Islamiska influenser i skolan

Interpellationsdebatt 11 september 2025

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 1 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig hur jag avser att agera för att förhindra att svenska förskolors och skolors verksamhet påverkas av islamiska influenser i konflikt med skollagen. Ledamoten har också frågat mig om jag anser att det över huvud taget är ett problem att islam får större inflytande över den svenska skolan och om det finns en avsikt från regeringen att vidta åtgärder mot detta problem. Ledamoten har även frågat mig hur jag ser på att så många muslimer följer islamisk lag och tradition framför svensk lag, i detta fall skollagen.

Alla barn har rätt till utbildning. Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt, vilket innebär att de har en skyldighet att gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas för att ge dem den avsedda utbildningen. Ansvaret för att ett barn fullgör sin skolplikt vilar på flera parter. Vårdnadshavaren ansvarar för att se till att barnet fullgör sin skolplikt, och varje huvudman ska se till att elever i dess skola eller skolor fullgör sin skolgång. Varje kommun ska dessutom säkerställa att alla barn som omfattas av skolplikten är i skolan, och kommunen har skyldighet att se till att barn som har skolplikt får den utbildning de har rätt till. Kortare ledighet kan beviljas på grund av exempelvis vissa resor, familjehögtider eller religiösa högtider. Det är rektorn som beslutar om eleven får vara ledig eller inte. När det gäller skolplikt är skolfrånvaro inte ett problem endast för en viss elevgrupp utan skolfrånvaro utgör ett stort problem för elever generellt i Sverige. Därför beslutade regeringen den 31 juli att en särskild utredare ska analysera och föreslå hur skollagens bestämmelser om ledighet, fullgörande av skolplikten på annat sätt samt upphörande av skolplikten vid varaktig vistelse utomlands kan förändras (dir. 2025:77). Syftet är att tydliggöra bestämmelserna och hur de ska tillämpas.

Den svenska utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Barn och elever ska utifrån sin rätt till religionsfrihet ha möjlighet att ge uttryck för såväl sin tro som att avstå från att delta i konfessionella inslag i utbildningen. Jag vill vara väldigt tydlig med att barn och elever inte ska tvingas att utöva trosuppfattning eller följa religiösa seder och traditioner mot sin vilja. All personal i skolväsendet är skyldig att anmäla misstankar om att barn far illa till socialnämnden, oavsett hur det tar sig uttryck.

Regeringen har gjort flera insatser för att främja utbildningens grundläggande demokratiska uppdrag. Exempelvis har Skolinspektionen sedan 2023 i uppdrag att förstärka sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.


Anf. 2 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Utgångspunkten för min interpellation är bland annat att en stor andel av Malmös muslimska elever valde att skolka i år för att närvara vid en islamisk högtid. Det här är något som är återkommande i Malmö på grund av den stora muslimska befolkningen i staden.

Grundproblemet är att i de städer där den muslimska befolkningen är stor har islam börjat påverka skolans verksamhet i större grad. Det har blivit otydligt vilka regler som gäller. Är det skolans regler som gäller eller islams regler?

Ännu ett område där denna konflikt mellan islam och skolans regler förekommer är den muslimska fastan. Där har vissa elever börjat fasta i skolan trots att vi alla vet att elever behöver äta för att ta till sig undervisningen. Även där har vissa skolor och skolförvaltningar gett utrymme till fastan trots att det inte gynnar elevens utbildning.

För några år sedan genomförde Göteborgs-Posten en granskning där det framkom att nästan sju av tio kommunala förskolor i utsatta områden i Göteborg, Stockholm och Malmö kan tänka sig att aktivt kontrollera och tvinga på barn slöja mot deras vilja, trots att det kan bryta mot lagen. Det finns ett mönster här där en viss religion tar mer och mer utrymme i skolor och förskolor.

Problemet här är inte bara att islam börjar ta mer utrymme i skolorna utan att vi har politiker som vägrar ta ställning för den lagstiftning som råder. Vi har politiker och personal som viker sig och ger islam större utrymme i skolorna för att vissa muslimer inte ska känna sig kränkta.

Ännu värre är att när personalen i vissa fall tar ställning för den lagstiftning som råder backas de inte upp av politikerna. Det här leder till en islamisering av utbildningsväsendet där elever skolas in i vissa traditioner som av majoriteten av svenskarna inte ens uppfattas vara svenska traditioner.

Det är ingen svensk som betalar skatt för att skolor ska låta barn gå hungriga så att de kan fasta enligt islamisk tradition. Det är inte det som är tanken med undervisning i Sverige. Det där är kanske normalt i Afghanistan, men tanken är att skolorna i Sverige ska skapa de bästa förutsättningarna för att barnen ska ta till sig kunskap. Då är det inte lämpligt att man fastar för att någon Allah säger att man ska fasta.

Vi vet även att islamiska traditioner, till exempel bärandet av slöja, möjliggör hederskultur. Islamisering av den svenska skolan gör den svenska skolan till en plats där hederskulturen kan upprätthållas. Detta är ett problem som i dag finns i Sveriges invandrartäta områden. Varje gång man ens tittat på detta problem, islamiseringen av den svenska skolan, har man chockerats av hur omfattande problemet är. Det här är någonting som regeringen borde ta tag i. Det behövs bland annat en kartläggning av islamiseringen i det svenska utbildningsväsendet.

Hittills har detta problem dokumenterats på olika sätt av journalister. Det behövs en mer omfattande kartläggning för att vi ska se hur stort problemet är. Kan utbildnings- och integrationsministern tänka sig att ta initiativ till en sådan kartläggning för att ta reda på hur omfattande islamiseringen av det svenska utbildningsväsendet är?


Anf. 3 Sara Gille (SD)

Fru talman! Den svenska skolan har i generationer varit en av grundbultarna i vårt samhälle. Det är där barnen har lärt sig vårt språk, vår historia och våra traditioner. Skolan har varit den plats där vi har fört vidare vår kultur och våra värderingar till nästa generation. Men den rollen hotas i dag när islamistiska influenser får växa sig allt starkare i klassrummen.

Den 31 mars var över 9 000 elever i Malmö frånvarande från skolan under eid. Det motsvarar mer än en fjärdedel av alla stadens elever. I stadsdelar som Rosengård var frånvaron över 60 procent. Det visar svart på vitt att islamistiska traditioner i praktiken har fått ett övertag över svensk lag.

Islam har stora anspråk. Den styr barns vardag in i minsta detalj. Den reglerar kläder. Den reglerar mat, högtider och sociala relationer. Den lämnar inget utrymme för frihet och jämställdhet. När den får inflytande i skolan uppstår en konflikt som det inte går att blunda för. Den svenska skollagen bygger på principen om en sekulär, icke-konfessionell skola, och islam vill det motsatta.

Vi har sett konsekvenserna. Det handlar om små flickor som tvingas bära slöja i förskolan, vilket strider mot allt som vi står för när det gäller barns rättigheter och kvinnors frihet. Vi har sett barn som förbjuds att delta i lucia- och julfirande, vilket berövar dem gemenskapen med sina klasskamrater. Vi har sett kommuner som har tagit fram särskilda riktlinjer för barn som fastar, vilket i praktiken innebär att islam institutionaliseras i skolans verksamhet.

Detta, fru talman, är inte enskilda tillfälligheter, utan det är resultatet av en politik som har förts i decennier. Socialdemokraterna har gång på gång valt att blunda, och de har satt mångkultur framför barns rätt till utbildning. Det var Socialdemokraterna som öppnade för att flickor i förskolan skulle kunna tvingas bära slöja, och det var de som tillät att barn stängdes ute från lucia- och julfiranden. Det var de som teg när kommuner började ta fram riktlinjer för islamisk fasta.

Det är därför, fru talman, som vi i dag ser hur klassrum står helt tomma under eid, i ett land där det faktiskt råder skolplikt. Men nu ligger faktiskt ansvaret på den här regeringen.

Sverigedemokraternas linje är tydlig: Skolan får aldrig bli en arena för islamistisk kontroll, och den ska vara neutral, sekulär och styrd av svensk lag, ingenting annat. Barns rätt till utbildning och frihet är inte förhandlingsbara. Vi accepterar inte särregler. Vi accepterar inte slöjtvång. Vi accepterar inte riktlinjer som gör religion till en del av skolans verksamhet.

Det är också en fråga om integration. Om barn redan från början hålls borta från undervisningen på grund av religiösa påbud cementerar vi segregationen. Då skapas parallella samhällen som aldrig möts.

Det är också en fråga om jämställdhet. Vi vet att det framför allt är flickor som drabbas.

Fru talman! Jag vill avsluta med att fråga utbildningsministern: Är regeringen beredd att på riktigt försvara barns rätt till utbildning och stå upp för svensk skollag, eller tänker man fortsätta på Socialdemokraternas väg, där islam tillåts lyfta fram sina positioner i klassrummen?


Anf. 4 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

Fru talman! Jag instämmer helt i att vi har ett problem i Sverige när föräldrar tror sig stå över svensk lag och, mer specifikt, över skollagen. Det är också därför som den här regeringen tillsammans med sina samarbetspartier gör något som är otroligt viktigt, nämligen att se till att de bestämmelser som ger rektorer möjlighet att säga nej till ledighet ska bli mycket tydligare. Vi ser i dag alldeles för ofta tendenser där föräldrar som ansöker om ledighet men inte får ledigheten godkänd tar ledigt ändå. Detta är ett stort problem. Det kräver att rektorer ensamma ska stå emot föräldrar. Det är ett problem.

Ingen förälder står över svensk lag. Därför beslutade regeringen den 31 juli att låta en särskild utredare analysera och föreslå vilka förändringar vi ska göra i skollagens bestämmelser för att tydliggöra hur vi kan hjälpa rektorer att stå emot.

Båda ledamöterna lyfter upp en viktig del som gäller hederskultur och det förtryck som vi ser har befästs i Sverige efter åtta misslyckade år, där socialdemokratin har blundat för att det finns viktiga värderingar i Sverige som vi måste våga ta strid för och stå upp för. Detta har vi i den här regeringen nu förändrat tillsammans med samarbetspartier.

Barn och elever ska inte behöva tvingas bära slöja mot sin vilja i förskola och skola. Flickor och kvinnor ska själva bestämma över vad de har på sig. Att kontrollera och begränsa barns och elevers val av kläder kan vara ett uttryck för just hedersrelaterat våld och förtryck.

Hedersrelaterat våld och förtryck och alla dess uttrycksformer, som kränker individens frihet, är ett allvarligt samhällsproblem och får inte förekomma i våra förskolor och skolor. Skolans och förskolans personal är skyldig att anmäla misstankar om barn som far illa till socialnämnden. Inte heller detta är förhandlingsbart.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och alla dess uttrycksformer som kränker individens frihet. Något som jag tror är ännu viktigare i många delar av vårt land är att stärka kunskapen och kompetensen på det här området, så att man vågar stå emot och också kan identifiera dessa markörer och gå vidare med ärendena.

Som sagt, vi gör stora förändringar när det gäller att se till att den svenska skolan går tillbaka till sina grunder – att ha fokus på barnens kunskap och inte på andra intressen, antingen det handlar om föräldrar eller om andra, negativa krafter i samhället som vill använda vår svenska skola som sin egen arena.


Anf. 5 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Det här problemet behöver beskrivas mer för att man ska få en bild av hur allvarligt det är. I en rapport som Malmö stads förskoleförvaltning publicerade 2021, där samtal har förts med 18 arbetslag i kommunala förskolor i Malmö, framkommer bland annat att begreppen halal och haram har blivit ett normaliserat språkbruk även bland barn som har svenska som modersmål och själva inte är muslimer.

Låt mig förklara: Enligt islam är halal det som är tillåtet, och haram är det som inte är tillåtet. Det framkommer i rapporten att det finns barn i förskolor som är rädda för att äta griskött för att det anses vara haram. Det finns barn som hånar andra som äter griskött. Vissa barn säger att de inte kan leka med de barn som äter griskött, och barn som äter fläsk blir retade.

I rapporten kan man också läsa att det för en del barn också är haram att vara med vid fester och högtider som lucia, jul och påsk. Muslimska barn får inte sjunga julsånger eller följa med till kyrkan. I samma rapport menar arbetslagen att förhållningssättet till den muslimska slöjan är ett dilemma, då barnen i vissa fall inte vill bära den även om föräldrarna har bestämt att barnen ska bära den.

Trots att rapporter som denna har funnits tillgängliga länge har man inte riktigt tittat närmare på detta problem. Jag menar att man måste se hur omfattande problemet är.

I dessa invandrartäta områden är skolorna påverkade av islam. Skolorna i dessa områden är redan i dag islamiserade.

Problemet här är att vägen till parallella samhällen börjar redan i dessa islamiserade skolor och förskolor. I dessa skolor och förskolor förmedlas inte längre svenska normer utan islamiska normer. I islamiserade skolor och förskolor kommunicerar man till elever att de först och främst är muslimer och inte svenskar.

Om regeringen inte gör något åt detta har vi ett samhälle där barn inskolas i separatism redan i förskolan. Det här är ett sådant problem där politiker tydligt måste ta ställning. Just nu är skolpersonalen osäker och väntar på ett besked om vad som gäller. Vi har haft socialdemokratiska regeringar, och vi har socialdemokratiska kommunstyren som inte är så tydliga om vilka normer som ska gälla i skolan. De är inte ens tydliga om huruvida man ska motverka islamiseringen i den svenska skolan.

Därför är det viktigt att man från nationellt håll erkänner detta problem men också vidtar åtgärder mot islamiseringen av den svenska skolan. Att kartlägga problemet är en åtgärd för att kunna se hur utbredd problematiken är. En kartläggning kan också fungera som underlag för att veta vilka åtgärder man ska vidta. Det är viktigt att utbildningsministern tydligt signalerar att islam inte ska påverka den svenska skolan. Många inom skolans personal som prioriterar barnets bästa behöver politiker som kan ställa sig bakom dem och sätta stopp för islamiseringen av det svenska utbildningsväsendet. Det behövs en tydlig signal från politikens håll och helst från utbildningsministern.


Anf. 6 Sara Gille (SD)

Fru talman! Skolans uppdrag är glasklart. Den ska vara sekulär och stå fri från religion. Ändå ser vi hur denna princip steg för steg undergrävs. När skolor och kommuner anpassar verksamheten till religiösa påbud flyttar religionen in där den aldrig hör hemma. Det är lite som med en läckande båt. Först sipprar det in några droppar. Man tänker att det inte spelar någon roll – båten flyter ju ändå. Men om man inte tätar sprickan kommer båten förr eller senare att sjunka. Så är det även med skolan. Varje eftergift för islam kan tyckas liten för stunden, men tillsammans riskerar de att sänka själva idén om en sekulär och gemensam utbildning.

Fru talman! Vi behöver bara se på andra länder för att förstå vart den här utvecklingen leder. Frankrike har sett hur religiösa krav pressat tillbaka både undervisningen och jämställdheten i vissa förorter. Därför har landet infört ett tydligt förbud mot religiösa symboler i skolor för att försvara sekulariteten. I Tyskland har domstolar slagit fast att skolplikten alltid står över religiösa önskemål. Sverige kan inte vara det land som viker ned sig när andra europeiska länder tydligt försvarar sina lagar.

När skolor anpassar sig till religiösa krav uppstår parallella system där barns rättigheter inte längre är lika. Det förstärker segregationen och gör integrationen omöjlig.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga ministern om hon delar oron för att religionen tillåts styra över svensk skola.


Anf. 7 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

Fru talman! Den här regeringen lägger om hela Sveriges skol- och integrationspolitik. Jag får ofta frågan hur det kommer sig att vi har flyttat integrationsfrågorna till skolan. Jag är glad att säga att skälet är att jag tycker att integrationen börjar i skolan. Utanförskapet vaccinerar vi mot bäst just i skolan, och då måste skolan vara likvärdig, oavsett om man bor i Bromma eller i Botkyrka.

Vi lägger om stora delar av såväl skolpolitiken som integrationspolitiken efter det socialdemokratiska misslyckandet. Det gör vi för att det är avgörande att alla barn får möjlighet att växa upp i ett Sverige med samma rättigheter och värderingar.

För mig är det tre delar som präglar den här regeringens ingång i skola och integration. Det handlar om språk, skola och värderingar. Alla dessa tre behöver upprätthållas.

Regeringen har inom skolområdet gjort insatser som handlar om att öka kontrollen över förekomsten av konfessionella inslag i utbildningen, bland annat genom ett uppdrag till Skolinspektionen. Myndigheten har även fått i uppdrag att förstärka tillsynen av andra skolor där man bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller där elever riskerar att utsättas för påverkan som syftar till att motarbeta de grundläggande fri och rättigheter som vi står och pratar om här i dag eller vårt demokratiska styrelseskick.

Vi har också sett till att ha lämplighetsprövning av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet. Man utökar även de kontroller som handlar om demokrativillkor. Oavsett om de som ansöker avser att bedriva verksamhet med konfessionell inriktning eller inte ska de uppfylla demokrativillkoren.

Regeringen har även växlat upp kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Många åtgärder har vidtagits på senare tid. Ett led i arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket är att säkerställa att lagstiftningen är heltäckande och ger ändamålsenligt skydd. Regeringen har bland annat gett Skolverket flera uppdrag som syftar till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i skolan och förskolan, vilket jag tror är avgörande för att mota dessa krafter.

Regeringen beslutade också i våras om utredningen Ökade insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet. Utredaren ska bland annat föreslå åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och upprätthållandet av hedersnormer i de verksamheterna. Utredaren ska även föreslå hur personal kan få ett starkare stöd att förebygga, upptäcka och motverka detta. Elevhälsan har också en viktig roll att spela här. Det behöver särskilt förtydligas.

Fru talman! Jag vill påminna om att den här regeringen som sagt gör en omläggning av svensk integrations- och skolpolitik. Den omläggningen tror jag är välkomnad av många barn, men kanske inte av lika många föräldrar. Vad det handlar om är att upprätthålla – eller motarbeta – de demokratiska värdegrunder som vi har i Sverige.


Anf. 8 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Jag vill tacka utbildnings- och integrationsministern för debatten.

I Sverige gäller skolplikt. Den ska vara överordnad religiösa traditioner, och den ska vara överordnad islam. Detta måste bli tydligare. I dag är det inte tydligt, i alla fall inte för många föräldrar och vårdnadshavare och inte i vissa områden.

När tusentals elever är frånvarande på grund av en islamisk högtid undermineras principen om likvärdig utbildning. Det här händer i dag. Det är ett problem som finns.

Vårdnadshavares religiösa krav får inte gå före barnens rätt till en bra utbildning som skapar samhörighet med resten av samhället. Det här handlar i grunden om huruvida vi ska acceptera parallella normsystem eller stå fast vid svensk lag, svenska normer och svenska värderingar i skolan.

Saker som regeringen gör måste också synas i verkligheten. Man måste se resultaten av dessa saker. Det räcker inte att bara ge uppdrag. Man måste se vilket utfallet blir.

Jag hoppas att jag har lyckats förmedla min oro, och jag hoppas att utbildnings- och integrationsministern tittar närmare på problemet. Det finns redan underlag som beskriver problemet. Olika kommuner har tagit fram rapporter. Man kan alltid samtala med personal som arbetar i invandrartäta skolor. De vet mycket om problemet. Det här är ett allvarligt problem, och de stora förlorarna är de barn som går i dessa invandrartäta och islamiserade skolor och därmed slussas in i parallellsamhällen.

Det är dags att ta tillbaka de svenska skolorna. Vi har religionsfrihet i Sverige, men religionsfrihet innebär inte att svenska förskolor och skolor ska islamiseras och att barnen ska tvingas följa islamiska traditioner.


Anf. 9 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

Fru talman! Jag hoppas att det har framkommit tydligt i debatten i dag att vi gör stora förändringar i svensk skola och integration. Vi gör det efter åtta förlorade år av socialdemokratiskt styre, och vi gör det med stor omtanke om just barnen.

Skolan är till för att alla barn ska ha möjlighet att få nya livsdrömmar. Alla barn ska omfattas av samma rättigheter i det land vi lever i. Det är unika rättigheter som vi behöver försvara varje dag. Den skola vi har i Sverige i dag är inte till för föräldrar eller föräldrars önskemål utan måste ha utgångspunkt i vad som är bäst för barnen.

Den svenska utbildningen ska förmedla och förankra respekten för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Det behöver vara en självklarhet för varenda skola oavsett vad postnumret är.

Barn och elever ska utifrån sin rätt till religionsfrihet ha möjlighet såväl att ge uttryck för sin tro som att avstå från att delta i konfessionella inslag. Framför allt ska inte skolan upprätthålla eller tvinga på sådana inslag.

Jag vill igen vara väldigt tydlig med att barn och elever inte ska tvingas att utöva trosuppfattningar som de inte delar. Skolan ska inte heller upprätthålla dem. All personal i skolväsendet har en skyldighet som inte är förhandlingsbar att anmäla om de misstänker att barn far illa. Det gör de till sin socialnämnd oavsett hur det tar sig uttryck.

Jag tror att vi delar synen att vi behöver göra mer för att alla barns möjlighet att få ta del av en skola som är präglad av kunskap och framtidstro är det som ska stå i centrum – inte andra inslag eller andra intressen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2024/25:748 Islamiska influenser i skolan

av Nima Gholam Ali Pour (SD)

till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

 

Sydsvenskan rapporterade den 22 april att var fjärde grundskoleelev i Malmö var borta eller ledig under den islamiska högtiden eid al-fitr. En fjärdedel av dessa skolkade.

Av Malmös 33 950 elever var 9 034 borta hela dagen den 31 mars. I jämförelse brukar omkring åtta procent av eleverna i Malmö vara borta en vanlig skoldag på grund av sjukdom eller andra anledningar. I skolorna i Rosengård, där det bor många muslimer, var frånvaron högre än 60 procent.

I Sverige råder skolplikt. Däremot kan rektorn besluta om att bevilja kortare eller längre ledighet. Kortare ledighet kan beviljas på grund av till exempel vissa resor, familjehögtider eller religiösa högtider.

Det är problematiskt att en fjärdedel av eleverna är frånvarande på grund av en islamisk högtid. Problemet ligger i att informella lediga dagar införs genom islamiska influenser i samhället. I grunden är det en konflikt mellan skollagen och islam. Det är viktigt att de ansvariga makthavarna agerar när sådana konflikter uppstår mellan religionen islam och skolan.

Flera andra sådana konflikter har uppstått de senaste åren, bland annat att personal implementerar slöjtvång i förskolor och att muslimska förskolebarn inte får tillstånd av sina vårdnadshavare att delta i de firanden som förskolorna arrangerar kring traditionella högtider som jul och lucia. I Malmö har grundskolenämnden även tagit fram en ”gemensam riktlinje till samtliga skolor gällande rutiner för barn som fastar”.

Islam får större och större inflytande över en utbildning som ska vara icke-konfessionell. Det här inflytandet växer genom kollektivt agerande från muslimer i Sverige.

Mot bakgrund av ovanstående önskas utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson svara på följande frågor:

 

  1. Hur avser ministern att agera för att förhindra att svenska förskolors och skolors verksamhet påverkas av islamiska influenser i konflikt med skollagen?
  2. Anser ministern att det överhuvudtaget är ett problem att islam får större inflytande över den svenska skolan, och finns det en avsikt från regeringen att vidta åtgärder mot detta problem?
  3. Hur ser ministern på att så många muslimer följer islamisk lag och tradition framför svensk lag, i detta fall skollagen?