Israels nyligen antagna lagar om dödsstraff

Interpellationsdebatt 24 april 2026

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 18 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Azra Muranovic har frågat mig om jag och regeringen avser att tydligt fördöma införandet av lagstiftning som möjliggör dödsstraff i vissa fall och hur jag och regeringen i så fall avser att agera diplomatiskt.

Azra Muranovic har även frågat om jag och regeringen avser att ta initiativ inom EU för en gemensam hållning mot denna lagstiftning. Slutligen har Azra Muranovic frågat hur jag och regeringen säkerställer att Sveriges relationer och samarbeten inte bidrar till att legitimera rättssystem som riskerar att strida mot folkrätten.

Sverige liksom övriga EU motsätter sig alltid dödsstraff i alla fall och oavsett omständigheter. Det är ett grymt, omänskligt och oåterkalleligt straff som är oförenligt med respekt för de mänskliga rättigheterna. Tillsammans med EU verkar vi för att dödsstraffet ska avskaffas världen över.

Mot denna bakgrund har Sverige, både bilateralt och genom EU, tydligt fördömt den utökade israeliska lagen om dödsstraff och uppmanat Israel att inte gå vidare med lagförslaget. Vi är också djupt oroade över lagens de facto diskriminerande karaktär. Frågan har tagits upp bilateralt med israeliska företrädare vid flera tillfällen.


Anf. 19 Azra Muranovic (S)

Fru talman! Tack för svaret, utrikesministern!

Jag uppskattar både fördömandet och hur man har drivit på i EU i denna fråga. Det här är inte en diskussion om dödsstraff i teorin runt om i världens länder, utan det är en konkret fråga om att Israels parlament har röstat igenom dödsstraff enbart för den palestinska delen av befolkningen. Ingen annan i Israel kan dömas till det.

För min del är det mest skrämmande med behandlingen av den här lagstiftningen att vi vet att palestinska barn har frihetsberövats och fortsätter att frihetsberövas och att de ställs inför israeliska militärdomstolar. Det är en svår verklighet att hantera.

Vi pratar om ett system där regeringen själv pekar på diskriminering och faktiskt står upp för det diskriminerande beteendet. Det är ett system som ifrågasätts i grunden av både folkrätts- och människorättsexperter, av olika länder runt om i världen och, framför allt, av människorättsorganisationer. Det är ett system som redan dömer barn och som nu kan få möjlighet att utdöma dödsstraff även för barn och unga.

Det är egentligen här min fråga börjar. Att säga att vi är emot dödsstraff räcker inte längre. Alla säger det. Det som kommer att gälla här är vad man faktiskt konkret visar på och gör. Där måste jag säga att regeringens svar blir ganska tunt. Man har tagit upp frågan, vilket uppskattas mycket, men det är en miniminivå.

EU har bland annat ett associeringsavtal med en människorättsklausul. Den finns inte där för att nämnas utan för att faktiskt användas. EU har använt den mot olika länder i Afrika på betydligt lösare grunder. Om regeringen menar allvar med att det finns diskriminerande drag i rättssystemet är det rimligt att pröva vad som får konsekvenser. Annars betyder ord tyvärr ingenting.

Jag ställer en rak fråga: Har Sverige inom EU tagit initiativ till att pröva människorättsklausulen i associeringsavtalet med Israel i ljuset av den här utvecklingen?


Anf. 20 Jamal El-Haj (-)

Fru talman! Tack, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, för svaret!

Flera människorättsorganisationer och internationella medier visar att situationen för palestinier i israeliska fängelser är mycket allvarlig och försämras snabbt. Den Israelbaserade organisationen Läkare för mänskliga rättigheter i Israel uppger att minst 94–98 palestinska fångar har dött sedan den 7 oktober. Dödsfallen kopplas till tortyr, misshandel, undernäring, vätskebrist och brist på medicinsk vård. Siffran tros vara i underkant eftersom många fångar hålls isolerade.

Den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem beskriver i sin rapport Welcome to Hell systematiska övergrepp som bryter mot både israelisk lag och internationell humanitär rätt. Det handlar bland annat om frihetsberövande utan rättegång, isolering, brist på dagsljus och behandling som kan klassas som omänsklig eller förnedrande.

Medier som The Guardian och Le Monde har också rapporterat om fångar som hålls isolerade under jord med mycket begränsad tillgång till mat, vatten och sjukvård. FN:s människorättskommissariat har uttryckt stark oro och krävt att denna behandling omedelbart upphör.

Samtidigt har det ultranationalistiska partiet Otzma Yehudit, Judisk makt, som leds av Itamar Ben-Gvir, fått igenom ett förslag om dödsstraff för så kallade nationalistiskt motiverade brott. Kritiker varnar för att lagens utformning riskerar att leda till rättslig ojämlikhet, då den i praktiken kan komma att tillämpas främst mot palestinier.

Förslaget har mött internationell kritik på grund av risken för diskriminering och eftersom dödsstraff strider mot grundläggande människorättsprinciper. Det ses av många som en utveckling som kan fördjupa konflikter snarare än stärka rättssäkerheten.

Sverige har länge profilerat sig som en stark motståndare till dödsstraff och som en tydlig försvarare av folkrätten. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har visserligen uttryckt kritik mot den aktuella lagstiftningen, men frågan är om denna kritik är tillräcklig i ljuset av folkmord, etnisk rensning och en stat som i allt högre grad agerar i riktning mot ett apartheidsystem.

Mot denna bakgrund väcks en större principiell fråga: Räcker det med verbala markeringar, eller krävs tydligare politiska åtgärder för att Sverige ska leva upp till sin självbild och sina internationella åtaganden? Om folkrätten ska ha verklig betydelse måste den försvaras konsekvent, även när det är politiskt svårt.


Anf. 21 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Ja, man måste arbeta för internationell rätt och respekt för mänskliga fri- och rättigheter även när det är svårt, precis som man i varje läge måste ta avstånd från terrororganisationer.

Främjandet av mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer förblir en helt central uppgift i svensk utrikespolitik. Regeringen understryker att folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna, ska respekteras i alla sammanhang. Det gäller även i Israel och i Palestina.

Regeringen är och förblir tydlig med att Israel måste leva upp till sina skyldigheter och driver dessa frågor bilateralt, både genom EU och i multilaterala forum.

Som jag nämnde tidigare ser vi dödsstraffet som ett grymt, omänskligt och oåterkalleligt straff. Detta gäller principiellt och utgör en sedan länge etablerad svensk hållning som regeringen kontinuerligt och konsekvent fortsätter att verka för. Vi motsätter oss dödsstraffet i alla sammanhang, inte minst på grund av att risken för rättsliga misstag aldrig helt kan uteslutas.

Tillsammans med EU verkar Sverige för dödsstraffets avskaffande världen över, bilateralt och multilateralt. Därför driver vi också frågan om att införa ett moratorium i de länder som fortsätter att tillämpa dödsstraffet.

Regeringen har som sagt i flera uttalanden, inklusive genom EU, uppmanat Israel att inte gå vidare med lagförslaget.

Apropå Azra Muranovics fråga utesluter regeringen inte åtgärder i form av en utökad differentieringspolitik. Den kan inkludera särskilda tullar på produkter från bosättningar och importbegränsningar genom exportcertifikat, både av de skäl som vi har diskuterat i dag och på grund av de utökade och alltmer aggressiva bosättningarna. Vi har tidigare, som bekant, drivit på för en suspendering av associeringsavtalet på grund av den fruktansvärda humanitära situationen i Gaza.

Jag bedömer att det inte finns politiskt stöd i rådet för att gå vidare med detta, eftersom det krävs enhällighet. Däremot kan det vara lättare att driva på i frågor som enbart kräver kvalificerad majoritet, såsom olika åtgärder på handelsområdet.


Anf. 22 Azra Muranovic (S)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!

Det är bra att Sverige driver på där man driver på. Det är bra att man vill se utökade tullar, och det är bra att man vill märka bosättarvaror. Det räcker dock inte i den situation vi står inför.

Jag vill vara jättetydlig: Vi pratar om ett system som verkligen har kritiserats ur många, många synvinklar och som redan dömer barn. Jag vill verkligen lägga fokus på att dödsdomar mot barn och unga väldigt snart kan bli verklighet. Då räcker det inte med allmänna hållningar och retoriska fördömanden. Sverige måste driva på inom EU för att faktiskt samla en bred enighet i de här frågorna. Annars kommer vi att fortsätta att normalisera Israels beteende genom att behandla landet som vilken partner som helst.

Sverige behöver också påminna EU om att man har suspenderat associeringsavtalet tidigare för andra länder. Mot dessa länder har det varit betydligt mindre konfliktytor och kritik.

Det här är ingen perifer fråga, utan det handlar om bilden av Sverige ute i världen. Det handlar om att stå upp för internationell rätt, internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter i en tid då dessa trampas på och hanteras på ett otroligt respektlöst sätt, både när det gäller civila och framför allt när det gäller barn. Som utrikesministern också vet är vart femte barn i världen drabbat. Statsaktörer kränker deras rättigheter och levnadsförhållanden på ett sätt som strider mot allt vad internationell rätt och mänskliga rättigheter heter.

Om vi i Sverige ska stå upp för folkrätten måste vi vara beredda att fortsätta att kontinuerligt driva på för en hållning i EU och markera att ett sådant beteende inte är normalt. Vi kan inte vara partner med ett land som faktiskt kan komma att dödsdöma inte bara palestinier som sådana utan också palestinska barn.


Anf. 23 Jamal El-Haj (-)

Fru talman och utrikesministern! Man måste alltid konsekvent ta avstånd från terroristorganisationer, men det räcker inte. Man måste motarbeta dem varje dag. Dödsstraff är aldrig acceptabelt, men denna lag är särskilt anstötlig då den framstår som utformad för att tillämpas på palestinier – inte israeler. Det är en illiberal, rasistisk och diskriminerande lag som inte hör hemma i en demokrati, men det är tyvärr inte förvånande under Benjamin Netanyahus högerregering.

Beslutet i det israeliska parlamentet att möjliggöra avrättning av palestinska fångar måste mötas av skarp och entydig kritik. Lagstiftningen speglar en politik som präglas av apartheid och innebär en farlig legalisering av ytterligare övergrepp. Den utgör ett allvarligt brott mot internationell humanitär rätt, inklusive den fjärde Genèvekonventionen.

Situationen för palestinska fångar i israeliska fängelser beskrivs som mycket allvarlig. Människorättsorganisationer har dokumenterat tortyr, omänsklig behandling och systematiska kränkningar av grundläggande rättigheter. Tusentals hålls frihetsberövade, däribland barn och kvinnor. Det internationella samfundet och Sveriges regering måste agera omedelbart och tydligt. Det krävs en översyn av avtalen med Israel samt konkreta påtryckningar för att stoppa lagens genomförande. Annars riskerar vi att normalisera en världsordning där den starkes rätt ersätter rättsstatens principer.


Anf. 24 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Det israeliska knessets antagande av en ny lag om dödsstraff går inte att rättfärdiga. Det är också svårt att finna ord för att beskriva hur förfärligt det är. Bara tanken på att barn skulle drabbas är svår att ta in. Detta innebär ett allvarligt avsteg från den långvariga praxis som har rått i Israel om ett de facto-moratorium mot dödsstraff.

Jag vill dock vara väldigt tydlig med att det här inte, som Azra Muranovic sa, är ett retoriskt fördömande. Det här är ett fördömande. Till israeliska motparter framför Sverige kontinuerligt tydliga budskap om att folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt, måste respekteras. Det gäller inte minst i Gaza, där den humanitära situationen fortfarande är mycket svår och genomförandet av fredsplanen riskerar att avstanna. Sverige fortsätter därför att driva frågan om humanitärt tillträde och manar till en omedelbar implementering av fredsplanen. Jag är rädd för att den nu försenas, med allvarliga konsekvenser som följd.

Sverige är också tydligt med att bosättningarna på Västbanken strider mot folkrätten. Inte bara bosättningsbyggandet har ökat utan även det oacceptabla bosättarvåldet. Detta kan inte fortsätta. Utöver dialogen med israeliska företrädare har regeringen som ett led i att öka trycket på Israel länge varit drivande inom EU för att införa sanktioner mot extremistiska bosättare och extremistiska israeliska ministrar som driver på för bosättningarna.

Vi kommer att fortsätta driva frågan. Vi har inlett ett arbete med att flytta fram positionerna och ta fram ytterligare förslag på sanktionslistningar. Samtidigt, och det här får aldrig glömmas bort, måste Hamas avväpnas. Hamas kan inte ha en plats i ett framtida styre av Gaza.

På sikt behövs en framförhandlad tvåstatslösning baserad på folkrätten. Det är den enda hållbara lösning som säkerställer att israeler och palestinier kan leva sida vid sida i fred, frihet och demokrati.


Anf. 25 Azra Muranovic (S)

Fru talman! Jag tycker att den här debatten faktiskt är ganska enkel. Regeringen säger att man är emot dödsstraff. Man säger att man ser problemet, att det finns en betydande diskriminering och att det finns en kriminalisering av brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter.

Det är precis här som Sveriges trovärdighet prövas. Det handlar inte om vad vi säger utan om vad vi gör när det kostar. Jag tycker att de steg som regeringen har tagit gällande extrema bosättare är väldigt bra. Jag tycker dock inte att de räcker. Det här är inte bara ett bosättarproblem, utan det är ett regeringsdrivet och parlamentariskt problem där Israel som statsaktör fortsätter att begå allvarliga brott. EU har verktyg, och Sverige kan ta initiativ.

Jag vill alltså avsluta där jag började. Kommer Sverige att fortsätta pröva människorättsklausulen i associeringsavtalet? Eller kommer man att fortsätta kringgå detta och fokusera på bosättarna i stället för staten Israel?


Anf. 26 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Israel är skyldiga att behandla frihetsberövade i enlighet med sina folkrättsliga förpliktelser och att utreda uppgifter om kränkningar och missförhållanden. Jag vill nämna det eftersom frågan om behandling av frihetsberövade har kommit upp i debatten tidigare.

Sverige har återkommande uppmanat Israel att uppfylla sina folkrättsliga förpliktelser i samband med just frihetsberövande och lagföring. Israel granskades i maj 2023 i FN:s universella granskningsmekanism, Universal Periodic Review, i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Sverige rekommenderade då Israel att säkerställa att så kallat administrativt förvar endast används i tillfälliga och exceptionella fall och med respekt för folkrätten, särskilt i fall som gäller just minderåriga, som också kommit upp mycket i debatten.

Jag tycker att den här debatten är otroligt viktig, precis som Azra Muranovic säger. Vi är bekymrade över utvecklingen i Israel, och när vi säger att vi vill lägga sanktioner på extremistiska israeliska ministrar handlar det om något som slår direkt mot den israeliska regeringen.

I ett EU-sammanhang tillhör vi de länder som tar olika initiativ. Man kan absolut diskutera frågan om associeringsavtal. Vi är inte där, och jag tror som sagt inte att det kommer att gå att nå den totala enhällighet som krävs för att kunna komma vidare. Det är också därför vi försöker titta på andra vägar framåt för att sätta ytterligare press på den israeliska regeringen. Det behövs nämligen.

Jag är nyss hemkommen från ett rådsmöte i Luxemburg och kan konstatera att det är många länder som tar upp kritik med anledning av den nya lagstiftningen och knesset när det gäller just dödsstraffet. Jag hoppas att det kan skapa en grund för att sätta ytterligare press på Israel.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2025/26:426 Israels nyligen antagna lagar om dödsstraff

av Azra Muranovic (S)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Israeliska knesset har nyligen behandlat lagstiftning som möjliggör dödsstraff i vissa fall. Samtidigt finns omfattande uppgifter om att palestinska minderåriga frihetsberövas och i flera fall prövas i militära domstolar.

Mot bakgrund av Sveriges åtaganden enligt internationell humanitär rätt och barnkonventionen vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

  1. Avser ministern och regeringen att tydligt fördöma införandet av lagstiftning som möjliggör dödsstraff i denna kontext, och hur avser man i så fall att agera diplomatiskt?
  2. Avser ministern och regeringen att ta initiativ inom EU för en gemensam hållning mot denna lagstiftning?
  3. Hur säkerställer ministern och regeringen att Sveriges relationer och samarbeten inte bidrar till att legitimera rättssystem som riskerar att strida mot folkrätten?