måste underlägga byggreglerna så att det blir attraktivt att bygga också hyresrätter, även i de tätbebyggda kommuner som ligger runt Stockholm.

Herr talman! Jag retar upp mig på påståendet att vi konsekvent missgynnar hyresrätten. När jag tar upp flera exempel på hur vi har förbättrat villkoren för hyresrätten, ja, då anklagas jag för att inte ha lyssnat på fastighetsägare, hyresgästföreningen och Saboföretagen. Vi för dialog och lyssnar mycket på dem. Vi vet också precis vad de vill. Men vi har också insikt om de både skatteprincipiella och statsfinansiella problemen, och vi utreder dessa frågor. Jag vill dock påstå att vi har gjort en hel del för att förbättra villkoren, men det är mycket troligt att vi måste göra mer. Sedan får man lilla lektionen i rättvisa. Om alla betalar hög skatt i Sverige, då är Socialdemokraterna nöjda. Det är klart att det i någon mening blir rättvist, men blir det bra? Vi har sänkt skatten för pensionärer så att varje garantipensionär får en månadsinkomst extra. Nej, det är orättvist. De borde egentligen ha haft högre skatt, säger Socialdemokraterna. Och så är det på många skatteområden. Men skattesystemen är komplexa, särskilt om man jämför företagsbeskattning med beskattning av en privatperson. Det är olika skatteregler. Om man genomför förändringar på båda områdena blir det lite olika effekter. Det är klart att det inte är helt enkelt att göra jämförelser, och man kunde kanske önska att det fanns lite mer ödmjukhet inför den komplexiteten. Förutom att vi måste jobba vidare med skattefrågorna kan man exempelvis bygga de kombohus som Sabo har tagit fram. Det handlar om 25 procent billigare hyresrätter, men de får inte byggas i Västerås, Lars Eriksson, trots att de slår Boverkets energinormer med hästlängder. Västerås har ett kommunalt tekniskt särkrav som gör att man inte får bygga kombohus i Västerås. Ni förhindrar människor att bo billigt i hyresrätter. Åk hem och ändra på det först innan du klagar på alliansregeringen! (Applåder)