Herr ålderspresident! Finansministern har nog alldeles rätt. Jag kommer antagligen inte att bli nöjd med svaret hur länge vi än står och debatterar. Men låt oss konstatera att vi har två problem som vi vill lösa!
Det ena handlar om miljön. Det nämnde finansministern inte så mycket om, men det är det ena problemet vi har att lösa inom åkerinäringen och transportsektorn. Det andra handlar om den i dag många gånger olagliga och osjysta utländska konkurrensen. De svenska åkerierna slåss alltså med orimliga förutsättningar. Vår politiska uppgift är givetvis att adressera båda dessa problem.
Låt oss då ta det som handlar om miljön! Det finns väldigt lite att vinna på att föra över det som i dag transporteras med lastbil till andra transportslag. Det finns något som man kallar internaliseringsgraden. Man säger: Om man skulle ta bort alla möjligheter att köra med lastbil skulle man kunna flytta över 9 procent av godset - det är väldigt lite - till järnväg, till exempel. Då finns det bättre sätt om man vill adressera miljöproblemen. Det handlar exempelvis om det som vi kommer att hantera i kammaren senare i veckan. Det handlar om tyngre lastbilar, det vill säga möjligheten att lasta mer på varje enskild lastbil. Då får vi mindre utsläpp per transporterat ton och större miljöeffekter än vad kilometerskatten skulle åstadkomma.
När det gäller den olagliga utländska konkurrensen har ju vi moderater tagit fram ett förslag för att hantera just detta, det vill säga en gps-övervakning med bomsystem som både skulle göra att man ser till att skatter och avgifter betalas i Sverige och att lagar och regler följs, vilket är vad det i slutändan handlar om, och då får vi återigen börja konkurrera på likvärdiga villkor.
Det som skrämmer mig lite grann, herr ålderspresident, är att just nu säger finansministern att man sitter och tittar på ett förslag som ska möjliggöra att man får in pengar också av de utländska åkerierna. Men då kvarstår min poäng: Då är det här ingenting annat än en skatt på Norrland.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har långa avstånd i Sverige, och att beskatta avstånd är alltid dåligt för ett land som Sverige. Beskattar man avstånd drabbas den delen av Sverige som har de längsta avstånden att hantera, det vill säga Norrland. Då spelar det ingen roll om ministern lyckas med den ena av sina föresatser, för då kommer det till slut inte att finnas någonting att transportera i stora delar av vårt land. Där blir det dyrare på grund av avstånden. Man beskattar inte miljöutsläppen. Man beskattar inte för att få likvärdiga konkurrensvillkor, utan man beskattar just avstånden.
Herr ålderspresident! Kartan i Europa kommer inte att ritas om inom överskådlig framtid. Oavsett landhöjningar och annat kommer Sverige alltid att ha väldigt långa avstånd att hantera. De längsta avstånden i hela Europa kommer sannolikt att hanteras i Norrland, och alla skatter som inriktar sig på avstånd slår emot Norrland.
Det var det som Norrmejeriers vd konstaterade i går kväll i Dorotea när vi debatterade just detta, alltså att en skatt på avstånd är en skatt på Norrland. Som jag sa säger till och med Sverker Olofsson, som i mångt och mycket applåderar varenda skatt som höjs i det här landet, att det här är en skatt som slår med udden riktad mot en viss del av landet, just Norrland.
Jag kan, herr ålderspresident, inte förstå varför regeringen vill lägga skatt på skatt på skatt på just avstånd. Ogillar man de delar av landet som har långa avstånd? Det kan jag inte förstå, men ministern kanske kan upplysa mig om detta.