Innovation för flyget

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Edward Riedl har frågat infrastrukturministern om hur hon arbetar för att främja svensk innovation för flyget. Arbetet i regeringen är så organiserat att det är jag som närings- och innovationsminister som ska svara på frågan.

Sverige har en lång historia av flygplansutveckling och en världsunik kompetens inom motor- och flygplanssystem. Svenska företag är underleverantörer till flertalet av de nya civila flygplan som i dag sätts i trafik i världen, och Sverige är ett av fem länder i världen som i dag kan bygga och konstruera stridsflygplanssystem.

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Regeringen anser att miljöpåverkan från transportsektorn och dess utsläpp av växthusgaser ska minska. Det innebär bland annat att teknikutvecklingen inom flyget måste leda till förbättrad energieffektivitet och minskad miljöpåverkan. Jag bedömer att det finns goda förutsättningar för att svenska innovationer ska kunna bidra till en sådan utveckling framöver.

För att stärka konkurrenskraften för svensk flygindustri driver Vinnova ett strategiskt innovationsprogram för flyg, och detta gör att svenska företag kan delta i forskningsprogram även på europeisk nivå. Där deltar de bland annat i utvecklingen av nästa generations bränslesnåla flygmotorer.

Regeringen reformerar nu statens finansieringsinsatser och har nyligen presenterat en exportstrategi samt ett kunskapslyft med bland annat nya platser på yrkeshögskolan. Detta är några av regeringens åtgärder för fler och växande företag som även stärker konkurrensförutsättningarna för svensk flygindustri. Tillsammans med svensk flygindustri, myndigheter och andra berörda aktörer tar regeringen dessutom nu fram en flygstrategi för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt svenskt flyg. I detta arbete ingår såväl innovationsfrågor som miljöfrågor.

Herr talman! Jag ställde min interpellation till infrastrukturministern, eftersom jag specifikt ville veta hur hon arbetar med att främja svensk innovation för flyget. Jag är medveten om att statsråden har olika uppgifter i regeringen. Det är inte obekant för mig. Men jag hade gärna diskuterat just de frågorna med infrastrukturministern. Jag får dock tacka näringsministern för de svar han gett inom sitt kompetensområde.

Herr talman! Hade infrastrukturministern varit här hade jag frågat henne till exempel hur hon tror att införandet av en flygskatt skulle påverka flyget i Sverige och våra möjligheter. Sverige ligger långt framme i dag när det gäller exempelvis gröna bränslen till flyget. Man skulle kunna säga att Sverige är världsledande på det här området, och det är glädjande på många sätt och vis, dels därför att vi behöver en grön omställning och ett ökat ansvarstagande inom flyget, dels därför att det kommer att kunna skapa många arbetstillfällen i vårt land.

Den här utvecklingen hotas av en eventuell flygskatt. Branschen har varnat för vad som händer ifall man inför en flygskatt. Utvecklingen med gröna bränslen, som är dyrare än de traditionella bränslena, är något som branschen driver själv. Lägger man en ökad beskattning på en sådan bransch kommer marginalerna att minska, och då kommer man enligt branschen inte längre att kunna driva den gröna omställningen av flyget. Det menar jag vore väldigt olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller med näringsministern om att svenska innovationer förhoppningsvis kommer att vara en del i det globala arbetet med att minska flygets negativa miljöeffekter. Men då krävs att Sverige gör rätt saker, så att svensk industri ges bra förutsättningar att konkurrera globalt. En flygskatt är dålig politik, eftersom en sådan försvårar fortsatt införande av gröna bränslen, där Sverige som sagt skulle kunna leda utvecklingen.

Det är dåligt att man höjer skatten på dem som till exempel utbildar sig till ingenjörer. Hälften av dem som jobbar inom flygindustrin i dag är just ingenjörer. Det är dålig politik att höja skatt på jobb och företagande med 30 miljarder och sedan föra tillbaka småpengar till branschen, eftersom svenska spetsföretag konkurrerar på en global marknad.

Det är dålig politik att ha en utrikesminister som ständigt gör sig ovän med andra länder. Vi får då färre möjligheter att sälja våra flyg och flygkomponenter. Inte minst när det gäller de militära flygplanen, som ministern själv är inne på, är det inte någon bra politik att vara osams med andra länder.

Jag har dessutom svårt att se hur 6 000 nya platser på yrkeshögskolan ska påverka just flygindustrins konkurrenskraft i någon större utsträckning. Som jag sa handlar det i stor utsträckning om ingenjörer och personer med högre utbildning på de platserna.

Näringsministern får gärna utveckla på vilket sätt han tror att regeringens nya exportstrategi kommer att kunna bidra positivt till den svenska flygindustrin.

Herr talman! Först kan man börja med att konstatera att Sverige är ett avlångt land som ligger uppe i norra Europa. Det betyder att flygtransporter blir viktiga inom landets gränser som en viktig del av transportsystemet. Det gäller inte minst för förutsättningarna att driva företag i hela landet. Men de är också viktiga för att vi ska nå och ha tillgång till de stora tillväxtmarknaderna globalt sett. Där är inte minst våra större företag som jobbar mycket med export helt beroende av goda transporter till och från Sverige.

I exportstrategin lyfter regeringen därför fram behovet av till exempel fler direktförbindelser till världens tillväxtmarknader. Vi jobbar väldigt hårt med det tillsammans med till exempel Connect Sweden, som är ett samarbete mellan Swedavia, regionala aktörer men också privata aktörer för att få till stånd fler flyglinjer till och från Sverige.

Glädjande nog kan vi säga att Arlanda har stärkt sin position under de senaste par åren ganska kraftigt relativt andra flygplatser i sitt närområde. Där Arlanda tappade väldigt länge i tillgänglighet ökar vi nu i direktförbindelser med ganska många stora tillväxtmarknader, och det är en positiv utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett av de första initiativen vi tog i regeringen, och jag var pådrivande, var att starta förhandlingar om preclearance till USA. Vi har börjat de förhandlingarna med USA, och USA valde ut oss som ett av de länder som man skulle vilja ha preclearance med. Det skulle öppna stora möjligheter för flyget att få fler direktförbindelser till den nordamerikanska marknaden direkt in i USA men också indirekt genom att fler flygbolag skulle vara intresserade av att flyga via Sverige in i USA för att därmed slippa den krångliga hanteringen vid gränserna till USA och i stället klara av det på svensk mark.

Detta är bara några delar. Lägg därtill det arbete som Anna Johansson nu bedriver med flygstrategin. Det visar om något att vi tar frågorna på stort allvar. Vi kan komma tillbaka till frågorna om flygskatt. Det ställdes en fråga om innovation. Det är viktigt att se att vi gör viktiga innovationssatsningar som har stor betydelse. Hade inte Vinnova haft programmen hade vi inte kunnat vara med i de europeiska strukturerna på det sätt vi har varit.

Innoware har ett team på Saab i Linköping som nu utvecklar ett nytt sätt att designa och tillverka flygplansvingar i kolfiberförstärkta kompositer för att minska luftmotstånd och bränsleförbrukningen. Det är en enormt viktig fråga för den globala utvecklingen av flyget framöver. Vi deltar också i Clean Sky, Europas största forskningsprogram för kommersiellt flyg. Där vet vi att GKN - före detta Volvo Aero, för dem som inte har hängt med - är ett av de ledande europeiska flygteknikföretagen för att ta fram nästa generations effektiva och bränslesnåla flygmotorer.

Jag är stolt över att det svenska ingenjörskunnandet är så starkt på området. Det är någonting vi verkligen ska utveckla. Det handlar om investeringar i högre utbildning och universitet. Jag vet inte varför jag inte nämnde det i interpellationssvaret. Jag noterade det också när jag läste upp det. Vi bygger ut universitetssystemet med fler platser de kommande åren med högre kvalitet.

Det andra vi gör gäller yrkeshögskolan. Varför är det viktigt? Jo, därför att en del av dessa bolag också jobbar med produktion. Avancerad produktion kommer att behöva personer med eftergymnasial utbildning. Om man inte har tid att vänta på en universitetsutbildning som kanske tar fem år är YH-utbildningar som är specialinriktade med utbildningsmoment på plats i företagen en väg att klara matchningsproblematiken som vi kan drabbas av de kommande åren.

Jag tror att YH, rätt utformad, kan vara ett stöd och en hjälp för en del av de teknik- och ingenjörstunga bolagen som ändå har en ganska stor produktion i Sverige och för utvecklingen i vårt land. Det kan vara en lösning på en del av matchningsproblemet.

Herr talman! Jag är helt överens med näringsministern om att Sverige ligger i Europas utkant och att det är ett avlångt glest befolkat land. Därmed är flygförbindelser oerhört viktiga för oss i det nationella perspektivet men också i internationell bemärkelse som en stark exportnation.

I detta är det bra att en majoritet av riksdagen avvärjde regeringens försök att lägga ned en av de två flygplatser vi har i huvudstadsregionen, det vill säga Bromma flygplats. Den är kvar inte tack vare Socialdemokraterna utan tack vare allianspartierna. Det är bra. Det tror jag dessutom vi är helt överens om. Det gäller kanske inte att Alliansen är bra i alla delar, men att åtminstone flygplatsen är kvar tror jag att också ministern tycker är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tvivlar heller inte på näringsministerns engagemang för flygfrågor. Problemet för näringsministern är att han sitter i en regering med Miljöpartiet som tycker att flyget är en gammeldags teknik som man i praktiken vill avskaffa för större delar av Sverige. Det är ett problem. Jag vill också lyfta fram det som ministern själv talade om, det vill säga preclearance. Det är viktigt. Det har mycket mer symbolvärde än vad det har praktisk betydelse om man får igenom den typen av saker.

Om vi talar om den amerikanska flygindustrin och flygmarknaden varnade redan innan valet 2014 amerikanska flygbolag i brev till Sverige för vad som skulle hända skulle hända om det infördes en flygskatt. Redan på stadiet att det diskuterades en flygskatt i Sverige var man orolig för hur man skulle förlägga flyglinjer och så vidare. Flygskatten är ett bekymmer i detta.

Näringsministern nämner inledningsvis och även i sitt andra anförande flygstrategin som en del i arbetet med att främja svensk flygindustri. Jag skulle vilja fråga näringsministern om ni kommer att hörsamma flygbranschens största önskan vad gäller denna strategi. Det gäller helt enkelt att den får slippa en flygskatt. Det flygbranschen allra mest efterfrågar är att det inte införs en flygskatt i Sverige. Om man nu menar allvar med en flygstrategi kanske man skulle lyssna på just detta önskemål.

Jag har försökt få besked av infrastrukturministern under snart ett års tid vad gäller flygstrategin och framför allt vad den kan tänkas komma att innehålla för någonting. Kanske kan näringsministern, som tar upp just flygstrategin, nämna någonting om vad regeringen kommer att komma med i flygstrategin. Vad finns det för positivt för flygbranschen att vänta i flygstrategin?

Herr talman! Jag börjar med att konstatera att även om Sverige ligger i norra Europa finns det enorma förutsättningar och möjligheter med att befinna sig i norra Europa när det gäller hur man snabbast, bäst och kortast flyger över planeten. Om man ska ta sig från stora delar av Indien och Kina till USA är närmsta vägen att flyga över vår del av planeten. Det är snabbare än många andra sätt att flyga. Det finns möjligheter när vi talar om globala direktlinjer att dra nytta av vår position.

Där är frågan om preclearance allt annat än en symbolisk fråga. Det är en väldigt praktisk fråga inte minst för de affärsresenärer som i stället för att behöva riskera att hamna i en tretimmarskö i USA när de landar kommer in som inrikestrafik. Det kommer att påverka inte bara resenärer, besökare och turister utan också flygbolag när de väljer vilka flygplatser de vill ha direktlinjer till. Det är en enormt viktig sak som vi nu medverkar till att för att stärka vår globala ställning och tillgänglighet i Sverige.

Direktlinjer är också ett sätt att minska klimatpåverkan. En direktlinje är i genomsnitt nästan 25 procent bättre ur klimatsynpunkt än de mellanlandningar vi annars tvingas till om man ska ha globalt flyg. Det är ett smart sätt för Sverige att jobba.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte så förvånande att Moderaterna har så svårt att fundera över: Hur klarar vi klimatutmaningen globalt sett? Partierna har i Miljöberedningen och tidigare varit överens. I till exempel Klimatberedningen 2009 tror jag alla partier var överens om att den som smutsar ned ska betala.

Det borde vara en princip som vi är ganska överens om i Sverige. Då bör man kunna utreda flygskattediskussionen när andra länder, Tyskland, Frankrike, Österrike och Storbritannien, de facto har infört flygskatt. Andra länder har infört och sedan tagit bort den. Det är också en anledning till att utredningen måste titta på hur andra länder har gjort och vilka erfarenheterna är. Man måste även titta på de samhällsekonomiska konsekvenserna.

När vi i vanliga fall säger att våra ekonomiska styrmedel har gett resultat och att det är en av anledningarna till att Sverige har klarat att driva på klimatomställningen måste man åtminstone kunna utreda och diskutera frågan om flygets klimatpåverkan långsiktigt. Det känns i alla fall intellektuellt som en övning som även Moderaterna skulle orka med att göra i ett läge då vi kommer från Paris och säger att vi har en utveckling globalt sett där flyget kommer att öka mycket i volym. Vi vet då att utsläppen kommer att riskera att öka i samma takt om vi inte gör någonting.

Sverige har teknik och bränslen. Men vi måste också titta på vilka andra metoder vi har för att klara att förena våra högt ställda ambitioner på transportpolitikens område för transporter inom Sverige och utomlands med höga klimatambitioner. Det är därför vi har tillsatt en utredning.

Herr talman! Jag vill bara förtydliga om det var någon som missförstod vad jag menade med preclearance. Jag sa att jag tror att det symboliska värdet är större än det praktiska värdet. Det handlade inte om att förminska det praktiska med det hela, utan jag tror att det har en annan betydelse. Ministern var själv inne på det i slutändan. Det kommer alltså att göra att många flygbolag kommer att lägga direktlinjer härifrån, och det är i grunden bra om vi kan bli en mer samlande hubb i norra Europa än vad vi traditionellt har varit. Vi har stärkt vår position. Det är bra, och det ska vi fortsätta att göra. Jag tror att man måste hitta breda överenskommelser över lång tid om man ska attrahera långa direktlinjer just till Arlanda.

När det gäller den andra delen - om moderater har svårt med klimatutmaningen - är det inte alls så. Det mesta av det som ministern själv tar upp här inne är sådant som alliansregeringen har sjösatt och satt igång och som nu förvaltas av den sittande regeringen. Så är det ofta. Vinnovaarbetet som ministern lyfter fram, och mycket annat, är just sådant som redan den tidigare regeringen har satt igång.

Tillsammans med Miljöpartiet riskerar vi nu att med en flygskatt skjuta en del av de bra sakerna för miljön i sank. En flygskatt kommer sannolikt att göra att man inte kommer att ha råd med det initiativ som flygbranschen själv har tagit med gröna bränslen, som är lite dyrare, om det läggs en skatt på branschen. I sin iver att bedriva miljöpolitik med skattevapnet riskerar den rödgröna regeringen tyvärr att i stället försämra miljön och den gröna omställningen, och det tycker jag vore synd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hade gärna fört diskussionen med infrastrukturministern vad gäller vad hon tycker att hon hade kunnat göra i frågorna. Men jag tycker att vi har haft en bra diskussion, och jag tackar näringsministern för den debatt vi har haft. Vi lär få skäl att återkomma.

Herr talman! Jag vill avsluta med att säga att jag tror att Sverige har möjlighet att bidra i den globala utmaningen att klara ett ökande transportbehov globalt sett med ökat flyg och att göra det med smartare drivmedel för flyget. Där har vi mycket att bidra med i och med vårt ingenjörskunnande om både motorer och konstruktion av flygplanskroppar som kan minska bränsleförbrukningen. Jag tror att Sverige har mycket att bidra med på såväl ingenjörssidan som på företagssidan och innovationssidan.

Jag är också stolt över att Swedavia har bedrivit ett så långsiktigt miljöarbete där man till exempel har tittat över alla marktransporter på sina flygplatser för att gå över till biobränslen. Det är unikt i världen, och ledande. Jag är glad över att det statliga Swedavia även har uttalat en vision om ett fossilfritt utrikesflyg och försökt samla parterna till en diskussion. Det handlar då inte bara om hur man kan producera biobränsle för flyg utan också om hur man sedan får det att verkligen användas i flygtrafiken. Det är den stora utmaningen, som jag hoppas att fler partier engagerar sig i.

Sedan blir också de innovationssatsningar vi gör i Sverige viktiga för att behålla den position vi har som ett ingenjörsland som är riktigt starkt på flygsidan och som kommer att fortsätta att vara det framöver. Tack ska ni ha för debatten!

Överläggningen var härmed avslutad.