Insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar

Herr talman! Gunilla Nordgren har frågat mig om regeringen avser att fatta beslut via ändring i förordningen om att insamlingsansvaret ska överföras till kommunerna, trots att en majoritet av riksdagen är emot en sådan överföring. Om svaret är ja på frågan, när avser regeringen att fatta ett sådant beslut?

För oss i Sverige är det självklart att avfall kan vara både en resurs och ett miljöproblem. Målet är att i så hög grad som möjligt ta till vara de resurser som finns i avfall. Samtidigt är det viktigt att minska negativa effekter i form av utsläpp från deponering och förbränning. Det är viktigt att återvinning inte sker på ett sådant sätt att avfall som innehåller farliga ämnen sprids okontrollerat i nya produkter som framställs av återvunnet material. Som ett led i regeringens arbete för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö måste vi ha giftfria och resurseffektiva kretslopp.

Regeringens ambition var enligt regeringsförklaringen i oktober 2014 att kommunalisera insamlingssystemet för att göra det enklare för medborgarna att öka återvinningen. Regeringen tillsatte därför en utredare (M 2015:A) för att föreslå hur det fysiska ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen kan överföras från producenterna till kommunerna. Utredaren har redovisat att en sådan överföring inte kan ske på ett effektivt sätt utan lagändringar.

Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Det är nödvändigt att denna fråga hanteras på ett sådant sätt att det skapas ett effektivt och tydligt system som bidrar till att medborgarna får det enklare att lämna sitt hushållsavfall så att mer avfall återvinns.

Herr talman! Karolina Skog och jag har aldrig debatterat med varandra förut. Men jag bor inte så långt ifrån Malmö, så vi är två skåningar som debatterar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill börja med att tacka för svaret, som jag dock vill få några förtydliganden kring.

Bakgrunden till att jag ställt interpellationen är att det råder en viss osäkerhet om var i beslutskedjan insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar befinner sig. Jag har ställt frågan till och debatterat den med den tidigare miljöministern men inte riktigt fått några svar, så jag hoppas att jag kan få det i dag.

I augusti 2014 beslutade den förra regeringen att insamlingsansvaret för förpackningar, returpapper och elutrustning ska ligga kvar hos producenterna. Vidare beslutade man om höjda återvinningsmål och att Naturvårdsverket ska utöva nationell tillsyn. Det innebär att Naturvårdsverket ska tillståndspröva insamlingssystemen och att systemen blir fristående tillsynsobjekt. Därefter tillsatte regeringen den utredning som ministern pratar om. Den skulle komma med förslag inte om utan hur insamlingsansvaret ska överföras till kommunerna. Utredningen lämnade sin rapport den 31 mars i år. Därefter har en majoritet i riksdagen under 2016 uttalat i ett tillkännagivande att man anser att insamlingsansvaret ska ligga kvar.

Jag tror att vi är överens om målen men inte om vägen dit, som så ofta i politiken. Vi vill också höja återvinningsmålen. Jag har själv suttit i Sysavs styrelse i ett antal år, och där pratar man mycket om detta. Man vill att det ska vara lätt att göra rätt, man vill öka fastighetsnära insamling och så vidare.

Utredningen beställde en konsekvensanalys av Sweco, som skriver att man inte riktigt kan avgöra om det blir så mycket bättre för att man flyttar insamlingsansvaret, att det snarare kan bli en omfördelning av kostnader. Det här är ingen lätt grej, för det handlar om ett antal återvinningsstationer. SKL gjorde det enkelt för sig och svarade: Det här kan vi väl göra genom utjämningssystemet. Det tyckte de var bra.

Det här är svår materia. Det är därför jag tycker att man inte bara kan ändra i en förordning, det vill säga det som regeringen själv kan göra, framför allt inte med tanke på att riksdagen har uttalat att man är emot detta. I så fall får man låta det gå via riksdagen.

I svaret säger miljöministern: "Utredaren har redovisat att en sådan överföring inte kan ske på ett effektivt sätt utan lagändringar." Jo, men förordningar kan ju också kallas för lagar, så jag vill gärna ha ett svar på frågan: Tänker ni gå via riksdagen, eller tänker ni fatta ett beslut om en mycket omfattande sak - det är ju inte bara några smågrejor - i en förordning utan att fråga riksdagen?

I utredningen står det också att det till och med kan bli dyrare för alla parter, för staten och kommunerna och även för myndigheter och hushållen. Man är väldigt osäker på rätt mycket; det är rätt många frågor kvar i utredningen. Därför tycker jag att det är viktigt att vi diskuterar det här. Jag konstaterar också att vi är överens om målen, men vägen dit är vi kanske inte överens om, eller så är vi det. Det får vi väl se här under den vidare debatten.

Herr talman! Jag vill tacka Gunilla Nordgren för att hon väcker en viktig fråga som är värd att diskutera. För mig och regeringen är det självklart att vi i Sverige ska kunna sluta breda, långsiktiga och tydliga överenskommelser om hur infrastrukturen för avfall ska fungera. Precis som Gunilla Nordgren säger är vi överens om målen: att öka återvinningen, att ha ett effektivt system som ger goda förutsättningar för näringen och inte minst är begripligt och tydligt för medborgarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi delar ju historia. Vi har suttit i samma avfallsbolags styrelse. Jag tror att vi är överens om att när man går från kommunpolitiken till rikspolitiken är det viktigt att ha med sig mycket av det goda i kommunpolitiken, som handlar om att se praktiskt på frågor, hitta effektiva lösningar och skapa bred samsyn om dem till gagn för medborgarna. För mig är det en självklar ingång i den här frågan.

Som du säkert känner till är underlaget från utredningen, som presenterades i mars, inte färdigt och heltäckande. Det saknas bland annat författningstext och en lösning för systemets finansiering, så jag håller med om att flera viktiga frågor kvarstår.

Jag kanske ska förtydliga mitt interpellationssvar. När vi säger att de här delarna är så stora att de inte kan förändras utan lagändring menar vi specifikt lagändring, det vill säga inte förändras genom förordning. Det är viktigt att det blir rätt för en gångs skull. Vi har pratat om och debatterat de här frågorna så länge, och jag tycker att de är värda den omsorg och de samtal som gör att vi får en tydlig och stabil lösning som håller över tid.

Herr talman! Det var ett riktigt positivt svar, tycker jag. Avfall Sverige, Tidningsutgivarna och så vidare undrar om de ska fatta beslut själva via en förordning eller om det ska gå via riksdagen, så det var ett glädjande och mycket positivt besked. Det tror jag att de uppskattar.

Ska man kommunalisera insamlingsansvaret är det en stor affär och en stor materia.

Det är väldigt trevligt att höra att vi är överens om att det ska vara långsiktiga regler, och naturligtvis är vi överens om målen. Avfallshierarkin kommer upp här i morgon utan debatt, för vi är så överens och har inga reservationer. Vi är överens om återvinning, om att förebygga och så vidare.

Det ser väldigt olika ut i vårt land. Det är inte alltid lätt att ha insamling i gamla hyreshus och få plats med alla fack. I min hemkommun ska vi nu få åtta fraktioner överallt. Det kan alltså se olika ut i olika delar, till exempel på glesbygden.

Det är jättebra, och jag hoppas att vi kan fundera över gränserna och komma med goda förslag tillsammans utifrån olika erfarenheter så att vi kan nå målet att minska avfallet.

Avfall är också en resurs. Vi ska inte bränna upp alltihop utan öka återvinningen mer och mer. En del får man väl bränna, men då blir det i alla fall lite värme av det. Avfall är en resurs, och vi ska befria naturen från det.

Vi är helt överens, och jag är glad och nöjd med svaret.

I detta anförande instämde Matilda Ernkrans (S).

Herr talman! Beskedet att det råder konsensus i riksdagen för att införa avfallshierarkin i miljöbalken är glädjande. Det visar på svensk politiks styrka att vi kan vara överens om att ha höga ambitioner i viktiga miljöfrågor och utforma system som är stabila och tydliga för både medborgare och näringsliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta tänker jag att vi ska ta med oss vidare i diskussionerna om att hitta en tydlig och stabil lösning som håller över tid. Det återstår ett antal frågor.

För mig som för bara några veckor sedan var kommunpolitiker är det självklart att ha en resonabel ton och prata över partigränserna för att hitta ett rationellt system med hög ambitionsnivå och hög nivå av återvinning och att vi gör det bästa möjliga och i möjligaste mån ser avfall som en resurs.

Efter vår debatt i dag har jag gott hopp om att vi ska kunna hitta en sådan lösning.

Herr talman! Jag vill gå in i debatten för att understryka och stödja det som har kommit fram i debatten från miljöminister Karolina Skog och ledamoten Gunilla Nordgren. Det handlar bland annat om att riksdagen i enighet kan införa avfallshierarkin i miljöbalken. Det är en stor styrka och något som vi ska ta med oss in i vårt framtida arbete med hur vi hanterar avfall och återvinning.

Det är också bra att vi verkar vara överens om att vi vill ha ett effektivt och tydligt system som är enklare för medborgarna och där materialåtervinningen ökar.

I denna anda behöver vi ta med oss det som har varit en del av historien när det gäller förändringar i insamlingsansvaret. Det har utretts många gånger sedan 1994 då systemet infördes. Det får vi väl ta som intäkt för att det inte har fungerat helt optimalt. Det behöver alla vi som representerar Sveriges medborgare i Sveriges riksdag ha med oss i den framtida hanteringen av detta.

Det var den borgerliga regeringen som senast bestämde sig för att utreda detta, och det gör man inte om det inte finns problem som man vill åtgärda för att göra något bättre för medborgarna och öka materialåtervinningen.

Vi behöver också ha med oss att Sveriges kommuner, som är närmast medborgarna, är mycket tydliga med att de vill att vi anstränger oss i god samarbetsanda för att försöka hitta ett insamlingssystem som är enklare och mer förståeligt för medborgarna och som ökar materialåtervinningen.

Det är som sagt viktigt att understryka det som miljöministern och Gunilla Nordgren från Moderaterna har sagt i debatten och ta med oss det inför framtiden. Inte minst för oss socialdemokrater är det väldigt viktigt att vi får en ordning på plats som blir långsiktig, effektiv och tydlig och som gör det enklare för medborgarna och ökar materialåtervinningen.

Herr talman! Ja, vi är överens, och framför allt har jag äntligen fått ett svar. I de svar jag fick från förra miljöministern talades det nämligen om en förordning. För mig är detta ett stort steg framåt, och då får det hellre ta tid.

När förra regeringen beslutade att behålla insamlingsansvaret som det var men göra vissa förbättringar fick Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram avgiftssystem och så vidare. Men efter deras delrapport beslutade regeringen att ta bort förpackningar och returpapper från Naturvårdsverkets uppdrag. Även de förordningar som togs 2014 har alltså gått i stå på grund av att man plockade bort det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kunde då förstå att eftersom man gjorde så tänkte man besluta något annat, fast man visste att en majoritet i riksdagen var emot.

Det här är jättebra. Nu kanske vi kan komma överens också, för annars kvarstår majoriteten.

Precis som Matilda Ernkrans säger ska vi ha höga ambitioner. Det ska vara tydligt och effektivt. Det är klart att det finns förbättringspotential; det finns det med allt.

Man ska se över det och hitta en bättre ordning, men utredningen själv säger att det är svårt att bedöma vad förslaget innebär. Även utredningen i sig är alltså osäker. Det gäller även konsekvensanalysen.

Det kanske inte behöver göras en hel utredning till, men det är rätt mycket kvar att göra i denna utredning.

Jag tackar för en bra första debatt. Jag är mycket nöjd med att svaret är att det ska beslutas som lag i riksdagen.

Herr talman! Det var trevligt att göra debut i kammaren när svensk politik visar sig från sin goda sida. Vi har gemensamma tydliga målsättningar. Att införliva avfallshierarkin i lagstiftningen är att slå fast en hög ambitionsnivå.

Avfall ska ses som en resurs i Sverige, och vi ska göra det bästa möjliga av denna resurs. Vi ska successivt höja ambitionsnivån, och det kräver ett stabilt regelverk och en infrastruktur för detta. Inte minst kräver det begriplighet för medborgarna.

Vi har en situation där riksdagen är överens om avfallshierarkin och där Sveriges kommuner är överens brett politiskt om att de vill ta ett större ansvar i frågan.

Jag känner mig därför mycket optimistisk till att vi ska kunna hitta en lösning som är till gagn för miljöpolitiken och vår möjlighet att nå de nationella miljömålen, som är till gagn för svenskt näringsliv som är framgångsrikt inom återvinning och som, inte minst, är till gagn för medborgarna som ska få lätt att göra rätt. Svenskarna förväntar sig ett fungerande avfallssystem som är miljömässigt korrekt och som också utvecklas.

Överläggningen var härmed avslutad.