Integrationsutmaningen

Svar på interpellationer

Herr talman! Lars Beckman har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag i min tjänsteutövning har vidtagit för att minska klyftan mellan inrikes föddas och utrikes föddas sysselsättningsgrad. Han har också frågat om jag kan ge exempel på vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att minska skillnaderna i arbetslöshet mellan utrikes födda män och kvinnor, om jag anser att regeringen gör tillräckligt för att förbättra integrationen av nyanlända samt om jag ser ett samband mellan fördubblingen av arbetsgivaravgifter för unga, försämrat RUT- och ROT-avdrag och det ökade sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda.

Sedan regeringen tillträdde är mer än 250 000 fler i jobb. Två tredjedelar av sysselsättningsökningen har skett bland utrikes födda. Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända har etablerat sig på arbetsmarknaden. Nya siffror från Statistiska centralbyrån visar nu en förbättring och att nästan hälften av de som mottogs 2011 hade jobb efter fem år. Om utvecklingen fortsätter på samma positiva sätt bör tiden från mottagande till arbete kunna fortsätta kortas. Men stora utmaningar kvarstår, inte minst vad gäller nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden.

Ett nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet trädde i kraft den 1 januari 2018. Det nya regelverket stärker Arbetsförmedlingens möjligheter att ge rätt insatser utifrån individens behov samtidigt som kraven på individen tydliggörs. Regeringen gör stora satsningar på utbildning, och den 1 januari 2018 infördes också en utbildningsplikt för nyanlända.

Möjligheten till en subventionerad anställning utgör en viktig väg till jobb för grupper som står långt från arbetsmarknaden. Regeringen reformerar systemet för de subventionerade anställningarna. Ett flertal anställningsstöd slås samman till ett enhetligt och mer kraftfullt stöd - introduktionsjobb.

Extratjänster och moderna beredskapsjobb är vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända och långtidsarbetslösa, liksom snabbspåren för nyanlända som har kompetens inom vissa bristyrken. I samarbete med kommunerna tar Arbetsförmedlingen nu fram lokala jobbspår.

Regeringen har också kommit överens med arbetsmarknadens parter om att etableringsjobb bör införas. Syftet är att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden samt att underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.

Regeringen presenterade även i budgetpropositionen för 2018 insatser för att främja att fler utrikes födda kvinnor deltar på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om insatser för att öka kvinnors företagande, ytterligare främjandemedel till Delegationen för unga och nyanlända till arbete samt utökade medel för kommuner att erbjuda insatser under föräldraledighet. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att särskilt arbeta för att minska arbetslösheten och höja sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor. Regeringen har också avskaffat vårdnadsbidraget och begränsat föräldraförsäkringen för personer som kommer till Sverige med barn som är äldre än ett år.

Att höja sysselsättningsgraden bland utrikes födda, i synnerhet kvinnor, och att bryta långvarig arbetslöshet är högt prioriterade frågor för regeringen. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder med syftet att korta vägen till arbete för nyanlända och för att fler ska komma i arbete. Vi planerar även ytterligare åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är väldigt viktigt för Sverige att man löser integrationsutmaningarna och får fler människor i jobb. Men det är minst lika viktigt för den enskilde, som måste få en plats på arbetsmarknaden. Tyvärr imponerar inte regeringens politik på det här området heller, varken i fråga om utfallet, det vill säga hur många som kommer i jobb, eller på de företagare som ska anställa utrikes födda.

Jag har sedan 2010 haft förmånen att regelbundet ha rundabordssamtal med utrikes födda företagare, ett tiotal per gång. Det är väldigt bra att föra ett resonemang och diskutera: "Ni är ju framgångsrika företagare. Ni har gjort den här resan. Vilka saker tycker ni är viktiga och att vi politiker bör göra?"

Ett av dessa rundabordssamtal hade jag i Gävle för något år sedan. Jag hade också ett seminarium här i riksdagen i onsdags, med utrikes födda företagare. Om man stämmer av vad företagarna säger med den politik som regeringen för är det intressant att se att det kanske finns en förklaring till att glappet mellan utrikes födda och inrikes födda ökar på arbetsmarknaden.

En av de viktigaste sakerna som alltid kommer upp är språket. På seminariet i onsdags sa en av företagarna: "Varför krånglar ni till det så mycket? Varför gör ni inte mer av det som fungerar? Se till att människor kommer i jobb direkt och får lära sig språket på jobbet!" Det handlar till exempel om att sfi-undervisningen måste förbättras, och kanske framför allt om att kunna kombinera arbete med sfi-undervisning.

Det handlar också om attityden till företagsamhet. Vid rundabordssamtalet i Gävle för en tid sedan var många företagare från olika branscher där - det var någon tandläkare, och det var någon glasmästare. De sa att attityden till företagsamheten är det viktigaste: "Skuldbelägg inte oss företagare! Lyft oss som de integrationshjältar vi är! Svartmåla inte mig som företagare!"

När den iranske tandläkaren kom till Sverige för länge sedan - jag tror att det var 1986 - hade man ett år på sig att lära sig svenska. Lärde man sig inte svenska på ett år fick man lämna Sverige. Vid rundabordssamtalet sa Mohammad Yazdani just: "Vad tror ni att jag gjorde? Tror ni att jag lärde mig svenska på ett år?"

Man pratar också om att skatter har betydelse. Man måste få behålla en större del av vinsten, så att man kan utveckla sitt företag och göra investeringar i det egna företaget.

Det här är viktigt. Jag tror nämligen att om vi inte löser jobben för den stora volymen människor som har kommit till Sverige kommer de nedskärningar som ni har gjort i LSS - finansministern har sagt att ni ska spara in på stöd enligt LSS, för att finansiera hanteringen av flyktingkrisen - att vara en västanfläkt mot vad nästa alliansregering kommer att behöva göra.

Precis som statsrådet själv sa är det ett enormt misslyckande när det gäller andelen utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden. Jag kommer att återkomma till det i mitt nästa inlägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi kanske ska rätta till några saker. Det är ändå så att utvecklingen går åt rätt håll. Sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda var 2005 11-12 procent, 2013 var det 10 procent och nu är gapet 8 procent. Jag är förstås inte nöjd med det. Men gapet mellan utrikes och inrikes födda har minskat.

Andelen personer som kommer i arbete efter etableringen på Arbetsförmedlingen, som normalt är två år, har också ökat markant sedan den här regeringen tillträdde, trots att väldigt många fler är inskrivna i etableringsuppdraget. Jag är på inget sätt nöjd med resultaten. Men det går i rätt riktning.

Det har tidigare tagit mellan åtta och tio år innan hälften i en grupp nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden, och det mäts genom en viss nivå på årsinkomsten. Nu ser tiden ut att kunna halveras till fem år innan man är etablerad på arbetsmarknaden. Utvecklingen går alltså åt rätt håll, det är viktigt att komma ihåg. Men utmaningarna är trots detta väldigt stora.

Herr talman! Lars Beckman sa här att man ska se till att människor kommer i jobb direkt och lär sig språket på jobbet. Jag tycker att det är en väldigt bra idé. Det är därför som jag talar också med arbetsgivare, och de har tillsammans med de fackliga organisationerna önskat sig en ny form av anställningsstöd. Därför har vi nu kommit överens med Svenskt Näringsliv, med LO och med Unionen om att införa etableringsjobb som innebär just att arbetsgivaren anställer till en låg kostnad även personer som kanske ännu inte kan jobbet och ännu inte talar tillräckligt bra svenska. Man vill göra detta i syfte att det ska leda till en fast heltidstjänst och bidra till kompetensrekryteringen för företaget. Sedan ställer samhället upp med resurser för bland annat utbildning. Det är precis så som man behöver jobba för att fler personer ska komma i arbete.

Det är väldigt tråkigt att Moderaterna, som ju tidigare sa att man skulle välkomna om parterna kom överens, nu inte verkar välkomna det.

Herr talman! Att Socialdemokraterna under ett valår kan ta fram många subventionerade anställningar tror jag ingen betvivlar i den här kammaren. Att ni är duktiga på siffertrixande under ett valår tror jag inte heller att någon betvivlar.

I onsdags hade jag med mig Jan Edling på det seminarium som jag hade om migration och företagsamhet. Han pratade om den rapport som han skrev 2005 då han i ren ilska lämnade LO eftersom han inte fick berätta att 10 procent av arbetskraften förtidspensionerades. Jan Edling har skrivit två nya rapporter som är mycket läsvärda. Jag förutsätter att statsrådet har läst dem.

På seminariet i onsdags sa Jan Edling ungefär så här: Jag är inte så orolig för dem som har kommit nu. För dem kommer det säkert att lösa sig. Jag är mer orolig för det som man kan kalla för tredje generationens invandrare, det vill säga barnen till barnen till dem som har kommit hit som bor i förorter och som inte har lärt sig språket. Dem är jag mest orolig för. Hur kommer de att kunna bidra om de hamnar helt utanför samhället?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På samma seminarium i onsdags var det två jättedriftiga utrikesfödda företagare som berättade om en vän som hade 20 anställda. Han var en superentreprenör. Det var bara det att det var en helt svart verksamhet.

Det är bra att Ylva Johansson inte är nöjd, men du har haft fyra år på dig att faktiskt ta tag i de här frågorna. Det är klart att det är ett bekymmer att förvärvsarbetande bland inrikes födda var 84 procent 2016 medan det var 61 procent bland utrikes födda.

Om jag stämmer av den lilla lista som jag fick med mig från företagen över det som de tycker att vi politiker borde göra var det några saker som stack ut.

Attityden till både företagsamhet och arbete måste förbättras. Där får svenska folket självt avgöra om vi har en regering som uppmuntrar eller svartmålar företagsamhet.

Det måste alltid löna sig att arbeta i stället för att passivt leva på bidrag. Svenska folket får fundera på vad regeringen har fört för politik. Är det så att man har sänkt eller höjt skatterna för dem som jobbar? Är det så att man har höjt bidragen som har gjort att det lönar sig mindre att jobba?

En företagare sa så här: Det finns lediga arbeten inom vår bransch, men den sammantagna effekten av olika bidrag gör att det kan vara mer lönsamt att leva på bidrag i stället för att arbeta. Konsekvensen blir att många inte söker våra lediga jobb. Det sa man från en städfirma.

Det är viktigt att lära sig svenska och integreras i samhället, att förstå värderingar och inställningar. Kan man inte svenska kan man vare sig arbeta eller driva företag. Då kan man fundera på hur starta-eget-rådgivningen funkar i Sverige. På hur många olika språk sker det? Vilken attityd har man till den som kommer hit. Är det: Vad duktig du är, Lars Beckman, som har tagit dig till Sverige, nu ska vi hjälpa dig att starta företag? Eller har man en annan attityd och inställning?

Precis som jag sa i mitt inledningsanförande tror jag att om vi inte får människor i jobb - och då menar jag inte subventionerade anställningar - då kommer det att bli en oerhörd ansträngning på våra välfärdssystem.

Den kommande regeringen måste göra nedskärningar om vi passivt ska försörja en halv miljon människor eller fler som inte kommer in på arbetsmarknaden, och det är nog en situation som Sverige aldrig har upplevt.

Herr talman! Lars Beckman verkar ha lite svårigheter med verkligheten. Sanningen är ju att vi har en urstark arbetsmarknad. Det finns massor av företag som startar och som vill anställa. Ett av de stora problemen på arbetsmarknaden är ju att det finns så många vakanser, så många jobb som inte kan tillsättas.

SNS Konjunkturråd behandlade frågan om det finns tillräckliga incitament att gå från så kallade bidrag till arbete. Man konstaterade där att det inte finns några sådana problem. Det är inte ett område där det behövs reformer eftersom incitamenten är mycket starka i Sverige som det ser ut i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Utvecklingen har gått åt rätt håll under vår tid i regering. Det beror naturligtvis delvis på de reformer som regeringen har genomfört. När vi tog över ansvaret för etablering av nyanlända var det mycket som var ogjort. Vi fick ta itu med flera större strukturreformer.

En viktig sådan var att se till att alla kommuner är med och delar ansvaret för att ta emot, etablera och integrera nyanlända. Det är häpnadsväckande att Sverige under så lång tid har låtit ansvaret falla på ett fåtal kommuner som har fått ta ett väldigt stort ansvar också för problemen med segregation som blir följden när man har ett så pass ojämnt mottagande. Nu har vi en sådan reform på plats som innebär att alla kommuner är med och delar ansvaret.

Ett annat viktigt reformområde var föräldraförsäkringen. Den gamla regeringen hade infört ett vårdnadsbidrag som i praktiken blev en kvinnofälla för utrikesfödda, ofta nyanlända kvinnor. Det har vi avskaffat.

Vi har också genomfört andra reformer i föräldraförsäkringen för att säkerställa att den blir ett stöd för att kunna kombinera arbete och familjeansvar och inte en kvinnofälla där man är hemma under lång tid och borta från arbetsmarknaden. Därför har vi begränsat det uttag som är möjligt att göra för föräldrar till de barn som är över ett år när de kommer hit till Sverige. Det är en viktig strukturreform.

Det tredje är att vi har reformerat den etableringsreform som den gamla regeringen genomförde. Den reformen hade flera goda sidor, bland annat att man förde över ansvaret för etableringen från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Men det fattades en sak. Det fattades krav på individen. Nu har vi infört ett sådant krav. Individen har rättigheter som infördes av den gamla regeringen, men nu har individen också skyldigheter. Det betyder att om man inte deltar i den verksamhet som man ska delta i - språkundervisning, praktik och mycket annat - kan man bli av med sin ersättning på samma sätt som gäller alla andra arbetslösa som är inskrivna på och uppbär stöd från Arbetsförmedlingen.

Regeringen har verkligen jobbat för högtryck i dessa frågor, och vi ser också resultat. Utvecklingen går åt rätt håll. När jag tillträdde var det 27 procent som gick vidare från etableringsuppdraget till arbete eller studier. Nu är det 34 procent. Det är en tydlig positiv utveckling trots att det är rekordmånga personer inskrivna i etableringsuppdraget.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att det är allvarligt att en riksdagsledamot kallar Sveriges officiella statistik för siffertrixande. Det är Statistiska centralbyrån som via sina arbetskraftsundersökningar ansvarar för Sveriges officiella sysselsättningsstatistik. Där är det tydligt att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda har minskat. För ett antal år sedan var det ca 11 procent, och nu är siffran nere på 8 procent. Gapet har tydligt minskat över tid. Det behöver fortsätta att minska, men det är inget trixande som regeringen sysslar med.

Regeringen förhåller sig till den officiella statistiken. Det borde riksdagsledamöter också göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Statsrådet Ylva Johansson höjer tonen när hon är svarslös, men jag har inga problem med det. Det är alltså Socialdemokraterna som siffertrixar inför ett val genom att vräka på med bidragsjobb under en högkonjunktur.

Jag har respekt för att Ylva Johansson inte läser Dagens industri, det är klart att det kanske inte är prioriterat. Men vi kan ha högläsning från en intervju med din chef häromdagen: Socialdemokraternas viktigaste vallöfte 2014 var att Sverige till 2020 skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Statsrådet kanske känner igen det vallöftet.

Sedan fortsätter journalisten: Men Sverige har enligt Eurostat i stället halkat från plats 12 till plats 16.

Herr talman! Detta är bekymmersamt. Det borde också vara bekymmersamt för regeringen om vi tittar på andelen förvärvsarbetande. Bland kommunmottagna flyktingar och flyktinganhöriga var förvärvsgraden 30 procent bland kvinnor som kom hit 2012. Förvärvsgraden bland dem som kom hit 2013 var 24 procent. Förvärvsgraden bland dem som kom hit 2014 var 18 procent. Förvärvsgraden bland de kvinnor som kom hit 2015 var 7 procent, och förvärvsgraden bland dem som kom hit 2016 var 2 procent.

Det är uppenbart att Sverige har stora problem med att få människor som kommer hit att snabbt börja jobba. Detta sker i en brinnande högkonjunktur. Tänk hur det blir när vi går in i en lågkonjunktur, herr talman! Efter en högkonjunktur kommer nämligen alltid en lågkonjunktur. Hur kommer det då att se ut på arbetsmarknaden?

Jag tror att man måste göra mycket, till exempel få fler företag att anställa utrikesfödda och få fler utrikesfödda att starta företag.

Herr talman! Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen: Jag är inte nöjd. Det finns mycket mer att göra. Detta har jag framfört både i det skriftliga interpellationssvaret och i inläggen här i debatten.

Bland annat därför har vi satt oss tillsammans med arbetsmarknadens parter och kommit överens om att införa etableringsjobb. Fler insatser behövs. Extratjänsterna fungerar bra inom den offentliga sektorn, men vi behöver en motsvarande satsning i den privata sektorn. Nu har vi kommit överens om anställningar helt enligt den modell som arbetsgivarna efterfrågar, som ska innebära så lite krångel som möjligt för dem.

Självklart behöver fler saker göras. Men det är ändå viktigt, herr talman, att hålla fast vid verkligheten. Utvecklingen går åt rätt håll. Vid det stora flyktingmottagande som Sverige hade 2015 tog vi emot fler flyktingar än något annat OECD-land någonsin i historien har gjort i förhållande till capita. Alla bedömde att arbetslösheten skulle öka till följd av detta.

I stället har vi lyckats få en utveckling där arbetslösheten tydligt sjunker och fortsätter att tydligt sjunka. Den sjunker tack vare att allt fler människor arbetar, inte på grund av att de försvinner från arbetsmarknaden av andra skäl. Tvärtom har vi en ökning från en redan rekordhög nivå av andelen personer i arbetskraften och personer som är sysselsatta. Vi har även en tydligt sjunkande arbetslöshet. I går kom nya siffror från Statistiska centralbyrån som pekade ännu tydligare på en sjunkande arbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Utmaningarna är visserligen många. Jag har mycket att göra, vilket jag också gör. Men utvecklingen går åt rätt håll, och det är bra.

Överläggningen var härmed avslutad.