Införandet av en kilometerskatt

Herr ålderspresident! Edward Riedl har frågat mig dels när jag avser att införa en kilometerskatt, dels på vilket sätt jag ämnar utforma den nya skatten så att de negativa effekter som var orsaken till att regeringen avstod från att gå vidare med utredningen inte kommer att uppstå med det nya förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår nu ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram förslag till utformningen av en vägslitageskatt. Vår ambition är att under mandatperioden lägga fram ett förslag. När sedan skatten kan börja tas ut är för tidigt att säga nu.

Vår ambition är att ta fram ett förslag som innebär miljövinster för samhället och en ökad konkurrensneutralitet mellan svenska och utländska åkerier och som innebär att utländska åkerier kan bidra till finansieringen av den svenska infrastrukturen.

Herr ålderspresident! Tack, finansministern, för svaret! Den regering som vi har just nu verkar ogilla avstånd väldigt mycket, för man lägger skatt på skatt på skatt på skatt för att straffa just avstånd. Det är kilometerskatt för tunga lastbilar och flygskatt för flygplan. Man vill fortsätta att höja skatten på bensin. Man vill fortsätta att höja skatten på diesel. Allt det är dålig politik för ett land som Sverige, med långa avstånd att hantera. Det är en politik som är helt förödande för Norrland, med de allra längsta avstånden i Sverige att hantera.

Jag var, herr ålderspresident, i Dorotea i går och debatterade just kilometerskatten. Det finns ett kompakt motstånd mot skatter på avstånd. Man ogillar de flesta skatter som regeringen vill införa, som försvårar företagande. Men framför allt ogillar man skatter på avstånd.

Norrmejeriers vd gick till och med så långt att han sa: Den kilometerskatt som regeringen vill införa är ingenting annat än en skatt på Norrland. Även den som var moderator för kvällen, SVT-profilen Sverker Olofsson, sa att han ogillar kilometerskatten, just på grund av att den riktar udden mot Norrland och mot avstånd. Då ska vi komma ihåg att Sverker Olofsson, herr ålderspresident, är en person som tycker om höjda skatter väldigt mycket. Men inte ens han tycker att kilometerskatten är bra.

Finansministern säger att beredning pågår. Jag vet hur det är när man sitter i regeringsställning. Då kan man gömma sig bakom just det: att beredning pågår. Men jag - och flera med mig, tror jag - är intresserad av att veta, för detta handlar om möjligheten att driva företag och leva i stora delar av vårt land. Många är intresserade av att veta: Vad var det regeringen ogillade i det förra förslaget, som man drog tillbaka? Och vad är det man vill förändra i det nya förslaget, som ska bli så pass mycket bättre? Det är väl fortfarande avstånden man är ute efter? Om man ska införa en kilometerskatt kan det rimligen inte vara någonting annat än avstånden man vill bekämpa. Då är udden, herr ålderspresident, riktad mot Norrland och ingenting annat.

Jag tycker att ministern kan ge bättre svar än det första hon gav.

Herr ålderspresident! Jag är övertygad om att Edward Riedl kommer att tycka att jag kan ge bättre svar så länge jag inte ger precis det svar som Edward Riedl önskar sig. Det tror jag att vi kan vara eniga om.

Vad var det för något som vi ogillade i förslaget? Jag tycker att det viktigaste var detta: Med det förslagets utformning och den tekniska utformningen är min bedömning att det skulle ge en sämre konkurrenssituation för svenska åkare. Och den här regeringen kommer aldrig att lägga fram ett förslag som försämrar konkurrenssituationen för svenska åkare - det är helt otänkbart. Ett av de viktiga syftena med förslaget var ju att konkurrenssituationen skulle bli bättre: att man via en teknisk lösning skulle kunna öka övervakningen av de utländska åkare som kör i Sverige och på så sätt förbättra konkurrenskraften för de svenska åkarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det system som föreslogs skulle dessutom inte innebära att man kunde säkerställa att utländska åkare verkligen var med och bidrog. En annan poäng med förslaget var nämligen att utländska åkare skulle vara med och betala för den svenska infrastrukturen. Det skulle heller inte uppfyllas. 23 procent av trafikarbetet sker med utländska lastbilar. Då tycker jag att det kan vara rimligt att de också är med och bidrar till den svenska infrastrukturen. Det är alltså inte en skatt på Norrland. Det kan också ses som en skatt på utländska lastbilar, så att de får vara med och bidra till den svenska infrastrukturen.

En annan sak som vi naturligtvis tittar djupare på är vad detta har för regionalpolitisk betydelse och vad det har för betydelse för enskilda näringar. Det handlar om att noggrannare studera detta, så att det blir en väl avvägd utformning av denna skatt.

Herr ålderspresident! Finansministern har nog alldeles rätt. Jag kommer antagligen inte att bli nöjd med svaret hur länge vi än står och debatterar. Men låt oss konstatera att vi har två problem som vi vill lösa!

Det ena handlar om miljön. Det nämnde finansministern inte så mycket om, men det är det ena problemet vi har att lösa inom åkerinäringen och transportsektorn. Det andra handlar om den i dag många gånger olagliga och osjysta utländska konkurrensen. De svenska åkerierna slåss alltså med orimliga förutsättningar. Vår politiska uppgift är givetvis att adressera båda dessa problem.

Låt oss då ta det som handlar om miljön! Det finns väldigt lite att vinna på att föra över det som i dag transporteras med lastbil till andra transportslag. Det finns något som man kallar internaliseringsgraden. Man säger: Om man skulle ta bort alla möjligheter att köra med lastbil skulle man kunna flytta över 9 procent av godset - det är väldigt lite - till järnväg, till exempel. Då finns det bättre sätt om man vill adressera miljöproblemen. Det handlar exempelvis om det som vi kommer att hantera i kammaren senare i veckan. Det handlar om tyngre lastbilar, det vill säga möjligheten att lasta mer på varje enskild lastbil. Då får vi mindre utsläpp per transporterat ton och större miljöeffekter än vad kilometerskatten skulle åstadkomma.

När det gäller den olagliga utländska konkurrensen har ju vi moderater tagit fram ett förslag för att hantera just detta, det vill säga en gps-övervakning med bomsystem som både skulle göra att man ser till att skatter och avgifter betalas i Sverige och att lagar och regler följs, vilket är vad det i slutändan handlar om, och då får vi återigen börja konkurrera på likvärdiga villkor.

Det som skrämmer mig lite grann, herr ålderspresident, är att just nu säger finansministern att man sitter och tittar på ett förslag som ska möjliggöra att man får in pengar också av de utländska åkerierna. Men då kvarstår min poäng: Då är det här ingenting annat än en skatt på Norrland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har långa avstånd i Sverige, och att beskatta avstånd är alltid dåligt för ett land som Sverige. Beskattar man avstånd drabbas den delen av Sverige som har de längsta avstånden att hantera, det vill säga Norrland. Då spelar det ingen roll om ministern lyckas med den ena av sina föresatser, för då kommer det till slut inte att finnas någonting att transportera i stora delar av vårt land. Där blir det dyrare på grund av avstånden. Man beskattar inte miljöutsläppen. Man beskattar inte för att få likvärdiga konkurrensvillkor, utan man beskattar just avstånden.

Herr ålderspresident! Kartan i Europa kommer inte att ritas om inom överskådlig framtid. Oavsett landhöjningar och annat kommer Sverige alltid att ha väldigt långa avstånd att hantera. De längsta avstånden i hela Europa kommer sannolikt att hanteras i Norrland, och alla skatter som inriktar sig på avstånd slår emot Norrland.

Det var det som Norrmejeriers vd konstaterade i går kväll i Dorotea när vi debatterade just detta, alltså att en skatt på avstånd är en skatt på Norrland. Som jag sa säger till och med Sverker Olofsson, som i mångt och mycket applåderar varenda skatt som höjs i det här landet, att det här är en skatt som slår med udden riktad mot en viss del av landet, just Norrland.

Jag kan, herr ålderspresident, inte förstå varför regeringen vill lägga skatt på skatt på skatt på just avstånd. Ogillar man de delar av landet som har långa avstånd? Det kan jag inte förstå, men ministern kanske kan upplysa mig om detta.

Herr ålderspresident! När man lyssnar på Edward Riedl får man lätt intrycket att en väldigt stor andel av de svenska lastbilstransporterna sker till och från Norrland. Så är det inte. Jag tror att det är 19 procent av lastbilstransporterna som sker från Norrland. Det här är alltså inte en skatt riktad mot Norrland, utan det är en skatt som betalas av hela Sverige. Men det är klart att alla skatter som vi tar ut på transporter kan ses som en skatt på avstånd. Det gäller även hela koldioxidskatten, och då vet jag inte om den skatten på avstånd är någonting som Moderaterna också är emot.

När Moderaterna motsätter sig detta - och Moderaterna skär ju också väldigt mycket i den klimat- och miljöpolitik som regeringen har - blir ju frågan varför Moderaterna inte vill ta det ansvar som vi behöver ta för att stoppa klimatförstöringen och leva upp till Parisavtalet. Det är ett stort problem med Moderaternas politik att man tar så lätt på miljöarbetet.

Edward Riedl menar att det här inte har så stora klimateffekter, eftersom det är svårt att flytta över. Det är helt korrekt att det är viktigt att vi stärker möjligheten att ta mer gods på andra transporter, och det är också därför som regeringen satsar stort på infrastrukturen, bland annat på att öka järnvägsunderhållet för att mer ska kunna gå på järnväg. Det var någonting som var väldigt eftersatt när vi kom i regeringsställning.

En poäng med en väl utformad vägslitageskatt är att den också kan styra mot mer miljövänliga fordon så att det är möjligt att ha en skattenivå som utgår från hur mycket fordonen släpper ut.

Herr ålderspresident! De som lyssnar hörde att finansministern sa att det inte är så många transporter från Norrland. En mycket stor del av de transporter som görs i det här landet görs just från Norrland, eftersom vi har oändligt många av våra naturresurser i vår del av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Möjligen kan finansministern om hon får fortsätta med sin politik få rätt i det hon säger, för fortsätter man att höja skatter på avstånd kommer det inte att bli så mycket transporterat från Norrland. Då kommer man allvarligt att skada basen i svensk ekonomi. På det sättet kanske ministern får rätt, men i dag har hon det inte.

Herr ålderspresident! Varken jag eller Moderaterna tar lätt på miljö- och klimatutmaningarna. Det var därför jag sa att det finns saker vi kan göra som har bättre klimatnytta än att just straffa avstånd och på så sätt straffa människor som bor långt bort från centralorter. Det finns bättre sätt att hantera detta.

Regeringens politik är dock kilometerskatt, flygskatt, höjd bensinskatt, höjd dieselskatt - att beskatta avstånd så mycket det någonsin går. Jag kan svara finansministern på den fråga hon ställde: Nej, vi vill inte höja de skatterna på avstånd som ni vill. Vi vill ta en annan väg.

När jag lyssnar på finansministern får jag lätt uppfattningen att hon inte har träffat så många av de företagare som finns uppe i Norrland, vare sig de lite större eller de lite mindre. Jag uppmanar därför finansministern att komma och besöka dessa delar av landet och träffa dem som bedriver verksamhet, så får hon ett tydligt besked om vad man tycker om just beskattning av avstånd. Det är någonting man inte tycker särskilt bra om.

Inbjudan kommer alltså från Norrland till finansministern. Kom upp och träffa våra företagare och förklara för dem varför det ska bli dyrare att transportera!

Herr ålderspresident! Jag har diskuterat vägslitageskatten med många företagare från olika delar av landet. Det är 19 procent av körda kilometer som går från Norrland, och 19 procent går till Norrland.

Vad gäller Moderaternas miljöpolitik är den tyvärr väldigt tunn just nu. När man satt i regeringsställning, däremot, höjde man faktiskt skatten på avstånd, nämligen bensinskatten.

Vi tog över i ett läge med väldigt stora budgetunderskott. Vi såg att det fanns stora behov av att förbättra infrastrukturen och också laga hålen i välfärden samtidigt som vi var tvungna att få ordning och reda i statens finanser. Det gör att den här regeringen har drivit ett väldigt intensivt arbete för att stärka infrastrukturen, stärka välfärden, få fler människor i arbete och också se till att vi har den finansiering som krävs.

Det är klart att med en vägslitageskatt som gör att också de utländska åkarna får vara med och bidra till den svenska infrastrukturen ökar möjligheterna att stärka infrastrukturen runt om i hela landet. Det handlar naturligtvis om Norrland, men det handlar också om de sträckor där det bör kunna finnas möjlighet att flytta mer av de transporterna som i dag går på lastbil till järnväg eller båt. Det är ett viktigt arbete som behöver göras och som också behöver få intäkter.

Poängen med en vägslitageskatt är att man kan förbättra konkurrensen för svenska åkare, att vi kan öka miljöstyrningen och att vi kan förbättra transportinfrastrukturen runt om i hela landet.

Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.