Inofficiella äktenskap

Fru talman! Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att begränsa inofficiella äktenskap. Han har också frågat mig om jag avser att agera för att göra det straffbart att ingå äktenskap med barn i Sverige.

Regeringen har under senare år beslutat ett antal åtgärder och uppdrag med syftet att stärka skyddet mot tvångsäktenskap, barnäktenskap och månggifte och mot hedersrelaterad brottslighet.

Jag håller inte med Mikael Eskilandersson om att utredningarna i första hand har handlat om att förhindra att sådana äktenskap registreras i Skatteverkets folkbokföring. Tvärtom har regeringens anslag varit breda. Vi har återkommande betonat att frågorna är komplexa och måste motverkas på flera plan, inte bara genom civilrättslig och straffrättslig lagstiftning utan också genom till exempel ökad kunskap hos berörda myndigheter.

Sedan 2014 finns det en särskild straffbestämmelse i brottsbalken om äktenskapstvång, som innebär att det är straffbart att genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmå en person att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse.

Straffbestämmelsen tar således sikte inte bara på juridiskt giltiga äktenskap utan även på äktenskapsliknande förbindelser, de så kallade informella äktenskapen. Ett sådant äktenskap kan upplevas som minst lika bindande eller förpliktande som ett äktenskap i laglig mening, och det kan drabba den som utsätts lika hårt som om det hade varit ett juridiskt giltigt äktenskap. Det ska inte gå att kringgå lagstiftningen genom att låta äktenskapet ingås under sådana former att det inte blir juridiskt bindande.

Barnäktenskap är i hög utsträckning ett tvångsäktenskapsproblem. Straffbestämmelsen om äktenskapstvång har utformats med detta i åtanke. Genom bland annat införandet av straffbestämmelsen om äktenskapstvång har en kraftig förstärkning av skyddet mot tvångs- och barnäktenskap skett.

I höstas tog jag också emot slutbetänkandet av Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. Utredningen har bland annat föreslagit att en särskild straffbestämmelse om barnäktenskap bör införas. Precis som med straffbestämmelsen om äktenskapstvång föreslås barnäktenskapsbrottet omfatta de äktenskapsliknande förbindelserna. Betänkandet är för närvarande ute på remiss, och remisstiden går ut den 28 maj 2019.

Det ska inte råda några tvivel om var regeringen står i fråga om hedersrelaterat våld och förtryck, oavsett vilken form det tar sig uttryck i. Det är ett allvarligt samhällsproblem som regeringen sedan flera år tillbaka har satsat stora resurser på och där vi kommer att arbeta vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för svaret.

Morgan Johansson håller inte med mig i beskrivningen av att regeringens fokus har legat på att förhindra registreringar av barnäktenskap snarare än att förhindra att barn utsätts för barnäktenskap. Men faktum är att regeringen inte har tillåtit någon utredning att titta på hur man ska förhindra inofficiella barnäktenskap i Sverige.

Den tidigare barnäktenskapsutredningen, där jag själv satt i den politiska referensgruppen, fick, enligt riktlinjerna från regeringen, inte lov att titta på inofficiella barnäktenskap. Det var alltså den utredning som lade fram slutbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet.

Den nya utredningen om månggifte, som jag också sitter i referensgruppen för, är också förhindrad att diskutera eller lägga fram förslag som gäller inofficiella äktenskap.

Jag är helt övertygad om att om man verkligen vill komma åt barnäktenskap och månggifte på riktigt kan man inte bara rikta in sig på dem som godkänns i våra register. Vi måste givetvis sätta stopp för alla barnäktenskap om vi ska nå resultat.

Jag vill därför uppmana regeringen att sluta undanta inofficiella äktenskap när man tillsätter utredningar. Det vore bättre att peka ut inofficiella äktenskap som särskilt intressanta att angripa, om det är möjligt.

Vidare hänvisar Morgan Johansson till att äktenskapstvång sedan 2014 är ett brott. Detta ska skydda mot barnäktenskap, men det gör det inte i verkligheten, utanför kammaren och utanför riksdagen.

Antalet fällande domar gällande äktenskapstvång i Sverige varje år kan räknas på en sågverksarbetares fingrar. Dessa enstaka domar är också i regel ett resultat av att starka unga flickor själva har sökt myndigheternas stöd för att slippa bli bortgifta.

I domarna är straffvärdet dessutom mycket lågt, och om en flicka lyckas fly före den obligatoriska våldtäkten under bröllopsnatten blir straffet till och med villkorligt. Det blev alltså inte ens ett riktigt fängelsestraff för de föräldrar som ingått ett avtal om den då 13-åriga flickan. Den blivande maken, som föreslagit avtalet med föräldrarna, friades helt.

Jag vet att Morgan Johansson som minister inte får yttra sig om enskilda fall, men de straff som döms ut ligger i regel alltid under minimistraffet för till exempel våldtäkt, som är två års fängelse och enligt ett tillkännagivande nu i veckan ska höjas till tre års fängelse.

En mormor och en moster som dömdes fullt ut för äktenskapstvång av en 16-årig flicka fick till exempel ett år och nio månader samt betala 120 000 i skadestånd. Dessa låga straff kan ministern inte gärna vara nöjd med, och framför allt är de knappast avskräckande.

Även om ministern inte får yttra sig om enskilda fall får ministern yttra sig om grupper i samhället. År 2016 identifierade Migrationsverket 132 barn som var gifta i Sverige. Jag undrar mycket över vad som hänt denna grupp, vilket jag hoppas att ministern kan svara på. Lagstiftningen om äktenskapstvång skulle ju vara en kraftig förstärkning av skyddet för att undvika barnäktenskap.

Jag undrar: Hur många av dessa barns föräldrar eller makar har åtalats för äktenskapstvång? Och hur många av dessa äktenskap har nu upphävts i praktiken, där flickorna har flyttats till fosterföräldrar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vet inte om det råder något slags grundläggande missförstånd här. Mikael Eskilandersson har totalt fel i själva grundpremissen när han påstår att de straff och lagrum som vi nu har inte träffar inofficiella äktenskap. Det är precis det jag säger i mitt svar: Det gör de.

Det handlar både om de juridiskt giltiga äktenskapen och om det man kallar för äktenskapsliknande förbindelser. Det står i svaret om dessa så kallade informella äktenskap. Om Mikael Eskilandersson har följt dessa processer så noga som han säger under några år måste han ju veta att själva grundpremissen för interpellationen verkar vara fel.

Den straffbestämmelse som vi har tagit fram innefattar också inofficiella äktenskap. Så är det helt enkelt. När det gäller straffen kan det ge fyra års fängelse. Sedan får man se om ytterligare skärpningar behöver göras i detta. Det var precis därför vi tillsatte en utredning för ett par år sedan för att se över lagstiftningen igen. Detta har redan gett resultat. Vi bad en utredare att se på att täppa till luckan när det gäller barnäktenskap. Det gjorde vi förra året i ny lagstiftning som gör att barnäktenskap inte erkänns när de har ingåtts i andra länder och man sedan kommer hit. Denna lucka är tilltäppt sedan förra året.

Utredaren föreslår också en förändring i själva rekvisitet för lagstiftningen, det vill säga vad som ska vara uppfyllt. I dag måste man visa att det har förkommit olaga tvång eller att personen har varit i en särskilt utsatt situation. Det är då man kan döma till ansvar. Nu föreslår utredaren i stället att detta ska skruvas ned och att det ska räcka att ha förmått någon att ingå ett sådant äktenskap eller tillåtit att det sker, med vetskap så att säga. Då ska man också kunna döma till ansvar. Vi arbetar naturligtvis med det betänkandet också, men i grunden, både för det gamla brottet och för det nya brottet, omfattas faktiskt både de juridiskt bindande äktenskapen och de så kallade informella äktenskapen av lagstiftningen.

Jag är ledsen, fru talman, men det verkar som att Mikael Eskilandersson är fel ute i själva grundfrågan. Han har nog missuppfattat hur straffbestämmelsen faktiskt är utformad.

Fru talman! Om det nu vore så som Morgan Johansson står här och påstår, att lagstiftningen om äktenskapstvång träffar inofficiella äktenskap med barn och att den hjälper till att skydda barn mot inofficiella äktenskap, undrar jag fortfarande över de 132 barnen. Vad jag vet har inte ett enda av dessa fall lett till att äktenskapstvång åberopats och att det lett till domstol. Jag kan ha fel om detta. Det kan ha smugit sig förbi någonstans, för jag vet inte vilka de 132 är. Men jag har inte noterat att det har förekommit 132 domar där man har dömt för äktenskapstvång.

År 2016 hittade man ju faktiskt 132 barn i Sverige som var gifta, och då borde man givetvis agera mot det. Om man nu kan agera mot detta utifrån den lagstiftning om äktenskapstvång som finns förstår jag inte varför man inte har gjort det. Då är frågan vem av oss som egentligen är fel ute. Det kan vara så att jag har missat domstolsprocesserna kring de 132 barnen. Det skulle vara en väldigt stor miss från min sida i så fall eftersom det måste vara ganska många domstolsprocesser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den äktenskapslag som genomdrevs i höstas och som började gälla den 1 januari 2019 när det gäller att registrera barnäktenskap undantog hela den grupp barn som var gifta tidigare. Den började gälla den 1 januari. Den som var barn i Sverige den 1 januari och var gift innefattades inte av lagen, för det var bara nya barnäktenskap som inte kunde registreras längre. Och det var egentligen bara ett förbud mot att registrera dem som gifta.

Man pratar om att man inte ska ha retroaktiv lagstiftning, vilket jag tycker är lite märkligt. Jag tycker att man kan sätta ett datum och att man på detta datum ska upphäva alla barnäktenskap, på samma sätt som man gjorde med barnaga. Man satte ett datum, och från och med det datumet fick ingen lov att slå sina barn. Man kan göra precis samma sak med barnäktenskap och säga att från och med det datumet får ingen lov att vara gift med ett barn, punkt slut. För mig är det ingen större skillnad.

Det har säkert kommit fler barn hit mellan 2016 och den 1 januari 2019 som har varit gifta, så antalet är antagligen högre än 132. Men vi ser väldigt få domar när det gäller äktenskapstvång.

Jag vill därför återigen fråga Morgan Johansson: Vad har egentligen hänt med de 132 barnen?

Fru talman! Lagstiftningen omfattar både juridiskt bindande äktenskap och äktenskapsliknande förhållanden. Det är så. Detta är tydligt utryckt i både lagstiftning och förarbeten, och detta borde Mikael Eskilandersson veta, om han nu har följt denna process.

Vi har inte möjlighet att genomföra retroaktiva lagstiftningar i Sverige. Det är inte bara i Sverige, utan det är en allmän rättslig princip som gäller internationellt. Man kriminaliserar en handling från och med det datum då själva lagen träder i kraft, och då är det handlingar som sker därefter som är kriminaliserade. Detta är uttryckt inte bara i internationell rättsordning, utan det är också klart uttryckt i den svenska regeringsformen. Man kan inte stifta lagar retroaktivt. Det kanske Mikael Eskilandersson tycker är märkligt, men också han är rimligen bunden av den svenska regeringsformen och grundlagen.

Vi gör som sagt en översyn nu. Mikael Eskilandersson frågade varför det inte är fler domar. Det kan bero på att den lagstiftning som den gamla borgerliga regeringen tog fram 2014 och som började gälla den 1 juli har rekvisit eller krav som är för högt ställda. Redan när detta gick igenom sa vi socialdemokrater att vi gärna ville följa detta och utvärdera lagstiftningen efter något år eller två för att se om den fungerar på avsett sätt.

Om vi inte tycker att lagstiftningen fungerar på avsett sätt är vi beredda att skärpa den. Det var därför vi tog initiativ till den översyn som nu har gjorts. Där ligger ett förslag om att skriva ned rekvisiten så att man inte längre ska behöva visa olaga tvång eller att personen är i en särskilt utsatt situation, utan det räcker att ha förmått någon till detta och tillåtit att det sker. Förslaget är ute på remiss, och vi kommer att jobba med det.

Min bestämda inriktning är den att vi ska bekämpa barnäktenskap och tvångsäktenskap, som många gånger är ett uttryck för hedersförtryck. Där kan vi inte lägga fingrarna emellan straffrättsligt. Men det är handlingar efter det att lagstiftningen togs fram som kan kriminaliseras, inga andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Om man ska stoppa barnäktenskap på riktigt måste man givetvis börja med att göra det olagligt, med ett kraftigt straff för att försöka gå runt lagen. Att detta inte finns i dag är tragiskt. Till och med länder som Gambia har ett tydligt straffansvar för de föräldrar som låter gifta bort sin dotter, något som de införde 2016, alltså samma år som Migrationsverket hittade 132 gifta barn i Sverige, varav 65 i Malmö. Det är 132 barn som identifierades som gifta och som i praktiken därefter lämnades åt sitt öde av den regering som nu sitter. Regeringen vet inte vad som har hänt dem och anser sig nog inte ha något större ansvar. Jag får åtminstone inget svar från Morgan Johansson om vad som har hänt med dessa 132 barn.

Lagen om äktenskapstvång, som ska ge dessa barn skydd, ger dem inget skydd. Vad jag kan se finns det inte ett enda fall bland de 132 barn som har identifierats som har lett till åtal, trots att samtliga borde ha lett till åtal om nu lagen om äktenskapstvång ger ett skydd mot barnäktenskap i Sverige. För regeringen tror väl ändå inte att 14-åringar med annat ursprung än svenskt har en större benägenhet att bli kära i och vilja gifta sig med äldre män än vad svenska 14-åringar har?

Jag är dock positiv till att Morgan Johansson i alla fall säger sig vilja bekämpa barnäktenskap och att det är mer lagstiftning på gång. Det är dock tragiskt att det har gått så många år och att vi har haft så många debatter i denna kammare utan att vi hittills har fått till en lagstiftning som faktiskt gör det förbjudet att vara gift med ett barn.

Fru talman! Jo, det är förbjudet att ingå denna typ av äktenskap. Vi har en lagstiftning på plats sedan 2014 om detta. Om man tvingar någon att gifta sig på detta sätt kan man också straffas för det, och straffskalan för detta går upp till fyra års fängelse. Det är därför fel att säga att detta på något sätt är tillåtet. Det är kriminaliserat och förbjudet sedan 2014.

Vi socialdemokrater var redan när den borgerliga regeringen tog fram denna lagstiftning angelägna om att säga att vi skulle titta på hur detta om några år verkligen faller ut i praxis. Då är vi beredda att se över om man ytterligare ska förändra och justera lagstiftningen. Det är i detta läge som vi är just nu. Vi har ett nytt underlag som vi just nu tittar på och som vi skulle kunna gå fram med och som nu är ute på remiss.

Det är klart att man alltid kan klaga och säga: Varför är inte det här gjort tidigare?

Men själva poängen med politisk verksamhet är att man ser ett problem som man sedan vill göra någonting åt. Mänskligheten är ibland uppdelad i två delar: den ena som verkligen gör saker och ting, och den andra som står bredvid och klagar på dem som gör saker och ting.

Detta kommer vi att leva med under lång tid framöver så länge situationen ser ut som den gör.

Återigen: Lagstiftningen omfattar både de juridiskt bindande äktenskapen och de äktenskap som är så kallade informella. Det finns inga tveksamheter alls kring den tolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.