Insatser för utrikes födda med låg utbildning

Fru talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för utrikes födda med låg utbildning att komma i jobb.

Regeringen har vidtagit och avser att vidta ytterligare åtgärder i syfte att öka möjligheterna för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har till exempel infört moderna beredskapsjobb i de statliga myndigheterna, vilket innebär att långtidsarbetslösa och nyanlända ska kunna anställas i myndigheterna för att utföra enklare arbetsuppgifter. Regeringen har också breddat Arbetsförmedlingens verktygslåda genom att bland annat öppna upp extratjänsterna för nyanlända och höja subventionen i nystartsjobb för nyanlända.

Regeringen anser att både inslaget av kommunal vuxenutbildning under etableringstiden och övergångarna från etableringsuppdraget till reguljär utbildning behöver öka väsentligt. En stor del av deltagarna har behov av reguljära utbildningsinsatser för att ha en möjlighet att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Andra har behov av viss kompletterande utbildning för att kunna få ett arbete.

I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2017 finns numera ett mål om att inskrivna utan fullständig gymnasieutbildning, särskilt inskrivna i etableringsuppdraget, i större utsträckning ska påbörja reguljära studier. Studierna kan bedrivas såväl inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program som i en etableringsplan utanför dessa.

Regeringen har bland annat gjort satsningar på yrkesvux och lärlingsvux som bland annat syftar till att nå de grupper som saknar eller behöver komplettera en gymnasieutbildning. En god etablering förutsätter ett nära samarbete mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen på lokal nivå, bland annat vad gäller kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, behörighetsgivande vuxenutbildning och yrkesvux.

Många av dem som sökte asyl i Sverige under 2015 var unga som kommer in i det svenska skolsystemet under grundskolans senare del eller i gymnasieåldern. Regeringen anser att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning för att öka möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden.

Regeringen avser att ge Delegationen för unga till arbete ett utökat uppdrag att främja samverkan mellan berörda aktörer som har betydelse för nyanländas, företrädelsevis nyanlända ungdomars, möjlighet att etablera sig i arbetslivet.

Regeringen har också gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att redovisa en handlingsplan för hur myndigheten avser att öka andelen utrikes födda kvinnor som arbetar eller studerar. Syftet är att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen för denna grupp. Myndigheten ska särskilt uppmärksamma kvinnor med kort eller ingen utbildningsbakgrund och med begränsad erfarenhet av lönearbete i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2017.

Fru talman! Tack, Ylva Johansson, för svaret på min interpellation! Den är skriven utifrån att Sverige står inför stora utmaningar med integrationen och att vi har stora problem som har uppkommit genom att vi har alldeles för många som inte har kommit in i det svenska samhället.

Enligt Statistiska centralbyrån tar det nu ungefär nio år innan hälften av de nyanlända har fått jobb. Vi har hört arbetsmarknadsministern vid många tillfällen säga att hon ska fixa jobben och att hon ska fixa integrationen och att folk dessutom ska vara i jobb eller utbildning inom två år. Samtidigt ser vi att det i dag finns 120 000 utrikes födda hos Arbetsförmedlingen som saknar fullgjord gymnasieutbildning. Hälften av dem saknar dessutom grundskoleutbildning.

Även Arbetsförmedlingen har kommit fram till att detta är en utmaning som är större än någonsin och något som vi aldrig har varit i närheten av. Det ställer givetvis krav på svensk arbetsmarknadspolitik, och det ställer inte minst krav på ansvarig minister och på regeringen. Det är därför jag har frågat ministern vad hon avser att vidta för åtgärder för att underlätta för den som är utrikes född och har låg utbildning att komma in på arbetsmarknaden.

Samtidigt har vi sett vad regeringen har gjort - vilket har debatterats tidigare här av min kollega Katarina Brännström - när det gäller utfasning av sysselsättningsfasen. Vi ser att folk i stor omfattning har gått från en sysselsättning till egentligen ingenting. Det var stora och vida löften inför valet 2014 om traineejobb och extratjänster. Nu är det statliga beredskapsjobb. Men det är alltså 120 000 utrikes födda som finns hos Arbetsförmedlingen. Av de utlovade 32 000 traineejobben har det blivit under 300, såvitt jag vet, även om det kanske har tillkommit något under de senaste dagarna. Vi hörde i en tidigare debatt om extratjänsterna; de är 1 800. Man utlovade alltså 32 000 traineejobb och 20 000 extratjänster.

Snabbspåren är jättebra, tycker vi. Problemet är att väldigt få av de berörda finns upptagna där. Nu har regeringen lovat statliga beredskapsjobb till 5 000 personer. Om man ser till track record för vad regeringen tidigare har lyckats leverera i antal av sina löften bådar det inte gott. Men även om regeringen skulle lyckas leverera 100 procent av de 5 000 beredskapsjobben finns det fortfarande 115 000 utrikes födda kvar hos Arbetsförmedlingen.

Samtidigt ser vi att regeringen lägger fram vissa förslag. Problemet är att de är direkt kontraproduktiva. Man skär ned på RUT-avdraget. Nu kommer ministern att säga att det gör man inte alls, men man halverar faktiskt summan. Vi föreslår att den ska tredubblas. Vi vet att RUT-reformen var en viktig reform som ledde till att de som stod långt från arbetsmarknaden, inte minst personer med låg utbildning och personer som är nya i Sverige, fick jobb, startade företag och kom in på arbetsmarknaden. Vi föreslår en första-jobbet-anställning för att man ska få in en fot på arbetsmarknaden. Regeringen har inte agerat när det gäller detta.

Vi har debatterat detta vid många tidigare tillfällen: Det går bra för många delar av Sverige nu. Vi är i en högkonjunktur. Problemet är att regeringen har extrem tur med sin politik eftersom det råder just högkonjunktur. Men siffror kommer fram som visar att effekterna av regeringens jobbpolitik är att antalet jobb minskar eller att arbetslösheten riskerar att öka på grund av budgeten. Arbetslösheten minskar, men det är på grund av högkonjunkturen. Här finns en utmaning.

Därför skulle jag vilja veta vad Ylva Johansson vill göra för att fler ska komma i arbete av dem som står långt från arbetsmarknaden.

Fru talman! Vi har en ganska bra konjunktur. Men det är också så att vi gör rätt saker i detta konjunkturläge. Vi har fått en bedömning av OECD, och vi har fått en bedömning av till exempel kreditvärderingsinstitutet Moodys. Ingen av dem arbetar direkt på regeringens uppdrag, men de säger att regeringen gör precis rätt saker och att vi har en väl avvägd ekonomisk politik och finanspolitik i detta läge. Det spelar naturligtvis roll att man satsar på investeringar och utbildning i detta konjunkturläge.

Fru talman! Låt mig ändå säga detta: Vi har många med kort utbildning varav en majoritet är unga. Bland dem som är upp till 29 år och är utrikes födda är det hälften som saknar gymnasiekompetens. Bland dem som är under 20 år, inskrivna på AF och utrikes födda är det nästan 70 procent som saknar gymnasieutbildning.

Vi talar alltså om unga människor utan gymnasieutbildning, och en del är till och med utan fullständig grundskola. För de allra flesta skulle svaret på detta vara utbildning. Vi behöver satsa på att de får den utbildning som krävs för att klara sig på den svenska arbetsmarknaden. Jag är lite förvånad över att inte Christian Holm Barenfeld drar den slutsatsen, för de allra flesta gör nog det i det här läget.

Man måste satsa på att fler får chans till utbildning, och det gör regeringen. Men jag ska självkritiskt säga att det inte går så bra som jag hade tänkt mig. Det är fortfarande alldeles för få som går vidare till reguljär utbildning efter etableringsuppdraget eller, för den delen, inom ramen för etableringsuppdraget. Det är en försvinnande liten andel bland de kortutbildade. Detta är mycket allvarligt.

Jag brukar få höra att utbildning inte är lösningen på allt, och det är naturligtvis korrekt. Men att utbildning är en lösning för fler än 1-2 procent av de kortutbildade i etableringsuppdraget är jag alldeles övertygad om. Här behöver vi radikalt öka möjligheterna att gå vidare till reguljär utbildning.

En viktig sak som jag tror att Christian Holm Barenfeld och jag delar synen på är att det vore bra att se kombinationer av utbildning och arbete. Men man får nog säga att det visar sig att den svenska arbetsmarknaden har lite svårt att få volym på denna typ av åtgärder. Det gäller yrkesintroduktionsanställningar, som den tidigare regeringen införde och som jag tycker är en bra sak. Men volymerna är fortfarande små trots att detta har funnits i många år. Det gäller traineejobb, som också har små volymer. Det är ett annat sätt att kombinera utbildning och arbete, men det har många gånger visat sig knöligt att få till dessa lösningar i praktiken.

Det kan behövas förändringar av detta för att göra det enklare att använda olika kombinationer, men man måste också vara beredd att fundera på om det krävs helt andra lösningar för just kombinationen utbildning och arbete. Jag hoppas och tror att Christian Holm Barenfeld delar min uppfattning att det är vad vi behöver.

Extratjänsterna växer till i ganska bra takt efter att överenskommelsen kom till med de parter som är berörda. Men när det gäller utbildning finns det fortfarande mer att göra, och det är verkligen det som är fokus för mig just nu. Vi ska öka andelen kortutbildade nyanlända vidare till reguljära studier.

Fru talman! Tack, Ylva Johansson! Vi kan säkert stå här och slå på varandra och framhäva oss själva när det gäller vad respektive regeringar har gjort och inte har gjort.

Jag tror inte att allt den nuvarande regeringen gör är fel. Däremot tror jag att man framför allt missar att göra mycket av det man borde göra. I dag är vi i en högkonjunktur, och vi kan se att regeringen får bekräftelse för vissa delar.

Låt oss titta på den tidigare regeringen - den som Ylva Johansson hela tiden talar om och berättar att den var mindre bra, eller till och med dålig, och hur dåligt det gick för Sverige under den tiden. Om man kollar på utmärkelser ser man att den dåvarande finansministern har fått priser som jag skulle kunna tänka mig att den nuvarande kanske inte får. Det handlar om att bli utsedd till både Europas och världens bästa finansminister och så vidare.

Detta kan jag dock stå och slå mig för bröstet för här, men vi måste också blicka framåt. Vad var det vi gjorde rätt, och vad var det vi hade behövt göra? Framför allt handlar det om att omvärlden förändras. Vi har sett att vi borde ha gjort vissa saker som vi inte gjorde. Därtill har omvärlden förändrats. Därför ser vi över vår politik. Vi arbetar igenom varje område och ser hur vi ska kunna lägga fram nya förslag som motsvarar den verklighet vi har i dag. Därför har vi lagt fram en rad förslag om vad vi vill göra för att jobben ska bli fler, för att den som står långt från arbetsmarknaden ska komma in på den och för att den som behöver utbildning ska få utbildning.

Ylva Johansson sa att det är bra att se kombinationer av utbildning och arbete. Där är det inte minst Moderaterna tillsammans med Alliansen som har stångat sig blodiga för att få till en första-jobbet-anställning, för att man ska kunna lära sig jobbet på jobbet och för att kombinera just utbildning och arbete. Det tror vi är viktigt.

Det är självklart att barn och unga som kommer till Sverige ska få en utbildning. Men vi vet också att vi har många vuxna nyanlända som till och med saknar grundskoleutbildning och kanske varken kan skriva eller läsa. Då kan vägen vara lång om man ska börja från scratch i skolan och gå hela vägen genom utbildningssystemet till dess att man är anställningsbar. Det är extra viktigt att dessa människor kommer in på arbetsmarknaden, men de kanske inte är fullt i jobb från den första dagen, utan det kan kombineras med utbildningar.

Men vuxna som kommer hit utan grundskoleutbildning från ett annat land har sannolikt gjort andra saker i livet än att utbilda sig. De har förmodligen andra erfarenheter som det är viktigt att vi tar till vara och - om möjligt - utvecklar för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.

Vad är det då som görs politiskt? I många lägen är det så att den nuvarande regeringen försvårar saker och ting i de delar där vi genomförde reformer och såg till att trösklarna till arbetsmarknaden sänktes för dem som stod långt ifrån den. Man lägger i stället fram en rad andra reformer. Dessa hade kanske varit bra, men det hade förutsatt att de fungerade, vilket vi ser att de inte har gjort.

Man har utlovat 32 000 traineejobb, men det blev inte ens 300. Extratjänsterna är 1 800 av utlovade 20 000. De statliga beredskapsjobben har väl inte riktigt kommit igång, men det är sagt att det ska bli 5 000 sådana. Snabbspåren är det 4 procent som deltar i. Nu är vi två och ett halvt år in i mandatperioden, och sådana resultat visar att regeringens arbetsmarknadspolitik inte är någon riktig hit.

Man kan säga att det går bra för Sverige och att det då är bra att det inte kommer in alldeles för många i åtgärder, men det är dessvärre så att vi inte har någon brist på personer som står utanför arbetsmarknaden. De som står långt ifrån arbetsmarknaden står också allt längre ifrån den.

Fru talman! Den tidigare regeringen gjorde naturligtvis en del saker rätt och bra. Men ni misslyckades med jobben - det var därför ni inte fick fortsätta att regera.

På den punkten har vi en ny politik nu. Vi har fått 150 000 nya jobb sedan denna regering tillträdde. Vi har också en sjunkande arbetslöshet, en ökad sysselsättningsgrad och den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år. Det går alltså åt rätt håll när det gäller jobben.

Vi har rekordmånga nyanlända, varav en betydande del har kort utbildning. Detta är naturligtvis den stora utmaning som vi nu måste ta itu med, och det är också detta som är fokus för regeringens insatser.

Det handlar om utbildning. Den största gruppen består av unga som saknar utbildning. Det handlar om att satsa på att de ska få möjlighet till reguljär utbildning, så att de får en grund för att varaktigt kunna få fotfäste på den svenska arbetsmarknaden.

Här är det viktigt med kombinationer av yrkesutbildning och sfi, till exempel så kallad yfi, som används på många håll. För dem som har riktigt kort utbildning kan man satsa på sfi bas, där man kombinerar annan utbildning med sfi. Den typen av insatser behöver öka.

Det finns också en grupp vars medlemmar har kort utbildning och inte längre är så unga. Där kan vi inte alltid räkna med att man kan utbilda sig till den nivå som normalt krävs på den svenska arbetsmarknaden. Detta tror jag inte är realistiskt för alla individer. Då handlar det i stället om jobb med låga kvalifikationskrav, och det är precis detta som regeringen arbetar för. Vi ser också att antalet sådana jobb nu ökar.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att vi i det här läget blickar framåt snarare än bakåt. Man kan dock inte - vilket den nuvarande regeringen och Ylva Johansson ofta försöker att göra - bortse från det faktum att 350 000 fler människor kom i arbete under alliansregeringen. Sysselsättningsgraden ökade, vilket är bra, samtidigt som vi under ett antal år var i den mest omfattande globala finanskris som vi har sett i modern tid.

Det är självklart att sådant påverkar. Det påverkar våra företag. På den här punkten är nog jag och Ylva Johansson överens. Som Ylva själv sa tidigare är det ju så att jobben skapas genom att företagen går bra och att de anställer. Självklart är förutsättningarna för detta något bättre i högkonjunktur än i lågkonjunktur och global finanskris.

Under den perioden fick Sverige ändå väldigt goda betyg. Vi hade en mycket bättre situation än de flesta i vår omvärld.

Ylva Johansson tog upp frågan om de enkla jobben - jobb med lägre kvalifikationskrav. Vi är tydliga med att det finns för få enkla jobb i Sverige. Vi vet dock samtidigt att Ylva Johansson säger detta när hon är här, men när hon träffar sina kompisar i den socialdemokratiska partistyrelsen - som kommer raka vägen från LO-borgen - har de andra synpunkter när det gäller de enkla jobben. Facket - i alla fall de socialdemokratiska delarna av det - är inte så fantastiskt fascinerade av enkla jobb.

Det är väl bra om Ylva Johansson driver på för att vi ska få fler jobb som de med lägre kvalifikationer kan ta. Ännu bättre vore det om man tog till sig Moderaternas förslag om att man ska kunna lära sig jobbet på jobbet och dessutom ställer sig bakom förslaget att utöka RUT, som vi lyckligtvis lyckades få igenom delar av i migrationsöverenskommelsen. Jag tror att de nyanlända som står utanför arbetsmarknaden behöver fler vägar in på den.

Tack för debatten!

Fru talman! Att lära sig jobbet på jobbet tror jag är en bra idé. Det finns yrkesintroduktionsanställningar med precis detta syfte. Som jag sa tidigare tror jag att det är en bra väg. Dessvärre har volymerna inte blivit så stora, men jag hoppas att de ska kunna öka.

Låt mig klargöra för Christian Holm Barenfeld hur vi socialdemokrater ser på jobb med låga kvalifikationskrav. Vi ser inte något egenvärde i att ha en stor andel lågproduktiva jobb på den svenska arbetsmarknaden. Tvärtom är det bra att Sverige kan konkurrera med högproduktiva jobb, snabb utveckling och omställningsförmåga, så att vi står oss väl i den globala konkurrensen.

Socialdemokrater har alltid stått upp för att alla människor ska arbeta och försörja sig själva med eget arbete och med egen lön. Detta betyder att man behöver göra anpassningar för en del personer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Därför har vi Samhall. Därför har vi lönebidrag. Därför har vi särskilda anställningsformer och särskilda subventioner för olika grupper, och därför jobbar vi nu med till exempel extratjänster och moderna beredskapsjobb. Detta gör vi eftersom det är viktigt för individen att kunna försörja sig själv med eget arbete och för att det är viktigt att ställa krav på att alla människor arbetar och deltar i det svenska samhället.

Överläggningen var härmed avslutad.