Hot mot mindre kommuners energirådgivning

Fru talman! Rickard Nordin har frågat mig hur jag ser på att förslaget om en förändrad fördelning av medel till energi- och klimatrådgivningen.

Precis som interpellanten skriver har statligt stöd för kommunal energirådgivning funnits en längre tid. Rådgivningens nuvarande form härstammar från 1997, och verksamheten har utvecklats kontinuerligt sedan dess, både i form av målgrupper och sakområden.

År 2013 avsatte den dåvarande regeringen medel för en extern utvärdering av statliga insatser för energieffektivisering där den kommunala energi- och klimatrådgivningen ingår. Utvärderingen pekade på att rådgivningen är av varierande kvalitet med märkbara skillnader, att det finns otydlighet kring uppdraget och dess målgrupper samt att uppföljningen är bristfällig. Utvärderingen visade alltså på ett behov av att se över och konkretisera energi- och klimatrådgivningens uppgifter, ansvarsområden och arbetssätt.

Den nuvarande regeringen gick därefter vidare och gav Statens energimyndighet i uppdrag att senast vid utgången av april 2015 lämna förslag

till utformning och inriktning på den kommunala energi- och klimatrådgivningen framöver. Regeringen beslutade efter remittering av myndighetens förslag, och med beaktande av remissinstansernas synpunkter, om en ny förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning. Enligt förordningen bemyndigas Energimyndigheten att meddela föreskrifter om bland annat bidragets storlek.

Energimyndighetens nyligen publicerade föreskrifter medför en ökad differentiering av det bidrag som kan sökas av kommunerna, så att kommuner med många invånare och hög energianvändning kan erhålla mer stöd än kommuner med färre invånare och lägre energianvändning. Detta är önskvärt då det ger rådgivningen förutsättningar att bli mer kostnadseffektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Från regeringens sida har vi varit tydliga med vikten av att även medborgare i mindre glesbygdskommuner har tillgång till oberoende energi och klimatrådgivning av hög kvalitet. Det är också därför regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att ha ett särskilt fokus på dessa frågor.

I föreskrifterna presenterar myndigheten en modell där samarbetande glesbygdskommuner per automatik blir berättigade till ett särskilt glesbygdsstöd utöver basnivån. Dessutom kan glesbygdskommunerna söka ett resebidrag. Till detta ska läggas att medel, som kan sökas av samtliga kommuner, avsätts för särskilda insatsprojekt. Det stämmer således inte att en mindre glesbygdskommun endast har möjlighet att erhålla 50 000 kronor, utan den totala summan kan komma att bli betydligt större än så.

Regeringens bedömning är att det nya regelverket premierar samarbete och ger mindre glesbygdskommuner goda möjligheter att tillhandahålla en energi- och klimatrådgivning av hög kvalitet. Sammanfattningsvis menar jag att det genom det nya regelverket finns förutsättningar för att skapa en effektivare energi- och klimatrådgivning som når ut till fler medborgare.

Fru talman! Energiministerns svar låter ganska bra. Problemet är att verkligheten ser helt annorlunda ut. Det här är ett effektivt sätt att slå ut den kommunala energi- och klimatrådgivningen som finns nära människor och som hjälper till i vardagen.

Ministern säger att det inte handlar om 50 000 kronor. Det kan stämma. Men om vi lägger på resebidraget och landsbygdsstödet kommer vi fortfarande upp i summor som är ungefär hälften av vad man får i dag. I dag får man ett generellt bidrag på 250 000 kronor som minsta summa. Det räcker till ungefär en halvtidstjänst. Nu ska det halveras, i bästa fall - om man får de pengar som ministern talar om. Hur rimmar det med att satsa på miljö- och klimatfrågorna, framför allt i hela landet? Det är fina ord på nationell nivå. Men när det kommer ut till folk på lokal nivå halveras pengarna.

Det är också fascinerande att det talas om att det ska bli mer effektivt. Men hur effektivt är det att dela upp bidraget i flera olika potter? Då behöver man söka de här sakerna, gissningsvis i olika ansökningar. Det behövs administrativa resurser för det. Bara kostnaderna för att sköta administrationen för en kommun som kan få ut först 50 000, sedan 10 000 i resebidrag och sedan kanske ytterligare 70 000 - 80 000 i glesbygdspengar blir ganska rejäla. Och då har vi tappat i effektivitet.

Min uppföljande fråga till ministern blir då om det har gjorts någon undersökning av hur många kommuner som kommer att låta bli att söka stöd över huvud taget, eftersom det blir för mycket administration. Och om det här nu skulle bli effektivare, skulle ministern kunna säga hur mycket effektivare? Har det gjorts någon utvärdering av hur mycket effektivare rådgivningen kommer att bli, av hur många fler som kommer att nås av rådgivning och hur många fler energiförbrukare, räknat i terawattimmar och annat, som kommer att påverkas av det här?

Har det gjorts någon som helst utvärdering av förändringen, annat än i allmänna, generella resonemang som ministern själv delar med sig av i sitt svar? Men de resonemangen kan man dra vilka slutsatser man vill av. Har det gjorts någon utvärdering av hur det här de facto kommer att slå ute i Sveriges kommuner?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka interpellanten för en bra fråga.

Om vi börjar med att diskutera fakta kan vi se att det investeras exakt lika mycket pengar i energi- och klimatrådgivningen i dag, och nästa år, som under den borgerliga regeringen. Såtillvida förändras det inte pengamässigt.

Det är dessutom ett centerpartistiskt initiativ, från då Centerpartiet var i regeringsställning, som ligger till grund för hela den här förändringen, nämligen just en utvärdering, vilket är vad Rickard Nordin efterlyser. Den utvärderingen visade att de pengar som vi satsar gemensamt för att de ska gå till en effektiv energi- och klimatrådgivning inte går till det. Det ser väldigt olika ut.

Jag tror att det hade sett exakt likadant ut om Centerpartiet hade varit kvar i regeringsställning med ansvar för energifrågorna. Man hade, liksom vi, försökt se till att pengarna gick till just det de är ämnade för - staten har trots allt inga oändliga källor med pengar.

Utvärderingen, som initierades 2013 av min företrädare som var centerpartistiskt statsråd, visar tydligt att det inte fungerar så bra som vi önskar. Då är det väl rimligt att titta på hur det skulle kunna fungera ännu bättre? Det är det vi går vidare med nu.

Rickard Nordin undrar vilka utvärderingar som har gjorts. Det har beretts i precis den ordning som vi alltid gör med den här typen av nya förslag. De remitteras, man gör konsekvensanalyser och sedan kommer man med förslag. Om det en tid efter att förändringen har gjorts visar sig att det inte fungerar måste man slänga prestigen. Man kan inte säga att systemet ska göras på exakt det sättet. Och utvärderingar kommer naturligtvis att göras även framöver.

När det gäller kommunernas möjligheter tror jag att det här kan hjälpa till att fokusera ytterligare arbete på de områden där behoven är som störst. Det handlar ändå i grund och botten om att se till att få ett effektivt energi- och klimatarbete i kommunerna. Då måste det vara behoven som styr. Om det finns väldigt goda idéer, oavsett vilken kommuntyp det är, tror jag också att det kommer att finnas resurser att tillgå.

Det har först gjorts en utvärdering, en analys, som initierades 2013 av ett centerpartistiskt statsråd, där man kom fram till att det inte fungerar. Men att slutsatsen från samma centerparti, fast nu ett centerparti i opposition, ska vara att ingenting ska göras kan väl inte vara rimligt, Rickard Nordin?

Fru talman! Det är självklart rimligt att utvärdera. Annat vore dumt. Men slutsatserna man drar av utvärderingen och de konsekvenser de får blir helt orimliga i det här fallet.

Statsrådet har också helt rätt i att det inte är någon skillnad när det gäller hur mycket pengar vi satsar på det här. Men det här är helt enkelt en centralisering av resurserna. Det är inte första gången den här regeringen, eller dess myndigheter, lägger fram förslag om att centralisera resurser då man säger att det ska bli mer effektivt. Skattemyndigheten ville dra ned antalet kontor på landsbygden för att det skulle bli mer effektivt och leda till bättre rådgivning. Jag har svårt att se att det blir effektivare och bättre rådgivning för de människor på landsbygden som drabbas av det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också intressant att titta på var energianvändningen per capita är störst. Det är klart att det används mer energi i stora städer, där det bor förbaskat många människor. Det är ganska enkel matematik. Men det är inte folk som liksom jag bor i en lägenhet, bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster, som är betjänta av att få mer information om hur vi ska värma upp våra hus. Det där sköts av min förening. Jag kan som mest behöva information om vitvaror, och de sakerna finns det utmärkta märkningar på.

Det är de som vill sätta upp solpaneler på sitt tak, som funderar på om de ska ha värmepump, fjärrvärme eller pelletspanna hemma som behöver det här. Det är små företag på landsbygden som behöver den här rådgivningen. Det är också de som kommer att bli av med den.

Det är på landsbygden den stora energianvändningen finns. Sverige är ett långt land, med kallt klimat, inte minst uppe i norr. Och det är kommuner uppe i norr som skulle få indragna resurser. Vi pratar om stora kommuner som Arvidsjaur och Storuman. De får 10 000 kronor i resebidrag. 10 000 spänn för att resa räcker kanske i Stockholms kommun. Men de pengarna förslår inte för att resa runt i Vilhelmina, Storuman och Arvidsjaur. Då har man missuppfattat Sveriges geografi. Regeringen får bakläxa på det här. Man har uppenbarligen valt att satsa resurser där det finns människor men inte där det finns behov i det här fallet.

Jag delar självklart ministerns syn på att vi behöver mer samarbete och så vidare. Men på många håll slår det här sönder samarbeten som redan existerar, där det redan finns ett upparbetat samarbete. Många kommuner gör redan det som efterfrågas, som man vill styra mot i de nya föreskrifterna. Vore det inte bättre i så fall att få till en bredare dialog med de kommuner som berörs och som också behöver bättre samarbete, än att göra så att det slår mot alla? Nu slår det nämligen blint. Det slår framför allt mot dem på landsbygden, och det blir ett problem. Det är dem vi behöver upprätthålla en samhällsservice för. Det gör man inte.

Det här är ytterligare ett exempel på hur man har valt att centralisera resurser.

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för en bra och viktig diskussion! Dock tycker jag att det är onödigt att helt utan grund och utan fakta sprida oriktiga uppgifter. Varken jag eller Rickard Nordin vet ju resultatet av hur

detta kommer att bli.

Nu sjösätts ett system. Förändringarna bygger i det här fallet på ett centerpartistiskt initiativ och på en analys som initierades av ett centerpartistiskt statsråd. Jag delar i grund och botten att man ska se till att dessa resurser används så effektivt som möjligt.

Att då påstå en massa saker utan att ha några egentliga fakta eller någon egentlig grund för det tycker jag är onödigt. Det är klart att när man ska genomföra förändringar blir det alltid en oro; det får man ha respekt för.

Sedan tycker jag att det är modigt av Rickard Nordin att ta en diskussion om centralisering av statens resurser. Han hänvisar till att denna regering inte har någon koll på hur det ser ut i de norra delarna av landet. I den förra regeringen, den regering som Centerpartiet tillhörde, var det inte något statsråd som bodde norr om Uppsala, till skillnad från denna regering som har betydligt bättre representation när det gäller var statsråden bor. Ett flertal av våra statsråd bor i norra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Åtta år av centralisering av statliga jobb är nu bruten. Vi har tagit ett antal aktiva beslut inklusive ett beslut nyligen om utlokalisering av myndigheter till såväl Karlstad som Kalmar. Då är det modigt av Rickard Nordin att ta en sådan diskussion. Jag tar gärna en sådan diskussion, men just nu handlar det om energi- och klimatrådgivningen.

De resurser som vi satsar på klimat- och energirådgivningen är väl använda resurser, men det gäller att se till att de används effektivt så att de leder till att vi använder den energi som vi har tillgång till på effektivast möjliga sätt, oavsett om det gäller glesbygd eller våra storstäder och oavsett om det gäller en villa eller en lägenhet. Det finns mer att göra i båda fallen. Det gäller också oavsett om det handlar om bostadssektorn, transportsektorn eller näringslivssektorn.

Fru talman! Jag har full förståelse för att det kan finnas en oro bland dem som i dag jobbar som klimat- och energirådgivare. Vi ska naturligtvis se till att följa upp dessa pengar så att de går till det som de är ämnade för.

Den förra regeringen initierade en analys där man kom fram till att det inte var bra. Sedan fortsatte man bara och låtsades som att ingenting hade hänt. Att göra så vore däremot ansvarslöst.

Nu genomför vi detta. Vi försöker att använda pengarna effektivare. Ja, det kommer att finnas resurser också ute i glesbygden. Pengarna ska gå till att premiera samarbete. Det tror jag också att det stora flertalet i grund och botten är positiva till. Men, fru talman, jag ska vara ödmjuk nog att säga att vi hoppas att resultatet av detta är en förbättring av det nuvarande systemet. Men jag har ingen prestige i det fallet, så jag säger inte att detta är ett absolut perfekt system. Det får vi naturligtvis följa upp allteftersom systemet nu sjösätts. Skulle det visa sig att pengarna inte går till det som de är ämnade för, nämligen energi- och klimatrådgivning, måste man naturligtvis vara beredd att göra ett omtag.

Men att fortsätta med ett system som enligt de utvärderingar som har gjorts inte fungerar hade varit ansvarslöst. Håller du inte med om det, Rickard Nordin?

Fru talman! Ministern pratade om rena fakta. Ja, rena fakta är att glesbygdskommuner får minst halverade resurser, de kommuner där det är som allra kallast och där man har allra störst energianvändning per capita. Regeringen väljer att resonera som att det uppenbarligen inte spelar någon roll vad man har för geografisk hemvist från början.

Självklart ska man utvärdera, men det är slutsatserna och hur man hanterar resultatet som spelar roll. Där tycker jag att den här regeringen har dragit dåliga slutsatser. Vi kan ha olika syn på om det är rimligt att skeppa resurser till storstadskommuner från landsbygden, som den här regeringen gör i det här fallet. Det kan man tycka är bra eller dåligt, men jag tycker att det är dåligt. Ministern tycker att det är någonting som är bra, och det är uppenbarligen där som skiljelinjen går, inte huruvida man ska utvärdera och göra om eller inte. Men jag tycker att det blir problematiskt, för det här är inte det enda område som man ser detta på. Man kan se det på område efter område. När det gäller skattekontor och samhällsservice i övrigt blir det mindre pengar till dem som bor på landsbygden. De får ett sämre utbud och sämre möjligheter att bo kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver landsbygden för att skapa den energi som man ska ha rådgivning om. Den behövs för att skapa arbetstillfällen i massaindustrin. Skogen finns inte i storstäderna. Man producerar inte heller vår mat i storstäderna. Då måste det finnas samhällsservice även på landsbygden. Det här är ett effektivt sätt att dra undan den, eftersom det de facto innebär en halvering av resurserna.

Fru talman! Om det sista är vi helt överens. Det är viktigt att det finns samhällsservice över hela vårt land. Det är mot den bakgrunden som den nuvarande regeringen har brutit mot den centraliseringspolitik som fördes under den förra regeringen då fler och fler statliga tjänster centraliserades.

Vad hände med skattemyndigheten? Jo, efter en utvärdering som denna regering initierade via Statskontoret beslutade man att låta skattekontoren vara kvar. Det var resultatet.

Vi har också arbetat aktivt för att flytta ut en del myndigheter och fattat sådana beslut. Så skedde inte under den förra regeringen.

Nu har vi ett förslag som grundar sig på ett initiativ från 2013. Det förslaget bereddes i Regeringskansliet redan under den förra regeringen. Nu går vi vidare med det förslaget eftersom det förra systemet inte fungerade tillräckligt bra. Det går inte att försvara att man använder skattebetalarnas pengar på ett ineffektivt sätt; det tror jag att vi kan vara överens om.

Vi sjösätter nu ett nytt system. Rickard Nordin påstod att det skulle innebära att glesbygdskommuner bara skulle få 50 000 kronor. Det har jag nu korrigerat i det svar som jag har lämnat. Så är inte fallet. Rickard Nordin säger att det innebär en halvering, men det behöver inte alls vara så. Det finns i dag många kommuner som över huvud taget inte har någon energi- och klimatrådgivning och därmed inte har några resurser. För dessa kommuner kan detta till och med innebära en ökning.

Nu prövar vi ett nytt system för att se om man mer effektivt kan använda dessa resurser över hela landet. Om det visar sig att vi inte når dessa mål kan jag utan prestige säga att vi är beredda att backa från ett system som vi har sjösatt. Vi måste använda dessa resurser på bästa sätt, och det gör vi nu med ett nytt system. Vi kommer kontinuerligt att utvärdera detta

så att vi når de mål som vi har satt upp.

Överläggningen var härmed avslutad.