Internationella studenter

Herr talman! Fredrik Christensson har frågat mig om jag och regeringen kommer att presentera några ytterligare förslag för att förbättra förutsättningarna för internationella studenter och forskare att söka sig till Sverige. Fredrik Christensson har också frågat vilka regelverk som jag och regeringen är beredda att skyndsamt förändra för att minska den nuvarande problematiken för internationella studenter.

Efter att den borgerliga regeringen införde studieavgifter 2011 sjönk antalet utomeuropeiska studenter kraftigt, och det är först på senare tid som den negativa utvecklingen har börjat vända. Det är oerhört viktigt att studenter vill komma till Sverige för att studera. Det höjer kvaliteten på svensk utbildning, och i denna globala värld tjänar alla på att svenska universitet och högskolor är internationella miljöer.

Ökad internationalisering inom högre utbildning och forskning är nödvändig för att Sverige bättre ska kunna möta nationella och globala samhällsutmaningar, öka landets konkurrenskraft och stärka positionen som kunskapsnation. Universitet och högskolor behöver därför ges goda förutsättningar för att öka internationaliseringen. Där är inte minst välfungerande och tydliga regelverk en viktig fråga.

Universitetskanslersämbetets rapport lyfter fram flera viktiga utvecklingsområden. Regeringen har som bekant nyligen tillsatt en utredning i syfte att öka internationaliseringen av svenska universitet och högskolor. En viktig del i uppdraget till utredaren är just att göra en helhetsöversyn av systemet med bland annat anmälnings- och studieavgifter, rekrytering och prövning av uppehållstillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar Fredrik Christenssons uppfattning att det är viktigt att förbättra möjligheterna för internationella studenter att söka sig till Sverige. Samtidigt är det viktigt att inte fortsätta med snabba och ogenomtänkta åtgärder, som sedan i sin tur måste lappas och lagas. Utredningen måste ges tillräcklig tid för att nu ta fram ett sammanhängande och välfungerande system för mottagandet av internationella studenter.

En viktig del av mottagandet av tredjelandsstudenter är att processerna för prövning av uppehållstillstånd är välfungerande. Migrationsverket har hittills i år fått in fler ansökningar om uppehållstillstånd för studier än under motsvarande period förra året. Sett till regeringens ambition att internationaliseringen av universitet och högskolor ska öka är detta glädjande. Tyvärr har detta i kombination med att Migrationsverket fortfarande har en stor arbetsbelastning också lett till längre handläggningstider.

Regeringen har de senaste åren tillfört Migrationsverket betydande resurser. Myndighetens förvaltningsanslag har ökat från drygt 3 miljarder kronor 2014 till nästan 6 miljarder kronor 2017.

Regeringen har även satt som ett mål för Migrationsverket att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bland annat studier ska vara så korta som möjligt, med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Dessutom har myndigheten fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur handläggningstiderna ska kunna förkortas.

De åtgärder som Migrationsverket nu vidtar är avsedda att leda till förkortade handläggningstider under innevarande och kommande år. Jag är också övertygad om att utredningen om en ökad internationalisering av universitet och högskolor kommer att utarbeta ett välfungerande system för mottagande av tredjelandsstudenter, så att Sverige fortsätter att utvecklas som ett attraktivt studieland och en ledande kunskapsnation.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret.

I december månad hade jag en interpellationsdebatt med migrationsministern gällande den här problematiken. Under förra året uppfattade lärosätena en ganska stor problematik med de internationella studenternas möjlighet att söka sig till Sverige. Det gällde handläggningstiderna hos Migrationsverket, delvis även hanteringen av visumansökningar och liknande processer i tredjeland. Vi fick bland annat bevittna att ett hundratal studenter som hade blivit antagna till Jönköpings universitet på grund av byråkratin och regelverket i Sverige hindrades att komma till Sverige för att starta sina utbildningar i tid. Det är bara ett av många exempel från de lärosäten som jag har talat med under det gångna året.

Som ministern säger i svaret är det glädjande att det är fler studenter som söker sig till Sverige i år än förra året. Men det gör det ännu mer viktigt att lösa den här problematiken, för det skapar inte bara problem för lärosätena, som får en osäkerhet om hur många studenter som kommer att påbörja utbildningarna på lärosätena och därmed vilka resurser man har att arbeta utifrån. Det påverkar framför allt de enskilda individerna som har sin dröm och sitt hopp om att kunna påbörja studier i Sverige, och som till och med har kommit in på utbildningar i Sverige, men som på grund av byråkrati, antagningsregler eller långa handläggningstider hos Migrationsverket inte kan göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Strax innan jag skrev min interpellation till statsrådet kom det en rapport från Universitetskanslersämbetet, som pekar på ett antal brister i nuvarande system. En av dessa, som jag lyfter fram i interpellationen, handlar om återbetalning av både anmälningsavgifter och studieavgifter. UKÄ pekar på problematiken att det är oklart i dagens regelverk om man har möjlighet att få tillbaka studieavgiften eller inte. Det drabbar särskilt de studenter som hoppas och tror att de ska kunna påbörja sina studier i Sverige - inte bara för att de förlorar ett eller ett par år innan de kan påbörja sina studier, som skjuts upp på grund av svensk byråkrati, utan de riskerar också att förlora ekonomiskt på det, vilket enligt min mening är helt oacceptabelt.

Det krävs handlingskraft. Det som regeringen har presenterat i utredningen vad gäller internationalisering är behjärtansvärt, och det finns många delar i den som jag tycker är viktiga att peka på, som svenska studenters möjligheter att studera utomlands. Men det som jag vill ha fokus på i den här debatten handlar ju om utländska studenter, tredjelandsstudenter, som söker sig till Sverige för att studera. Det blir en problematik när utredningen, som statsrådet hänvisar alla internationaliseringsfrågor till, ska lämna sitt slutbetänkande, med fokus på utländska studenter i Sverige, först i oktober 2018. Det innebär att vi kommer att ha nya regler på plats i bästa fall 2020, vilket är sex år efter att regeringen tillträdde.

Jag fick inte riktigt klarhet i ministerns svar om regeringen är beredd att vidta några åtgärder vad gäller förändringar i förordningarna eller på andra sätt för att underlätta för de här studenterna här och nu. Utöver det: Är regeringen beredd att presentera några ytterligare förslag för att korta handläggningstiderna?

Att ta fram en handlingsplan är behjärtansvärt. Men under hösten kommer Centerpartiet att presentera förslag om att bland annat möjliggöra uppehållstillstånd under hela studietiden för att minska byråkratin men också öka säkerheten och tryggheten för de studenter som kommer till Sverige, och det kan också handla om doktorander.

Herr talman! Jag tror att Fredrik Christensson och jag är helt överens om hur viktigt det här är. Det verkar också som att vi är överens om att den förra regeringens beslut kring de här frågorna var ganska förhastade och inte konsekvensanalyserade. Det är det regelverk som man då satte som vi nu lever med, där det är otydligheter i till exempel frågor som handlar om återbetalningen. Det är också otydligt vad som ska räknas in i det kostnadstäckande uppdraget.

Allt detta behöver vi nu få en samlad bild av. Här är Universitetskanslersämbetets rapport ett viktigt kunskapsunderlag. Men det är just ett kunskapsunderlag som ska användas för att utredningen och utredaren ska kunna föreslå en mer heltäckande lösning som också är hållbar över tid. Jag tror inte att vi ska göra om det misstag som man gjorde under den borgerliga regeringen och göra ett hafsverk som sedan visar sig inte riktigt funka och som man måste lappa och laga i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller handläggningstiden har vi vidtagit åtgärder. Migrationsverket ligger inte under mitt ansvarsområde, men jag för kontinuerligt en dialog med ansvarigt statsråd om detta. Vi får se om de åtgärder som vi nu har vidtagit ger effekt. I annat fall får vi självfallet se om vi behöver göra något ytterligare för att öka tryggheten men också attraktiviteten i att komma till Sverige som student.

Vi ser som sagt nu en uppåtgående trend, att det är fler som söker sig hit och också från de delar av världen som har avgiftsbelagda utbildningar. Det är otroligt positivt. Men för att upplevelsen ska bli så god som möjligt måste vi se till att det blir en bra start för dessa studenter. Som Fredrik Christensson säger är det också viktigt för att våra universitet och högskolor ska kunna ha en bra planering och använda sina resurser på bästa sätt.

Internationaliseringsutredningen är viktig för att vi ska kunna lägga fast en strategi men också för att få ett system som fungerar utan att det blir ett hafsverk där vi måste gå in och lappa och laga i efterhand.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det finns flera delar i det som jag reagerar på och vill lyfta fram. En fråga som jag önskar svar på från ministern handlar om den tillsatta utredningen.

Det som har varit det stora problemet under hösten är handläggningen av utländska studenter som söker sig till Sverige. Det var därför förvånande när jag fick till mig utredningsdirektiven och kunde konstatera att just dessa delar var framskjutna väldigt långt, till skillnad från internationaliseringsdelarna som gäller de svenska studenternas möjligheter att ta sig ut i världen. Jag skulle gärna vilja höra statsrådets förklaring till varför man skjuter på just denna fråga, som enligt min uppfattning har varit en av de mest problematiska den senaste tiden.

Förra årets hantering blev väldigt olycklig för lärosätena och för de studenter som hade sökt sig hit. Min förhoppning är att vi inte ska upprepa misstaget igen, för om vi gör det riskerar vi att ytterligare en gång hamna i situationen att studenter inte får komma hit trots att de blivit antagna. Då riskerar det internationella ryktet om Sverige som studieland att raseras. Därför krävs det åtgärder, och ganska omgående. Att satsa på att ge Migrationsverket krav på att ta fram en handlingsplan är bra. Men det finns också många regelverk kopplade till detta.

När det gäller ansökningsförfarandet för internationella studenter sker det i dag ganska mycket dubbelarbete mellan lärosätena och Migrationsverket, bland annat vad gäller studenternas kunskaper i engelska. Lärosätena kontrollerar om de har de kunskaper som krävs och Migrationsverket gör sedan en liknande bedömning. Det är onödigt och kan undvikas, till exempel genom en tydlighet i ansvarsfördelningen. Men det handlar också om tydligheten mot studenterna, att man ska veta när man blir återbetalningsskyldig eller inte. Det tror jag är en viktig del också i att få en ökad attraktivitet. När jag läser regeringens utredningsdirektiv uppfattar jag inte att regeringen har tagit med detta i internationaliseringsutredningen. Jag önskar att ministern kan förklara att jag inte har läst den tillräckligt noga, även om jag uppfattar att jag har gjort så.

Jag skulle även vilja höra vad statsrådets handlingsplan är ifall 2017 blir likt 2016 när det gäller de internationella studenterna och utmaningarna för både lärosätena och individerna. Vad är regeringen beredd att göra om vi skulle uppleva en likartad situation igen? Enligt min mening skulle det vara olyckligt och oacceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Som jag sa tidigare är det viktigt att vi faktiskt säger att det är den reform som gjordes under förra regeringen som är grunden till att vi har ett otydligt regelverk vad gäller avgifter och återbetalning. Det var en snabb och alldeles för snabb och hafsig reform där man inte gjorde en konsekvensanalys.

Det mest dramatiska, och det som debatterades mest, var att vi tappade 80 procent av tredjelandsstudenterna. Det håller som sagt sakta men säkert på att vända tillbaka. Det gjorde dock att våra svenska universitet blev mindre internationaliserade, vilket inte var bra för kvalitetsutvecklingen på våra universitet och högskolor.

Jag vill inte göra om detta misstag. Jag vill se en utredning och ge utredaren ordentligt med tid för att lämna ett helhetsförslag som tar med alla de aspekter som Fredrik Christensson tar upp. Då kan vi få ett system som är hållbart och fungerande så att vi inte hamnar i den här situationen igen. Svaret på Fredrik Christensson fråga är alltså att man därför behöver få ordentligt med tid för detta.

Uppdraget är att utredaren ska göra en helhetsöversyn av frågor om till exempel rekrytering, antagning, betalning av studieavgift och ansökan om uppehållstillstånd. Alla dessa delar finns med i uppdraget, och det är tydligt uttryckt att det är hela systemet för de inresande avgiftsbetalande studenterna som ska fungera väl.

När det gäller utresande studenter vill vi ha en snabb återkoppling. Detsamma gäller hela den övergripande målsättningen med internationaliseringen.

Det är viktigt att också våra svenska studenter kommer iväg. De kommer iväg i mindre utsträckning än EU:s mål 2020 som säger att 20 procent av ett lands studenter bör studera i ett annat land under delar av sin utbildning. I dag är det 14 procent av de svenska studenterna som kommer iväg, och på vissa professionsutbildningar är det bara 4 procent. Det är inte bra. Vi behöver se till att också svenska studenter får delar av sin utbildning i annat land.

Men störst fokus har det varit på de inresande studenterna och den dramatiska minskningen av tredjelandsstudenter efter den borgerliga regeringens reform. Därför ska vi nu försöka få fram ett system som är heltäckande, som löser många av de problem som har uppstått och som är hållbart över tid. Vi bedömer att utredaren behöver denna tid för att kunna ge ett sådant förslag.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag blir dock inte helt klok på det.

Jag delar att det är positivt att antalet internationella studenter ökar sedan en tid tillbaka. Men de utmaningar vi ser är här och nu, och de är framför allt kopplade till regelverk och byråkrati för de internationella studenter som söker sig hit.

Här har Centerpartiet presenterat en rad förslag, bland annat förlängda uppehållstillstånd, vilket både skulle minska byråkratin och öka tryggheten för studenterna. Vi har också påtalat problemet med dubbelarbete mellan lärosäten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet hänvisar till en utredning som ligger långt fram i tiden och ger inget tydligt svar på varför frågan om internationella studenter som söker sig hit ska hanteras under längre tid än frågan om svenskar som söker sig utomlands. Jag önskar en tydlighet från regeringen här.

Mycket av detta kan man göra genom förordningsförändringar och liknande för att få till en tydlighet i systemet här och nu. I och med de problem vi såg förra året och att antalet studenter ökar under det kommande året riskerar Sveriges rykte som studieland att raseras om det åter blir så att studenter blir antagna till utbildningar men inte kan påbörja sina studier. Det drabbar såväl lärosäten som individer.

Mitt fokus är att underlätta för dessa. Lyfter man som statsrådet upp vad tidigare regeringar har gjort eller inte har gjort tappar man detta fokus. Regeringen har suttit i två och ett halvt år, och jag förväntar mig att man presenterar förslag för att lösa de problem och samhällsutmaningar vi står inför. I min interpellation har jag pekat på några utmaningar som jag hoppas att regeringen skyndsamt tar fasta på.

Herr talman! Vi har som sagt vidtagit åtgärder. Bland annat gav jag UKÄ i uppdrag att göra kartläggningen av hur universitet och högskolor jobbade med avgifterna och varför dessa skilde sig så mycket åt.

Jag har också haft en serie internationaliseringsseminarier där vi har diskuterat vad det är för utmaningar vi har när det gäller att få till mer internationaliserade miljöer på våra universitet och högskolor och hur vi ökar Sveriges attraktivitet som studienation.

Vi har också vidtagit åtgärder vad gäller det ökade tryck på Migrationsverket som har varit till följd av att Sverige har tagit emot väldigt många nyanlända, vilket har drabbat vår studenter och lärosäten på ett negativt sätt.

Åtgärder har alltså vidtagits. Nu får vi se om dessa åtgärder räcker eller om vi behöver göra mer.

Återigen: Det är ett komplext system, och det är viktigt att vi får fram ett helhetssystem. Att bara lappa och laga och rycka i enskilda trådar utan att se konsekvenserna av helheten är fel väg att gå. Det var det 2011, och det är det även 2017. Vi behöver en ordentlig, samlad utredning och ett förslag som gör att Sverige blir en attraktiv studienation och att internationaliseringen ökar i vår högre utbildning.

Överläggningen var härmed avslutad.