Inkomstskatt för äldre

Herr talman! Helena Bouveng har frågat mig vilka beräkningar regeringen har gjort av den höjda inkomstskattens inverkan på arbetsdeltagandet hos personer över 65 år. Helena Bouveng har också frågat mig om jag delar socialförsäkringsminister Annika Strandhälls uppfattning att vi behöver se fler arbetade timmar och en höjd pensionsålder i Sverige.

Jag vill börja med ett klargörande. Regeringen höjer inte inkomstskatten för äldre utan sänker den. Det jag antar att Helena Bouveng menar är att vi återinför en särskild löneskatt för äldre. Det är viktigt att notera att arbetande äldre även efter förslaget är skattemässigt gynnade, både på arbetsgivarsidan och på inkomstskattesidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att bedöma politikens effekter utifrån enskilda finansieringsåtgärder är missvisande. Politiken måste ses i sin helhet. I budgetpropositionen för 2016 görs en samlad bedömning av de långsiktiga effekterna av regeringens politik. Denna visar att regeringens politik sammantaget leder till högre bnp och sysselsättning samt till lägre arbetslöshet.

När det gäller frågan om jag delar socialförsäkringsminister Annika Strandhälls uppfattning om att vi behöver se fler arbetade timmar och en höjd pensionsålder i Sverige är mitt svar att det är en utgångspunkt för regeringen att alla människors kompetens ska tas till vara så länge de kan och vill arbeta.

För att få fler äldre att arbeta längre måste arbetsmiljön förbättras och den arbetsrelaterade ohälsan förebyggas. De förändringar som krävs för ett längre arbetsliv behöver vara brett förankrade, och det är därför av vikt att processen sker inom hela samhället. Diskussioner pågår därför inom Pensionsgruppen med företrädare för partierna som står bakom pensionsöverenskommelsen och med arbetsmarknadens parter om hur ett längre arbetsliv ska kunna uppnås i praktiken.

Herr talman! Den demografiska utmaningen för Sverige är klargjord sedan länge. I år fyller de yngsta 50-talisterna 65 år och uppnår den ålder som tidigare i det närmaste per automatik betydde pensionsavgång. Den är nu höjd till 67 års ålder, och Alliansen vill höja åldern för rätten att vara kvar i anställning ytterligare, till 69 år. Jag tror att varken jag eller finansministern skulle bli ledsna om Claes Elfsberg på SVT fick en chans att vara kvar som nyhetsankare.

Att varannan kvinna numera upplever sin 80-årsdag är i sig en glädjande utveckling. Vi ser också att många orkar och vill stanna kvar i yrkeslivet efter fyllda 65 år. I dag är 100 000 fler seniorer yrkesverksamma jämfört med 2006. Särskilt stark har utvecklingen varit bland kvinnor. Statistik från Eurostat visar att Sverige har EU:s snabbast växande sysselsättningsgrad bland personer i åldersgruppen 65-74 år. 65 har blivit det nya 45. Det handlar om en ökning på över 6 procent.

Det är en mycket positiv utveckling som säkert både finansministern och jag ser som glädjande men också nödvändig eftersom vi blir allt äldre. När vi lever längre måste vi också arbeta längre. Dessutom visar forskningen att vi många gånger mår bättre om vi fortsätter att tillhöra en arbetsgemenskap.

Herr talman! Den positiva utvecklingen kan till stor del förklaras av alliansregeringens skattelättnader för äldre. Det förstärkta jobbskatteavdraget för dem som fyllt 65 år har gjort det mer lönsamt att stanna kvar på arbetsmarknaden. Samtidigt blev arbetsgivaravgifterna för att anställa personer över 65 år lägre genom att den särskilda löneskatten slopades. Det blev alltså både billigare att anställa personer över 65 år och mer lönsamt för den äldre att jobba vidare.

Nu vill finansministern återinföra den särskilda löneskatten för personer över 65, den så kallade silverskatten. Denna silverskatt hotar den positiva utvecklingen att allt fler vill fortsätta att jobba efter 65 års ålder. Det är en skattehöjning som slår mot möjligheten att stanna kvar i jobb högre upp i åldrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riskerar inte finansministern genom ett återinförande av silverskatten en försämrad ekonomi för statskassan, att den positiva utvecklingen att fler över 65 år blir kvar på arbetsmarknaden avstannar och i förlängningen leder till att de offentliga finanserna försvagas i stället för förstärks?

Herr talman! Låt oss reda ut begreppen lite. Det finns en silverskatt. Den är dock inte på arbete, för här finns en silverrabatt. Det är billigare för arbetsgivare att anställa äldre. Äldre har också ett extra, förstärkt jobbskatteavdrag. Det finns alltså en silverrabatt både för arbetsgivare och arbetstagare över 65.

Det finns en silverskatt, och den infördes av Moderaterna och innebär att pensionärer ska betala högre skatt än vanliga löntagare. Det, Helena Bouveng, är silverskatten.

Det är viktigt att äldre kan arbeta längre och få möjlighet att delta i yrkeslivet långt efter 65. Jag tycker att det finns goda möjligheter för det och hoppas att vi kan utveckla Sverige åt det hållet. Då kanske Helena Bouveng och jag möts här igen om 20 år, även om vi gör annat emellan.

Men det är också viktigt att ungdomar kommer i arbete. Visst ska vi fokusera på en bra arbetsmarknad för äldre, men vi måste också fokusera på att få ungdomar i arbete.

Regeringen har tydligt deklarerat att ungdomar inte ska gå långtidsarbetslösa. Vi inför därför en ungdomsgaranti så att ingen ung människa ska vara arbetslös mer än 90 dagar. Senast efter 90 dagar är det jobb, utbildning eller praktik som gäller, för det är inte bra att som ung sitta passiv och sysslolös månad efter månad. Det är inte bra sätt att starta sitt vuxenliv.

Jag tycker att vi kan prestera bättre i Sverige och se till att våra ungdomar får en bra start i yrkeslivet.

Herr talman! Det var intressant att höra att finansministern tycker att det är viktigt att ungdomar får sitt första jobb med tanke på att finansministern väljer att ta bort den halverade arbetsgivaravgiften för ungdomar.

Det är också spännande att Socialdemokraterna nu, för första gången på väldigt lång tid, har sänkt skatten för pensionärer. Vi gjorde det ett antal gånger under vår tid.

Förra statsministern Fredrik Reinfeldt konstaterade att det krävs att vi jobbar lite mer och lite längre upp i åldrarna för att klara av våra välfärdsambitioner. Reaktionerna då lät inte vänta på sig. Bland andra Socialdemokraternas egen talesperson i pensionsfrågor och nuvarande gruppledare i riksdagen för Socialdemokraterna, Tomas Eneroth, gick snabbt ut i medierna och anklagade förra statministern Fredrik Reinfeldt för att vara provocerande och peka finger.

I dag är tongångarna något mer försiktiga. Nu är det den socialdemokratiska socialförsäkringsministern Annika Strandhäll som kommit fram till samma slutsats, tre år senare. I en intervju i bland andra Svenska Dagbladet den 19 oktober tillfrågades socialförsäkringsministern om äldres deltagande på arbetsmarknaden och gav då beskedet: "Vi behöver därför fler arbetade timmar för att upprätthålla finansieringen av systemet." Hon hoppades få till stånd en höjning av pensionsåldern under mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta gör mig lite konfunderad, herr talman. Vi har pratat om signalpolitik tidigare i dag, och jag undrar vilka signaler den socialdemokratiskt ledda regeringen vill ge. Från ett statsråd får vi uttalanden om fler arbetade timmar under fler yrkesverksamma år, och från finansministern kommer besked om kraftiga skattehöjningar för den som vill arbeta längre.

Om jag förstått Twitterflödet rätt tillhör både Annika Strandhäll och Magdalena Andersson ett nära gäng på Rosenbad, så kommunikationen dem emellan borde vara god. Eller är frågan om fler människor över 65 år i arbete alltför liten för att tas upp i denna snäva krets? Eller anser finansministern att kraftigt höjda löneskatter på människor som väljer att arbeta efter 65 inte har någon inverkan på om fler blir kvar eller inte?

Herr talman! I vilken utsträckning skatter har inverkan på om människor arbetar handlar naturligtvis helt om vad man använder skatten till. Så är det med alla skatter.

Om man har ett samhälle utan skatt men ingen barnomsorg kan föräldrar inte arbeta. Men om man tar ut lite inkomstskatt och ordnar barnomsorg åt alla kan det faktiskt öka antalet arbetade timmar. Man måste tänka i två led, Helena Bouveng, både hur skatten tas ut och hur pengarna används.

Det är därför det är viktigt och det är därför vi jobbar mycket med att ha ett effektivt skatteuttag och sedan se till att pengarna används så att fler arbeten skapas. Där handlar det mycket om det som företagen efterfrågar i dag, nämligen kompetent arbetskraft, en bostadspolitik som gör att fler bostäder byggs och väl fungerande infrastruktur. På precis de områdena arbetar regeringen oerhört aktivt.

Vi måste förbättra utbildningen så att fler ungdomar får det stöd de behöver i skolan och kan klara sig igenom den. Ungdomar behöver sedan stöd för att komma in på arbetsmarknaden, men också människor mitt i livet kommer att behöva kompetensutveckling.

Vi måste bygga fler bostäder och våga använda pengar till det så att ungdomar får möjlighet att flytta hemifrån till de platser där jobb och utbildningar finns.

Vi måste ha en väl fungerande infrastruktur för våra företag. Om vi ska klara detta måste vi kunna finansiera det via skatter. Det är precis vad vi föreslår.

Vad gäller ungdomsarbetsgivaravgiften höjer också Moderaterna den. Hur många färre jobb tror Helena Bouveng att Moderaternas förslag om ungdomsarbetsgivaravgiften kommer att ge?

Herr talman! Jag tror att finansministern och jag är överens om att det är viktigt att fler människor väljer att jobba kvar även efter 65 års ålder. Vi behöver fler arbetade timmar, inte färre, oavsett om man är 65 plus eller 25.

Det är inte alltid de ekonomiska incitamenten som styr hur länge vi väljer att vara kvar på arbetsmarknaden, hur många timmar vi arbetar eller vilken utbildning vi väljer. Men att skatter styr beteenden kan vi väl ändå vara överens om. Det vi vill se mindre av beskattar vi högre, och det vi vill se mer av beskattar vi lägre. Skatter har därmed en signaleffekt - det här vill vi, det här vill vi inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vill man dessutom bryta beteenden, uppfattningar och kulturer kan skatterna spela en stor roll. Skatterna är otroligt viktiga för allt det som finansministern vill uppnå.

Den allmänt vedertagna uppfattningen att man ska gå i pension vid 65 års ålder är djupt rotad. Dessutom väljer många att gå i pension betydligt tidigare än så. Därför genomförde alliansregeringen skattereformer som gjorde det mer lönsamt både för den som anställde och den som valde att stanna kvar. Att antalet sysselsatta äldre har ökat med 100 000 personer sedan 2006 torde väl ändå vara ett kvitto på att reformerna var otroligt lyckade.

Varför väljer finansministern att inte fortsätta på den framgångsrika linje som Alliansen slog in på? Varför återinförs den särskilda löneskatten för äldre när borttagandet var så framgångsrikt? Är det enbart med piska som finansministern vill få fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden? Varför inte säga ja till vårt förslag om förhöjt jobbskatteavdrag vid 64 och bättre möjligheter till omställning mitt i livet så att fler, av egen vilja, stannar kvar och arbetar lite längre och så att äldre känner sig efterfrågade och behövda även efter 65 år?

Herr talman! Jag hoppas verkligen att fler äldre ska känna sig både efterfrågade och välkomna på arbetsmarknaden. Jag brinner för och är oerhört engagerad i att fler människor ska kunna jobba längre upp i åldern. Jag tycker dock att det är viktigt att ha med perspektivet att fler människor ska orka jobba till 65. Vi behöver sätta in insatser så att fler orkar det.

Fler människor ska dessutom få möjlighet att vara efterfrågade efter 65 år, men för att de ska klara det behövs en politik för detta. För att fler människor ska arbeta upp till och efter 65 behöver vi bedriva ett mer aktivt arbetsmiljöarbete än i dag.

Moderaterna har varit väldigt engagerade i att skära ned på arbetsmiljöarbetet. Med de förslag vi nu lägger fram kommer vi att kunna stödja arbetsmiljöarbetet mer effektivt. Vi utökar resurserna för bland annat skyddstillsyn, men vi stärker också arbetslivsforskningen. Det är viktigt för att fler människor ska arbeta längre.

En annan central åtgärd som vi vet gör att många, inte minst kvinnor, går ned i arbetstid eller slutar jobba är att de vårdar en nära anhörig äldre. Vi genomför en stor satsning på äldreomsorgen för att höja kvaliteten där. Ett av syftena med denna åtgärd är att fler, framför allt kvinnor, ska orka jobba längre och fler timmar, även om de har sjuka anhöriga.

Helena Bouveng och jag delar verkligen ambitionen att fler människor ska arbeta. Helena Bouveng har fokuserat på dem som är över 65, men jag är säker på att hon också vill att fler ska jobba upp till 65 och sedan över 65. Det tycker jag är bra.

Överläggningen var härmed avslutad.