Hbtqi-rättigheter i Georgien

Herr talman! har frågat mig hur jag och regeringen ser på utvecklingen för hbtqi-personer i Georgien och hur jag avser att agera utifrån min syn på situationen, huruvida jag och regeringen har gjort en analys av hur hbtqi-organisationer påverkas av regeringens reformagenda och om jag i så fall avser att ta några initiativ samt vad jag och regeringen ämnar vidta för åtgärder för att stötta hbtqi-rörelsen i Georgien.

Regeringen ser med oro på utvecklingen i Georgien. Regeringen har, tillsammans med våra partner inom EU, fört fram tydliga budskap till georgiska företrädare om att Georgien som kandidatland i EU förväntas stifta lagar som överensstämmer med ambitionen att närma sig EU och även i övrigt förväntas agera i enlighet med EU:s grundläggande värderingar. Respekt för hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter samt främjande av lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer är en obestridlig del av detta.

Lagpaketet om familjevärderingar inskränker mänskliga rättigheter, står i strid med EU:s normer och har flera likheter med motsvarande lag i Ryssland. Lagen stigmatiserar en grupp som redan befinner sig i en utsatt situation och riskerar att leda till en stärkt hotbild och ökad diskriminering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är ett av de länder som stöttat Georgiens reformer och EU-närmande längst. Men fullt svenskt stöd till Georgien är betingat av respekt för grundläggande demokratiska principer och det fortsatta EU-närmandet. Georgiens regering behöver förbättra förutsättningarna för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter för att leva upp till detta.

Mot bakgrund av den mycket oroväckande utvecklingen i Georgien beslutade regeringen den 24 oktober att ge Sida i uppdrag att pausa alla bilaterala myndighetssamarbeten med Georgien som Sida fortfarande finansierar. Tills vidare inriktas det svenska stödet i högre grad på stöd till civilsamhället, däribland till aktörer med fokus på mänskliga fri- och rättigheter.

Herr talman! Tack, statsrådet Dousa, för svaret på min fråga! Jag ska ändå börja med att säga att rätt mycket har hänt i Georgien sedan jag skickade in min interpellation för ett par veckor sedan. Det har varit parlamentsval i landet, och det har lett till protester som vi ser varje dag. Jag tycker att regeringen i mångt och mycket har agerat rätt i de åtgärder som man har vidtagit när det kommer till att öka stödet till civilsamhället, vilket är ett välkommet besked. Det är också rätt att man pausar det bilaterala stödet till myndigheter i Georgien när de inte lever upp till de mänskliga rättigheterna och när de EU-närmanden som vi tidigare såg i landet inte längre verkar vara giltiga, utifrån den politik som den georgiska regeringen nu för.

En bakgrund till den här frågan är att Georgien ganska länge bedömdes vara ett land som gick åt rätt håll, i riktning mot ett EU-närmande. Det var just därför som Sverige ökade stödet till Georgien, och man såg positivt på att vi som land också kunde underlätta övergången till ett EU-närmande och ökad demokrati i landet. Detta har också gett positiva effekter för hbtqi-personer i Georgien.

Tyvärr har vi de senaste tre åren sett ganska stora inskränkningar av mänskliga rättigheter i landet, bland annat genom det som statsrådet själv redogjorde för, nämligen den agentlag som hämtat sin inspiration direkt från Kreml. De Rysslandsnärmanden som nu sker har inletts genom att man först angripit hbtqi-rörelsen i landet. Det är lite symtomatiskt för dessa auktoritära krafter: Först ger man sig på hbtqi-personer, sedan kvinnors rättigheter, och därefter är det en slippery slope tills man har tagit bort alla rättigheter.

De beslut som statsrådet Dousa redogör för välkomnar vi socialdemokrater självklart. Men alla dessa beslut fattades före parlamentsvalet. Det måste vi ändå säga. Nu, efter parlamentsvalet, ser vi en situation som är oroande, där MR-aktivister fängslas och folk försvinner. Det är stora protester, och det är stor repression från den georgiska polisen. Här behöver regeringen klargöra vad man tänker göra vidare. Vilka ytterligare insatser gör man nu i Georgien? Jag tror ändå att Benjamin Dousa delar mitt engagemang i just demokratin i Georgien, och jag tror att vi i Sverige har en ganska samstämmig bild när det kommer till de länder som vi vill ska närma sig EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men detta handlar också om att sätta hårt mot hårt. Europaparlamentet har antagit en resolution om ytterligare sanktioner. Jag skulle vilja fråga om den svenska regeringen är beredd att stödja den. Vi måste utöka sanktionerna mot de personer som är direkt ansvariga för de inskränkningar som sker i fri- och rättigheter och i demokratin i landet.

Jag skulle också vilja fråga om regeringen ämnar vidta några ytterligare åtgärder för att stärka just hbtqi-personers rättigheter i Georgien och i hela världen. Vi har ju tagit del av den reformagenda som regeringen har beslutat om. Jag gjorde en liten övning och sökte på "hbtqi" i den och fann att det nämndes en enda gång, herr talman. Detta tycker jag är lite beklagligt, för i land efter land ser vi att hbtqi-personer står i frontlinjen i försvaret för demokratin.

Jag skulle vilja höra Dousa redogöra lite för hur man tänker i de här frågorna och också om man är redo att vidta ytterligare åtgärder för att sätta press på den georgiska regeringen.

Herr talman! Utvecklingen för hbtqi-personers rättigheter i världen är ju en viktig fråga, och det svenska engagemanget är stort. Jag vill bara hoppa in här och bidra med lite av mina erfarenheter av att ha jobbat med dessa frågor på olika nivåer under de senaste 30 åren.

Det är väl två saker man skulle kunna bidra med i den här diskussionen. För det första är det viktigt att vi i Sverige står tillsammans i den här frågan. Vi är ju inte oense. Nu var det ju inte heller så det lät i den socialdemokratiska ledamotens anförande, men om man läser texten i interpellationen kan man ändå få känslan av att interpellanten vill låta påskina att det finns en skillnad mellan Moderaterna och Socialdemokraterna och mellan regeringen och Socialdemokraterna. Men så är det inte, utan vi är i grunden överens, och det är det viktigt att vi betonar.

Detta är en Team Sweden-fråga. Det är vi som står för de här värderingarna. Det är svenska värderingar. Det är värderingar som vi vill slåss för i hela världen.

Det finns ett starkt engagemang inte bara för Georgien utan för hbtqi-rättigheter i hela världen och hela Europa. Vårt land och vår regering, alldeles oavsett hur regeringarna har sett ut under de senaste 20 åren, har tydligt stått upp i dessa frågor och i dessa sammanhang och markerat mot länder - såväl EU-länder som icke-EU-länder - som har gett sig in på de sluttande plan där man börjar inskränka dessa rättigheter.

Därför är väl min allmänna uppmaning att vi ska försöka samla oss i dessa frågor ännu tydligare och inte använda dem som ett sätt att försöka skapa debatter eller påvisa skillnader i Sverige. Vi kan däremot vara oense om hbtqi-frågor och reformer i vårt land. Det är en annan fråga. Men internationellt sett är vi överens, och det tror jag att det är viktigt att vi står upp för.

Vi ska tala med en röst, och vi ska göra det gemensamt, för detta är ett svenskt intresse som är gemensamt för oss alla. Det är ett mänskligt intresse. Dessutom passar de här frågorna väldigt väl ihop med den nya reformagendan, som ska sträva efter att stärka svenska intressen.

För det andra: I mitt eget engagemang har jag talat med många hbtqi-aktivister från Georgien, inte minst inom ramen för EPOA, Europas Prideorganisatörer. De ger samma bild: Det är ett tufft läge, och det har varit tufft länge. Men precis som ledamoten och statsrådet påpekar har det blivit värre de senaste åren, med Georgisk dröm-regeringen, agentlagen och det ryska inflytandet. Man används som slagträ i debatten. Man är en murbräcka som används för att driva Georgien bort från Europa och i riktning mot Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur ska man då kunna ändra på detta? Först och främst måste vi fortsätta att vara engagerade i just hbtqi-frågorna och också generellt för demokrati, rättsstat och frihet i Georgien. Georgiska aktivister säger att om demokratin dör och rättsstaten faller kommer det aldrig att bli bättre för hbtqi-personerna i Georgien, och därför behöver vi prioritera de frågorna. Vi måste hantera den större situationen först. Sedan kommer vi att kunna göra framsteg också i den andra delen, det vill säga att stärka hbtqi-personernas rättigheter på marken i Georgien.

Faller demokratin blir alla ofria. Faller rättsstaten blir alla ofria. Då är ju ingen fri.

Tillsammans måste vi göra allt vi kan för att uppnå ett Georgien som strävar mot Europa - en demokrati med respekt för mänskliga rättigheter och en fungerande rättsstat där, i nästa steg, också hbtqi-personer får ökade rättigheter.

Herr talman! Jag vill också inleda med att verkligen tacka Daniel Vencu Velasquez Castro för engagemanget i de här frågorna. Det är precis som har sagts här viktigt att Sverige står enat och är engagerat.

Jag lovar att jag ska återkomma och gå in på mer exakt vad regeringen avser och vad man gör, men jag vill säga att jag tror att det är viktigt att riksdagsledamöter också engagerar sig i de här frågorna. Det är väldigt positivt.

Precis som också sagts tidigare var ju Georgien länge ett föredöme i regionen för sina reformframsteg. Sverige har under decennier varit ett av de länder som givit mest stöd till landet. Svensk finansiering har bidragit till att viktiga reformer genomförts som främjat Georgiens demokratiska utveckling och den georgiska befolkningens levnadsvillkor.

Regeringen beklagar djupt den oroväckande utvecklingen i landet. Denna utveckling har pågått under en tid men förstärkts under de senaste åren, inte minst genom återintroducerandet och antagandet av lagen om transparens för utländskt inflytande, som begränsar civilsamhället, och lagpaketet om familjevärderingar, som inskränker mänskliga rättigheter för den georgiska befolkningen, inklusive hbtqi-personer. Mot bakgrund av detta agerade regeringen snabbt före valet.

Det svenska stödet inriktas tills vidare i stället i högre grad på civilsamhället. Det inkluderar aktörer som arbetar med mänskliga fri- och rättigheter, där hbtqi-frågor är en viktig del. Under 2024 har det svenska stödet till det georgiska civilsamhället ökat med 25 miljoner kronor.

Låt mig ge två konkreta exempel:

För det första stöder Sverige FN:s gemensamma program för jämställdhet i Georgien inom ramen för reformstrategin för Östeuropa. Det projektet implementeras av UN Women, UNFPA och UNDP och omfattar ett brett arbete inom jämställdhet, inklusive omfattande arbete inom hbtqi-frågor. Projektet erbjuder till exempel skyddat boende för utsatta individer och hälsovård, psykosocialt stöd och rättigheter för denna grupp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det andra sker samarbete om hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter också med RFSU, som har varit en långsiktig partner till flera organisationer i Georgien som verkar för att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter lokalt och internationellt.

Dessa organisationer arrangerar till exempel utbildningar och nätverk för unga aktivister och hbtqi-personer. De erbjuder också stöd av till exempel socialarbetare och advokater, eftersom individerna har svårt att hitta den typen av service i samhället utan att samtidigt möta fördomar.

Regeringen står redo att arbeta för Georgiens EU-närmande med alla krafter som genuint ställer sig bakom europeiska värderingar och principer. Lagar som begränsar civilsamhället och mänskliga rättigheter undergräver Georgiens strävan mot EU och spär på polariseringen. De bör därför tas bort så fort som möjligt.

Sedan gäller det den konkreta fråga som ställts om ytterligare sanktioner. Detta bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Men jag kan säga så här: Vi utesluter ingenting. Det är viktigt att Georgien rör sig i en mer demokratisk riktning, och det är viktigt att vi agerar mot georgiska lagpaket och mot georgiskt samarbete med Ryssland. Som sagt: Vi är redo att agera ytterligare. Ett steg på den vandringen var, som sagt, att bryta alla direkta myndighetssamarbeten mellan Sverige och Georgien.

Herr talman! Jag tackar för det ytterligare svaret. Jag välkomnar såklart att regeringen inte utesluter någonting när det gäller att markera mot de övertramp som görs av den georgiska regeringen just nu. Men det är viktigt att Sveriges regering också uttalar stöd till det som den georgiska presidenten försöker göra, som handlar om att ompröva valresultatet och ha nyval. Det är otroligt viktigt.

Det georgiska civilsamhället är ute på gatorna och får ta den största smällen i den antidemokratiska utvecklingen i landet. Vi har sett utvecklingen ganska länge, och den nådde sin kulmen - får man väl ändå säga - i och med parlamentsvalet i slutet av oktober.

Internationell politik och utrikespolitik handlar väldigt mycket om signaler, om semantik och om vad vi säger och när vi säger det. Här tror jag att Dousa och Utrikesdepartementet har en viktig roll att spela när det gäller att ge stöd till dem som just nu protesterar.

Jag tror att en framkomlig väg, som nog är ganska gynnsam, är att vara pådrivande inom EU och leda detta arbete. EU är ju på det klara med detta med sanktioner mot vissa personer i Georgien. Men man behöver också vara på det klara med detta med att tydligt markera och skicka en signal om att man stöttar proteströrelserna i landet just nu.

Men, herr talman, vi ska gå tillbaka till huvudfrågan kring hbtqi-personer. Denna fråga kommer också efter att det har skett vissa omläggningar av biståndspolitiken. Jag håller med ledamoten som var här i talarstolen förut och som jag inte kan efternamnet på - jag ber om ursäkt för det. Jag tror att vi har ganska lika bilder av detta. Men där vi inte har lika bilder handlar det om reformagendans omläggning. Det handlar om vad biståndet ska gå till, hur mycket som ska gå till handel och hur mycket som ska värna svenska intressen kontra det lokala ägandeskapet hos de organisationer som mottar biståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan ta Georgien som exempel. Statsrådet Dousa redogjorde för att man kommer att öka stödet just när det kommer till juridisk hjälp. Det är jättebra, för det är exakt så som statsrådet har sagt. Det är väldigt svårt för georgiska hbtqi-personer att över huvud taget få tillgång till detta.

Men man behöver också få hjälp med sjukvård och andra saker. Framför allt behöver man få hjälp med att få förutsättningar att organisera sig. Denna fråga kommer, herr talman, utifrån att de omprioriteringar som har gjorts i biståndspolitiken har lett till att hbtqi-organisationer i Georgien har fått mindre pengar.

Man kan såklart säga att Sverige inte kan lösa hela världens problem. Men när det kommer till hbtqi-personers rättigheter vill jag ändå säga - om det behöver upplysas om det - att Sverige är ett av få länder som ger bilateralt stöd till hbtqi-organisationer världen över.

Ett annat land som ger ett bilateralt stöd är USA. Jag kan nästan försäkra statsrådet Dousa om att det bilaterala stödet från USA kommer att försvinna efter januari, vilket innebär att de länder som finns kvar och som ger ett bilateralt stöd till hbtqi-rörelser runt om i världen blir otroligt viktiga. Jag tror att det är ett perspektiv som regeringen måste ha. Jag tycker inte att reformagendan tar fasta på detta.

Det är klart att man ska värna hela civilsamhället. Det håller jag med om. Jag har själv varit engagerad i olika biståndsprojekt, och det är otroligt viktiga insatser som görs av svenskt civilsamhälle. Men när det kommer till hbtqi-personer och de organisationerna vill jag säga: De står i frontlinjen när det gäller försvaret av demokratin. Därför tycker jag att det är lite beklagligt att det inte finns ett tydligare fokus på just det stödet i reformagendan.

När man gör en omläggning påverkar det såklart hela civilsamhället, framför allt dem som är allra mest utsatta, som hbtqi-personer i Georgien. Därför skulle jag vilja ha lite klarhet. Tänker regeringen gå fram med någon form av fokus på just hbtqi-personer?

(Applåder)

Herr talman! Jag fick frågor om omläggningen av svensk biståndspolitik. Jag tycker i grund och botten inte att man ska ställa de olika delarna av biståndspolitiken mot varandra. Att koppla samman handel och bistånd är ett verktyg, en del av biståndet. Men vi har ett omfattande stöd till arbetet för MR-frågor, demokrati, fri- och rättigheter och aktivister som kämpar mot auktoritära regimer. Vi har också ett stort humanitärt arbete som såklart gäller de allra mest utsatta människorna på jordklotet, som inte får vaccinsprutor och som inte får mat på bordet. Att ställa dessa delar mot varandra tror jag kan slå fel.

Att koppla samman handel och bistånd handlar primärt om till exempel Ukraina. Det handlar om att hjälpa och stötta Ukraina i fråga om att bygga upp sitt lokala, regionala och nationella näringsliv så att man självständigt kan ha fungerande affärsförbindelser och långsiktigt kan försörja sig.

Jag kan konstatera att regeringen också ser med stor oro på de oegentligheter i Georgiens parlamentsval som har rapporterats av bland annat OSSE och andra valobservatörer och som indikerar att valet präglades av en mycket ojämn spelplan till regeringspartiets fördel och omfattande påtryckningar på väljare. Oegentligheterna på valdagen är en del av den oroväckande trend som jag beskrev tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Medan EU-integrationen enligt opinionsundersökningar stöds av mellan 80 och 90 procent av befolkningen har den georgiska regeringen under de senaste åren och framför allt kanske det senaste året satt EU-närmandet på spel. De lagar som antagits det senaste året är inte förenliga med EU:s normer och värderingar. Som en konsekvens av det har landets EU-anslutningsprocess i praktiken frysts.

Den senaste utvecklingen i Georgien har bidragit till ökad risk för hbtqi-personer och de organisationer som arbetar med dessa frågor. Nya restriktiva lagar har begränsat civilsamhällets organisationers verksamheter i landet och deras möjligheter att sprida information och kunskap och att främja medvetenhet hos politiker och bland allmänheten.

Sveriges stöd till regionala program, som RFSL:s Eastern Coalition for LGBT Equality, ger möjlighet att lyfta in frågor om diskriminering av hbtqi-personer i dialog med andra givare, partner inom andra stödområden och nationella aktörer.

Denna regionala ansats ökar möjligheten till påverkansarbete i enskilda länder i Östeuroparegionen eftersom det i respektive land, inte minst i Georgien, kan vara riskfyllt för lokala CSO:er att arbeta synligt med dessa frågor.

Sveriges stöd till hbtqi-rörelsen präglas av flexibilitet och en hög grad av säkerhet för att inte utsätta någon av våra partner för ökade risker. Sverige har tydligt kommunicerat att de lagar som begränsar civilsamhället och inskränker hbtqi-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna behöver upphävas. Det gör också vårt stöd till det georgiska civilsamhället ännu viktigare. Sverige ska verka för att även EU ökar sitt stöd på samma sätt.

Herr talman! Tack, statsrådet Dousa, för den här interpellationsdebatten! Det här är otroligt viktiga frågor som jag tyvärr tror att vi kommer att få anledning att diskutera igen.

Jag skulle vilja ta upp någonting som statsrådet lyfte fram, nämligen de program som RFSL har i landet. På grund av omläggningen av biståndet har dessa program en väldigt osäker framtid. RFSL har själva sagt att de inte riktigt vet hur framtiden ser ut, och det vore därför toppen om statsrådet i sitt slutanförande kan säkerställa att det stödet kommer att finnas kvar. Det vore en otroligt viktig signal till civilsamhället.

Den oroande situation som vi ser i Georgien, herr talman, är tyvärr inte isolerad till Georgien. Det sker i land efter land, så även i Europeiska unionen. Om EU med trovärdighet ska markera mot sådana här övertramp måste vi också markera hemma hos oss i vår politiska union.

Där tror jag att vi har ganska lika uppfattning, men när det gäller den trend som sveper över väldigt stora delar av världen just nu måste vi vara ännu tydligare, och jag tror att reformagendan behöver tydliggöras just när det kommer till hbtqi-personers rättigheter och hur man ska stärka dem.

Jag noterar, herr talman, att regeringen inte har ett tydligt hbtqi-fokus. Inte heller har man någon strategi för hur man ska använda biståndet för att stärka hbtqi-rättigheter runt om i världen. Det är klart att man kan tala om det här i kammaren, på möten och vid seminarier. Men politik handlar också om att få saker gjorda, och för att få saker gjorda måste man leverera pengar till det. Det har den här regeringen tyvärr inte gjort, och det är beklagligt med tanke på att hbtqi-personer står i frontlinjen i försvaret för demokratin. Jag tror tyvärr att det är ett historiskt misstag av den här regeringen att man inte har ett tydligt hbtqi-fokus, och jag tror att det kommer att kosta hbtqi-personer i världen dyrt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! Sveriges engagemang för den georgiska befolkningen och dess EU-strävan består, samtidigt som vi måste vara tydliga mot den georgiska regeringen att dess agerande riskerar landets EU-närmande. Genom att stödja de proeuropeiska initiativen kan vi även främja EU:s normer och principer, inklusive mänskliga fri- och rättigheter för alla medborgare.

Sverige kommer att fortsätta sitt arbete med att stödja hbtqi-rörelsen i Georgien. Jag kan även i det sammanhanget säga att jag inte delar beskrivningen att vi inte har ett engagemang för de här frågorna globalt sett. Jag kan inte stå här och lova exakt hur Sida fattar sina beslut; det vore att påverka den egna myndigheten och utöva myndighetsstyrning. Men det är prioriterat i flera av våra strategier, både geografiskt och tematiskt, och det är bara att titta på pengarna.

Många projekt runt om i världen får betydande belopp, och jag tror inte att olika viktiga FN-program och FN-organisationer hade svarat nej på frågan om de tycker att Sverige är engagerat på detta område. Tvärtom har regeringar av alla färger historiskt haft ett väldigt långt engagemang i de här frågorna. Det handlar såklart om pengar, men det handlar också om vilka frågor vi driver i de här organisationerna där vi också har styrelseplatser och därmed kan påverka och få med oss andra länder.

Den här frågan är på många sätt existentiell för oss. Det handlar i grund och botten om att alla människor ska bli lika behandlade, oavsett vem man älskar, vem man är kär i eller hur man väljer att leva sitt liv. Sverige är och förblir en stark röst globalt för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Vi lyfter dessa frågor i politiska bilaterala dialoger såväl som i EU och andra globala sammanhang, som FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s generalförsamling och OSSE.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.