Införande av tonnageskatt

Fru talman! Det har varit uppehåll i debatten i två timmar, så det kan vara värt att rekapitulera vad debatten handlar om. Den handlar om tonnageskatt, som är en skatt som finns i många länder runt om i världen. Det är en skatt som är betydelsefull för den maritima näringen, framför allt för den handelsdrivande sjöfarten.

Frågan om tonnageskatt har varit en långkörare i många decennier. Under förra mandatperioden tillsatte alliansregeringen en utredning med ett tydligt uppdrag. Det skulle införas en tonnageskatt så att den svenska handelsflottan skulle kunna växa.

I ett av de tidigare inläggen sa Miljöpartiets Rasmus Ling att alliansregeringen inte gjorde mycket under sina år. Men vi tog initiativet till den tonnageskatt som vi nu debatterar. Via dåvarande infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd såg vi också till att handlingsplanen för sjöfarten kunde sjösättas, också för att den maritima strategin skulle kunna komma igång.

I fredags hade jag en interpellationsdebatt med nuvarande infrastrukturminister Anna Johansson som sa: Även om jag inte håller med alliansregeringen i allt gjorde ni detta bra. Regeringen kommer att köra vidare på det.

Alliansen har alltså ett gott track record i detta fall.

Varför är tonnageskatten så viktig för Sverige? I svaret säger ministern att frågan om tonnageskatt är viktig för branschen. Ja, den är viktig för branschen, men den är framför allt viktig för Sverige. Den påverkar nämligen importen och exporten.

Det kan också skapas många nya jobb med den så kallade blå skatten. Till exempel har den brittiska handelsflottan ökat med nästan tre gånger sedan man införde tonnageskatten. Fartyg med UK-flagg har ökat mer än sex gånger sedan den infördes. Tillväxten av jobb har de senaste fem åren varit i genomsnitt 10 procent i den näringen - att jämföra med den totala industrins genomsnitt på 0,3 procent i Storbritannien. Det visar att tonnageskatten spelar roll.

Fru talman! Uppskattningsvis skulle en tonnageskatt ge 13 miljarder i ökade intäkter till bnp. När Sverige inför tonnageskatt kommer vi också att få en mer positiv och förutsägbar skattemiljö. Fler rederier kommer att kunna flagga svenskt, och vi vill ju gärna se svenska flaggan i aktern på de svenska fartygen.

Det innebär också många fler jobb och en ännu mer ledande kompetens som starkt bidrar till svensk tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med den blå skatten, som näringen själv kallar tonnageskatten, kommer bnp som sagt att få ett tillskott på 13 miljarder. Alternativet är att den inte införs, och då fortsätter sjöfartsindustrins bnp-bidrag att minska. Dagens 18 miljarder kommer att försvinna till våra europeiska grannländer.

Fru talman! Det handlar också om konkurrensförutsättningar, om likvärdiga förutsättningar för den svenska handelsflottan gentemot den internationella. En tonnageskatt kommer att göra det konkurrensneutralt, och det är något som branschen har väntat på. Men det är en angelägenhet för hela Sverige och för svensk industri. Det är glädjande att ministern i alla fall inte har sagt att den inte ska införas.

Jag hoppas att vi kan vara en blåslampa på regeringen och att snabbremissrundan som nu går igång också kommer att innebära en snabb hantering av en proposition.

Fru talman! Det blir lite märkligt när borgerliga ledamöter går upp och slår sig för bröstet och påstår att de har gjort något åt tonnageskatten när de under hela förra mandatperioden, bortsett från det sista året, motarbetade den.

Riksdagen beslutade redan 2007 att regeringen skyndsamt skulle arbeta med en lagstiftning om tonnageskatten, men den borgerliga regeringen tvärnitade.

Efter riksdagsbeslutet blev det stiltje trots flera påtryckningar från riksdagen. I stället hänvisade den gamla regeringen varje år till pågående utredningar.

År 2009 presenterade EU-kommissionen några strategiska mål för Europas sjötransporter. Kommissionen efterfrågade då en rad åtgärder, bland annat sjöfartsstrategier och konkurrenskraft i europeisk sjöfart. Man föreslog också tonnageskatt. Inte heller det bet på den gamla regeringen.

Men till slut hade den borgerliga regeringen inget val eftersom både oppositionen och EU-kommissionen tryckte på och krävde att något måste hända. Då tillsatte ni en utredning, och det var ju bra.

Men kom inte och påstå att ni har legat på för att införa tonnageskatten. När vi drev frågan var Anders Borg hela tiden emot, ända till förra våren då han plötsligt vände.

Så värst mycket till handlingskraft såg inte jag när jag satt i trafikutskottet och var i opposition. Jag förstår att de borgerliga ledamöterna vill ta åt sig äran, men det är inte sant.

Fru talman! Låt mig tacka för interpellationen. Det är glädjande att det finns ett sådant stort engagemang i kammaren för sjöfartsnäringen. Det är en viktig näring för Sverige. Eftersom Sverige är ett exportberoende land är det viktigt att det finns en fungerande sjöfartsnäring. Här finns en stor potential för Sverige.

Därför har jag också välkomnat den utredning som överlämnades till Finansdepartementet den 6 februari i år.

När jag var statssekreterare på Finansdepartementet 2006 innan den borgerliga alliansregeringen tillträdde gjorde jag faktiskt exakt samma sak. Jag tog emot en utredning om tonnageskatten.

Nu tog jag emot en utredning igen och kan konstatera att det under åtta år med borgerlig regering inte har hänt någonting. Vi står på precis samma ställe som vi stod när den socialdemokratiska regeringen lämnade över 2006.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var bra att Alliansen tillsatte den nya utredningen, men det är svårt att hävda att det har hänt särskilt mycket när det har stått still.

Fru talman! Jag ska avhålla mig från frestelsen att säga vilken regering som hade rätt och vilken som hade fel. Men jag kan inte låta bli att nämna att den som vill titta i arkivet kan hitta protokoll från 90-talet där riksdagen gör ett tillkännagivande till dåvarande socialdemokratiska regering. Det är bra att kunna sin historia. Men vi är här för att tala om tonnageskattens fördelar och inte för att bråka med varandra.

Syftet med utredningen om tonnageskatt var att öka andelen svenskflaggade fartyg. Av alla länder i EU är det bara Sverige och Österrike som inte har infört tonnageskatt, och Österrike är som bekant inte någon stor sjöfartsnation.

Det är viktigt för svensk sjöfart att konkurrera på lika villkor och ha samma förutsättningar som de övriga länderna i unionen. Jag hoppas verkligen att Finansdepartementet kommer att titta på effekterna av införandet av tonnageskatt i till exempel Storbritannien, som min kollega Hans Rothenberg så förtjänstfullt redogjorde för.

Ett annat exempel är Belgien, där man införde tonnageskatt 2002. Tolv år senare har deras flotta ökat med 250 procent.

Denna positiva utveckling verkar vara inom räckhåll även i Sverige, om man fattar beslutet i tid. Det är inte bara den svenska sjöfarten som kommer att uppleva en positiv effekt utan också alla runt omkring, inom marinindustrin och alla underleverantörer.

I Skåne finns till exempel ett starkt marint kluster med företag som Scanjet Marine i Sjöbo, Öresund Drydocks i Landskrona och Kockumation och Chris-Marine i Malmö. Dessa företag behöver kompetent arbetskraft.

För att bli kompetent behöver arbetskraften relevant utbildning. Det saknas utbildningsplatser, men ännu värre är att det saknas studenter. Svensk sjöfart måste bli mer synlig för att fler ungdomar ska välja att utbilda sig inom branschen.

Ett annat hot mot den marina industrin, inte bara i Skåne utan i hela landet, är att det i Asien byggs upp en omfattande service- och underleverantörsstruktur som kan ta över den roll som våra företag har. Ett sätt att möta detta är att svensk marin industri bibehåller och vidareutvecklar sin konkurrenskraft inom de områden där vi är världsledande.

Med fler rederier som väljer att flagga svenskt blir det lättare att säkra både kompetensförsörjningen och konkurrenskraften.

Fru talman! När vi diskuterar sjöfart handlar det ofta om transportpolitiska mål och så vidare, men i dag handlar det om näringspolitik och om att sjöfarten har alla förutsättningar att kunna bli en stark näring även i Sverige. Vi har visat historiskt att Sverige har varit det. Jag minns från skoltiden när man satte importunderskottet mot sjöfartsnettot och så blev det plötsligt plus. Det var stort på 60-talet, när Sverige var en stark sjöfartsnation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har några ord till Monica Green. Vi kanske ska avsluta den diskussionen. Det första tillkännagivandet kom faktiskt före år 2000. Det är säkert ingen av oss som mår bra över att det har tagit så lång tid, så jag tycker att vi kan lämna det bakom oss.

Nu handlar det om att den svenskflaggade sjöfarten är en viktig kugge i det svenska maritima klustret. Det är en näring som skapar arbetstillfällen i Sverige. Det är detta vi diskuterar. Det finns en siffra: Ett jobb på sjön ger fyra i land. Man kan diskutera om det stämmer, men det är i alla fall en vedertagen siffra.

Det är väldigt bra att man gör en snabb behandling av utredningen - jag hoppas att det blir så. Ett tydligt besked från regeringen och finansministern är att inriktningen är klar. Den går ut på att vi ska införa tonnageskatt i Sverige så snart som möjligt. Det skulle ge en tydlig, positiv signal till den svenska sjöfartsnäringen att börja flagga in fartyg.

Som jag sa tidigare byggs och levereras nya fartyg, men man väljer inte att flagga svenskt när man möts av osäkerhet. Det är tragiskt.

Fru talman! Den här debatten handlar egentligen om något som är alldeles för viktigt för att man ska stå och käbbla med varandra om vem som har gjort eller inte gjort vad.

Jag tycker att det hade varit klädsamt om Monica Green hade uppskattat alliansregeringens insatser både för att införa tonnageskatt och för hela den maritima sektorn under den föregående mandatperioden. Den sortens historierevisionism som innebär att man förnekar något gott som har gjorts hör inte hemma i ett demokratiskt parlament.

Fru talman! Jag skulle gärna vilja höra finansministern ge en tydlig signal om huruvida det finns en ambition hos finansministern och regeringen att genomföra tonnageskatten och om det blir en proposition efter avslutad remissrunda.

Det finns många där ute som väntar på besked. Under debattens gång har jag fått besked om att ett av de större rederierna i Sverige väntar på besked om investeringar och behöver en tydlig signal från regeringen den här veckan. Det handlar om 80 jobb i närtid.

Om alla nu har varit så överens ända sedan 90-talet om att tonnageskatt är bra och det har varit utredningar som inte har hållit måttet och det till slut har kommit en utredning som lämnar fram ett tydligt och välgrundat underlag för en proposition om att införa en tonnageskatt vore det väl bra om vi kunde få en signal om att det är regeringens ambition att införa den.

En sådan signal betyder mycket för Sveriges rederier och för dem som jobbar på sjön. Sjöbefälsföreningen, Seco sjöfolk och Sveriges Redareförening har nu tillsammans tagit initiativ till en blå skatt. Det här har vi inte sett på år och dag inom sjöfarten.

Det skulle vara ett väldigt bra besked från finansministern. Jag ser fram emot att under slutanförandet få denna tydliga signal om att det är regeringens ambition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag rekommenderar Hans Rothenberg att läsa protokollet. Jag sa att det var bra att man till slut kom med en utredning trots att Anders Borg var emot, emot och emot under hela den borgerliga perioden, under den förra regeringens tid.

Jag tycker att de moderata riksdagsledamöternas uppvaknande är bra. Vi såg dem aldrig fäktas för en tonnageskatt i kammaren under den förra mandatperioden.

Om nu Hans Rothenberg vill ha så mycket beröm säger jag: Vad bra! Det kanske till och med var bra att ni kom i opposition så att ni kan börja slåss för den tonnageskatt som vi behöver och som vi slagits för under två mandatperioder.

Jag ger rätt i att vi har jobbat med frågan under en väldigt lång tid, och det får jag också ta på mig. Jag tycker dock att det är mer anmärkningsvärt att de borgerliga ledamöterna är så heta på gröten nu, ett halvår efter det att vi vann valet. De hade åtta år på sig och lyfte inte ett finger.

Eftersom vi verkar vara rörande överens är det väl bara att se framtiden an med tillförsikt och hoppas att vi snart får se vår efterlängtade tonnageskatt.

Fru talman! Jag har sagt att jag välkomnar utredningens förslag. I den här fasen av beredningsprocessen, efter att utredningen kommit och man ännu inte har fått in några svar från remissinstanserna, är det - skulle jag vilja säga - en signal att man välkomnar betänkandet.

Vi har som sagt inte fått några remissvar ännu och vet inte om det finns några problem som upptäcks under remissförfarandet och som ännu inte har analyserats. Det tyder på att det kan behövas en del lagtekniska bearbetningar av förslaget. För att det ska kunna gå vidare behöver det notifieras och godkännas av kommissionen. Det är en process.

Jag tycker att jag har varit ganska tydlig när jag sagt att jag välkomnar förslaget.

Fru talman! Det är mycket positivt att vi alla här i kammaren är eniga om vikten av att införa tonnageskatt.

Det är också positivt att ministern välkomnar utredningen. Jag hoppas verkligen att remissinstansernas uttalanden behandlas skyndsamt och att vi alla här i kammaren trycker på den gröna knappen, för införandet av tonnageskatt. Det är verkligen en efterlängtad reform.

Nu har vi möjlighet att visa att politiken bryr sig om sjöfarten, att regeringen och oppositionen tycker att sjöfarten är viktig för Sverige, som en näring, som ett miljövänligt och effektivt transportslag och också som en växande bransch med stor potential för att skaffa nya arbetstillfällen.

En studie av konsultföretaget Oxford Economics förra året visade att ett införande av tonnageskatt skulle vara mycket fördelaktigt för Sveriges ekonomi. Studien uppskattar att Sveriges bnp kommer att växa med 13 miljarder och att det skulle skapas 18 000 nya arbetstillfällen, välbehövliga arbetstillfällen i dessa tider.

Jag hoppas att ministern inte väljer att vänta för länge med att införa tonnageskatten. Den 1 januari 2016 är ett utmärkt startdatum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för interpellationsdebatten. Jag vill tacka för att har jag fått interpellationen. Jag vill tacka för det engagemang som finns i de här frågorna och ser fram emot ett gott samarbete i dem under de kommande åren framöver. Det är uppenbart att vi är helt eniga om att detta är en näring som är viktig för Sverige. Den är viktig för jobb och tillväxt i Sverige, och det finns också miljöaspekter på att vi har en väl fungerande sjöfartsnäring i Sverige.

Jag ser fram emot de kommande årens samarbete.

Överläggningen var härmed avslutad.