Insatser för att främja besöksnäringen

Herr talman! Penilla Gunther har frågat mig om jag är beredd att ta ett samlat grepp om hållbar utveckling av destinationer och verksamheter inom svensk besöksnäring utifrån det arbete som redan bedrivs och utifrån de nordiska och europeiska initiativen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hållbar utveckling är både en möjlighet och en utmaning för hela näringslivet, inte bara besöksnäringen. På nordisk nivå tog man därför tidigt initiativ till en nordisk miljömärkning, Svanen, som beslutades 1989.

På EU-nivå beslutades miljömärkningssystemet EU Ecolabel, eller Blomman, 1992. Syftet med såväl Svanen som Blomman är att ge konsumenter möjlighet att välja miljöanpassade produkter och att stimulera en produktutveckling som tar hänsyn till miljön.

De här systemen omfattar flera näringar, däribland besöksnäringen. Svanen omfattar besöksnäringen i form av kriterier och en lång rad licenser för hotell, vandrarhem och konferensanläggningar. Blomman har kriterier för logi- och campingplatstjänster.

Det finns även flera andra hållbarhets- och kvalitetssystem i Sverige som berör besöksnäringen, till exempel Naturens Bästa, Krav, Bra Miljöval, ISO-standarder, Green Key, EMAS, Blå Flagg, Swedish Welcome och Visitas klassificeringssystem.

Hållbar utveckling är viktigt inte bara för de enskilda företagen och konsumenterna i besöksnäringen utan även för att kunna utveckla konkurrenskraftiga, exportmogna destinationer. Tillväxtverket har därför ett uppdrag att genomföra insatser för fler hållbara turistdestinationer, där Bohuslän, Kiruna, Stockholms skärgård, Vimmerby och Åre deltar. Destinationerna har bland annat använt Swedish Welcome och Global Sustainable Tourism Council för att utveckla sitt hållbarhetsarbete.

Detta uppdrag avslutas nu under 2015 och ska slutrapporteras i början av 2016, då även Tillväxtanalys ska lämna sin utvärdering. Parallellt pågår diskussioner både på EU-nivå och på nordisk nivå kring hållbar turism, till exempel kring den europeiska stadgan för hållbar turism och en nordisk hållbarhetscertifiering.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Jag tror att vi har en gemensam ingång i att vi naturligtvis vill ha en hållbar utveckling av alla branscher och näringar. Besöksnäringen har kanske en särställning, för där finns otroligt många olika typer av verksamheter.

Man brukar säga att turismens grunder är att äta, resa, bo och göra. Det är precis detta som hållbar utveckling ofta handlar om. Det är transporter, vilken mat vi äter och så vidare, men vi har också boenden och inte minst aktiviteter som ska vara hållbara. Det gäller inte bara miljömässigt utan även alla de andra kriterier som brukar finnas med.

Här blir det spännande. Precis som ministern har påvisat i sitt svar och som jag också skrev i Kristdemokraternas rapport Besök och möten för två år sedan har det funnits en mängd olika certifieringar och märkningar. Merparten av de företag som befinner sig i svensk besöksnäring är väldigt små, och då går det inte att tillhöra alla dessa märkningar och certifieringar. Det är helt enkelt inte ekonomiskt hållbart, hur gärna man än vill. Där har Swedish Welcome kommit in som en satsning, från början med Tillväxtverkets hjälp. Som omnämns här ska detta utvärderas under året.

Det problem som har uppstått är, som statsrådet säkert vet, att verksamheten till stor del har bedrivits med projektmedel. Resten ska då tas upp av anslutande organisationer och enskilda företag, som är med i den här certifieringen av gästernas upplevelser. Det är ett vällovligt system, för man går in och tittar på alla möjliga kriterier kring detta med sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. På det viset kan man säga, om vi hade pratat om en annan bransch, att det är ett kvalitetsledningssystem eller för den delen miljöledningssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Till skillnad från en del andra av de här certifieringarna kan man säga att Swedish Welcome i grunden har de tre aspekter som vi pratar om alltid annars när det handlar om politiska beslut, om inte annat.

Den här satsningen kommer att upphöra. Det gör den ju när näringen inte kan stötta upp med tillräckligt mycket medel jämfört med Tillväxtverkets medel. Då kommer naturligtvis frågan: Hur ska Strategi 2020 och fortsättningen med satsningen på hållbara destinationer göras på så bra sätt som möjligt?

Vi behöver uppenbarligen fortfarande ett samlat grepp, som jag har frågat om. Det håller inte i längden att vi ska ha mängder med småföretag som inte vågar ansluta sig till en certifiering om den inte har en framtid. Då mister vi ju ändå tanken på det goda, hållbara samhället, just på grund av ekonomiska aspekter, och det tycker jag vore tråkigt.

Herr talman! Penilla Gunther ställer en viktig interpellation. Besöksnäringen, som vi talade om tidigare, är verkligen en enorm potential för Sverige, för den skapar mycket jobb i hela Sverige. Det är väl över 170 000 över hela Sverige som den genererar i dag, och vi ser också en tydlig ökning. När vi tittar på prognoserna framöver, inte minst globala resemönster och annat, finns det inget som talar för att detta skulle minska. Om Sverige håller sig framme och vi kan jobba med att utveckla vår näring finns det snarare en enorm potential.

Det ser ljust ut, som grund framöver. Men det finns också utmaningar. Precis som interpellanten säger har företagen själva lite svårt att välja, eftersom det finns så många olika system. Därför tycker jag att det är bra att man inom ramen för Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott lagt förslag om att ta fram en nordisk hållbarhetscertifiering för turistdestinationer. Det förslaget ska gå till Nordiska ministerrådet.

Det intressanta är att de i första hand vill göra en kartläggning av vad som finns på området i Norden och se vad som egentligen kan koordineras, samordnas och slås ihop. Jag tror att det är en viktig process. Annars finns risken att flera bra projekt faller åt sidan. Det tar ju lång tid att bygga det förtroende som krävs. Man kan titta på internationella exempel. Skottland har kommit långt med liknande initiativ som detta, men det tog nästan 20 år. Då krävs det en kontinuerlig uppbackning från näringslivet och besöksnäringen men också från andra aktörer. När det inte riktigt finns och det finns olika konkurrerande system skapas inte den hållbarheten och långsiktigheten.

Jag tror att det är korrekt att titta på vad man kan göra.

Det pågår också viss diskussion om ifall man ska samordna sig med varandra här i Sverige. Det tror jag vore bra, för ju mer av sådan strategisk samverkan man kan åstadkomma, desto tydligare och lättare blir det att mobilisera stöd för den här typen av viktiga verksamheter.

Jag vill säga en sak till om besöksnäringen. Från regeringen valde vi att dra upp finansieringen av Visit Sweden, som har jobbat nära med att utveckla destinationer och besöksnäringen i Sverige. Jag tror att det är 30 miljoner i år och 20 miljoner ytterligare nästa år och året därefter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillväxtverkets satsning på att bygga destinationer fortsätter några år framöver. Sedan får Visit Sweden dessa extrasatsningar, som handlar om att få fler av turisterna att stanna längre i Sverige. Bevisligen måste man ju bo någonstans och äta för att klara sig till dagen efter.

Vi gör en del extra insatser, men precis som interpellanten är inne på krävs det ett lite mer strategiskt tänk om samordning. Ju mer det kan göras av besöksnäringen själv, desto mer kraftfullt blir det.

Herr talman! Det är precis så, och det är något som jag har jobbat för i ganska många år. Jag har suttit i turistbolagsstyrelser lokalt och jobbat även regionalt, och jag har också varit mötesplanerare i internationell mötesindustri.

Det är ganska självklart att vi behöver jobba mer med kvalitetssystem, uppföljning och statistik på alla nivåer. Vi satsar ändå ganska mycket offentliga medel i Sverige på besöksnäringen. Men tyvärr vågar jag påstå att turistvetenskapen inte direkt har någon framträdande roll i Sverige, vi har fortfarande ingen certifiering för mötesplanerare och så vidare. Det finns alltså mer att göra på det här området, just för att se det som en strategisk näring att jobba med. Det är inte något roligt som liksom bara kan poppa upp hur som helst och sedan falla ned som en pannkaka. Jag hörde också interpellationsdebatten om event tidigare. Detta kräver strategier och långsiktiga satsningar.

Därför är det intressant med det nordiska samarbetet kring Svanen. Nu finns det förslag på att Swedish Welcome ska ingå i till exempel Svanen. Då kan man utveckla det på nordisk nivå på ett annat sätt.

Jag fick förut uppgiften att det norska näringsdepartementet nu har börjat titta på detta, om man skulle kunna göra det utifrån de kriterier som Swedish Welcome jobbar med och tänka sig att utveckla det på nordisk nivå. Det hade väl varit bra att ta del av de erfarenheter som finns.

Det statsrådet sa om att göra någon form av översikt över de certifieringar och märkningar som finns tycker jag är självklart att utgå från. Vi ska ju inte uppfinna hjulet hela tiden, utan det handlar om att ta vara på det som finns och som faktiskt fungerar.

Jag tror också att det är viktigt att ha en kvalitetsfokuserad turism. Människor har i dag ett annat tänk kring arbetsförhållanden för personer som jobbar i näringen. Man tänker till exempel på hur man transporterar sig. Man väljer inte vilket flygbolag som helst. Man väljer inte ett hotell som kanske visar filmer som man inte vill se eller vad det nu kan vara - man har numera något slags etisk, miljömässig och social tanke när man planerar sitt resande. Det märks inte minst på nätet, med alla utvärderingar som läggs där. Det kan vara Trip Advisor och annat, där man ger betyg på de anläggningar man har varit på.

Därför ökar kraven på näringen mycket mer, för det blir så omedelbart med en gästs reaktion på saker och ting. Det är klart att vi som land tjänar på att ha den höga kvalitet som Sverige tidigare har varit känt för när det gäller inte minst trygghet. Det är en kvalitetsaspekt att man känner sig trygg dit man kommer.

Där skulle vi kunna tala om taxinäringen. Men det ska vi inte göra nu. Det är naturligtvis ytterligare en fråga som är viktig för näringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är ministern positiv till att Swedish Welcome och kanske andra skulle kunna ingå i Svanenmärkningen just för att detta kvalitetstänk ska kunna utvecklas? Jag säger inte att de ska smälta ihop men att de kan samverka.

Herr talman! Jag ska börja med att säga något om hållbara destinationer och det unika som vi har i Sverige. Vi har ett antal kvaliteter i Sverige som folk är mycket intresserade av. Kan vi bygga på denna kännedom ytterligare tror jag att vi har stora möjligheter. Det handlar om den sociala hållbarheten, men det handlar också om den miljömässiga hållbarheten där Sverige har unika naturmiljöer som vi verkligen ska exploatera för att folk ska tycka att det är spännande att komma hit.

Inom ramen för den Visit Sweden-satsning som vi gör kommer det att handla om, vid sidan av att öka antalet utländska besökare som stannar här, en satsning på hållbar eko- och naturturism för att ge små företag möjligheter att funka bättre.

Men vi ska också titta på ytterligare medel, vilket ligger vid sidan av, som handlar om att säkra hur vi jobbar med vår värdefulla natur när det gäller ledsystemen i fjällen, information och så vidare för att verkligen öka kännedomen om detta. Vi gör alltså en del sådana satsningar vid sidan av Tillväxtverkets satsningar på hållbara och exportmogna turistdestinationer.

När det gäller frågan om samarbete mellan Swedish Welcome och Miljömärkning Sverige vet jag att det pågår diskussioner om det. Jag tycker att det är intressant att man ändå prövar det. Jag ska inte uttala mig för skarpt om detta, eftersom det är ett bolag som jag inte ansvarar för, utan det är faktiskt konsumentministern som ansvarar för det. Men man måste veta att om man ska få ihop detta på något sätt och hitta ett samarbete måste båda styrelserna först titta på hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. Om det sedan skulle vara ett samgående måste man se till att det i så fall ryms inom ramen för ändamålsparagrafer och så vidare. Det är alltså ett visst analysarbete som måste göras. Men jag förstår att en sådan diskussion pågår.

Rent generellt vill jag säga att allting som kan göras för att få ihop branschen mer så att den blir mer strukturerad tror jag gynnar branschens utveckling. Men ytterst får konsumentministern sedan bedöma om detta är klokt eller inte.

Herr talman! Jag tackar näringsministern för svaret. Det är just tanken på en hållbar utveckling som är det gemensamma även för de nordiska länderna. Som verksam i Nordiska rådet är jag naturligtvis glad över att just besöksnäringen har lyfts fram även där. Vi hade denna fråga uppe senast på sessionen i november.

Man kan säga att Norden redan i dag är en destination för personer inte minst från Asien och USA. De reser till Skandinavien. De gör ofta rundresor med en dag på varje ställe i Norden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror naturligtvis att vi kan tjäna på att ha gemensamma märkningar och certifieringar, så att människor kan söka på nätet utifrån olika kriterier som de tycker är viktiga när de besöker olika upplevelseparker, hotell, restauranger och så vidare.

Men detta är också en fråga om finansiering. De flesta företag är nämligen så små. Frågan är om man ska kunna lita på att enbart näringen själv kostar på en hållbar märkning och certifiering. Jag är lite tveksam där, och jag vill gärna höra statsrådets mening om det. Jag tror ändå att om man ska ha en hållbarhet i detta arbete bör Tillväxtverket förmodligen finnas kvar som en delfinansiär, även om detta skulle slås ihop i bolag eller läggas över på nordisk nivå.

Herr talman! Beträffande finansiering har Swedish Welcome fått sammanlagt 59 miljoner kronor, tror jag, i stöd av staten. Det är alltså inte så att man inte har fått stöd under en period.

Men om man gör sådana system är det viktigt att både regionen och näringen själva klarar av att bära en stor del av kostnaderna. Att staten ensam skulle driva och lägga så mycket på detta kommer inte att fungera. Jag tror man måste vara tydlig med att man måste hitta en samarbetsform som också drar in pengar på annat sätt mer hållbart framöver.

Jag tycker att Visit Sweden har gjort ett bra arbete med att få ihop olika aktörer. När det handlar om besöksnäring, inte minst marknadsföring, handlar det inte om att bara köpa reklam utan om att så att säga bygga erbjudanden. Medfinansiering har varit en självklar del i deras verksamhet.

Vi är beredda att göra satsningar på rederierna för att få rederiernas kunder att stanna ytterligare en dag i Sverige. Men det bygger på att rederierna gör ett antal saker, och det bygger på att hotellnäringen är beredd att göra ett antal saker. Detta sätt att bygga samarbeten tror jag är mycket klokt. Därför är det viktigt att Visit Sweden får utökade möjligheter att göra detta de närmaste åren. Jag hoppas att vi också kan få lite mer samsyn kring de ekonomiska frågorna i budgetsamarbetet kanske nästa år och året därpå. Om vi inte får igenom det riskerar Visit Sweden att bli av med en del pengar.

Jag vill avslutningsvis tacka Penilla Gunther för både hennes engagemang och hennes kunskap om besöksnäringen när det gäller inte bara de utmaningar utan framför allt de stora möjligheter som denna näring innebär för Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.