Insynsråd hos SCB

Fru talman! Mattias Karlsson har frågat finansministern vad anledningen är till att ministern och regeringen valt att avstå från att utse ett insynsråd för SCB och hur ministern avser att agera framöver i denna fråga.

Ansvaret i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Tack för frågan om SCB:s insynsråd! Regeringen har ansvaret för styrningen av myndigheter och valet av ledningsform.

Flera omständigheter har påverkat processen att utse nya ledamöter i SCB:s insynsråd. Bland annat avvaktades valet 2018 och den därpå följande processen med regeringsbildningen.

Även om det inte förordnats några ledamöter till insynsrådet ska man inte tolka situationen som att det saknas extern insyn i myndigheten eller att myndighetschefen saknar former för att inhämta råd från externa parter.

I myndighetens instruktion föreskrivs att det ska finnas ett råd för den officiella statistiken med uppgift att bistå myndigheten när den utför vissa uppgifter, såsom att verka för samarbete mellan de statistikansvariga myndigheterna. Vidare har regeringen bestämt att det ska finnas ett vetenskapligt råd knutet till myndigheten med uppgift att bistå myndigheten i vetenskapliga frågor om metod och kvalitet i statistiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Myndigheten har därutöver själv beslutat att inrätta tolv användarråd för att bland annat skapa ett system med organiserade användarkontakter. Genom användarråden får SCB kunskap om nya och förändrade statistikbehov och råd som stöd för prioriteringar kring specifika statistikområden. Sammanlagt deltar i dagsläget 124 ledamöter i dessa råd. Ledamöterna har sin bakgrund i relevanta användare såsom Regeringskansliet, andra myndigheter, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, branschorganisationer och från forskningsvärlden.

Med detta sagt har jag dock inte någon annan avsikt än att tillse att det förordnas ledamöter till ett insynsråd till myndigheten snarast möjligt.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret.

I SCB-instruktionen, förordningen med instruktion för Statistiska centralbyrån, regleras under rubriken "Ledning" att myndigheten ska ha ett insynsråd som ska bestå av högst tio ledamöter. Efter att förordnandet för det tidigare insynsrådet i SCB löpte ut den 31 augusti 2016, drygt två år före valet, har inget nytt insynsråd tillförordnats.

Det är anmärkningsvärt att regeringen anför att man har valt att avstå från att utse insynsråd med hänvisning till att det var nära valet. En regering kan inte sluta fatta beslut när det är över en halv mandatperiod kvar. Det i sig föranleder ytterligare frågor. Min fråga kvarstår: Av vilken anledning har regeringen valt att inte utse ett insynsråd, när det ändå är drygt två år kvar till det allmänna valet?

Fru talman! Jag har inget annat svar än att frågan behöver lösas. Jag betonar att det ska utses ett insynsråd.

Regeringsbildningen dröjde, och jag tror att det har sina skäl ändå till att inte alla frågor avgjordes när de skulle i tid. Det är viktigt att understryka att det inte har inneburit att det inte rått insyn i SCB:s verksamhet. Den diskussion som har förevarit under hösten, som är viktig i fråga om hur statistiken förbättras och om de felaktigheter som har skett, är något som både regeringen och riksdagen har kommenterat. Man måste arbeta med dessa frågor på ett bra sätt.

Jag är naturligtvis inte nöjd med att det inte finns ledamöter i insynsrådet. Men samtidigt har det skett ett antal granskningar av myndigheten från EU:s sida, som har god insyn i arbetet och fått bra resultat, och från Datainspektionen.

Jag delar uppfattningen att det behövs ett insynsråd, och den parlamentariska insynen är viktig.

Fru talman! Jag vet att SCB i de råd och organ man själv utser har lyckats fylla platserna, men regeringen har inte på tre och ett halvt år lyckats tillsätta ett insynsråd, vilket står i strid med den instruktion man har gett myndigheten. Ett insynsråd vid en statlig myndighet har en oerhört viktig roll att fylla, bland annat att tillgodose behovet av demokratisk insyn och medborgerligt inflytande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidigare utvärderingar av enrådighetsmyndigheter har ofta visat att insynsrådet är ett uppskattat stöd till myndighetschefen. Insynsrådets uppgifter är att utöva insyn och ge myndighetschefen stöd och råd i arbetet som han bedriver. Mot den bakgrunden är det otroligt synd att man har valt att negligera behovet av ett insynsråd just i SCB.

Att ett förordnande för ett insynsråd löper ut vid en viss tidpunkt kan inte vara någon hemlighet för regeringen, vilket gör att hela beredningsprocessen för att ta fram ett insynsråd borde ha startats långt innan förordnandet löpte ut.

Nu är det kanske tre och ett halvt till fyra år sedan beredningsprocessen borde ha startat. I det läget sa regeringen att man ville vänta in ett allmänt val. Valet skedde. Regeringsbildningsprocessen drog ut på tiden. Men efter det har det gått ytterligare nästan ett år utan att regeringen lyckats bereda fram ett nytt insynsråd.

Jag vill inte lägga ord i munnen på statsrådet, men kan det vara så att det brister i beredningsorganisationen? Har man för lite resurser för att arbeta med frågor om rekrytering till insynråden, eller är det i stället något i de administrativa rutinerna som brister?

Fru talman! Jag tycker att det är bra att frågan uppmärksammas, och jag tycker att regeringen och regeringsförvaltningen hela tiden behöver arbeta med att utveckla sitt arbete och sina rutiner. Det är också bra att en riksdagsledamot granskar regeringen på det viset. Det behövs. Men jag vill verkligen understryka att det inte har varit problem vad gäller insyn i SCB:s arbete, utan den insynen finns på olika sätt.

När det gäller frågan om att ha parlamentarisk insyn och hur det ska se ut har det varit under diskussion under viss tid hur praxis ska se ut och vilka rutiner som ska finnas. Det tycker jag är en fråga som vi kanske behöver ha en genomgång av. Det gäller alla insynsråd och är en diskussion vi får återkomma till. Men i det här fallet tycker jag inte att det ska råda något som helst tvivel om att vi ska utse ett insynsråd snarast möjligt.

Fru talman! Jag tror att man måste göra skillnad på de expertråd och organ som myndigheten själv har utsett och insynsråd. Ett insynsråd har en annan demokratisk roll att fylla för en myndighetschef.

Statsrådet tog i sitt inledande svar upp den sifferskandal som briserade på myndigheten under hösten. I den storm som myndighetschefen och myndigheten befann sig i då tror jag att det hade varit oerhört värdefullt för myndighetschefen att ha ett insynsråd som bollplank för att hantera detta.

Ett insynsråd kunde också ha varit med i arbetet med att riskutvärdera den interna kontrollplanen för att sådant här inte ska drabba en myndighet som SCB, som är så oerhört viktig för alla beslut som vi fattar i denna kammare.

Jag hoppas nu - och jag har goda förhoppningar efter svaret från statsrådet - att statsrådet verkligen ser till att visa insynsrådet större uppmärksamhet än hennes företrädare på posten gjorde. Jag hoppas att man, trots att det bara är två och ett halvt år kvar till nästa val, fattar beslut om att utse ett insynsråd för SCB.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill först säga att det kan vara bra att komma ihåg att det i dag finns 124 olika ledamöter i olika råd som har insyn i SCB och som arbetar tillsammans med SCB:s ledning. Men jag vill samtidigt, som jag sa i mitt inledande inlägg, understryka att den parlamentariska delen är väldigt viktig och att den kompletterar det som handlar om insyn. Det behövs en bra debatt om SCB.

Vi kommer att utse ett insynsråd snarast möjligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.