Höjning av bostadsstandarden

Herr talman! Nooshi Dadgostar har frågat mig hur jag och regeringen vill

förbättra svensk bostadsstandard

komma till rätta med byggfel, dålig kvalitet och resursslöseri

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

komma till rätta med byggbranschens svårigheter med att ta till sig forskning och sätta fart på förbättringsarbetet i branschen.

Nooshi Dadgostar hänvisar bland annat till den debattserie som Dagens Nyheter publicerat rörande kvaliteten på dagens bostäder. Jag vill inledningsvis uttrycka min oro över de signaler som har kommit fram om att hållbarheten inte prioriteras i dagens byggande. I ett läge med kraftigt ökande byggproduktion finns det en risk för fler byggfel och brister på grund av avsaknad av rätt kompetens. Regeringen följer utvecklingen noga, och jag utesluter inte att åtgärder kan behöva vidtas.

Jag vill dock framhålla att regeringen i nuläget arbetar med förslag kring politiken för arkitektur, form och design. Boverket har i och med detta fått i uppdrag att se över kommunernas arbete kopplat till arkitektur- och kvalitetsfrågor, vilka verktyg och arbetssätt som i dag finns tillgängliga inom ramen för plan- och bygglagen, andra lagar och förordningar samt även icke-juridiska verktyg och processer. En viktig uppgift är till exempel att lyfta fram offentliga aktörers viktiga roll, i synnerhet kommunernas, både vad gäller tillämpning av gällande lagstiftning och att främja arkitektonisk kvalitet och hållbara bostäder i planering, byggande och förvaltning. Hög arkitektonisk kvalitet går hand i hand med en god bostadsstandard samt en god byggkvalitet, och vår förhoppning är att den nya satsningen på arkitektur- och hållbarhetsfrågor ska påverka bostadsstandarden och byggnaders kvalitet positivt.

Jag vill också nämna den nationella satsning som regeringen gör på forskning om hållbart samhällsbyggande och som bland annat ska utgå från Agenda 2030 och miljökvalitetsmålen, till exempel God bebyggd miljö. I budgetpropositionen för 2017 aviserades en ökning på forskningen om hållbart samhällsbyggande med 50 miljoner kronor från 2018 och 75 miljoner kronor per år från 2019.

När det gäller hur dagens regelverk är utformat är det byggherren som ska visa att alla krav som gäller för byggnaden är uppfyllda. Om byggnadsnämnden anser att kraven är uppfyllda ges ett slutbesked. Det är naturligtvis viktigt att både byggherrar och kommuner förstår och tillämpar lagstiftningen på ett enhetligt sätt för att bland annat undvika olika typer av byggfel. År 2014 fick därför Boverket i uppdrag att genomföra kompetensinsatser för att nya plan- och bygglagen ska få genomslag och för att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av lagen. Regeringen bedömer att det behövs fortsatta kompetensinsatser och avser därför att föreslå en ökning av anslaget med 15 miljoner kronor årligen under perioden 2017-2020.

Avslutningsvis vill jag förtydliga syftet med den genomgripande översynen av Boverkets byggregler som regeringen beslutade om i februari i år. Nooshi Dadgostar anför att syftet är att minska kravet på gott byggande i Sverige. Jag vill vara tydlig med att så inte är fallet. Syftet är att modernisera och förenkla regelverket. Det står uttryckligen i kommittédirektivet att detta ska göras utan att äventyra hälsa, säkerhet, gestaltningskvalitet, en god livsmiljö och ett långsiktigt hållbart byggande. I direktiven anges vidare att Agenda 2030 och dess mål ska vara vägledande vid översynen. Agenda 2030 är den handlingsplan som världens länder enats om för att lösa den globala utmaning det innebär att etablera en ekonomisk, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Den byggda miljön påverkar alla dessa aspekter av hållbar utveckling. Ett modernt, tidsenligt och lättförståeligt byggregelverk är en viktig förutsättning för att förhindra byggfel, dålig kvalitet och resursslöseri. Om bostadsbyggandet i Sverige även framöver ska kunna hålla en hög nivå, både vad gäller kvantitet och kvalitet, är det av högsta vikt att byggregelverket är modernt och tidsenligt och speglar de krav som samhället i dag ställer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är trevligt att vi denna sena timme diskuterar kvaliteten på bostadsbyggandet.

Anledningen till att jag ställde interpellationen är de larm som vi återkommande får om att det som byggs, inte allt men en förvånansvärt stor andel, inte håller måttet. Det finns ett antal anledningar till det. Bland annat verkar det vara så att entreprenören har ganska mycket makt i dag, alltså själv kan skapa sina bostadsrättsföreningar och köpa av sig själv. Därmed är den kontrollansvarige den som själv har byggt. Det skapar helt enkelt ett slags jävssituation där byggherren blir allt mindre viktig i processen.

Styrkeförhållandena har ändrats rätt mycket från att det har varit en aktiv byggherre som i detalj har kontrollerat det som byggs till att byggentreprenören är den som egentligen styr processen. Vi får larm om att det finns ganska mycket skräpmaterial på marknaden som man gärna smackar in. Det räcker med att gå ut och prata med sina bekanta. Många som har köpt nyproduktion säger till exempel att efter ett antal år går saker sönder i köken. Det byggs mer och mer utan förvaringsutrymmen. Det byggs ganska smått nuförtiden. Jag har en ganska stor oro kring att det just nu går alltmer mot trångboddhet och sämre och mindre hållbara material. Det är också det som vi ser i forskningen nu, och som det också skrivs mycket om i dagstidningarna.

Regeringen har ju beslutat om en översyn av Boverkets byggnormer. Det är naturligtvis inte första gången det sker en genomlysning av byggbranschen; det har gjorts rätt många gånger de senaste 15 åren. Men jag noterar att i regeringens direktiv till utredningen finns ingenting om att boendekostnaderna ska vara låga för den enskilde kunden eller medborgaren. Det finns väldigt lite i direktiven som handlar om kvalitet, utan det handlar om att det ska bli enklare och billigare. Och visst är det billigt, det som byggs, men det är också en del av problemet. Det kan vara billigt för entreprenören, men priserna ökar ju hela tiden för den enskilde kunden. Det slår inte igenom på marknaden. I stället riskerar vi att få ett regelverk som är, som ministern sa, enklare, vilket jag uppfattar som att vissa tekniska krav helt enkelt ska bort. Det är så jag måste uppfatta enkelheten, det vill säga att man stryker vissa krav.

Då måste jag fråga: Anser regeringen att vi har för högt ställda krav i Sverige? Ska vissa krav bort? Och varför har man inte i direktiven särskilt pekat på prispress gentemot medborgaren, inte för det som byggs, och på kvalitet - att det som byggs måste vara av hög kvalitet?

De byggnormer vi har är funktionskrav, så det finns stort utrymme, som jag ser det, att bygga bra och konkurrera på ett bra sätt även med nuvarande regler. Det är inte de som är felet i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är rätt många olika frågor som Nooshi Dadgostar tar upp här, och jag tycker att många av dem är relevanta att diskutera i det här sammanhanget.

En grundläggande fråga är att vi nu bygger så mycket mer än tidigare. Jag tror att det som är huvudskälet till att den här diskussionen har kommit upp över huvud taget är att vi från att under lång tid ha byggt alldeles för lite i Sverige nu har en annan situation. Hela svenska byggindustrin står på tårna och jobbar för fullt. Även kommunerna och länsstyrelserna, alla som är inne på det här området, jobbar för fullt, och många jobbar övertid.

Det är problem att få utbildad personal inom stora delar av byggindustrin och även inom de offentliga institutioner som är inblandade. Det skapar en ny situation som ger vissa problem, bland annat att man många gånger blir tvungen att anställa folk som har mindre erfarenhet och inte alltid den utbildningsnivå som man hade velat ha.

När det är brist på folk och ont om tid finns det en risk att det blir mer byggfel. Den bristande kompetensen leder till en ökad risk vad gäller kvalitetsfrågor, byggfel, resursslöseri och att man arbetar på ett sätt som gör att det blir dyrare än det annars skulle bli.

Det är ett grundläggande problem, och jag talar ofta med byggnadsindustrin om att det är viktigt att man är noga med kvaliteten och försöker se till att man inte låter hets och stress på grund av bristande kompetens och brist på folk gå ut över kvaliteten på ett allvarligt sätt, för det vore illa. Men risken finns.

Finns det ett systemfel som kan göda problem både nu och i tider då byggandet inte är lika omfattande som i dag? En del forskare har pekat på detta i den debatt som har förts i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. När det gäller konstruktionen av bostadsrättsföreningar kan det vara så att vi har en del problem i strukturen som vi borde komma till rätta med.

Därför måste regeringen titta noga på den utredning som har kommit när det gäller konsumentskyddet för bostadsrättsföreningen och om där finns viktiga delar som skulle kunna begränsa eller minska riskerna och komma till rätta med dessa problem. Delvis kan det vara så, men jag tror inte att det fullt ut täcker dessa frågor.

Nooshi Dadgostar tar också upp den utredning som jag har tillsatt och som handlar om Boverkets byggregler. Det är fel att säga att det skulle vara ett kvalitetsproblem i sammanhanget. Det handlar om helt andra saker. Men det får jag återkomma till, för nu är min talartid slut.

Herr talman! I min interpellation påpekade jag att arkitekten Erik Stenberg säger att byggbolagen gjuter in ledningar och rör under golvet i jakten på fler säljbara kvadratmeter. Då måste man riva upp hela golvet om man ska renovera. Han tror att det kommer att bli renoveringar efter 10-15 år.

I Svenska Dagbladet påpekade Fastighetsägarnas expert att det finns så mycket dåligt material på marknaden och att det är lätt hänt att man använder mycket av det. Saker går ju att sälja dyrt på marknaden nu.

Medborgarna blir alltså förlorare här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bostadssektorn är inte vilken sektor som helst. Som konsumenter är vi i underläge vad gäller information. Det är svårt att avgöra exakt även om vi har konsumentskydd, vilket är jätteviktigt. Jag vill gärna ha svar på om man tänker föreslå något vad gäller jävssituationen som finns på bostadsrättsmarknaden.

Utöver detta behöver vi också säkerställa att det finns regler för allt som byggs, även för hyresrätter och egnahem där denna jävssituation inte finns, så att det byggs bra, hållbart och långsiktigt. Det är ju städer vi bygger. Det är inte bara en enskild transaktion mellan två personer, utan det är hus som ska stå i våra städer.

För mig är det viktigt att det inte bara är ledorden billigare och enklare som ska gälla. Det är ord som ministern har kommenterat i alla utredningar och som egentligen bara riktas till branschen. Ministern pekade på att det i en mening i direktivet står någonting om hållbart byggande. Jag gick igenom det, och en enda mening i detta långa kommittédirektiv handlar om kvalitet. I övrigt handlar det bara om att försöka skala ned regler och ta bort så mycket som möjligt för att, som det heter, öka konkurrensen.

Många utredningar har tittat på konkurrenssituationen. Det är en felaktig analys att tro att det är våra byggnormer som gör att det inte råder konkurrens. Det är mycket annat som är betydligt viktigare, till exempel att de stora bolagen i princip äger hela marknaden, även i nedåtstigande led, och att man genom ett aktivt kontaktnät gör ganska mycket aktivt för att stänga ute konkurrens. Det finns ganska omfattande utredningar om det.

Det blir lite ensidigt och kategoriskt när man för i bevis i översynen att det finns motioner som pekar på att man måste förenkla och modernisera PBL. Jag är alltid för modernisering, men ibland kan det dölja sig något bakom som handlar om att vi inte ska ha mycket regler eftersom det blir så tråkigt och jobbigt då.

Min poäng är att effekten av det kan bli att det som byggs i dag bara håller i ett par år, och sedan rasar det samman. Det blir en stor sak för den enskilde som bor där och ha lagt mycket pengar på det.

Jag vill ha ett rakt svar. Kommer ministern eller regeringen att titta på jävssituationen i bostadsrättsföreningar där entreprenören har en interimsstyrelse som denne själv har kontakt med? Kommer det att hända något där? Det är inte säkert att utredningen tittar på det.

Kan vi få ett klart besked om att standarden inte kommer att sänkas i och med denna översyn?

Herr talman! Jag hann inte riktigt svara vad gäller den stora utredningen. Det är tänkt att utredningen ska pågå i tre år. Den får 10 miljoner kronor per år. Det är en av de största utredningar vi gör i Sverige och som den svenska regeringen har tillsatt över huvud taget. Två utredare har tillsatts, och minst fem särskilda sekreterare kommer också att jobba med den. Hela Boverket kommer att vara engagerat i denna omställning.

Det handlar inte alls om att avskaffa regler. En sådan här förändring av Boverkets byggregler har aldrig tidigare gjorts. Det är alltså en mycket större uppgift än när vi såg över plan- och bygglagen eller när delar av detta system sågs över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu ska helheten ses över. Det hänger samman med att det under lång tid har lagts lager på lager av regler och regleringar, och det är svåröverskådligt och svårt att ha en god transparens. Det bidrar till att vi har en bristande konkurrens på detta område eftersom det kräver så mycket av varje enskild aktör för att förstå vad det är för regler som gäller och hur man ska tolka dem. Systemet har byggts upp under lång tid och är svårt att överskåda.

Här behövs det en stor förändring och en genomgripande översyn av våra byggregler totalt. Gör vi detta blir det en förenkling. Det innebär också att fler aktörer kan komma in. Det blir till exempel enklare för byggare från andra länder, till exempel från Finland eller Norge, att befinna sig på den svenska marknaden. I dag är det väldigt krångligt för någon utifrån att komma in och se hur det fungerar.

Jag tycker att det är entydigt och klart att det inte ska leda till sämre konsumentregler eller hälsoregler. Det är absolut min avsikt.

Det här är ett arbete som kommer att pågå under lång tid, och vi kommer att ha kontakt med utredarna som är mycket respekterade och kunniga inom området. Det finns stora möjligheter att följa arbetet och se till att det inte blir försämringar under resans gång.

Bostadsrättsföreningar och eventuellt jäv i systemet har diskuterats. Vi arbetar nu med det inom departementet och ser efter om det är ett konkret problem eller inte. Vad ska vi i så fall göra åt det?

Jag har inte något färdigt besked från regeringen att ge i dag om vad som kommer att göras. Men vi tittar på frågan. Det ser ut som att det är ett reellt problem som har lyfts, men än så länge är det i dag ganska oklart hur stort problemet är och vad som är en rimlig åtgärd för att förändra situationen.

Det är möjligt att en del av svaret finns i utredningen om konsumenträtt, men i så fall tror jag inte att det är hela svaret.

Herr talman! Jag är fortfarande lite osäker. Det hänger inte riktigt ihop med de skrivna direktiven till utredningen, om jag förstår det rätt. Det är väldigt tydligt och kategoriskt att det nog handlar om att man inte vill ha så mycket regler. Det pekas till och med på att det har gjorts andra utredningar om att man ska kunna bygga ännu mindre lägenheter för vissa svaga grupper på bostadsmarknaden. Jag tycker inte att det är en bra utveckling.

Man kan inte 40 år efter miljonprogrammet bygga bostäder som är mindre och sämre än dem som byggdes då. Vi måste hela tiden utveckla byggandet och det sätt som vi lever på. Jag är lite orolig.

Jag tycker att det är bra att bostadsministern säger att det absolut inte handlar om att sänka bostadsstandard eller att vi ska bo på mycket mindre yta. Det finns ingen anledning till det. Priserna går ju inte ned för att man bygger sämre. Tvärtom finns det en ganska stor risk att det byggs dåligt, men att priserna fortsätter att öka. Kunden ska alltså gynnas av detta.

Då undrar jag om det finns fler saker som ministern tänker göra. Kommer arkitekterna att få mer utrymme att driva egna projekt? Kan de vara med och se till att det inte blir så dåliga materialval? Finns det andra tankar om hur det ska bli bättre? Kan kvalitetskontrollen göras på ett mycket mer oberoende sätt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finns det förslag från regeringen som har att göra med att kvaliteten och standarden ska höjas på det som byggs i dag?

Herr talman! Som jag sa i inledningen av den här debatten arbetar nu regeringen med en arkitekturproposition. Där kommer ett antal olika diskussioner och förslag till hur arkitekter ska komma in tidigare i processen. Materialval ska behandlas på ett annat sätt. Man ska få en bättre samverkan mellan olika aktörer så att kvalitetsaspekter kommer in tidigt också i kommunernas planeringsarbete. Jag tycker att det är väldigt viktigt.

Det har av flera olika skäl funnits en brist och stor efterfrågan på mindre lägenheter. Den situationen har marknaden inte riktigt klarat av tidigare, att bygga de lägenheter som efterfrågas. Det är i huvudsak det som är grunden till att man har tittat på om det finns problem i regelverket för att man ska kunna bygga resurseffektiva och yteffektiva lägenheter som fungerar bra, även om det är ett antal mindre kvadrat. Det finns också en ganska stor efterfrågan på mindre lägenheter i dag jämfört med tidigare.

Sammanfattningsvis tycker jag att Nooshi Dadgostar tar upp väldigt viktiga frågor. Vi tittar nu noga på dem i Regeringskansliet. Det är viktigt att vi inte stör så att produktionen av bostäder minskar igen. Det är också viktigt att vi har uppsikt över kvalitetsfrågorna så att den ökade bostadsproduktionen inte leder till sämre kvalitet på bostäder framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.