Inbördeskrig och våldsamheter i Etiopien

Fru talman! Håkan Svenneling har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att få till stånd en fredlig lösning på konflikten i Etiopien och vilka åtgärder jag och Sverige kan vidta för att stoppa det etniska våldet i landet. Han har även frågat mig hur jag och regeringen avser att arbeta för att grundläggande fri- och rättigheter ska respekteras av de etiopiska myndigheterna samt hur jag och Sverige kan bidra till att fria och rättvisa val kan hållas i Etiopien under 2021.

Efter en längre tid av ökade spänningar i Etiopien har konflikten mellan Etiopiens federala regering och delstatsregeringen i Tigray den senaste tiden eskalerat. Konflikten har hittills lett till ett stort antal döda, förstörd infrastruktur och ett mycket stort antal flyktingar och internflyktingar, varav flertalet är kvinnor och barn. Situationen hotar stabiliteten i landet och hela regionen. Regeringen tar utvecklingen på mycket stort allvar.

Med anledning av situationen hade jag ett telefonsamtal med Etiopiens utrikesminister Demeke Mekonnen den 19 november. Respekten för mänskliga rättigheter måste upprätthållas. Såväl Sverige som EU uppmanar alla inblandade att avstå från våld och i stället söka lösa konflikten med fredliga medel.

I frågan om utvecklingen i Etiopien har jag uttalat mig flera gånger tidigare i riksdagen, bland annat i ett antal i riksdagsfrågor (2019/20:967, 2019/20:1908 och 2020/21:144).

Vi är oroade över rapporter om allvarliga kränkningar och övergrepp av internationell humanitär rätt och de mänskliga rättigheterna. Det är centralt att skydda civilbefolkningen, få klarhet i vad som skett och säkerställa ansvarsutkrävande.

Den humanitära situationen är oroväckande. Vi uppmanar alla parter att garantera säkert, snabbt och obehindrat humanitärt stöd och tillträde till alla drabbade områden så att snabb och adekvat hjälp kan nå människor i nöd. Tigrayregionen är fortfarande avstängd. Över 40 000 personer har redan flytt över gränsen till Sudan.

Rapporter om etnisk profilering av tigreaner i Etiopien är oroande, liksom det hat som sprids på internet och i medierna. Det är viktigt att tigreaner inte utsätts för trakasserier och diskriminering, något som riskerar att förvärra en redan allvarlig situation och driva befolkningen längre isär.

Det är också av stor betydelse att det internationella samfundet upprätthåller sitt engagemang. Länderna i regionen, den regionala samarbetsorganisationen IGAD och Afrikanska unionen har alla en viktig roll att spela som konstruktiva partner till Etiopien i detta allvarliga läge.

FN, Sverige och EU strävar efter att föra en dialog med alla berörda parter och är redo att stötta initiativ till fredliga lösningar. Vårt utvecklingsbistånd till landet innefattar en rad insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati, inklusive fria och rättvisa val. Vi har också ett stort humanitärt stöd. Detta förblir viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att fortsätta att noggrant följa situationen i Etiopien och på Afrikas horn, fortsätta att föra en nära dialog med relevanta aktörer i såväl Etiopien som i regionen och aktivt verka för en fredlig lösning samt full respekt för folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

Fru talman! Jag lämnade in denna interpellation till utrikesministern med anledning av det krig som startats mellan Etiopiens regering och det regionala styret i Tigray. Jag vill tacka utrikesministern för svaret.

Förra året när Abiy Ahmed, premiärminister i Etiopien, tog emot Nobels fredspris var vi nog få som trodde att det inom ett år skulle bli krig i Etiopien. Vi kan nu i backspegeln konstatera att Abiy Ahmed inte är någon fredsduva och att hyllningskörerna av honom verkligen har kommit på skam.

Samtidigt är det tydligt att det regionala styret i Tigray, TPLF, har agerat utifrån sina egna maktambitioner och i reaktion på sitt eget förlorade maktinflytande i spåren av Abiy Ahmeds tillträde. De har helt enkelt varit vana att i över 25 år ha makten i Etiopien.

Under de novemberveckor som kriget har pågått har bristen på information varit mycket stor. Internet och telefoni har varit nedstängda i regionen Tigray, och dag för dag får vi ny information om hemskheter som har utspelat sig i regionen. Samtidigt ser kriget ut att gå mot ett åtminstone tillfälligt slut. Regeringsstyrkan har militärt besegrat TPLF och återtagit kontrollen över Tigray. Den etiopiska regeringens linje är att kriget är slut.

Mycket talar dock för att de etniska konflikterna kommer att fortgå. TPLF kommer med stor sannolikhet att återgå till gerillakrigföring, likt före deras maktövertagande 1991. Risken är också stor att andra aktörer på Afrikas horn, såsom Eritrea och Sydsudan, dras in i konflikten.

Etiopien har tio gånger fler invånare än Sverige. Det är Afrikas näst folkrikaste land. Tigrayregionen är förhållandevis liten med 6 miljoner i invånare men har historiskt haft mycket makt och en stark ställning i landet.

Fru talman! Jag har inte ställt denna interpellation till utrikesministern för att någon av oss ska ta ställning för den ena eller andra sidan av konflikten, utan för att belysa och diskutera vad Sverige kan göra för det etiopiska folket.

Det etniska våldet har de senaste åren ökat kraftigt, och risken för nya våldsamheter är stor. Flera händelser av mord och våld har förekommit. De ansvariga för dessa brott måste utredas och ställas inför rätta. Det sker inte just nu. I medierna kan vi läsa att oron är stor hos dem som bor och arbetar i en region där de tillhör en minoritet. De etniska konfliktlinjerna i politiken riskerar att förstärka våldet och försämra situationen.

Det är i detta läge som Sverige och omvärlden måste steppa upp. Risken är att den etiopiska regeringen, med Abiy Ahmed i spetsen, som inte är vald genom fria och rättvisa val, förlänger undantagstillståndet och ytterligare skjuter upp de planerade valen. Risken är att myndigheterna fortsätter med nedstängning av internet och telefoni. Det har varit vanligt förekommande de senaste åren. Risken är att oliktänkande, journalister och politiker på nytt fängslas utan rättegångar och att det demokratiska utrymme som vidgades när Abiy Ahmed tillträdde kommer att krympa på nytt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den humanitära situationen, särskilt i Tigray, är nu svår. Internationellt bistånd måste kanaliseras för att stödja det etiopiska folket. Tusentals personer tros ha dödats under de senaste tre veckornas strider i Tigray, och över 43 000 människor har flytt över gränsen till Sudan. FN bedömer att 1,1 miljoner etiopier kommer att behöva hjälp till följd av konflikten.

Utrikesministern får gärna svara på hur hon ser på Abiy Ahmed som premiärminister och vad hennes budskap till den etiopiska utrikesministern var när de talades vid på telefon.

Det vore också intressant att höra vad utrikesministern anser att Sverige kan göra. Vi har en ambassad i Addis Abeba och har haft långvariga kontakter med Etiopien, som 1954 faktiskt var det första land som Sverige gav bistånd till.

Fru talman! Som Håkan Svenneling just sa har Sverige en långvarig relation till Etiopien och starka mellanfolkliga band. Det avspeglas också i det stora intresse för Etiopien som finns här i riksdagen. Jag har löpande fört en dialog med flera av riksdagens ledamöter om den demokratiska utvecklingen i Etiopien och de utmaningar som detta medför.

I samtal med etiopiska företrädare har Sverige konsekvent betonat vikten av att upprätthålla respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Jag och UD har också nära kontakter med den etiopiska diasporan i Sverige.

Jag delar helt och fullt oron över händelseutvecklingen i Tigray och de förödande konsekvenser vi ser i såväl Etiopien som regionen i stort.

Håkan Svenneling frågade mig om mitt samtal med min etiopiske kollega Demeke Mekonnen. Jag framhöll just detta. Vi hade ett mycket rättframt samtal om den allvarliga situationen i Tigray och dess verkningar. Jag uppmanade till fredliga lösningar. Jag underströk att humanitärt stöd måste nå de avskurna områdena. Jag betonade också att etniskt våld, kränkningar och trakasserier måste upphöra. Parterna i konflikten har ett stort ansvar för att respektera den internationella humanitära rättens krav och skydda de civila från krigets följder.

Vi ser också alarmerande rapporter om övergrepp från andra delar av landet. Alla typer av övergrepp mot och kränkningar av mänskliga rättigheter eller övergrepp mot civilbefolkningen är oacceptabla, oavsett vem som begår dem. Jag uttryckte också oro över att det etniska våldet ska öka i andra delar av landet när federala styrkor omgrupperas till Tigray.

Sverige fokuserar nu tillsammans med EU, FN, AU och andra internationella aktörer på att stötta initiativ till fredliga lösningar. Vi ser Afrikanska unionen som en nyckelaktör, och vi stöttar deras arbete. Genom sitt ordförandeskap i AU kan Sydafrika ha möjlighet att göra skillnad. Jag kommer därför att prata med Sydafrikas utrikesminister Naledi Pandor om utvecklingen. I morse hade jag också ett längre samtal med min utrikesministerkollega från Eritrea, Osman Saleh Mohammed.

Regeringen fortsätter alltså att följa utvecklingen mycket noga och står redo att bistå på alla sätt vi kan.

Fru talman! Det är glädjande att höra att utrikesministern har varit i samtal med den eritreanske utrikesministern, att hon planerar samtal med den sydafrikanska utrikesministern och att man ser AU som en nyckelaktör i det här. Jag tror att det är rätt väg att från svensk och europeisk sida stötta de regionala aktörer som finns på plats. AU har till och med sitt säte i Addis Abeba.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har slagit mig under de här veckorna i november att Abiy Ahmed har varit väldigt avvisande mot internationella initiativ. Det kanske kan skönjas någon liten förändring i tonen de senaste dagarna utifrån att han i någon mening anser sig ha vunnit kriget. Jag tror att det är en förhastad slutsats att dra. Vi vet att TPLF har varit gerillakrigförande tidigare.

Jag är också glad att ministern lyfter upp det etniska våldet och tydligt säger att det har pågått runt om i Etiopien. Det måste finnas med i problembilden. Den oromiska musikern Hachalu Hundessa mördades i somras. Den här månaden var det en massaker i Mai Kadra, där 500 personer mördades, enligt Amnesty. Det är oklart vem som bär ansvaret. Men det krävs definitivt utredningar i båda fallen. Det har varit bussattacker i västra Etiopien. Och i södra Etiopien har en by attackerats. Många har fått sätta livet till i de här etniska konflikterna. Våldet har verkligen varit närvarande. Det har inte varit så många rapporter om det, men man kan tänka sig att det har förekommit våld mot kvinnor. Det är viktigt att hålla koll på det.

Det är tydligt att det behövs demokratiska reformer i Etiopien. I praktiken har det varit ett enpartistyre sedan TPLF tog makten 1991. Man har haft ett slags federal ordning med olika falanger inom partiet utifrån etnicitet och region. Abiy Ahmed har reformerat detta. Han har tryckt ut TPLF från makten och gjort sig själv till det stora maktcentrumet. Frågan är nu hur andra grupper egentligen ska kunna få tillträde till makten så att det inte sker utrensningar av tigreaner på alla nivåer eller att till exempel flygkaptener inte får flyga, som vi har läst om i svenska tidningar. Det är väldigt viktigt att hålla koll på detta nu.

Det är även viktigt att hålla koll på det större regionala perspektivet för hela Afrikas horn. Vi har sett att robotattacker har genomförts mot Eritreas huvudstad Asmera. Med tanke på att utrikesministern har talat med deras utrikesminister vore det intressant att få höra lite mer om Eritreas syn på detta, det vill säga försöken att dra in landet i konflikten eller påverkan på Eritrea som land och som grannstat till konflikten.

Avslutningsvis behöver man även lyfta upp det humanitära behovet. Det är stort och delvis svårt att bedöma för FN då FN-personal har fått dra sig tillbaka. I detta avseende behöver man verkligen pressa den etiopiska regeringen med Abiy Ahmed i spetsen för att FN ska få komma på plats igen, vara i regionen och få en bild av hur många som behöver stöd.

För några är behoven akuta, bland annat för de flyktingar som befinner sig i grannlandet Sudan men också för de eritreanska flyktingar som har funnits i läger i regionen. De har i princip blivit lämnade vind för våg under en hel månad nu. De uppgår till ungefär 100 000. Vi vet att Etiopen är ett av de länder i världen som har störst flyktingmottagande och som tar ett väldigt stort ansvar. Men omvärlden måste i detta läge ställa upp och stödja Etiopiens flyktingar och Etiopiens folk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Etiopien befinner sig redan innan den senaste utvecklingen i en omfattande förändringsprocess. Landet har de senaste åren präglats av demokratiska och ekonomiska reformer. Samtidigt har våld och konflikter, ofta med etniska undertoner, varit mycket vanligt förekommande. Det uppskjutna valet har ökat spänningarna.

Etiopen är ett av Sveriges största biståndsländer, men våra relationer handlar också om handel och närvaro av svenska företag, som exempelvis Ericson, HM, ABB, Volvo och Scania. Vårt utvecklingssamarbete med Etiopien är inriktat på långsiktiga insatser inom demokrati och mänskliga rättigheter, klimat, miljö, resiliens, affärsklimat och social trygghet. En betydande del av det svenska utvecklingsbiståndet kanaliseras genom multilaterala organisationer, till exempel FN, Världsbanken och civilsamhället.

Efter att de demokratiska reformerna inleddes 2018 ökade regeringen utvecklingssamarbetet för att stärka insatser inom demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, jämställdhet och fredsfrämjande. Vi gjorde detta eftersom vi såg ett behov av att snabbt kunna stärka den demokratiska utvecklingen i Etiopien och förebygga konflikter.

Stödet riktas bland annat till utveckling av institutioner och det civila samhället samt insatser för fred och försoning. Detta är givetvis fortsatt viktigt. Exempelvis stöder vi Etiopiens kommission för mänskliga rättigheter, ombudsmannafunktionen, valprocess och parlament. Genom utvecklingssamarbetet arbetar vi också för att främja framväxten av oberoende medier och civilsamhälle. Genom utvecklingssamarbetet stöder Sverige fredsbyggande och försoning i Etiopien.

Etiopien är ett av världens fattigaste länder. De senaste åren har man drabbats hårt av lokalt våld och konflikter liksom av torka, översvämningar och gräshoppsinvasioner med över 1,8 miljoner internflyktingar som följd. Covid-19 innebär även stora utmaningar. Det har inneburit en ännu större utsatthet för det etiopiska folket. Därför har Sverige ett stort humanitärt stöd. När nu över 40 000 etiopier har flytt till Sudan arbetar vi intensivt för att stötta biståndsorganisationer så att de kan öka hjälpen för människor i nöd även där.

Sveriges stöd till Etiopiens befolkning är långvarigt och omfattande. Den nuvarande utvecklingen är mycket oroande och understryker behovet av att också framöver arbeta med fred och försoning och stärkande av mänskliga rättigheter.

Fru talman! Utrikesministern lyfter här upp biståndet till Etiopien och att det ökade under de positiva åren som vi har haft bakom oss. Det var ett viktigt vägval av regeringen. Frågan är nu om regeringen funderar i andra banor när man ser att utvecklingen för demokrati och mänskliga rättigheter går i fel riktning. Det skulle vara intressant att höra om det.

Fru talman! Sverige, den svenska regeringen och riksdagen har ett ansvar att bry sig om utvecklingen i Etiopien. Om vi inte bryr oss är riskerna för ökat etniskt våld stora. Vi måste bry oss för att de mänskliga rättigheterna ska upprätthållas och att det demokratiska utrymmet inte krymper.

Den internationella pressen på premiärminister Abiy Ahmed och hans regering måste nu öka för att de ska öppna upp internet och telefoni, för att det humanitära biståndet ska komma in i Tigrayregionen och för att de som är på flykt i och omkring Afrikas horn ska få hjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av grundstenarna i denna konflikt har varit frågan om val. Båda parterna har kallat den andra illegitim. TPLF har gjort det utifrån att regeringen sköt upp valet, och regeringen har gjort det för att TPLF genomförde valet. Under coronapandemin är det såklart en utmaning att hålla fria och rättvisa val runt om i världen. Men Sverige måste vara ett språkrör för vikten av fria och rättvisa val, så att det etiopiska folket får en möjlighet att välja sina politiker under 2021 då premiärministern har lovat att val ska hållas. Jag hoppas att det svenska och internationella trycket för detta blir stort.

Vi måste också hålla högt tryck för att det ska finnas fria granskande medier, såväl inhemska som utländska, som tillåts verka. Vi har sett att tillstånden för flera utländska medier har dragits in eller att de har hotats. Politiska motståndare måste också åter få rätten att göra sina röster hörda. Vi har sett att man systematiskt har gripit och fängslat politiska motståndare.

Jag tackar utrikesministern för svaret, som jag tycker ligger i linje med vad jag själv anser är rätt väg att gå.

Fru talman! Jag gläder mig som sagt över det stora engagemang för Etiopien som finns här i kammaren och i riksdagen. Den nuvarande utvecklingen är mycket allvarlig och förtjänar allas vår uppmärksamhet. Jag vill tacka Håkan Svenneling för att han har tagit upp detta i en interpellation och för, vad jag tycker, en god debatt.

Låt mig understryka några saker i mitt slutanförande. Vi ser med stort allvar på det som händer just nu i Tigray och Etiopien. Men det gör också att det kanske är än mer angeläget med stöd till mänskliga rättigheter och demokrati och till civilsamhället. Vi ser också de stora flyktingströmmarna till Sudan och att konflikten kan få, och har redan fått, konsekvenser för hela regionen.

Vi uppmanar tillsammans med EU och det internationella samfundet parterna i konflikten att upphöra med allt våld. Man måste garantera humanitärt tillträde och skydd av civila. Man måste också försöka hitta fredliga, långsiktiga och hållbara lösningar. Vi är, precis som EU, redo att stötta ett sådant initiativ. Och vi stöder som sagt Afrikanska unionens insatser.

Som jag tidigare sa är vi oroliga för att det etniska våldet ökar i Etiopien. Vi får rapporter om trakasserier och etnisk profilering. Alla typer av övergrepp och kränkning av mänskliga rättigheter eller övergrepp mot civilbefolkningen är oacceptabla, oavsett vem som begår dem. Vi kommer att fortsätta följa utvecklingen mycket noga. Vi kommer att verka för en fredlig utveckling som måste överensstämma med folkrätten inklusive mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.