Iran
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
- Hoppa till i videospelarenAlexandra Völker (S)
- Hoppa till i videospelarenJacob Risberg (MP)
- Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
- Hoppa till i videospelarenAlexandra Völker (S)
- Hoppa till i videospelarenJacob Risberg (MP)
- Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
- Hoppa till i videospelarenAlexandra Völker (S)
- Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Protokoll från debatten
Anföranden: 9
Anf. 41 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen arbetar för att skapa enighet för att terrorlista Islamiska revolutionsgardet samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att stötta kvinnor i Iran.
Regeringen har en längre tid verkat för EU-enighet för att lista Irans islamiska revolutionsgarde, IRGC, under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Det är en linje som även en enig riksdag har ställt sig bakom i sitt tillkännagivande från maj 2023.
I enlighet med detta har vi kontinuerligt lyft upp frågan både vid EU:s utrikesministermöten och på expertnivå. Regeringen har återkommande uppdaterat riksdagen om detta arbete, bland annat i samband med tidigare interpellationer och riksdagsfrågor och i utrikesutskottet.
Med anledning av den senaste tidens händelser som kan kopplas till Iran - i Mellanöstern men också i Sverige och i andra europeiska länder - har regeringen dock sett anledning att öka trycket på Iran. Statsministern lyfte därför upp frågan om en listning av IRGC på allra högsta nivå vid Europeiska rådets möte i oktober 2024.
När det gäller kvinnors situation i Iran förblir den mycket svår, och omfattande systematiskt förtryck av kvinnor är en del av det auktoritära styrets grund. Regeringen ser med största allvar på detta.
Mänskliga rättigheter och inte minst kvinnors och flickors situation är en fråga som Sverige ständigt tar upp i bilaterala samtal med iranska företrädare och något som jag själv särskilt lyfte upp i mitt samtal med Irans utrikesminister när jag träffade honom i New York i höstas.
Vi framför samma starka budskap till Iran även i multilaterala kanaler och forum. Ett konkret exempel är FN:s allmänna ländergranskning, Universal Periodic Review, som är en återkommande granskningsmekanism inom FN:s råd för mänskliga rättigheter. Där är Iran föremål för granskning i morgon, den 24 januari 2025.
Regeringen kommer då återigen att vara mycket tydlig i sin uppmaning till Iran att upphöra med all systematisk diskriminering av kvinnor och flickor och att säkerställa att kvinnor och flickor fullt och fritt kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter.
(forts. § 8)
Anf. 109 Alexandra Völker (S)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret som lämnades innan kammaren bröt för frågestund. Interpellationen handlar alltså om situationen i Iran och behovet av att terrorlista det islamiska revolutionsgardet.
De omfattande protesterna för kvinnors rättigheter, för frihet och för demokrati fortsätter med full kraft i Iran på olika sätt. Samtidigt har den iranska regimen nu ytterligare skärpt de sedan tidigare mycket hårda reglerna för kvinnors klädsel. I mitten av december greps en modig kvinna som under en digital konsert uppträdde och manifesterade drömmen om ett fritt Iran. Hon greps för att hon i det digitala klippet uppträder utan hijab och för att hon sjunger.
I december släpptes tillfälligt Narges Mohammadi, mottagare av Nobels fredspris 2023. Hon släpptes tillfälligt från Evinfängelset av medicinska skäl. Men under tiden hon var frisläppt fortsatte hon sitt arbete med full kraft för att vara en stark röst mot den iranska regimen. Nu har hennes straff precis förlängts med 15 månader, just på grund av hennes kamp mot regimen.
Narges Mohammadi är långt ifrån ensam om detta. Vi ser ständigt nya domar och fastställande och verkställande av dödsstraff mot människor som på olika sätt har visat sitt motstånd mot regimen.
Men det är inte bara i Iran som regimen använder sitt våldskapital för att utöva makt. De förser Ryssland med vapensystem, och de använder svenska gängkriminella för att genomföra dåd i Sverige.
Jag har sagt det flera gånger tidigare i den här talarstolen, och jag säger det igen: Irans islamiska revolutionsgarde agerar som en terrororganisation och ska därför klassas som en sådan.
Det var också därför riksdagen i maj för två år sedan riktade ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet bygger på att vi förstår att det här inte kommer att ske bara för att man lyfter upp frågan på möten. Hela syftet med tillkännagivandet är att trycka på för att regeringen ska verka för att skapa enighet. Det är ett otroligt viktigt nyckelord i tillkännagivandet som vi i utskottet var väldigt noga med när vi formulerade det här. Vi förstår att det krävs fotarbete, och vi förstår att det verkligen krävs aktivt arbete för att skapa den enigheten.
Nu finns det ett domslut från Düsseldorf som faktiskt betyder att det har tagits steg framåt. Därför undrar jag helt enkelt på vilket sätt utrikesministern verkar för att skapa den här enigheten.
Anf. 110 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Det har snart gått två och ett halvt år sedan den unga Mahsa Jina Amini dödades av Irans styre. Det ledde snabbt till omfattande protester på Teherans gator, i andra städer i Iran och även runt om i Europa. De här protesterna har fortsatt av och an. Än i dag händer det att folk är ute och demonstrerar.
Mycket har skett under de här två och ett halvt åren. Men redan från början bestämde vi i Sveriges riksdag oss för att försöka få regeringen att driva på för en terrorlistning av Irans revolutionsgarde.
Det har som sagt skett mycket. Förra året, 2024, avrättades minst 900 personer i Iran. Det är det största antalet på nio år. Och just nu riskerar minst tio personer dödsstraff för sitt deltagande i revolutionen - kvinna, liv, frihet. Även jakten på olika MR-aktivister, MR-advokater som försvarar aktivister och demonstranter har ökat. Det är mycket som sker och mycket hårda tag från Irans revolutionsgarde.
Precis som Alexandra Völker sa i sitt anförande finns det nu en dom från en domstol i Düsseldorf där man slagit fast att den iranska statsapparaten låg bakom attacken mot Bochums synagoga.
Jag undrar helt enkelt hur det går. Vad gör regeringen för att sätta ännu mer press på Irans regim? De skickar fortfarande vapen till Ryssland, och det senaste året har vi sett att de har skickat missiler mot Israel. Det är en skurkstat. De är försvagade. Det får vi rapporter om. Men det krävs fortsatt internationellt tryck för att verkligen få till ett regimskifte.
Jag skulle vilja höra lite mer från utrikesministern om vad regeringen gör för att sätta lite mer tryck på Irans regim.
Anf. 111 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Det är väldigt bra att det råder enighet i Sveriges riksdag om att man bör lista IRGC under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Det är naturligtvis någonting som regeringen driver, men jag kan konstatera att det trots regeringens ansträngningar fortsatt saknas enighet inom EU för en sådan listning.
Jag vill samtidigt påminna om att EU inom ramen för andra sanktionsregimer redan har vidtagit skarpa åtgärder mot Iran, inklusive mot IRGC som helhet och enskilda medlemmar av och entiteter inom IRGC.
Sedan Jina Mahsa Aminis död i iranska myndigheters förvar i september 2022 efter att hon arresterats för att ha brutit mot det strikta slöjtvånget har EU vid sammanlagt tio tillfällen utökat sanktionslistningarna mot ansvariga för repressionen i Iran. Flertalet av dessa listningar tillkom under Sveriges ordförandeskap i EU.
Över 200 individer och 40 entiteter är i dag sanktionslistade bara under det ramverk som är inriktat på just allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran. Bland dessa finns flera enheter med koppling till IRGC samt tongivande aktörer, som Irans sedlighetspolis och kultur- och utbildningsministerierna. Sanktionerna innebär inreseförbud och frysning av tillgångar i EU. Sanktionerna omfattar även förbud att exportera produkter till Iran som skulle kunna användas för inhemsk repression.
Flera iranska individer samt iranska underrättelse- och säkerhetsministeriet är också listade under EU:s sanktionsregim mot terrorism.
IRGC i dess helhet är också sedan över ett decennium sanktionslistat under EU:s regim mot Irans kärntekniska program. Både IRGC som organisation och en lång rad individuella medlemmar i organisationen omfattas därmed redan av frysning av tillgångar och inreseförbud i EU. Men låt mig ändå understryka att regeringen fortsätter att verka för en listning av IRGC också under EU:s sanktionsregim mot terrorism.
Vi konsulterar kontinuerligt andra EU-länder för att följa upp förutsättningarna för att ta frågan vidare, och vi är alltid beredda att vidta ytterligare åtgärder för att markera mot Irans agerande.
(Applåder)
Anf. 112 Alexandra Völker (S)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!
Jag instämmer i att det är väldigt viktigt och bra att vi är eniga i riksdagen. Det är en styrka. Och vi hoppas att utrikesministern på de möten som hon medverkar vid i EU känner att hon verkligen har en enad riksdag bakom sig.
Vi socialdemokrater tycker såklart även att det är väldigt glädjande att statsministern valde att lyfta upp den här frågan på Europeiska rådets möte nu under hösten. Samtidigt väckte det en del frågor när regeringen och statsministern i oktober 2024, nästan ett halvår efter att tillkännagivandet riktades av den eniga riksdagen, gick ut och sa att man då skulle börja driva frågan på allvar och att man sökte stöd från riksdagen. Vi hade helt enkelt önskat att det skulle ha skett tidigare och att det engagemanget skulle ha kommit tidigare. Men vi tycker att det är otroligt bra att även statsministern driver den frågan nu.
Jag förstår att det är en komplicerad fråga på många sätt och att det som sagt krävs enighet. Det var också därför vi konstruerade tillkännagivandet så som vi gjorde. Men jag undrar fortfarande vad utrikesministern gör rent konkret för att skapa den enigheten. Genomförs exempelvis bilaterala möten med de länder som kanske inte är lika benägna att genomföra den här terrorlistningen? Eller vilka andra typer av åtgärder vidtar regeringen för att se till att vi kommer framåt i den frågan?
Jag undrar också vilka andra initiativ regeringen tar för att stötta de otroligt modiga kvinnorna och även männen i Iran som varje dag kämpar och riskerar sina liv. En i vårt tycke så enkel sak som att kanske inte bära ett visst klädesplagg kan ju innebära att riskera sitt liv. Det är alltså en kamp som tas varje dag på alla nivåer i Iran, och det är otroligt viktigt att vi visar dem vårt stöd, att vi på alla sätt vi kan står upp mot den iranska regimen och att vi verkligen står upp för deras kamp för frihet och demokrati.
Anf. 113 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!
Det känns som att vi är relativt eniga i själva grundfrågan. Men vi vill alltid gärna att regeringen sätter ännu mer press på Iran.
Det är oroväckande. Det känns som att det är en relativt enkel fråga, och det borde finnas en bred enighet om det här med just terrorstämplingen av IRGC.
Vi har hört förut att det finns länder i EU som står emot. Jag vill inte på något vis att utrikesministern hänger ut de länderna. Det förstår jag att hon inte vill. Men det skulle vara bra att få reda på lite grann vad skälen är till att de är emot terrorlistningen. Vad finns det för grundläggande skäl från de länder inom EU som är emot de här terrorlistningarna?
Det är lättare för oss att agera gentemot det när vi vet vad argumenten är mot en terrorlistning. Jag tycker att det egentligen borde finnas en enighet där. Det borde vara en lätt fråga.
Jag undrar också lite grann om det som Alexandra Völker var inne på. Hur agerar man för att stötta demonstranter samtidigt som man sätter press på styret i Iran? Hur agerar man för att stötta demokratiaktivister och de advokater som kämpar för dem som är fängslade? Det känns som att det krävs ett enormt stöd gentemot den iranska befolkningen samtidigt som vi sätter press på Irans styre.
Jag vill gärna höra lite mer om hur vi kan stötta och hur regeringen och EU arbetar för att stötta demokratiaktivisterna och demonstranterna i Iran.
Anf. 114 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Sverige använder sig av multilaterala forum och mekanismer för att framföra och förstärka våra kritiska budskap om och till Iran. I december 2022 uteslöts till exempel Iran ur FN:s kvinnokommission, vilket Sverige välkomnade. Inom FN-systemet finns också flera andra verktyg för att uppmärksamma situationen i Iran och hålla Iran ansvarigt. Låt mig nämna några av dem.
FN:s generalförsamling antar en årlig resolution om mänskliga rättigheter i Iran. Där är EU också pådrivande för att skärpa formuleringarna. I FN:s råd för mänskliga rättigheter lyfter Sverige återkommande både på egen hand och tillsammans med likasinnade länder det allvarliga läget för mänskliga rättigheter i Iran. Vid den senaste sessionen i oktober ställde sig Sverige bakom ett tvärregionalt anförande med fokus på kvinnors situation i Iran.
Tillsammans med likasinnade uppmanar vi återkommande Iran att samarbeta med relevanta internationella institutioner för mänskliga rättigheter. I samband med FN:s allmänna ländergranskning denna vecka kommer Sverige att upprepa denna uppmaning till Iran. Sverige kommer också att ta upp andra allvarliga frågor som berör situationen för mänskliga rättigheter i Iran, såsom situationen för personer som tillhör etniska och religiösa minoriteter, tillämpningen av dödsstraff och godtyckliga frihetsberövanden. Många av de här frågorna tog jag också upp bilateralt med Irans utrikesminister i samband med att jag träffade honom i september.
Alexandra Völkers påpekande om brist på engagemang i ett tidigt skede stämmer inte. Engagemanget har verkligen funnits hela tiden. Jag är väldigt glad över det starka stöd som finns i en enig riksdag. Men som tidigare framförts har det inte funnits rättsliga förutsättningar för att gå vidare med detta. Nu finns det det, och vi väljer att driva det från statsministerns sida på högsta ort.
Jacob Risberg frågar varför vissa länder inte vill välja den här vägen. De diskussionerna förs i ganska förtroliga samtal, så jag kommer att vara försiktig här. Men det är klart att det som alltid finns olika läger i många frågor vad gäller vilken väg som är den bästa att välja - ska man välja den hårda vägen med sanktioner, eller ska man välja att försöka sig på en mer diplomatisk väg? Det är däremellan de här diskussionerna går.
Anf. 115 Alexandra Völker (S)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaren och för interpellationsdebatten. Det är otroligt viktigt för oss att fortsätta prata om Iran, driva på mot Iran och verkligen agera mot Iran. Vi kommer att fortsätta lyfta den här frågan, för vi tycker att den är otroligt viktig.
Iran är verkligen ett stort hot. Iran är ett hot mot sina egna invånare och ett hot mot hela världen. Iran använder sitt våldskapital mot sina egna medborgare och utanför sitt lands gränser. Man använder det särskilt mot regimmotståndare, även utanför landets gränser. Vi har sett hur man gång på gång kidnappar utländska medborgare för att kunna utöva påtryckningar, hur man förser Ryssland med vapensystem och hur man, som uppdagades i våras, använder sig av svenska gängkriminella för att kunna utföra dåd i Sverige. Det är otroligt allvarligt.
Jag har även tidigare lyft frågor om hur vi kan stötta kvinnorna i Iran på andra sätt. En sådan fråga handlar om att erkänna könsapartheid som ett brott mot folkrätten. Jag tror att det finns många frågor vi behöver fundera på och fortsätta arbeta med framöver för att verkligen stötta kvinnorna och medborgarna i Iran i deras demokratiarbete.
(Applåder)
Anf. 116 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag välkomnar verkligen att det finns ett så starkt engagemang i riksdagen och att man uppmärksammar den väldigt allvarliga situationen i Iran. Jag tycker att Sverige har en särskild roll att spela i arbetet för att främja kvinnors och flickors rättigheter i Iran. Vi kan aldrig acceptera det auktoritära styrets omfattande och systematiska förtryck av kvinnor i Iran.
Det är viktigt att omvärlden fortsätter att fästa blicken på Iran. Därför är denna debatt väldigt viktig. Jag är glad att vi har den här i dag.
Sverige fortsätter att bidra till ett starkt internationellt tryck mot Iran. Vi gör detta genom samtliga medel som står till buds, skulle jag säga: genom direkta diplomatiska kontakter och kritisk dialog, genom EU, där Sverige fortsätter att verka för en kraftfull och enad Iranpolitik, och genom FN-systemet. Målet för allt vi gör är att påverka och åstadkomma en verklig förändring för människor i Iran. Tillsammans med övriga EU och internationella partner fortsätter vi hela tiden att se över hur vi mest effektivt kan påverka Irans agerande och stödja det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter. Det finns onekligen väldigt mycket kvar att göra.
Återigen: Stort tack för en väldigt viktig och bra debatt!
(Applåder)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Interpellation 2024/25:291 Iran
av Alexandra Völker (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
I Iran fortsätter de omfattande protesterna för kvinnors rättigheter, för frihet och demokrati.
Den iranska regimen har nu ytterligare skärpt de sedan tidigare mycket hårda reglerna för kvinnors klädsel. I mitten av december greps en modig kvinna som i en digital konsert uppträtt och manifesterat drömmen om ett fritt Iran. Hon har nu gripits för att hon i det digitala klippet uppträder utan hijab och sjunger.
Det har nu gått över ett och ett halvt år sedan riksdagen enhälligt tillkännagav för regeringen att verka för att skapa enighet för terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet. Trots det uttryckte statsministern nu under hösten att Sverige på allvar ska driva frågan om terrorlistning. Det väcker frågan om vad regeringen gjort innan.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- På vilket sätt arbetar ministern och regeringen för att skapa enighet för att terrorlista Islamiska revolutionsgardet?
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stötta kvinnor i Iran?